Statistik 2003:

Transkript

1 Statistik 2003:6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet

2 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut och verksamhet samt en mindre sammanställning över uppgifter om kommunernas budgeter och skatteuttag. Denna publikation innehåller uppgifter om kommunernas och kommunförbundens resultaträkningar, finansieringskalkyler och balansräkningar samt drift och investeringar. Därtill presenteras vissa allmänna uppgifter och nyckeltal samt en del uppgifter om verksamheten Upplysningar: Kenth Häggblom Tel Pris 10 ISSN

3 FÖRORD Denna rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2000 och Dessutom finns en bilaga med längre tidsserier för vissa ekonomiska nyckeltal. På grund av att flera kommuner levererade statistiken till ÅSUB sent, bl.a. beroende på att boksluten hade blivit fördröjda, kunde ÅSUB inte publicera statistiken så tidigt som planerat och den har därefter blivit ytterligare fördröjd på grund av att arbetet inom andra statsitikområden har tagit det mesta av resurserna i anspråk. Material ur den kommunala statistiken för 2000 och 2001 har dock publicerats i andra sammanhang, t.ex. i Statistisk årsbok och på ÅSUBs hemsida. ÅSUB har nu valt att ge ut en statistikrapport med uppgifter för både 2000 och 2001, vilken även om uppgifterna inte är så färska, ändå ger en utförlig samlad bild av den kommunala sektorns ekonomi och verksamhet de båda åren. Denna rapport kan också fungera som ett jämförande bakgrundsmaterial för det statistikmeddelande med preliminära bokslutsuppgifter för 2002 som publiceras samtidigt. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar ÅSUB också i början av varje år en mindre sammanställning över kommunernas budgeter. ÅSUB publicerar numera också på uppdrag av Ålands kommunförbund konjunkturöversikter där det ingår olika typer av kommunalekonomiska nyckeltal som underlag för budgetarbetet. ÅSUB vill rikta ett tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat uppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Rapporten är sammanställd av ledande statistiker Kenth Häggblom som också gärna tar emot och synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Mariehamn i juni 2003 Bjarne Lindström Direktör 2

4 INNEHÅLL Sida Förord...2 Beskrivning av statistiken...4 Allmänna uppgifter och nyckeltal...6 Resultaträkning...11 Finansieringskalkyl...19 Diagramsida: Nyckeltal per invånare...25 Balansräkning...26 Jämförelser Driftshushållning...33 Investeringar...56 Verksamhet...63 Bilaga: Tidsserier för ekonomiska nyckeltal

5 BESKRIVNING AV STATISTIKEN Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till ÅSUB. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till ÅSUB per e-post eller diskett. En del av kommunerna har levererat uppgifterna på pappersblanketter. ÅSUB har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. Vissa av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsstyrelsen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om antal skattören kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i 1000 mk, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. I statistiken har alla belopp omräknats till euro. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). ÅSUB levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. ÅSUB har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter, som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Trots kontrollarbetet finns det i vissa fall differenser som inte har kunnat redas ut med en rimlig arbetsinsats. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nya bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationen publiceras de flesta uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna. Vissa uppgifter redovisas endast för hela Åland. ÅSUB kan vid behov stå till buds med mera detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i euro om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som euro/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder det att inkomsterna är större än utgifterna, dvs man har nettoinkomster. Mera detaljerade definitioner ges vid behov i samband med de olika tabellerna. På grund av förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser med åren före 1999 annat än för vissa poster. 4

6 Det nya bokföringssystemet Från och med 1999 tillämpar de åländska kommunerna och kommunalförbunden det nya bokföringssystemet som innebär att de följer bokföringslagen. Detta medförde betydande förändringar i den kommunala redovisningen, vilket inverkade också på statistiken. Den gamla finansieringskalkylen ersattes av en resultaträkning och en helt förnyad finansieringskalkyl. Tidigare utgick statistiken från drifts- och investeringsdelarna som sedan mynnade ut i finansieringskalkylen, där årets resultat framgick. Nu är resultaträkningen och balansräkningen det centrala. Ny regionindelning I denna publikation presenteras statistiken enligt den nya regionindelningen, där de tidigare regionerna centralkommunerna och randkommunerna har slagits samman till landsbygden Från och Landsbygden och skärgården utgör tillsammans landskommunerna, som alltså liksom tidigare omfattar alla kommuner utom Mariehamn. Vid behov går det naturligtvis också i fortsättningen att ta fram siffror enligt den gamla regionindelningen liksom för andra grupperingar av kommuner 5

7 ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH NYCKELTAL Tabell 1a och 1b innehåller allmänna uppgifter om kommunerna samt olika ekonomiska nyckeltal för år 2000 respektive Några definitioner: Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet 31 december respektive år använts. Vid beräknandet av antalet skattören per invånare har invånarantalet 1 januari respektive år använts. Skattören: Antal skattören har angivits för år 1999 och Årsbidragsprocent = 100 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + Ökning (+) eller minskning (-) i produktlager + tillverkning för eget bruk), skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag / Avskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar enligt plan. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 100 x Årsbidrag / Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Soliditet, procent = 100 x Eget kapital / (Balansomslutning Erhållna förskott) Kassamedel = Finansiella värdepapper och Kassa och banktillgodohavanden (avviker från tidigare) Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel / Kassautbetalningar Kassautbetalningar = Personalkostnader + Köp av tjänster + Köp av material, förnödenheter och varor Ökning(+) eller minskning (+) i lager + Understöd + Övriga kostnader + Återkrävd moms + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. Finansiella tillgångar, euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden Främmande kapital + Erhållna förskott) / Antal invånare (avviker från tidigare) Lånestock = Främmande kapital - Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar) (avviker från tidigare) Relativ skuldsättning, % = (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånekostnadsbidrag, procent = 100 x (Årsbidrag + Ränteutgifter) / (Ränteutgifter + Amortering på långfristiga lån) År 2000 sänktes skatten i fyra kommuner, medan den 2001 höjdes i tre kommuner. Båda år varierade skattesatsen mellan 16,00 och 18,50. Den genomsnittliga skatteprocenten vägd med antal skattören var år ,35 och ,40. Skatten var högst i skärgården och lägst i Mariehamn. Endast tre kommuner tog ut fastighetsskatt för stadigvarande bostäder, medan alla hade fastighetsskatt på fritidsbostäder, i de flesta fall 0,9 procent, men i några kommuner 0,8 procent. Skatteinkomsterna per invånare uppgick år 2000 till euro för hela Åland och euro I Mariehamn var siffran år 2001 drygt euro och i skärgården knappt euro. Landskapsandelarna ökade totalt sett från drygt 810 euro per person 2000 till 840 euro år Lånestocken för hela Åland uppgick till 640 euro per invånare år 2000 och drygt 720 euro per invånare Det fanns stora skillnader mellan de olika kommunerna. 6

8 TABELL 1a ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH EKONOMISKA NYCKELTAL 2000 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Antal invånare 31.12: Antal skattören 1999, 1000 st för förvärvsinkomster andelar av samfundsskatten Antal skattören 1999, st/inv Skatteprocent ,50 17,75 16,50 16,50 18,00 16,00 16,50 18,50 17, ,50 17,50 16,50 16,50 18,00 16,00 16,50 18,50 17, ,50 17,50 16,50 16,50 18,00 16,00 16,50 18,50 17,50 Fastighetsskatt stadigvarande bostad 0,00 0,00 0,05 0,00 0,10 0,00 0,00 0,00 0,00 - annan bostad 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,80 0,90 0,80 -allmän skatteprocent 0,00 0,30 0,10 0,50 0,20 0,20 0,15 0,40 0,30 Skatteinkomster euro euro/inv Landskapsandelar euro euro/inv Verksamhetsintäkter, euro/inv Verksamhetskostnader, euro/inv Verks.int./verks.kostn., procent 12,8 13,5 15,5 22,8 10,4 12,4 15,9 10,0 12,7 Verksamhetsbidrag, euro/inv Årsbidrag euro procent 1,0 5,6-1,3 19,9-0,3 14,3 10,9 16,6 2,3 euro/inv procent av avskrivn Inkomstfinansiering av investeringarna 9,2 58,3-5,1 88,8-7,3 168,4 52,8 155,5 5,0 Nettoinvesteringar, euro/inv Soliditet, procent 63,8 66,4 42,3 66,0 49,0 75,2 69,0 55,4 40,9 Kassamedel euro euro/inv Likviditet, dagar Finansiella tillgångar, euro/inv Lånestock euro euro/inv Relativ skuldsättning, procent 21,9 31,2 71,4 24,8 65,3 23,7 28,9 32,0 58,4 Lånekostnadsbidrag, procent ÅSUB 7

9 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner ,50 18,50 16,75 17,50 18,75 18,00 16,00 16,87 16,80 17,27 16,38 16,50 18,50 16,75 17,00 18,00 17,00 16,00 16,79 16,74 17,06 16,35 17,00 18,50 17,00 17,00 18,00 17,00 16,00 16,90 16,84 17,30 16,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,10 0,00 0,00 0,02 0,02 0,00 0,01 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,80 0,89 0,89 0,89 0,89 0,15 0,30 0,10 0,00 0,10 0,10 0,12 0,18 0,17 0,24 0, ,5 12,8 9,8 12,9 11,1 15,0 42,5 13,5 13,1 15,0 27, ,0 5,7 3,7 16,5 8,4 7,1 19,1 7,2 6,4 10,8 13, ,7 20,3 23,0 450,0 60, ,7 40,2 35,0 63,5 74, ,2 48,8 67,7 80,2 66,0 60,8 83,7 61,5 61,7 60,9 73, ,0 74,6 20,0 18,8 38,9 34,9 20,0 38,2 39,8 31,1 28,

10 TABELL 1b ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH EKONOMISKA NYCKELTAL 2001 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Antal invånare 31.12: Antal skattören 2000, 1000 st för förvärvsinkomster andelar av samfundsskatten Antal skattören 2000, st/inv Skatteprocent ,50 17,50 16,50 16,50 18,00 16,00 16,50 18,50 17, ,50 17,50 16,50 16,50 18,00 16,00 16,50 18,50 17, ,50 17,50 16,50 16,50 18,00 16,00 16,50 18,50 17,50 Fastighetsskatt stadigvarande bostad 0,00 0,00 0,05 0,00 0,10 0,00 0,00 0,00 0,00 - annan bostad 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,80 0,90 0,80 -allmän skatteprocent 0,00 0,30 0,10 0,50 0,20 0,20 0,15 0,40 0,30 Skatteinkomster euro euro/inv Landskapsandelar euro euro/inv Verksamhetsintäkter, euro/inv Verksamhetskostnader, euro/inv Verks.int./verks.kostn., procent 13,5 14,8 17,3 26,1 10,0 12,9 17,0 10,5 11,3 Verksamhetsbidrag, euro/inv Årsbidrag euro procent 6,9 9,5 5,0 20,4 0,9 12,5 9,3 13,0 1,9 euro/inv procent av avskrivn Inkomstfinansiering av investeringarna 524,7 103,6 98,4 148,1 6,3 103,7 58,9 65,3 186,7 Nettoinvesteringar, euro/inv Soliditet, procent 67,6 68,1 42,5 67,7 49,8 76,9 66,2 64,3 39,6 Kassamedel euro euro/inv Likviditet, dagar Finansiella tillgångar, euro/inv Lånestock euro euro/inv Relativ skuldsättning, procent 17,3 27,1 62,3 27,7 60,4 25,0 34,5 31,2 51,5 Lånekostnadsbidrag, procent ÅSUB 9

11 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner ,50 18,50 16,75 17,00 18,00 17,00 16,00 16,79 16,43 17,06 16,35 17,00 18,50 17,00 17,00 18,00 17,00 16,00 16,90 16,84 17,30 16,40 17,00 18,50 17,00 17,00 18,00 17,00 16,00 16,91 16,84 17,30 16,40 0,00 0,00 0,00 0,00 0,10 0,00 0,00 0,02 0,02 0,00 0,01 0,90 0,90 0,90 0,80 0,90 0,90 0,80 0,89 0,89 0,88 0,89 0,15 0,30 0,20 0,00 0,10 0,10 0,12 0,19 0,18 0,24 0, ,3 13,6 9,9 11,8 10,0 13,8 39,5 14,2 13,9 15,6 26, ,3 6,1 4,3 6,6 5,3 3,3 19,2 8,2 7,7 10,3 13, ,5 60,1 85,0 206,5 29,1 72,6 107,9 70,3 62,2 120,0 93, ,4 49,1 66,5 81,6 66,9 61,5 86,3 62,0 61,5 63,7 75, ,7 72,2 21,1 17,5 37,2 30,7 20,9 37,8 39,8 29,2 29,

12 RESULTATRÄKNING Tabell 2a och 2b samt 3a och 3b innehåller kommunernas respektive kommunalförbundens resultaträkningar. Resultaträkningen visar huruvida kommunens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. En stor del av de uppgifter som ingår i resultaträkningen redovisades tidigare i kommunernas finansieringskalkyler. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Driftsbidraget visar det ekonomiska resultatet före de finansiella posterna och avskrivningarna. I en sund ekonomi bör driftsbidraget visa överskott, eftersom det skall räcka till räntor och avskrivningar. Årsbidraget anger huruvida kommunens totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, d.v.s. avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, d.v.s. förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. Totalt uppgick verksamhetskostnaderna för kommunerna till nästan 89 miljoner euro år 2000 och drygt 95 miljoner 2001, medan verksamhetsintäkterna utgjorde omkring 25 miljoner båda år. Av kostnaderna var hälften personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna var båda år knappt 16 miljoner försäljningsintäkter och över 4 miljoner avgifter. Det var främst Mariehamn som hade stora försäljningsintäkter, medan de hade mindre betydelse i landskommunerna. Skatteintäkterna uppgick till knappt 62 miljoner euro år 2000 och knappt 69 miljoner Kommunalskatten ökade från 45 till 51 miljoner och samfundsskattens avkastning från 15 till 16 miljoner. I landskapsandelar för driften fick kommunerna nästan 21 miljoner år 2000 och nästan 22 miljoner Över två tredjedelar var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Finansieringsstöd enligt prövning betalade landskapsstyrelsen ut till fyra kommuner 2000 och sju kommuner Detta utgjorde mindre än 0,1 miljoner euro. Komplettering av skatteinkomster tillföll alla kommuner utom två år 2000 och alla kommuner Totalbeloppet steg från fyra till fem miljoner, men då ingick 3,5 miljoner i kompensation för sänkt samfundsskatteprocent. Den totala skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till 82 miljoner euro år 2000 och 11

13 90 miljoner En fjärdedel utgjordes av landskapsandelar. I Mariehamn var landskapsandelarnas andel drygt 10 procent och i skärgården omkring hälften. I några kommuner var landskapsandelarna större än skatteintäkterna. Såväl ränteintäkter som räntekostnader höll sig under en miljon euro. År 2000 var ränteintäkterna totalt sett något större än räntekostnaderna, men 2001 var förhållandena de omvända. Årsbidraget uppgick totalt till 14,5 miljoner 2000 och 16 miljoner Avskrivningarna ökade något, men utgjorde ungefär sex miljoner båda år. Alla kommuner utom två hade ett positivt årsbidrag 2000 och 2001 var årsbidraget positivt i samtliga kommuner. I flera kommuner var avskrivningarna större än årsbidraget. Resultatet blev negativt i sex kommuner 2000 och i fyra kommuner Totalt blev knappt nio miljoner euro 2000 och 10 miljoner Kommunalförbundens verksamhetskostnader var knappt 12 miljoner 2000 och nästan 13 miljoner Av kostnaderna var tre fjärdedelar personalkostnader. Intäkterna dominerades helt av försäljningsintäkter dit kommunernas betalningsandelar räknas. På grund av att årsbidragen var 0 i de flesta kommunalförbund gjorde avskrivningarna att resultatet totalt sett blev ett mindre underskott. 12

14 TABELL 2a KOMMUNERNAS RESULTATRÄKNINGAR euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kum- Kökar land linge Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Förändring av lager Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader: Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden Ökning (+) eller minskning (-) av lager Understöd Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter: Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och kultur Återkrävd moms Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster: Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) ÅSUB 13

15 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

16 TABELL 2b KOMMUNERNAS RESULTATRÄKNINGAR 2001, euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kum- Kökar land linge Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader: Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden Understöd Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter: Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och kultur Återkrävd moms Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster: Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) ÅSUB 15

17 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skärgården Alla land hamn komm. bygden kommuner

18 TABELL 3a KOMMUNALFÖRBUNDENS RESULTATRÄKNINGAR euro De Gamlas Södra Ål. Norra Ål. Omsorgs- Ål. kom- Alla kom. Hem högst. högst. förbundet munförb. förbund Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Övriga intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader: Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden Ökning (+) eller minskning (-) av lager Understöd Övriga kostnader = Verksamhetsbidrag Skatteintäkter: Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och kultur Återkrävd moms Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster: 0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) ÅSUB 17

19 TABELL 3b KOMMUNALFÖRBUNDENS RESULTATRÄKNINGAR euro De Gamlas Södra Ål. Norra Ål. Omsorgs- Ål. kom- Alla kom. Hem högst. högst. förbundet munförb. förbund Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader: Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden Understöd Övriga kostnader = Verksamhetsbidrag Skatteintäkter: Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och kultur Återkrävd moms Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster: 0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) ÅSUB 18

20 FINANSIERINGSKALKYL Finansieringskalkylen (tabell 4a och 4b) utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Det bör observeras att finansieringskalkylen i det nya bokföringssystemet inte alls motsvarar finansieringskalkylen i det tidigare systemet, vilken som nämnts närmast kan jämföras med resultaträkningen. Finansieringskalkylen är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finansieringen. Hela finansieringskalkylen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. Totalt hade kommunerna investeringsutgifter på knappt 28 miljoner euro 2000 och 26,5 miljoner Finansieringsandelarna från landskapet ökade från drygt 8 till knappt 9 miljoner, varför nettoinvesteringarna minskade från 19,5 till 17 miljoner. De internt tillförda medlen, främst årsbidraget, täckte inte hela nettoinvesteringsbeloppet, varför resultatet blev att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett underskott på fem miljoner 2000 och över en miljon År 2000 hade tolv kommuner nettoinvesteringar som var större än de internt tillförda medlen och 2001 nio stycken. Av dessa lyfte en del nya långfristiga lån, medan vissa finansierade investeringarna med kassamedel. Nio kommuner lyfte nya långfristiga lån år 2000 och sju kommuner 2001, sammanlagt drygt tre miljoner båda åren. Amorteringarna var dock båda år något större, varför de långfristiga lånen totalt minskade något både under 2000 och De kortfristiga lånen ökade 2000, men minskade något Sammanlagt gav förändringarna i lånebeståndet ett plus på 1,5 miljoner 2000 och ett minus på 0,1 miljoner Finström och Jomala lyfte de största lånen år 2000, medan det år 2001 var Jomala och Lemland som lånade mest. Det egna kapitalet minskade med 0,2 miljoner år 2000, men ökade med 0,3 miljoner Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en minskning av kassamedlen med över två miljoner 2000 och en miljon År 2000 minskade 19

21 kassamedlen i elva kommuner och ökade i fem. År 2001 minskade kassamedlen i åtta kommuner och ökade i åtta. 20

22 TABELL 4a KOMMUNERNAS FINANSIERINGSKALKYLER 2000, euro Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Internt tillförda medel: Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Netto Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar Netto Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Ökning av utgivna lån Minskning av utgivna lån Netto Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån Netto Ökning (+ ) eller minskning (-) av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+ ) eller minskning (-) av förvaltade medel och förvaltat kapital Ökning (+ ) eller minskning (-) av omsättningstillgångar Ökning (+ ) eller minskning (-) av övriga långfristiga fordringar Ökning (+ ) eller minskning (-) av kortfristiga fordringar Ökning (+ ) eller minskning (-) av räntefria kort- och långfristiga skulder Netto Nettokassaflöde av finansieringen Förändring av kassamedel ÅSUB 21

23 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

24 TABELL 4b KOMMUNERNAS FINANSIERINGSKALKYLER 2001, euro Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Internt tillförda medel: Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Netto Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar Netto Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Ökning av utgivna lån Minskning av utgivna lån Netto Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån Netto Ökning (+ ) eller minskning (-) av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+ ) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital Omsättningstillgångar Övriga långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Räntefria kort- och långfristiga skulder Netto Nettokassaflöde av finansieringen Förändring av kassamedel ÅSUB 23

25 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

26 NYCKELTAL PER INVÅNARE Skattören per invånare 2000 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarlan Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Årsbidrag, euro per invånare 2001 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarlan Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Lånestock, euro per invånare 2001 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarlan Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn

27 BALANSRÄKNING I tabell 5a och 5b framgår de viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar. Balansräkningen skall ge en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Den nya balansuppställningen presenterar balansposterna i annan ordning än tidigare och vissa begrepp har också förändrats. Bestående aktiva motsvarar de tidigare anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, medan rörliga aktiva motsvarar omsättnings- och finansieringstillgångar. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 163,5 miljoner euro 2000 och 173,5 miljoner På den aktiva sidan utgjorde de materiella tillgångarna två tredjedelar av omslutningen. Byggnader stod för hälften av de materiella tillgångarnas var deras bokföringsvärde 54 miljoner och miljoner. Kassa och banktillgodohavanden minskade från 15 miljoner 2000 tilll 12 miljoner 2001, men de finansiella värdepappren ökade från 6 till 9 miljoner. På den passiva ökade det egna kapitalet från 121 miljoner till 131 miljoner, medan det främmande kapitalet ökade från 30,7 till 33,7 miljoner. Av detta var över hälften långfristigt. De långfristiga skulderna var till största delen landskapslån. 26

28 TABELL 5a KOMMUNERNAS BALANSER 2000, euro AKTIVA Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land A. BESTÅENDE AKTIVA I. Immateriella tillgångar II. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier III. Placeringar B. FÖRVALTADE MEDEL Uppdrag från landskapet och staten , 3. Övriga förvaltade medel C. RÖRLIGA AKTIVA I. Omsättningstillgångar II. Fordringar Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga fordringar III. Finansiella värdepapper IV. Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA A. EGET KAPITAL I. Grundkapital II. Anslutningsavgiftsfond III. Uppskrivningsfond IV. Övriga egna fonder V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) B. AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Frivilliga reserveringar C. AVSÄTTNINGAR D. FÖRVALTAT KAPITAL E. FRÄMMANDE KAPITAL I. Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Från landskapet Lån från övriga kreditgivare Övriga långfristiga skulder Resultatregleringar II. Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övr. kortfristiga skulder Resultatregleringar PASSIVA SAMMANLAGT ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser ANSVARSFÖRBINDELSER SAMMANLAGT ÅSUB 27