HULTSFRED Analysgruppens presentation

Transkript

1 HULTSFRED Analysgruppens presentation

2 Innehåll: 1. Skattesats, befolkning 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar 6. Verksamheterna a. Övergripande b. Förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem c. Grundskola d. Gymnasieskola e. Äldreomsorg f. Funktionshinder g. Individ- och familjeomsorg 7. Demografisk framskrivning 8. Resultatprognos 9. Ekonomistyrning

3 God ekonomisk hushållning - Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet Löpande intäkter täcker löpande kostnader Att inte finansiera löpande drift med lån Att vårda tillgångar, ha god framförhållning i den fysiska planeringen och ha en effektiv organisation Balanskravet är en miniminivå, resultatet bör konsolidera ekonomin Investeringar på lång sikt ska kunna göras utan upplåning Inte bara ett ekonomiskt perspektiv, annat som måste beaktas är framtida investeringsplaner, befolkningsutveckling, riskexponering etc.

4 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Strategiskt långsiktigt perspektiv: - Ska slå fast principer och avse det mer strategiska, långsiktiga perspektivet - Bör innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för den enskilda kommunen och hur det konkret kan uppnås - Dessa ska vara utgångspunkt för mål och riktlinjer med betydelse för god ekonomisk hushållning

5

6 Antal personer Hultsfred, ackumulerade befolkningsförändringar Ackumulerat utrikes flyttnetto, Ackumulerad inrikes flyttnetto, Ackumulerat födelsenetto,

7 Procent Förändringar i åldersklasser senaste 6 åren 50% 40% 30% 40% 34% Invånare 1-5 år, antal Invånare 6-15 år, antal 20% Invånare år, antal 10% 0% 4% 6% 1% Invånare år, antal Invånare år, antal Invånare 80+, antal -10% -20% -14% Hultsfred

8 Kr/inv Verksamhetens intäkter Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

9

10

11

12

13 Kr/inv Finansnetto kommun Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

14 Procent Resultat före eo poster som andel av skatter och bidrag 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10, Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

15

16

17 Kr/inv Årets resultat kommun och företag (företagen exkl koncernkonsolideringar) Årets resultat kommun, kr/inv Årets resultat företagen, kr/inv

18 Kr/inv Nettoinvesteringar 6 år, kr/inv Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

19 Kr/inv Balansräkning, 2017 Korta Långa Avsättningar Övrigt Eget kapital Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Hultsfred Jämförbara kommuner

20

21 Sammanfattning av ekonomin 1. Relativt hög skatt jämfört med andra. 2. Låga resultat HKIAB 2014 påverkar. 3. Resultatet 2018 betydligt bättre än prognos 4. Positivt finansnetto hjälper upp resultatet, risker 1. Högre räntor och ökad upplåning? 2. Sämre utveckling på börsen? 5. Soliditeten inkl. pensioner är negativ men riktningen positiv. 6. Resultaten under senare år har legat i underkant mot era långsiktiga finansiella mål undantag 2013 och

22 HULTSFRED Analysgruppens presentation

23 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika HULTSFRED Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Nr Jfr övergripande Jfr frh Jfr fsk Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS 1 Bjuv Lysekil Östra Göinge Säffle Säffle Åmål Fagersta Hallstahammar 2 Töreboda Åtvidaberg Mönsterås Strömsund Habo Olofström Heby Lindesberg 3 Örkelljunga Leksand Hallstahammar Tibro Hallsberg Lycksele Lysekil Berg 4 Hörby Vara Säter Osby Vara Uppvidinge Tibro Haparanda 5 Säffle Smedjebacken Tidaholm Vara Älvkarleby Sunne Kalix Valdemarsvik 6 Tomelilla Heby Eksjö Hörby Vårgårda Oxelösund Oxelösund Härnösand 7 Sunne Mönsterås Tranemo Älvsbyn Kramfors Sunne Sollefteå Åmål Samtliga uppgifter är hämtade från

24 Liknande kommuner integration

25 Liknande kommuner socioekonomi (2016)

26 - 13,2-11,0-7,4-7,2-8,1-7,4-6,3-6, ,9-6,5-3,5-4,5-3,5-4,0-2,0-2,8-0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 0,4 1,1 PROCENT 1,9 3,9 5,9 5,4 6,9 7,8 7,8 9,2 10,0 12,7 12,4 13,7 13,8 14,0 26,3 HULTSFRED, AVVIKELSE NETTOKOSTNAD OCH REFERENSKOSTNAD F R I TI D SHEM F Ö R S K OLA GR UN D S K OLA GYMN A S I ES KOLAÄ LDREO MS ORG I F O LS S

27 Avvikelse nettokostnad och referenskostnad FRH FSK GRSK GYM ÄO IFO LSS TOTALT Nettokostnad, kr per inv Referenskostnad, kr per inv Skillnad, kr/inv Skillnad, mnkr 0,6-1,8-17,3 8,0-7,3 7,0 0,4-10,3 Avvikelse procent 4% -2% -11% 14% -3% 14% 0% -2%

28 Antal barn Hultsfred, antal invånare 1-5 år

29

30

31

32 Antal invånare Hultsfred, Invånare 6-15 år, antal

33

34 procent Andel barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, % Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

35

36

37

38 kr/elev Hultsfred, grundskolans delar, skolkommun Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt grundskola

39 kr/elev Hultsfred, grundskolans delar, skolkommun Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt grundskola

40

41 Elevernas resultat grundskola

42 Antal invånare Hultsfred, Invånare år, antal

43

44 kr/elev Hultsfred, gymnasieskolans delar, skolkommun Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt gymnasieskola

45

46

47 Resultatnyckeltal - Hemkommun (elever folkbokförda i kommunen) Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) 69,7 62,9 66,7 60,3 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) 77,2 71,0 72,9 65,4 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 72,7 75,2 65,3 69,0 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) 80,9 83,4 75,8 77,5 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, hemkommun, andel (%) 49,7 49,2 60,5 44,1 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, andel (%) 53,1 52,4 49,2 62,0 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt 13,7 14,0 15,3 14,4 Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, a 77,0 83,4 Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 32,9 48,3 Ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 35,5 30,5 Ungdomar som studerar på annan studiemedelsberättigad utbildning än högskola 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning 8,6 4,6 Gymnasieelever som gått över till universitet/högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun, andel (% 17,9 21,8 26,3

48 Hultsfred, Invånare äldreomsorg, antal Invånare 65+, antal Invånare år, antal Invånare 80+, antal

49

50

51

52

53 kr/inv Hultsfred, Jämförelse IFO-verksamheter över tid, kr/inv Barn o unga Familjerätt Vuxna övr Vuxna missbr Ek bistånd IFO

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67 Kr/invånare Hultsfred, Nettokostnader infrastruktur och skydd, kr/inv Fysisk teknisk planering mm Miljö Gator, vägar o parkering Parker Räddningstjänst Övrigt Infrastruktur

68

69 Kr/invånare Hultsfred, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, Energi, vatten o avfall Kommunikationer Näringsliv o bostäder Affärsvks

70

71 Sammanfattning verksamheten - De faktiska kostnaderna för gymnasieskola och IFO är väsentligt högre än vad strukturen kräver enligt den modellberäknade referenskostnaden Med några få undantag har det varit så under hela perioden också. Grundskolan och äldreomsorgen har lägre kostnader än de strukturella behoven enligt referenskostnaden. - Jämfört med liknande kommuner har Hultsfred ett lägre kostnadsläge inom grundskolan och äldreomsorgen. Förskolan, gymnasieskolan, infrastruktur, IFO och omsorg om personer med funktionsnedsättning har högre kostnader än liknande kommuner. Kommunen har också högre skattesats än dessa kommuner.

72 Kalkyl för Hultsfreds kommun Kalkylen består av två delar En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser. En prognos av det kommunalekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Beräkningen görs i löpande priser.

73 Förutsättningar för kalkylen 1 Vi utgår från räkenskaperna 2017 Vi räknar med oförändrad servicenivå Skatteunderlag, löner samt priser utvecklas enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning. Vi antar samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort Kostnader för pensioner, avskrivningar och räntor baseras på uppgifter från kommunen

74 Förutsättningar för kalkylen 2 Vi antar att statsbidragen är värdesäkras Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt kommunens egen prognos. Kalkylen bygger på full anpassning till demografiska förändringar. I genomsnitt skrivs 71 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 29 procent med prisutvecklingen.

75 Befolkning 2017 och framskrivning Förändr. Förändr. i % , , , , , ,6 Summa ,6

76 79

77 Verksamhetens kostnader 2017 och 2024 Exklusive affärsverksamhet miljoner kr, fasta priser Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola ,5-5,3% Gymnasieskola ,7-7,6% Barnomsorg ,9-8,7% Äldreomsorg ,9 4,7% Funktionshindrade ,9-12,0% Övrigt ,3-6,9% Totalt ,3-5,0%

78 Resultaträkning vid full demografisk anpassning, miljoner kr (värdesäkrade statsbidrag) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat

79

80 Besparingskrav (mnkr) utöver behovet av demografisk anpassning vid värdesäkrade statsbidrag Finansiell målsättning: Nettokostnaden får ej överstiga 98 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultat före eo-poster, % Resultat om 2%, mkr Prognos/framskrivning, mkr Besparingskrav, mkr

81 Slutsatser prognos Observera att vår prognos utgår från bokslut 2017 samt vissa justeringar Inför 2019 har vi inte tagit hänsyn till nettokostnadsutvecklingen i kommunens budget. 2. Under förutsättning att statsbidragen värdesäkras beräknas kommunens verksamheter ge ett underskott med 77 mnkr år (Om statsbidragen inte värdesäkras beräknas ett underskott på 95 mnkr). 3. För att kommunen ska leva upp till god ekonomisk hushållning under planeringsperioden krävs ett resultat på 20 mnkr år 2024, vilket innebär att kostnaderna behöver reduceras med 97 mnkr. (Om statsbidragen ej är säkrade uppstår ett besparingskrav på 115 mnkr för att balanskravet uppnås). 4. I beräkningarna ovan ingår kostnadsminskningar på -51 mnkr som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. De demografiska behoven minskar inom alla verksamheter. I prognosen förutsätts att kommunen lyckas anpassa verksamheten i takt med behovsförändringarna.

82 Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag? - Förbättringsmöjligheter?

83 Uppdraget Hur styra?

84 Roller Vilket uppdrag/ansvar har jag som politiker? Politisk nivå Vad? När? Verksamhetsnivå Hur? Vem? Vilket uppdrag/ansvar har jag som tjänsteman?

85 Krav på ett styrsystem - Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten - Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten - Begripligt och stödjande resursfördelningssystem - Vilken organisatorisk nivå beslutar om vad - Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning - Tydliga signaler - Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas omprioriteringar inom ram

86 Några centrala lärdomar - Fokus på pengar är viktigt Men måste kompletteras med kvalitativa resultat - Fokus på verksamhetsmål och -planering är viktigt Men måste kompletteras med mätning av resultat - Fokus på system och procedurer är viktigt Men måste kompletteras med incitament Kultur styr mer än organisation och system 89

87 Ekonomin i Hultsfred hösten 2018, vad vår enkätundersökningen visade. Individ och familjeoms. Grundskola Äldreomsorg Infrastruktur Kultur & fritid Mycket dåligt Varken eller Mycket bra Funktionshindrade Gymnasieverksamhet Förskola, skolbarnoms. Kommunen som helhet Företagen

88 Er egen bedömning av organisation och budgetprocess Hultsfred - hur den fungerat de senaste åren (gröna markeringar) Stämmer: Mycket Bra/viktigt Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt Mycket Dåligt/oviktigt Kommunens organisation Budgetprocessen är av stor betydelse Realistisk budgetär av stor betydelse Planeringär av stor betydelse Uppföljning är av stor betydelse Åtgärder vid Budgetavvikelser t Ansvarsutkrävandet vid budgetavvikelser Ledarskapet 91 91

89 Styrningskultur i Hultsfred, vad enkätundersökningen visade. Vision som styr Budgeten är ett åtagande Kommunens bästa för ögonen Mycket dåligt Varken eller Mycket bra Tydliga finansiella mål Bra prioriteringsdialog Verksamhetsmål Förtroende mellan pol o tjm

90 Enkäten, vad påverkar ekonomi mest Hultsfreds kommun 1. Politiken är överens om behov av verksamhetsanpassningar 2. Tydlig modell för resursfördelning till verksamheterna 3. Fattade beslut följs och genomförs 4. Ansvarsfördelning mellan politik och tjänstemän fungerar 5. Politisk handlingskraft finns

91 Enkätsvaren indikerar - Ekonomin upplevs som stark. - Nöjda med organisation och process. - Styrningskulturen är mycket god. - Jämfört med andra kommuner vi besökt har ni ett mycket bra resultat, ni har även förbättrat er jämfört med den analys vi gjorde år Obs, enkätunderlaget är litet, så tolkningen bör ses som indikationer och inte som sanning!

92 Tkr Budgetföljsamhet, Kommunstyrelse Budget Bokslut

93 Tkr Budgetföljsamhet, Barn o utbildningsnämnden Budget Bokslut

94 Tke Budgetföljsamhet, Socialnämnd Budget Bokslut

95 Budgetföljsamheten i Hultsfred - Följsamheten kan förbättras i kommunen. - Trots frekventa underskott i driften har kommunen som helhet ändå nått ekonomiska överskott. - Det är mycket viktigt att ni sammantaget har god budgetdisciplin! - Det som i regel kännetecknar kommuner med svag ekonomi är dålig budgetdisciplin.

96 När fattas beslut om nya resurser till Barn o utb. samt soc. nämnderna. ( Tidig ram framräknas i förhållande till kostnad i bokslutet året innan) Tidig ram Budget KF Budget TA Bokslut Summa

97 Reflektioner om styrprinciper Lös ram Skapar oklarhet om var ansvaret ligger Inbyggs förväntan nya tillskott Ständig anpassning (t ex nya skatteprognoser) Fast ram Tydlig ansvarsfördelning Stabila förutsättning Ej spekulativ Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser) Inriktningsplanering Central styrning Decentraliserad styrning 100

98 Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till? - Ni har en styrning som är både Fast och Lös. Det verkar fungera relativt bra utifrån ett helhetsperspektiv. -(demografimodell, befolkningsförändring och kundstyrd) - Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer? - Hur styrande ska budget och budgetramar vara under arbetet med planeringen? Vad innebär detta utifrån ett ansvarsperspektiv? 101

99 Ekonomistyrning våra iakttagelser - Ni har de väsentligaste delarna på plats i styrningen. Ert styrsystem fungerar ur ett centralt perspektiv. - Budget har dock inte varit helt styrande. - Mycket hög grad av tillit inom politiken och med tjänstemännen på central nivå. - dialogen mellan olika nivåer verkar fungera bra. - Styrningen av resurserna runt flyktingmottagandet verkar fungera på ett praktiskt sätt utifrån ett verksamhetsperspektiv. 102

100 Er utmaning - Att långsiktigt och strategiskt och anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna samt till befolkningsförändringar. - Ni har relativt stora investeringsbehov/-ambitioner. - Bestäm hur förändringsarbetet ska gå till. Ska det styras centralt eller decentralt, vilka roller ska politik och tjänstemännen ha? - Skapa incitament för effektivisera verksamheten med fortsatt hög verksamhetsmässig kvalitet. 103

101 Några varningslampor som blinkar - All verksamhet utom Äldreomsorg behöver minskas - Ni är åter igen en kommun vars befolkning minskar. - Ni har relativ hög skatt, kan vara svårt att höja? - Att krympa kan vara påfrestande för arbetsklimatet. - Vissa verksamheter behöver höja sin verksamhetsmässiga resultat. - Ett besparings-/effektiviserings-/ anpassningspaket ligger runt hörnet. (- allmän återhållsamhet, strukturella förändringar?)

102 Strategiska tips för att genomföra förändringar - Ge en positiv bild av kommunen med en ekonomi i balans. - råd med offensiva satsningar - klarar oförutsedda påfrestningar, mer långsiktighet - mindre vardagsgnissel i kommunen - ökat självförtroende, vi klarar vårt uppdrag och gör rätt för oss. - Inte bara besparingar, informera även satsningar med positiv klang, som t ex kvalitetsmätningar. - Informera invånarna om förutsättningarna.

103 Några råd från oss - Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre). - Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej! - Kom ihåg att ni har mer resurser till verksamhet än de allra flesta kommuner, pga er skattesats.

104 Fem viktiga punkter för er, enligt oss. 1. Skapa en gemensam bild av nuläget, över parti- och förvaltningsgränser. Acceptera konsekvenserna. 2. Behåll greppet om ekonomin och gör de finansiella målen styrande. 3. Prioritera arbetet med anpassningar/effektiviseringar, glöm inte bort bolagen. 4. Motverka stuprörs- och revirkulturer. 5. Ni har en mycket god organisations- och styrningskultur, fortsätt att vårda den! 107