Analysgruppens presentation

Transkript

1 Arvidsjaur Analysgruppens presentation Analysen har gjorts av: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson

2 Innehåll: 1. Jämförbara kommuner 2. Befolkning och bostadsbyggande 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning 6. Investeringar 7. Verksamheterna a. Övergripande b. Förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem c. Grundskola d. Gymnasieskola e. Äldreomsorg f. Funktionshinder g. Individ- och familjeomsorg 8. Demografisk framskrivning 9. Resultatprognos 1. Ekonomistyrning

3 Vilka av Sveriges 29 kommuner är mest lika Arvidsjau Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr ifo Jfr LSS 1 Jokkmokk Aneby Nordmaling Vansbro Övertorneå Laxå Vaggeryd 2 Arjeplog Lessebo Lessebo Vingåker Ånge Mullsjö Sävsjö 3 Malå Vilhelmina Vansbro Gnosjö Vindeln Herrljunga Strömsund 4 Vindeln Älvdalen Vingåker Åtvidaberg Jokkmokk Hagfors Åsele 5 Ånge Nordanstig Hylte Kinda Rättvik Essunga Krokom 6 Norsjö Nora Dorotea Grums Storuman Överkalix Lysekil 7 Storuman Essunga Svenljunga Ånge Vadstena Borgholm Högsby Samtliga uppgifter är hämtade från

4 Antal Folkmängd Antalet invånare Invånare totalt, antal

5 Antal personer Befolkningsförändringar Antal personer Inrikes nettoinflyttning Födelseöverskott Immigrationsnetto

6 Procent Kommunal skattesats 212 i jämförelse Skattesats till kommun 25, 22,8 22,95 22,33 21,45 2, 15, 1, 5,, Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

7 Miljoner kronor Värdet av en skattekrona Miljoner kronor, , 1, 9,2 9,5 9,5 1, 1,3 1,5 1,7 8, 6, 4, 2,,

8 Kronor / inv Årets resultat Kommun, 212 i jämförelse 2 5 Årets resultat kommun, kr/inv Arvidsjaur Jämförbara Riket

9 Kronor Årets resultat Kommun och företag, Årets resultat kommun, kr/inv Årets resultat företagen, kr/inv

10 Kronor Finansiellt netto Kommun, Finansnetto kommunen, kr/inv

11 Kronor Finansiellt netto Kommun, 212 i jämförelse 5 Finansnetto kommunen, kr/inv Finansnetto företagen, kr/inv Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

12 Kronor Långfristiga skulder Kommun och koncern, Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv

13 Kronor Långfristiga skulder Kommun och koncern, 212 i jämförelse Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

14 Kronor Eget kapital Kommun och koncern, 212 i jämförelse Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital kommunkoncern, kr/inv Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

15 Kronor Pensionsförpliktelser Kommun, 212 i jämförelse 35 3 Pensionsförpl o löneskatt ej redov i balansräkning kommun, kr/inv Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

16 Kronor Borgens och andra förpliktelser 212 i jämförelse 6 borgens- o förlustansvar för egnahem o småhus borgen o andra förpliktelser mot övriga kommunala företag borgen o andra förpliktelser mot övriga bostadsföretag/föreningar borgen o andra förpliktelser mot kom. bostadsföretag Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

17 Kronor Procent Investeringar Kommunen, Nettoinvesteringar, kr/inv Andel av skatter och statsbidrag, procent 4,5% ,% ,5% ,% 2,5% 1 2,% 1,5% 5 1,%,5% ,%

18 Sammanfattning ekonomin Sammanfattning i tre punkter: 1. Resultat Sämre resultat än liknande och riket. På väg tappa greppet om ekonomin? 2. Skulder Koncernnivån ligger högre än jämförbara 3. Finansiella mål Givet den låga skuldnivån i kommunen kanske de finansiella målen kan anpassas något

19 Kronor per invånare Verksamhetens nettokostnader Per verksamhetsblock, Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

20 Några verksamheters nettokostnader 212 avvikelse mot standardkostnad Bo Grsk Gysk Äo Ifo Totalt LSS Nettokostnad, kr per inv Standardkostnad, kr per inv Skillnad Skillnad, mnkr 1,2 7,5 1,3 15,1 5,8 39,8 2,3 Avvikelse procent 3,6 12, 32,9 14,7 44,1 16,5 7,3

21 Några verksamheters nettokostnader avvikelse mot standardkostnad (%)

22 Utjämningssystemet nytt förslag Utfall Prognos Prognos Förändring Förändring Nuv 214- Nytt 214- Kr/invånare 213 Nuv 214 Nytt nuv 214 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola IFO Barn o ung utl bakgr Äldreomsorg Befolkningsförändr Bebyggelsestrukt Löner Kollektivtrafik Totalt Särskilt strukturbidrag 14 Minskat ordinarie strukturbidrag -41 Minskad regleringspost p.g.a. finansiering införandebidrag -271 Övriga förändringar regleringsposten -51 Summa 13

23 Kronor Förskola Totalt, Kostnad förskola, kr/inskrivet barn

24 Kronor Förskola Totalt, 212 i jämförelse Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

25 Förskola Andel inskrivna,

26 Procent Förskola Andel inskrivna, 212 i jämförelse 1 Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

27 Kronor Fritidshem Totalt, Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn

28 Kronor Fritidshem Totalt, 212 i jämförelse 4 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

29 Procent Fritidshem Andel inskrivna, Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%)

30 Procent Fritidshem Andel inskrivna, 212 i jämförelse 6 Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

31 Kronor Förskoleklass Hemkommun, Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev

32 Kronor Förskoleklass Hemkommun, 212 i jämförelse 7 Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

33 Kronor Grundskola Totalt, Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev

34 Kronor Grundskola Totalt, 212 i jämförelse 14 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

35 Kronor Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Läromedelskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev

36 Kronor Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 212 i jämförelse Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Läromedelskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

37 Antal Grundskola Lärartäthet totalt, , Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal 1, 1, 9,8 9,8 1,7 1,5 1,7 1, 8, 6, 4, 2,,

38 Grundskola Lärartäthet, 212 i jämförelse

39 Grundskola Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, totalt, (%), i jämförelse

40 Grundskola Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel (%), i jämförelse

41 Poäng Grundskola Meritvärde, Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt

42 Poäng Grundskola Meritvärde, 212 i jämförelse 25 Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

43 Kronor Gymnasieskola Totalt, Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev

44 Kronor Gymnasieskola Totalt, 212 i jämförelse 2 18 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

45 Andel Gymnasieskola Frekvens, Gymnasiefrekvens, (%) ,3 76, 77,4 78,7 76,9 79,9 89,

46 Andel Gymnasieskola Frekvens, 212 i jämförelse ,5 Gymnasiefrekvens, (%) 76,8 76,7 76,2 Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

47 Andel Gymnasieskola Andel per huvudman, % 9% 8% Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 7% 6% % 4% 3% 2% 1% %

48 Andel Gymnasieskola Andel per huvudman, 212 i jämförelse Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% % 3% 2% 1% % Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

49 Kronor Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad kommunal gymnasieskola, kr/elev 2 Kostnader för läromedel i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev

50 Kronor Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, 212 i jämförelse 16 Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för läromedel i kommunal gymnasieskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

51 Gymnasieskola Fullföljandegrad, 212 i jämförelse

52 Gymnasieskola Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt i jämförelse

53 Gymnasieskola Grundläggande behörighet till högre studier, andel (%) i jämförelse

54 Äldreomsorg Per typ av verksamhet,

55 Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 212 i jämförelse

56 Kronor Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare

57 Kronor Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 212 i jämförelse 7 6 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

58 Andel Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 212 i jämförelse Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 14, 12, 12,2 11,4 11,1 1, 9,8 8, 6, 7,2 6,4 6,5 4,9 4, 2,, Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

59 Kronor Äldreomsorg Korttidsvård, 212 i jämförelse 6 Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

60 Antal Äldreomsorg Korttidsvård, 212 i jämförelse 3, Boendedygn korttidsvård, antal/inv 65+ 2,5 2,61 2,14 2, 1,5 1,53 1,59 1,,5, Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

61 Kronor Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv 3 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv

62 Kronor Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 212 i jämförelse Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

63 Kronor Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv -2 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv -2 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv -2 år Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv -2 år

64 Kronor Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 212 i jämförelse Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv -2 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv -2 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv -2 år Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv -2 år Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

65 Kronor Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad missbrukarvård, kr/inv år

66 Kronor Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, 212 i jämförelse Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år 1 Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad missbrukarvård, kr/inv år Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

67 Kronor Antal per 1 invånare Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1 inv , , 34, 33, 32, 31 31, 3, , 28,

68 Kronor Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 212 i jämförelse 4 35 Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1 inv ,6 35, 3, , ,7 22,5 25, 2, 2 15, , 5 5, Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket,

69 Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 212 i jämförelse

70 Kronor Funktionshinder Per typ av verksamhet, Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv -64 år Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv -64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv -64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv -64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv -64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv -64 år

71 Kronor Funktionshinder Per typ av verksamhet, 212 i jämförelse Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv -64 år Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv -64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv -64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv -64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv -64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv -64 år Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

72 Kronor Funktionshinder LSS Per typ av verksamhet, Kostnad personlig assistans, kr/inv -64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv -64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv -64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv -64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv -64 år

73 Kronor Funktionshinder LSS Per typ av verksamhet, 212 i jämförelse Kostnad personlig assistans, kr/inv -64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv -64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv -64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv -64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv -64 år Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

74 Kronor Funktionshinder LSS Daglig verksamhet och boende, Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare

75 Kronor Funktionshinder LSS Daglig verksamhet och boende, 212 i jämförelse Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

76 Kronor per invånare Övriga verksamheters nettokostnader Per verksamhetsblock, Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket Politisk verksamhet Infrastruktur och skydd Fritid Kultur Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet

77 Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet,

78 Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, 212 i jämförelse

79 Kronor Affärsverksamhet Per verksamhetsblock, Nettokostnad näringsliv och bostäder, kr/inv Nettokostnad energi, vatten och avfall, kr/inv Nettokostnad kommunikationer, kr/inv Totalt

80 Kronor Affärsverksamhet Per verksamhetsblock, 212 i jämförelse Nettokostnad näringsliv och bostäder, kr/inv Nettokostnad kommunikationer, kr/inv Nettokostnad energi, vatten och avfall, kr/inv Totalt Arvidsjaur Jämförbara Länet Riket

81 Sammanfattning verksamheten - Samtliga de verksamheter som kan knytas till en delmodell i kostnadsutjämningen har högre nettokostnad än beräknad standardkostnad. Största procentuella avvikelse har IFO. Störst avvikelse i kronor per invånare och därmed även totala kostnader har äldreomsorgen. Den totala avvikelsen uppgick till 42 mnkr Jämfört med andra kommuner är kommunens kostnadsläge högre framför allt inom äldreomsorg, gymnasieskola, samt grundskola inklusive fritidshem och förskoleklass. - IFO totalt har ett något lägre kostnadsläge än jämförbara kommuner men kostnaderna för ekonomiskt bistånd ligger på en hög nivå.

82 8 Den ekonomiska utvecklingen Framtidsanalys baserad på en demografisk framskrivning

83 Kalkyl för Arvidsjaur kommun Kalkylen består av två delar En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser. En prognos av det kommunalekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Beräkningen görs i löpande priser.

84 Förutsättningar för kalkylen 1 Vi utgår från räkenskaperna 212 Vi räknar med oförändrad servicenivå Skatteunderlag, löner samt priser utvecklas enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning. Vi antar samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort Kostnader för pensioner, avskrivningar och räntor baseras på uppgifter från kommunen

85 Förutsättningar för kalkylen 2 Vi antar att statsbidragen är värdesäkras Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt kommunens egen prognos. Kalkylen bygger på full anpassning till demografiska förändringar. Utöver demografi finns ett extra pålägg på 1 procent årligen för LSS-kostnaderna från 212. I genomsnitt skrivs 7 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 3 procent med prisutvecklingen (KPI).

86 Befolkningsutveckling Förän dr. Förän dr. i % , , , , , ,5 Totalt , 86

87 87

88 Verksamhetens kostnader 212 och 218 Exklusive affärsverksamhet miljoner kr, fasta priser Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola ,3-1,8% Gymnasieskola ,4 -,8% Barnomsorg ,4-1,% Äldreomsorg ,1 6,6% Funktionshindrade 62 63,7 1,1% Övrigt , -2,5% Totalt ,7 1,%

89 Utveckling faktiska kostnader jämfört med demografi, totalt

90 Resultaträkning vid full demografisk anpassning, miljoner kr (värdesäkrade statsbidrag) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjäm Finansnetto 1 Resultat före extraordinära -14,8-1, -15,5-18,4-1,4-12,2-17,1 Extraordinära intäkter 8,9 Extraordinära kostnader -2,5 Årets resultat -14,8-3,6-15,5-18,4-1,4-12,2-17,1

91

92 Besparingskrav (mnkr) utöver behovet av demografisk anpassning vid värdesäkrade statsbidrag Finansiell målsättning: Nettokostnaden får ej överstiga 98 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultat före eo-poster, % Resultat om 2%, mkr Prognos/framskrivning, mkr Besparingskrav, mkr

93 Slutsatser prognos Under förutsättning att statsbidragen värdesäkras beräknas kommunens verksamheter ge ett underskott med 17 mnkr år 218. (Om statsbidragen inte värdesäkras beräknas ett underskott på 26 mnkr). 2. För att kommunen ska leva upp till god ekonomisk hushållning under planeringsperioden krävs dock ett resultat på 9 mnkr år 218, vilket innebär att kostnaderna behöver reduceras med 26 mnkr. (Om statsbidragen ej är säkrade uppgår det totala besparingskravet till 34 mnkr för att balanskravet uppnås). 3. I beräkningarna ovan ingår kostnadsökningar på 5 mnkr som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. Det är inom äldreomsorgen som de demografiska behoven ökar, 9 mnkr, medan övriga verksamheter måste anpassa verksamheten utifrån minskande demografiska behov.

94 Enkäten Ekonomiska läget idag. Gemensam bild (1) Text Värde Mycket god 6 God 5 Ganska god 4 Ganska dålig 3 Dålig 2 Mycket dålig 1 Kategori Politiker/Tjänstemän, [P/T] P P P P P P P P P P P P P T T T T T T T T T T T T T T T ɸP ɸT ɸ 1. Ekonomiska läget idag Infrastruktur , 3,6 3,8 Kultur och fritid ,2 3,7 4, Förskola skolbarnoms ,1 2,6 2,9 Grundskola ,1 2,7 2,9 Gymnasieskola ,4 1,9 2,2 Äldreomsorg ,4 2, 2,2 Funktionshindrade ,9 2,5 2,7 IFO ,7 2,4 2,5 Företagen ,3 3,6 3,9 Kommunen som helhet ,3 2,1 2,2

95 Enkäten Ekonomiska läget idag. Gemensam bild (2)

96 Enkäten - Så här tolkar vi era svar på enkäten (1/4). I. Ganska enhetlig bild i uppfattningen om hur det ser ut för olika delverksamheter. Generellt är politiker mer positiva till hur ekonomin ser ut än tjänstemännen (13 politiker och 15 tjänstemän har svarat på enkäten) II. III. Drygt 93% anser att Kommunen som helhet har en antingen Ganska negativ, Negativ eller Mycket negativ ekonomisk situation Gymnasieskolan och äldreomsorgen är de verksamheter som får klart lägst värden. SLUTSATS: Råder ingen tvekan om att ni vet att kommunens ekonomi som helhet och för i stort sett alla kärnverksamheter är dålig eller mycket dålig. Frågan är om ni är beredda att göra något åt det.

97 Enkäten Vad har inverkat mest. Gemensam bild (1) Kategori Politiker/Tjänstemän, [P/T] P P P P P P P P P P P P P T T T T T T T T T T T T T T T ΣP ΣT Σ 2. Vad har inverkat mest på det ekonomiska läget Politiken är överens om behovet av anpassning Politiken är inte överens om behovet av anpassning Anpassningsbehov Ledande tjänstemän och anställda driver på större anpassningar Ledande tjänstemän och anställda motverkar större anpassningar Anpassningsvilja hos ledande tjänstemän och anställda Politisk handlingskraft Politisk handlingskraft saknas Politisk handlingskraft Fattade beslut följs och genomförs Fattade beslut förhalas eller genomförs inte Följsamhet mot fattade beslut Tydlig modell för resursfördelning till verksamheterna Otydlig modell för resursfördelning till verksamheterna Modell för resursfördelning Ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän fungerar Ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän fungerar inte Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Ambitioner och tillgängliga resurser hänger ihop Ambitioner och tillgängliga resurser hänger inte ihop Koppling ambition och resurser De senaste årens investeringsnivå har varit ekonomiskt rimlig De senaste årens investeringsnivå har inte varit ekonomiskt rimlig Rimlig investeringsnivå -2-2 Interna faktorer (det är vi och inte någon annan som måste göra något) Externa faktorer (det är inte vi utan andra som måste göra något)

98 Enkäten Vad har inverkat mest. Gemensam bild (2) Kategori Politiker/Tjänstemän, [P/T] ΣP ΣT Σ 2. Vad har inverkat mest på det ekonomiska läget Anpassningsbehov Anpassningsvilja hos ledande tjänstemän och anställda Politisk handlingskraft Följsamhet mot fattade beslut Modell för resursfördelning Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Koppling ambition och resurser Rimlig investeringsnivå -2-2 Interna faktorer (det är vi och inte någon annan som måste göra något) Minskande befolkning Frysta statsbidrag -3-3 Rikspolitiken Arbetsmarknadsläget -1-1 Relativt hög andel äldre Externa faktorer (det är inte vi utan andra som måste göra något)

99 Enkäten - Så här tolkar vi era svar på enkäten (2/4). I. Skillnader mellan vad politiker och tjänstemän lyfter fram. Gemensam uppfattning om att problemet ligger i den egna organsationen. II. Svaren kring anpassningsbehov, politisk handlingskraft och bristande koppling mellan ambitionsnivå och resurser, är de som sticker ut mest. SLUTSATS:

100 Enkäten Ekonomistyrning. Gemensam bild? Tydlig styrning (1) Text Värde Mycket viktig 6 Viktig 5 Ganska viktig 4 Ganska oviktig 3 Oviktig 2 Helt oviktig 1 Kategori Politiker/Tjänstemän, [P/T] ɸP ɸT ɸ Vilken generell betydelse har delarna och hur fungerar de idag? Övergripande planering för kommunen 5,4 5,5 5,5 Organisationen 5,3 5,2 5,2 Ledarskapet 5,8 5,8 5,8 Budgetprocessen 5,5 5,7 5,6 Realistiska budgetramar 5,8 5,9 5,8 Uppföljning av budget 5,8 5,7 5,8 Åtgärder vid budgetavvikelser 5,7 5,6 5,6 Ansvarsutkrävande vid budgetunderskott 5,3 5,2 5,2 Ekonomistyrningsregler 5,4 5,5 5,4 ɸ 5,5 5,6 5,6 Text Värde Mycket bra 6 Bra 5 Ganska bra 4 Ganska dåligt 3 Dåligt 2 Mycket dåligt 1 ɸP ɸT ɸ 3,1 2,9 3, 3,9 3,5 3,7 3,1 3,1 3,1 2,7 2,6 2,6 2,6 2,1 2,3 2,6 3, 2,8 2,4 2,5 2,5 2,2 2,5 2,3 2,7 2,6 2,6 2,8 2,7 2,8

101 Enkäten Ekonomistyrning. Gemensam bild? Tydlig styrning (2) Text Värde Mycket bra 6 Bra 5 Ganska bra 4 Ganska dåligt 3 Dåligt 2 Mycket dåligt 1

102 Enkäten - Så här tolkar vi era svar på enkäten (3/4). I. Uppfattningen om ekonomistyrningens delar är att de totalt sett fungerar ganska dåligt eller dåligt. Det som sticker ut är att ni anser att budgetramar inte är helt realistiska, att åtgärder vid avvikelser inte vidtas fullt ut och att ansvarsutkrävande vid budgetunderskott inte fungerar eller används. II. Svaren på frågorna om styrning visar, med något undantag, på stor samstämmighet. Politiker och tjänstemän skiljer sig åt genom att tjänstemän är något mer kritiska till hur uppföljningen fungerar. SLUTSATS: Ni behöver stärka alla ekonomistyrningsdelar men börja med dem som fått lägst betyg dvs hur ni ska få till en process som slutar i realistiska budgetramar och hur ni får till en styrande process kring budgetuppföljning och åtgärder.

103 Enkäten Påståenden om läget idag. Gemensam bild? Tydlig styrning (1) Text Värde Stämmer mycket bra 6 Stämmer bra 5 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 3 Stämmer dåligt 2 Stämmer mycket dåligt 1 Kategori Politiker/Tjänstemän, [P/T] P P P P P P P P P P P P P T T T T T T T T T T T T T T T ɸP ɸT ɸ 5. Övriga frågor av vikt för styrbarheten I vår kommun är budgeten ett åtagande , 3,4 3,2 Det finns en politiskt förankrad vision om kommunens utveckling fra ,4 2, 2,2 Det finns konkreta verksamhetsmål för olika delverksamheter , 2,6 2,8 Det finns tydliga finansiella mål som är accepterade av politiker och ,6 2,3 2,5 Det finns ett starkt förtroende mellan politisk ledning och tjänstemä ,8 2,5 2,6 I vår kommun har alla kommunens bästa för ögonen ,7 3,9 3,8 I vår kommun har vi en väl fungerande dialog om prioriteringar ,6 2,4 2,5 ɸ ,9 2,7 2,8

104 Enkäten Påståenden om läget idag. Gemensam bild? Tydlig styrning (2) Text Värde Stämmer mycket bra 6 Stämmer bra 5 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 3 Stämmer dåligt 2 Stämmer mycket dåligt 1

105 Enkäten - Så här tolkar vi era svar på enkäten (4/4). I. En del i enkäten handlar om påståenden som kretsar kring styrningen. Precis som i övriga frågor är samstämmigheten även här ganska stor. II. III. Påståendet att alla har kommunens bästa för ögonen säger ni stämmer ganska bra. Mer oroande är att samtliga övriga påståenden får betyget stämmer ganska dåligt eller dåligt. SLUTSATS: Ni behöver jobba både med förtroendefrågan politiker/tjänstemän med att hitta en accepterad nivå för era finansiella mål som leder till en ekonomi i balans.

106 Förslag på långsiktig strategi - Nettokostnadsnivån måste minska - Styrsystemet behöver sannolikt stärkas

107 Vilka är alternativen om nettokostnaderna måste minska? 17 - Utförsäljning av tillgångar? - Ökade intäkter? - Finns möjligheter att öka avgifter/taxor? - Höjd skattesats? - Kostnadsanpassningar?

108 18 Ta greppet om ekonomin! - Vad måste ni göra själva Bestäm er för att ta kontroll över ekonomin - Sätt igång ett förändringsarbete kring ekonomistyrningen - Ta kontroll över resursfördelning och de åtgärder som därmed måste beslutas om/genomföras för att sänka kostnadsnivån - Vad kan ni få stöd med från andra - Kan vi/skl stödja er på något sätt? Fortsatt dialog? - Vilka andra kan ni ha nytta av för att komma igång