Analysgruppens presentation

Transkript

1 Analysgruppens presentation Anders Nilsson och Peter Sjöquist

2 Vår grundanalys - Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna - Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren - Reflektioner om styrningen - Vad krävs för att hantera era utmaningar? - Förbättringsmöjligheter? Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder. 2

3 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika MALUNG-SÄLEN Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Nr Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS 1 Essunga Hofors Surahammar Nordanstig Hultsfred Olofström Säter 2 Ovanåker Askersund Tibro Herrljunga Åmål Färgelanda Vingåker 3 Osby Töreboda Mörbylånga Bengtsfors Karlsborg Öckerö Degerfors 4 Heby Strömsund Säter Rättvik Valdemarsvik Årjäng Hjo 5 Östra Göinge Sunne Högsby Åre Båstad Mönsterås Vårgårda 6 Säffle Emmaboda Grästorp Töreboda Hofors Mullsjö Tidaholm 7 Svenljunga Tanum Härjedalen Bollebygd Ovanåker Valdemarsvik Vindeln Samtliga uppgifter är hämtade från

4

5 Antal personer Malung-Sälen, ackumulerade befolkningsförändringar Ackumulerat utrikes flyttnetto, Ackumulerad inrikes flyttnetto, Ackumulerat födelsenetto,

6 Procent Förändringar i åldersklasser senaste 7 åren 20% 15% 15% 10% 5% 0% 0% Invånare 1-5 år, antal Invånare 6-15 år, antal Invånare år, antal -5% -10% -8% -4% -7% Invånare år, antal Invånare år, antal -15% Invånare 80+ år, antal -20% -25% -30% -27% Malung-Sälen

7 Vägt snitt (49 mkr)

8 Hur ska ekonomin skötas? Så här uttrycktes motsvarigheten till dagens regler om God ekonomiskhushållning, med finansiella mål och balanskrav i kommunallagen från Det kallades Förmögenhetsskydd. En generation har inte rätt att förbruka vad föregående generationer ihopbragt till sina efterkommandes gagn.

9 Hur ska ekonomin skötas i en kommun? (Självstyrelsen och beskattningsrätten lägger ansvaret hos kommunen) Med allmänt sunt ekonomiskt förnuft! - kommunen finansierar den service och verksamhet man utför, man skickar inte räkningen till framtida generationer. - man har ekonomiska marginaler för oförutsedda händelser. - man har ett överskott bl a för finansiering av investeringar, amorteringar och pensionsutbetalningar. - man bedriver en kostnadseffektiv verksamhet - verksamheten anpassas till demografiska förändringar.

10 Vad säger lagstiftningen om ekonomin? I allmänna ordalag i enlighet med förra bilden. Anger dock att kommunen själv ska ange egna finansiella mål för God ekonomisk hushållning (överskottsmål mm). Via balanskravet pekar lagstiftningen ut en nedre gräns för hur illa ekonomin får vara. - huvudregeln innebär att uppkomna underskott ska återställas inom 3 år. (det finns vissa undantag sk synnerliga skäl). Ansvarsutkrävningen av lagreglerna landar i den kommunala självstyrelsen.

11

12

13

14

15 Balanskravet, lagens miniminivå - Ni har ett balanskravsresultat på -23 mkr från 2014 som ni ska återställa med motsvarande överskott senast under Resultatet under 2015 innebära att underskottet ökar ytterligare, det ska återställas Om inget dramatiskt görs under 2016 riskerar underskottet att öka ytterligare. - Ni måste alltså vidta åtgärder som innebär att resultatet landar på en nivå på + 23 mkr 2017 och antagligen på den nivån även 2018.

16 Kr/inv Årets resultat kommun och företag (företagen exkl koncernkonsolideringar) Årets resultat kommun, kr/inv Årets resultat företagen, kr/inv

17 Index 130 Utveckling nettokostnader kontra skatt, bidrag och utj, index, trend Verksamhetens nettokostnader, index,malung-sälen Verksamhetens nettokostnader, index,jämförbara kommuner 2009 Skatter, 2010 bidrag och 2011 utjämning, index 2012,Malung-Sälen Skatter, bidrag och utjämning, index,jämförbara kommuner Linjär (Verksamhetens nettokostnader, index,malung-sälen) Linjär (Verksamhetens nettokostnader, index,jämförbara kommuner) Linjär (Skatter, bidrag och utjämning, index,malung-sälen) Linjär (Skatter, bidrag och utjämning, index,jämförbara kommuner)

18 Kr/inv Finansnetto kommun Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

19 Kr/inv Nettoinvesteringar, kr/inv Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet

20 Finansiering av investeringar Investeringar Resultat Avskrivningar Investering Finansiering Investering Finansiering Malung-Sälen Jämförbara kommuner

21 Kr/inv Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder koncernen, kr/inv Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

22 Kr/inv Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital, inkl pension m fl avsättn Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

23

24

25

26

27 Sammanfattning av ekonomin 1. Hög skatt jämfört med andra. 2. Historiskt sett har ni skött ekonomin ungefär som en genomsnitts kommun (Eget kapital och soliditet). Stor balansomslutning, stora skulder och stora tillgångar. 3. De senaste åren har ni dock haft stora underskott, och hög kostnadsutveckling. Ni har inte levt upp till lagstiftningens miniminivå balanskravet. 4. Kommunsektorn har haft engångsintäkter (AFA, mm) under ett flertal år. 5. Ni har inte anpassat verksamhetsutbudet till er befolkningsförändring

28 Varför behöver Malung-Sälen ha ett överskott? - Finansiera planerade investeringar. - Likvidmässigt kommer pensionsutbetalningarna att vara större än kostnaderna. - Återställa tidigare års underskott. - För att ta lite höjd för osäkerhetsfaktorer både på kostnads- och intäktssidan

29 MALUNG-SÄLEN Analysgruppens presentation Verksamheternas ekonomi

30 Avvikelse nettokostnad och standardkostnad (strukturårsjusterad) Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS Totalt Nettokostnad, kr per inv Standardkostnad, kr per inv Skillnad, kr/inv Skillnad, mnkr 16,3 6,3 5,9-7,7 18,0 1,0 39,8 Avvikelse procent 30,8 6,5 14,3-5,5 72,8 2,3 10,0 Motsvarar ca 74 % av nettokostnaderna

31 - 7,7-9,4-6,4-8,0-5,5-3,7-0,3-1,4-0,4-1,9 2 2,6 1,3 3,3 2,3 4,6 6,6 6,5 11,7 14,3 15,1 15,0 13,9 20,3 19,4 PROCENT 24,1 22,2 22,1 27,9 26,3 25,2 29,3 30,8 39,2 59,2 72,8 MALUNG-SÄLEN, AVVIKELSE NETTOKOSTNAD OCH STANDARDKOSTNAD (STRUKTURÅRSJUSTERAD) B A R N O MSOR G GR UN D S K OLA GYMN A S I ES KOLA Ä LDREO MS ORG I F O LS S

32 Antal barn Malung-Sälen, Invånare 1-5 år, antal

33 Kr/inskrivet barn Kostnader förskola kr/inskrivet barn Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

34 procent Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola, % Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

35 Antal invånare Malung-Sälen, Invånare 6-15 år, antal

36 Kr/inskrivet barn Kostnader fritidshem, kr/inskrivet barn Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

37 Kr/elev Kostnader grundskolan hemkommun, kr/elev Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

38 kr/elev Grundskolans delar - skolkommun Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt grundskola

39 kr/elev Malung-Sälen, grundskolans delar, skolkommun Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt grundskola

40 Antal Antal elever per lärare i kommunal grundskola 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6, Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

41 Antal invånare Malung-Sälen, Invånare år, antal

42 Kr/elev Kostnader gymnasieskolan hemkommun Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

43 kr/elev Malung-Sälen, gymnasieskolans delar, skolkommun Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt gymnasieskola

44 Malung-Sälen, Invånare äldreomsorg, antal Invånare 65+ år, antal Invånare år, antal Invånare 80+ år, antal

45 Kr/inv 65+ år Jämförelse kostnader äldreomsorgens delar, kr/inv 65+ år Ordinärt Hemtjänssamhet boende Dagverk- Särskilt TOTALT Korttidsvård vks 65+ Övrigt Öppen boende Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

46 Procent Andel brukare inom äldreomsorg, % 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 65+ med år m 80+ år m år m särsk 80+ år m särsk hemtjänst i ordbo hemtjänst, andel hemtjänst, andel boende, andel boende, andel el särbo, andel Malung-Sälen 12,4 2,4 18,9 1,6 16,7 Jämförbara kommuner 10,8 2,4 19,4 0,9 11,3 Genomsnitt för länet 11,4 2,6 20,7 1,1 12,7 Genomsnitt för riket 11,4 2,6 19,9 1,1 13,3

47 kr/bukare Jämförelse kostnader, kr/brukare Hemtjänst, kr/brukare Särskilt boende, kr/brukare Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

48 Kr/brukare Jämförelse kostnader hemtjänst, kr/brukare Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

49 Kr/brukare Jämförelse kostnader särskilt boende, kr/brukare Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

50 kr/inv Malung-Sälen, Jämförelse IFO-verksamheter över tid, kr/inv Barn o unga Familjerätt Vuxna övr Vuxna missbr Ek bistånd IFO

51 kr/inv Svedala, Jämförelse IFO-verksamheter 2014, kr/inv IFO Barn o unga Ek bistånd Vuxna missbr Vuxna övr Familjerätt Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

52 kr/inv, 0-20 år Jämförelse IFO - barn och unga, kr/inv, 0-20 år Barn o unga, 0-20 år Instvård, 0-20 år Famvård, 0-20 år Öppna ins, 0-20 år Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

53 Kr/inv 0-64 år Kostnad totalt för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

54 Kr/inv, 0-64 år Jämförelse verksamhet personer m funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år LSS/SFB, Lokaler Lokaler Totalt Ord bo Sär bo exkl FK Öppen vks LSS SoL/HSL och lok Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

55 kr/inv Nettokostnader övriga verksamheter Inkl avsättning deponi Politik Infrastruktur Fritid Kultur Särsk rikt ins Affärsvks Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Totalt ca 5000 kr/inv högre än riksgenomsnitt

56

57 Kr/invånare Malung-Sälen, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, Energi, vatten o avfall Kommunikationer Näringsliv o bostäder Affärsvks

58 kr/inv Malung-Sälen, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, Affärsvks Näringsliv o bostäder Kommunikationer Energi, vatten o avfall Malung-Sälen Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

59 Sammanfattning verksamheternas ekonomi Svårt att möta nedgång i antal barn och elever med sänkta kostnader i förskola, grundskola och gymnasieskola Hög servicegrad men låga kostnader per brukare inom Äldreomsorgen Kraftiga kostnadsökningar inom Individ- och Familjeomsorg Höga kostnader för samtliga övriga verksamheter

60 Totalkalkyl 2014 Malung-Sälen jfr med medelkommunen Intäkter: Högre skatt 1,90 %-enheter 34 MKr Fastighetsavgift över rikssnitt 15 Strukturbidrag 12 Summa 61 MKr Kostnader: Kärnverksamheter avvikelse mot struktur 40 MKr Övriga verksamheter avvikelse mot snitt 50 Summa 90

61 7 Den ekonomiska utvecklingen Malung-Sälen kommun Framtidsanalys baserad på en demografisk framskrivning

62 Förutsättningar för kalkylen Utgångspunkten är räkenskaperna för år 2014 Skatteunderlaget ökar enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning för åren fram till 2021 Antagande om samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort Antagande om nominellt oförändrade statsbidrag from Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt kommunens egen prognos. Kalkylen bygger på full anpassning till demografiska förändringar

63 Befolkningsutveckling Förändr. Förändr. i % , , , , , ,6 Summa ,3

64 Behovsutveckling

65 Verksamhetens kostnader år 2014 och 2021 (volymförändring) Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola ,8 0,8% Gymnasieskola ,7-3,2% Barnomsorg ,6-0,8% Äldreomsorg ,3 10,0% Funktionshindrade ,5-4,9% Övrigt ,2-0,6% Totalt ,1 1,4% Drygt 1 %-enhet täcks av ökade riktade statsbidrag

66 Resultatutveckling Med full anpassning till demografiska förändringar Generella statsbidraget oförändrat MKr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 6 Extraordinära kostnader Årets resultat Aviserade extra statsbidrag (egen prognos)

67 Slutsatser prognos För att kommunen ska uppnå kravet på god ekonomisk hushållning år 2018 krävs att kommunen reducerar sina kostnader med minst 36 mkr. Motsvarar ca 5% av nettokostnaderna 2. Motsvarande belopp år 2021 blir 97 mkr. Motsvarar ca 13% av nettokostnaderna 3. Den demografiska utvecklingen medför kostnadsökningar på ca 9 mkr (fasta priser) som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. 67

68 Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag? - Förbättringsmöjligheter?

69 Uppdraget Hur styra?

70 Roller Vilket uppdrag/ansvar har jag som politiker? Politisk nivå Vad? När? Verksamhetsnivå Hur? Vem? Vilket uppdrag/ansvar har jag som tjänsteman?

71 Krav på ett styrsystem - Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten - Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten - Transparant och stödjande resursfördelningssystem - Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning - Tydliga signaler - Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas omprioriteringar inom ram - Tydligt regelverk

72 Modell för styrning Från - Budgetfokus - Hålla budget - Intern förvaltning - Tjänstemannamål - Innevarande år o nästa år - Många mål - Försöker fånga allt - Följa upp - Prat Till - Resultatfokus - Vad fick vi för pengarna - Medborgar-/brukarperspektiv - Politikermål (inriktning) - De närmaste tre åren - Strategiska inriktningar - Fokus på viktiga förbättringar - Utvärdera - Handling

73 Några centrala lärdomar - Fokus på pengar är viktigt Men måste kompletteras med kvalitativa resultat - Fokus på verksamhetsmål och -planering är viktigt Men måste kompletteras med mätning av resultat - Fokus på system och procedurer är viktigt Men måste kompletteras med incitament Kultur styr mer än organisation och system 73

74 Ekonomin i Malung-Sälen just nu, vad vår enkätundersökningen visade. Förskola, skolbarnsoms Äldreomsorg Funktionshindrade Gymnasieskola Företagen Infrastruktur Mycket dåligt Varken eller Mycket bra Individ och familjdoms. Kommunen som helhet Grundskola Kultur & fritid

75 Er egen bedömning av organisation och budgetprocess: - hur den fungerat de senaste åren (röda markeringar) Stämmer: Mycket Bra/viktigt Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt Mycket Dåligt/oviktigt Kommunens organisation Budgetprocessen är av stor betydelse R ealistisk budget är av stor betydelse Planering är av stor betydelse U ppföljning är av stor betydelse Åtgärder vid Budgetavvikelser t Ansvarsutkrävandet vid budgetavvikelser Ledarskapet 75 75

76 Styrningskultur i kommunen, vad enkätundersökningen visade. Kommunens bästa för ögonen Förtroende mellan pol & tjm Bra prioriteringsdialog Budgeten är ett åtagande Mycket dåligt Varken eller Mycket bra Vision som styr Tydliga finansiella mål Tydliga verksamhetsmål

77 Enkäten, vad påverkar ekonomi mest 1. Minskande befolkning (16 p) 2. Politisk handlingskraft saknas (12 p) 3. Ambitioner och resurser hänger inte ihop (10 p) 4. Otydlig resursfördelning till verksamheter (9 p) 5. Otydlig ansvarsfördelning politik/tjm (7 p) 6. Politiken inte överens om behovet av anpassning (6)

78 Enkätsvaren indikerar - Ni har självinsikt om ekonomin. - Relativt missnöjda med organisation och process i stort - Styrningskulturen bör förbättras. - Insikt om de befolkningsmässiga förändringarna, men ni har inte tagit konsekvenserna av förändringen.

79 Ekonomistyrning våra iakttagelser - Budget har inte varit styrande för alla verksamheter. - Ni har inte anpassat verksamheten till era befolkningsförändringar. - Ni har varit rädda för verksamhetsförändringar. - Otydlig rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer och mellan politik och tjänstemän. - Det finns en stark stuprörstradition i kommunen. - Vi har fått intrycket att ni inte har ekonomisk effektivitet så högt på dagordningen. Ni vill undvika kritik, och det får kosta. 79

80 Er utmaning - Att göra verkstad av era anpassningsbehov och anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. - Ni ska betala och göra rätt för er och inte skicka räkningar till framtida kommuninvånare. Det är allvar nu. - Göra en realistisk budget för alla verksamheter och gör den styrande. - Bestäm hur anpassningsarbetet ska gå till. Ska det styras centralt eller decentralt, vilka roller ska politik och tjänstemännen ha? - Skapa incitament för effektivisera verksamheten med fortsatt hög verksamhetsmässig kvalitet. Våga förändra verksamhet. 80

81 Förutsättningarna är goda - I kommunledningen finns en insikt om förutsättningarna. - Ni har en omfattande och dyr verksamhet jämförbart med andra. - Ni har relativt hög kvalitet i era verksamheter.

82

83 Vad betyder en budget? Vi har fått intrycket av att fullmäktige och kommunledning varit medvetna om att Socialnämndens budgetramar i praktiken varit orealistiska de senaste åren, stämmer det?

84

85 När fattas beslut om nya resurser till verksamheternas driftbudgetar.(2016 prognos) ( Tidig ram framräknas i förhållande till kostnad i bokslutet året innan) Tidig ram KF budget TA Utfall SUMMA

86 Funderingar om principer för styrsystemet Lös ram Skapar oklarhet om var ansvaret ligger Inbyggs förväntan nya tillskott Ständig anpassning (t ex nya skatteprognoser) Fast ram Tydlig ansvarsfördelning Stabila förutsättning Ej spekulativ Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser) Inriktningsplanering Central styrning Decentraliserad styrning 86

87 Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till? - Ska ni luta er mot central eller decentral modell? - Ni förefaller ha central styrning som inte fungerar för eknomistyrningen. - Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer? - Hur styrande ska budget och budgetramar vara under arbetet med planeringen? Vad innebär detta utifrån ett ansvarsperspektiv? 87

88 Roller och ansvar för olika funktioner - När styrprinciper förändras kommer invanda arbetssätt att förändras både för politiker o tjänstemän. - Tänk igenom hur planering och rollfördelningen ser ut hos er idag, för och nackdelar. Hur skulle ett idealtillstånd se ut? Ett ömsesidigt förtroende och en respekt mellan olika funktioner är A och O, oavsett hur organisation och styrningen är uppbyggd. 88

89 Fastställ tydliga förutsättningar Tydliggör vilka spelregler som skall följas (exempel) - Vem ansvarar/fattar beslut om strukturförändringar? - Får ambitionsnivån sänkas vem ansvarar/beslutar? - Får effektiviteten höjas vem ansvarar/beslutar? - Är det tillåtet att friställa personal vem ansvarar/beslutar? - Är det tillåtet att lämna lokaler vem ansvarar/beslutar? - Skapa incitament för att förbättra kvalitet och effektivitet. 89

90 För att lyckas krävs - Politiken är aktiv och involverad - Politiskt mod, beredd att ifrågasätta heliga kor - Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar - Tendenser till by- och verksamhetspartier hålls tillbaka - Verksamhetsföreträdarna ges en aktiv roll - Mognad att ta ett helhetsansvar inom tjänstemannaorganisationen - Stimulera och belöna nytänkande och effektivitetshöjande förslag - Analyskapacitet centralt - Förtroende i hela organisationen TÄNK OCH AGERA LÅNGSIKTIGT!

91 Fem viktiga punkter för er, enligt oss. 1. Skapa en gemensam bild av nuläget, över parti- och förvaltningsgränser. Acceptera konsekvenserna. Gör realistiska budgetar. 2. Ta greppet om ekonomin och de finansiella målen. Skarpa mål för resultatnivå och finansiering av investeringar. Bli inte lagbrytare! 3. Prioritera arbetet med besparingar/-effektiviseringar, glöm inte bort bolagen. 4. Tydliggör rollfördelningen mellan KF, KS och nämnder, och mellan politik och tjänstemän. 5. Ta ett helhetsgrepp om kommunkoncernen, motverka stuprörs- och revirkulturer. 91

92 Strategiska tips för att genomföra förändringar - Ge en positiv bild av kommunen med en ekonomi i balans. - råd med offensiva satsningar - klarar oförutsedda påfrestningar, mer långsiktighet - mindre vardagsgnissel i kommunen - ökat självförtroende, vi klarar vårt uppdrag och gör rätt för oss. - Inte bara besparingar, informera även satsningar med positiv klang, som t ex kvalitetsmätningar. - Informera invånarna om förutsättningarna.

93 Några råd från oss - Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre). - Det krävs personal (med politisk sanktion) som driver förändringsarbete. - Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej! - Ett tydligt budskap till invånare och personal. - Ni håller på att rigga ett åtgärdspaket med syfte att få ekonomin på rätt köl igen. Ta detta arbete med stort allvar och seriositet, ta ansvar för kommunens ekonomi! - Kom ihåg att även efter ett genomfört åtgärdspaket har ni mer resurser till verksamhet än de allra flesta kommuner, pga er skattesats.