Ekonomi Utbildning för politiker Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Transkript

1 Ekonomi Utbildning för politiker Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

2 Upplägg Allmänt om kommunens ekonomi Intäkter och kostnader Tillgångar och skulder Ekonomiska kretsloppet Styrning av ekonomistyrningen Befogenheter Fakturor

3 Allmänt om kommunens ekonomi

4 Omfattningen av den kommunala servicen elever i förskola elever i förskoleklass, grund- och särskola barn inskrivna på fritids elever i gymnasiet hemtjänsttimmar 620 äldreboende platser 133 som bor i gruppbostad hushåll med ekonomiskt bistånd renhållningsabonnenter vatten- och avloppsabonnenter Källa: Kommunens Årsredovisning 2013

5 Hur får kommunen in pengar? Skatter Kommunalskatten 21,48 öre per krona Statsbidrag Generella statsbidrag - centralt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgiften Riktade statsbidrag till verksamheterna Taxor och avgifter Vatten/Avlopp Renhållning Barnomsorg Äldreomsorg Miljö Övrigt Försäljningsintäkter Hyresintäkter Räntor

6 Skatteintäkter Skattesats till kommunen 21,48 Invånare 1 november Genomsnittlig skattekraft kr/inv 1 ny invånare = kr 700 nya invånare = 29 mnkr

7 Fördelning av kommunalskatten Totalt 32,25 Landsting 10,77 Kommun 21,48

8 Kan vi lita på skatteprognoserna? 0,1 % missbedömd skatteunderlagsprognos = 38 kr/invånare ~ 2 mnkr

9 Hur får kommunen in pengar? Skatter Kommunalskatten 21,48 öre per krona Statsbidrag Generella statsbidrag - centralt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgiften Riktade statsbidrag till verksamheterna Taxor och avgifter Vatten/Avlopp Renhållning Barnomsorg Äldreomsorg Miljö Övrigt Försäljningsintäkter Hyresintäkter Räntor

10 Generella statsbidrag Utfall 2015, mnkr Inkomstutjämning 363 Kostnadsutjämning 7 Strukturbidrag 6 Införandebidrag 4 Regleringsbidrag/avgift -2 LSS-bidrag/avgift -15 Fastighetsavgift 90 Summa 453

11 Inkomstutjämning Varför då? Alla medborgare ska garanteras en likvärdig välfärd oavsett var i landet de bor Utjämningssystemet en förutsättning för långtgående kommunalt självstyre.

12 Hur skulle det vara utan inkomstutjämning? Skatteintäkt vid en genomsnittlig skattesats på 20,59 % Kommun Kr/inv Årjäng Danderyd Riket Nyköping

13 Inkomstutjämning Utjämnar för olikheter i kommunernas skatteunderlag Alla kommuner garanteras 115 % av medelskattekraften Påverkas inte av om vi gör skattehöjningar/sänkningar i den egna kommunen De flesta kommuner erhåller bidrag från systemet Staten skjuter till pengar till systemet

14 Skatteintäkt och inkomstutjämning Inkomstutjämning Skatteintäkt Summa 150 Marginalintäkt, tkr Invånarens inkomst, tkr

15 Skatteintäkter + Inkomstutjämning Skattesats till kommunen 21,48 Genomsnittlig skattekraft kr/inv Skatt Inkomstutj Summa 1 invånare kr kr kr 700 invånare 29 mnkr 5 mnkr 34 mnkr

16 Kostnadsutjämningen Utjämnar för skillnader i kommunens demografiska förutsättningar Ska inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Ska baseras på mätbara och för kommuner och landsting opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. Omfattar främst obligatoriska verksamheter med särskilt fokus på kärnverksamheterna, dvs. skola, vård och omsorg för kommunerna och hälso- och sjukvård för landstingen, samt kollektivtrafik.

17 Kostnadsutjämning - utjämnar för olikheter i demografin Medelkostnader efter ålder

18 Kostnadsutjämning, forts Utifrån strukturella förutsättningar beräknas en standardkostnad för kommunen för olika kostnadsområden (delmodeller) Summan av standardkostnaderna i de olika delmodellerna = Kommunens strukturkostnad Kommunens strukturkostnad jämförs med den genomsnittliga för riket. Mellanskillnaden blir antingen ett bidrag till kommunen eller en avgift att betala. Inget statligt tillskott

19 Hur får kommunen in pengar? Skatter Kommunalskatten 21,48 öre per krona Statsbidrag Generella statsbidrag - centralt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgiften Riktade statsbidrag till verksamheterna Taxor och avgifter Vatten/Avlopp Renhållning Barnomsorg Äldreomsorg Miljö Övrigt Försäljningsintäkter Hyresintäkter Räntor

20 Kommunens intäkter Mdkr 3,5 Totalt ca 3,3 miljarder 3,0 2,5 2,0 Skatteintäkter 1,5 1,0 0,5 Taxor och avgifter Bidrag 0,

21 Kommunens kostnader

22 Genomsnittlig kostnad i Nyköping (Riket) 1 inskrivet barn i förskola ( ) 1 elev i grundskola (94 400) 1 inskrivet barn i fritidshem (30 415) 1 elev i gymnasieskolan ( ) 1 plats på äldreboende ( ) 1 brukare med hemtjänst ( ) 1 socialbidragshushåll (46 673) Källa:

23 Vad kostar verksamheterna? - fördelning av kostnader mellan nämnderna i Budget 2015

24 Resursfördelning

25 Vad är det som kostar? - fördelning på olika kostnader ,5 Mdkr Totalt 3,3 miljarder 3,0 2,5 2,0 Personal 1,5 Bidrag 1,0 Köp av verksamhet Lokaler 0,5 0, Övrigt Avskrivningar

26 Tillgångar och skulder

27 Kommunens balansräkning Källa: Kommunens Årsredovisning 2013

28 Skulder och eget kapital,

29 Skulder och eget kapital med pensionsförpliktelsen

30 Investeringar enligt KS budgetförslag Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Nya investeringar 283,9 206,9 219,8 Pågående projekt/ tidigare beslutad budgetram 694,6 838,0 215,6 65,6 SUMMA INVESTERINGAR 278,0 694, ,9 422,5 285,4

31 Balansbudget enligt KS budgetförslag Mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 1 843, , , , ,9 Bidrag till statlig infrastruktur 57,0 57,0 57,0 57,0 57,0 Omsättningstillgångar 1 082,4 780,0 874,4 794,3 724,7 SUMMA TILLGÅNGAR 2 982, , , , ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER Eget kapital 1 389, , , , ,5 Avsättningar 189,8 195,8 217,0 220,2 231,3 Långfristiga skulder 694, , , , ,3 Kortfristiga skulder 709,4 513,8 709,4 709,4 709,4 Summa skulder 1 403, , , , ,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER 2 982, , , , ,5

32 Skulder och eget kapital med pensionsförpliktelsen enligt KS budgetförslag , , Eget kapital exkl pensförpliktelse Skulder o avsättningar Pensionsförpliktelse

33 Ekonomiska kretsloppet = planering och uppföljning

34 Strategisk ekonomi- och verksamhetsstyrning Utgångspunkter Gemensam bild av befintliga verksamheter och medborgarnas behov utifrån -demografiska förändringar -identifierade förbättringsområden -omvärldsförändringar -politiska viljeyttringar Utvärdering/Analys Bokslut Omvärldsanalys Utredningar Revisionsrapporter Jämförande nyckeltal Identifierade förbättringsområden APT Planering Vision, Mål Budget Tjänstegarantier Policys, Riktlinjer, Rutiner Verksamhetsplaner APT Uppföljning Månadsuppföljning, Delårsbokslut Internkontroll Synpunkten Brukarundersökningar Medborgarundersökningar HRI-mätningar, APT

35 Vad händer ekonomiåret 2015? Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Bokslut 2014 Jan- 16 Analy s Verksamhetsberättelser Bokslutsdag Beslut i KS Beslut i KF Uppföljning 2015 Feb Apr Juni Delårsbokslut Okt Nov Budget 2016 Analy s Bokslutsdag Budge tanvis - ningar Om världs -dag Budge tarbet e i nämn der och styrels er Beslut om budgetunderla g i nämnd erna Beslut om KFbudget en i KS Beslut om KFbudget en i KF Internbudget och IÖK Beslut i KS om produktionens internbudget

36 Årsredovisning Årets sista uppföljning Förvaltningsberättelse Verksamhetsberättelser Personalbokslut Miljöbokslut Resultat- o balansräkningar Finansieringsanalys Sammanställd redovisning för koncernen (kommunen + kommunala bolag)

37 Vad händer ekonomiåret 2015? Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Bokslut 2014 Jan- 16 Analy s Verksamhetsberättelser Bokslutsdag Beslut i KS Beslut i KF Uppföljning 2015 Feb Apr Juni Delårsbokslut Okt Nov Budget 2016 Analy s Bokslutsdag Budge tanvis - ningar Om världs -dag Budge tarbet e i nämn der och styrels er Beslut om budgetunderla g i nämnd erna Beslut om KFbudget en i KS Beslut om KFbudget en i KF Internbudget och IÖK Beslut i KS om produktionens internbudget

38 Budget på olika nivåer Dokument Vem Vad När Nämndernas internbudgetar Produktionens internbudgetar Detaljbudget Kommunstyrelsen Beslut om ramar April Nämnderna Förslag Juni Kommunstyrelsen Beslut September Kommunfullmäktige Beslut Oktober Nämnderna Beslut November Nämnderna Avtal November Produktionen Avtal November Produktionen Förslag November Kommunstyrelsen Beslut Januari Nämnder och produktion Registrer as i BPA Fullmäktigebudgeten Internöverenskommelse April- December Verksamhetsplan Verksamhetschef Beslut December---?

39 Vad styr ekonomistyrningen?

40 Lagstiftning Kommunallagen (KL) Lagen om kommunal redovisning (KRL)

41 Kommunallagen 8:e kapitel reglerar ek. förvaltningen ekonomisk förvaltning 1-3 budgetens innehåll och budgetprocessen 4-12 förbud mot pantsättning 13 räkenskaper och redovisning 14-20

42 Lagen om kommunal redovisning Innehåller 9 kapitel - Kap 1 Inledande bestämmelser - Kap 2 Bokföring - Kap 3 Årsredovisning - Kap 4 Förvaltningsberättelse - Kap 5 Resultat- och balansräkning - Kap 6 Värdering - Kap 7 Finansieringsanalys - Kap 8 Sammanställd redovisning - Kap 9 Delårsrapporter

43 Intern styrning och budgetregler Beställar-utförar-modellen Nämnderna - VAD Produktionen HUR KS produktionsstyrelse med personalansvar Rambudget Målstyrning Budgetprocessen Policy för god ekonomisk hushållning Internkontroll

44 Policy för god ekonomisk hushållning Indikator Förväntat resultat Antal invånare Ska öka Årets resultat enligt resultaträkningen Ska vara 2 % eller minst i förhållande till skatteintäkter och inflationsökningen av de materiella generella statsbidrag, % anläggningstillgångarna Eget kapital inkl ansvarsförbindelsen Ska vara positivt i % av balansomslutningen (soliditet) Differens mellan delårsprognos och Ska uppgå till högst 0,5 % årsbokslut i % av omsättningen Självfinansieringsgrad för Ska från och med 2017 vara 100 % investeringar, %. Långfristiga lån Ska amorteras från och med 2017

45 Intern kontroll Reglemente för Internkontroll - antogs av KS finns i Ekonomihandboken Syfte: Trygga kommunens tillgångar och förhindra förluster Skydda politiker och personal från oberättigade misstankar Säkerställa att lagar, bestämmelser, överenskommelser efterlevs Säkra en rättvisande redovisning och information av verksamheten Minimera risker, säkra system och rutiner

46 Befogenheter

47 Vem har befogenheter? att fatta beslut? Kommunala beslut enligt delegationsordning KS Nämnd Verkställighetsbeslut att skriva under handlingar/avtal? att attestera ekonomiska transaktioner? Attestreglemente

48 Beslutsrätt Kommunstyrelsen och nämnder - delegerar sin beslutsrätt Delegationsordning Beslut i KS , revideras löpande Finns på IN: Politisk organisation/kommunstyrelsen/reglemente Uppdelad efter ärende/beslutsområde Observera! Anskaffningsbeslut vara/tjänst max 2,5 BB (ca kr) = verkställighet, om det ryms i budget över 2,5 BB = delegationsbeslut, divisionschef eller motsv får besluta Investering om anskaffningsvärdet mer än kr och ska användas mer än 3 år Leasingavtal bilar Divisionschef tekniska divisionen (hanterar fordonsadministration) Leasingavtal - övrigt Upphandlingschef och ekonomichef fattar beslut Hyresavtal Fastighetschef fattar beslut Beslut fattade på delegation ska anmälas till den som delegerat.

49 Rätt att skriva under handlingar Bemyndigande att underteckna handlingar m.m. (firmatecknare) Beslut i KS löpande Urban Granström, Malin Hagerström, Anna af Sillén eller Jonas Hultberg i förening med någon av cheferna i ledningslaget Lönechefen Upphandlingschefen Förhandlingschefen eller Kommunjuristen beträffande respektive funktion Finns också särskilt beslut om vilka som får underteckna checkar mm

50 Attesträtt - rätten att godkänna ekonomiska transaktioner Attestreglemente beslutat i KS Olika sorters attester Granskningsattest Beslutsattest Mottagningsattest Behörighetsattest

51 Fakturor

52 Fakturaadress Nyköpings kommun Fakturaskanning Box Nyköping Ange NK-nummer! Anges när varan/tjänsten beställs NKXXXX (XXX oftast samma som ansvarskod)