Kaisa Ahola, SCB, tfn Landsting Ingela Johansson, SCB, tfn Kommun Offentlig.ekonomi@scb.se

Transkript

1 OE 30 SM 1201 Kommunernas och landstingens verksamhetsindelade bokslut 2011 Financial statements from local government sector I korta drag Fortsatt kostnadsökning för kommuner och landsting Den sammanlagda kostnaden för kommunernas verksamhet år 2011 var 516,8 miljarder kronor, vilket jämfört med 2010 är en ökning med 16,7 miljarder kronor (3,4 procent) i löpande priser. Motsvarande kostnadsökning var 14,1 miljarder kronor eller 2,9 procent. Den sammanlagda nettokostnaden för landstingens verksamhet år 2011 (inkl. den del av Region Gotland som bedriver landstingsverksamhet) uppgick till 229,6 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 7,7 miljarder kronor eller 3,5 procent jämfört med år Förskoleverksamhet och specialiserad somatisk vård ökade mest Likson förra året var det förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som stått för den procentuellt största förändringen mellan 2010 och Kostnaderna ökade från 68,6 miljarder till 72,5 miljarder, vilket är en ökning med 5,7 procent. Inom landstingens hälso- och sjukvård ökade nettokostnaderna med 3,5 procent jämfört med året innan. Den delverksamheten inom hälso- och sjukvård som ökat mest är den specialiserade somatiska vården. Nettokostnaderna ökade från 106,7 miljarder kronor till 110,9 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 3,9 procent. Landstingen köper mer verksamhet Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet (exkl. tandvård) ökade från 35,3 miljarder kronor år 2010 till 37,5 miljarder kronor år I förhållande till nettokostnaderna uppgick landstingens köp av verksamhet till 20,7 procent. Kaisa Ahola, SCB, tfn Landsting Ingela Johansson, SCB, tfn Kommun Offentlig.ekonomi@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi OE 30 SM Utkom den 28 juni URN:NBN:SE:SCB-2012-OE30SM1201_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 OE 30 SM 1201 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Kommunernas kostnader ökade med 3,4 procent 5 Personalkostnaderna fortsätter att vara den enskilt största kostnadsposten 5 Olika kostnadsutveckling för verksamheterna 5 Kostnaderna inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökade mest 5 Kostnader för vissa verksamheter Miljarder kronor, löpande priser 5 Kostnader för äldre 6 Kostnader för vissa verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning Miljarder kronor, löpande priser 6 Kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning 6 Kommunalverksamhet köps från externa utförare 7 Finansiering av verksamheternas kostnader 7 Kommunernas bidragsinkomster 9 Verksamheternas avgiftsfinansiering 10 Kommunernas investeringsutgifter ökar 10 Minskade överskott för kommunerna 11 Kommunernas tillgångar ökar 11 Kommunalförbundens ekonomi 11 Kommunalförbunden vanligast inom pedagogisk verksamhet och räddningstjänst 12 Intäkter, kostnader och resultat för Fortsatt ökade nettokostnader inom landstingen 12 Nettokostnadsökningen inom hälso- och sjukvården uppgick till 3,5 procent 13 Måttligt ökade nettokostnader inom regional utveckling 13 Närmare hälften av landstingens kostnader avser personal 13 Fortsatt ökning av köp av verksamhet 14 Underskott för landstingen Tabeller 15 Teckenförklaring 15 1A. Kostnader för kommunernas verksamhet Miljoner kronor 15 1B. Kostnader för kommunernas verksamhet Löpande priser Intäkter och nettokostnader för kommunernas verksamhet Miljoner kronor Nettokostnad för vissa verksamheter inom pedagogisk verksamhet Miljoner kronor Nettokostnad för verksamheter inom vård och omsorg Miljoner kronor 21

3 SCB 3 OE 30 SM Köp av verksamhet, entreprenader efter verksamhetsområde och säljare Miljoner kronor Bidrag och transfereringar efter verksamhetsområde och bidragsmottagare Miljoner kronor 23 7A. Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen Miljoner kronor 24 7B. Verksamhetens kostnader enlig resultaträkningen Miljoner kronor Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statliga bidrag samt finansiella poster Miljoner kronor 25 9A. Investeringsutgifter och investeringsinkomster efter verksamhetsområde Miljoner kronor 26 9B. Exploateringsverksamhet Miljoner kronor 27 10A. Resultaträkning för kommun Miljoner kronor 27 10B. Resultaträkning för kommunkoncernen Miljoner kronor Balansräkning för kommun och kommunkoncern Miljoner kronor Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor Kostnader för landstingens verksamhet ,2). Miljoner kronor Intäkter och nettokostnader för landstingens verksamhet ). Miljoner kronor Resultaträkning för landsting 1) Miljoner kronor Balansräkning för landsting Miljoner kronor Nettokostnader för primärvård 1) Miljoner kronor Nettokostnader för specialiserad somatisk vård 1) Miljoner kronor Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård 1) Miljoner kronor Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård 1) Miljoner kronor Nettokostnader för regional utveckling Miljoner kronor Kostnader och intäkter för kommunalförbundens verksamhet Miljoner kronor Resultaträkning för kommunalförbunden Miljoner kronor Balansräkning för kommunalförbund Miljoner kronor 34 Fakta om statistiken 35 Detta omfattar statistiken 35 Blankettavdelningar 35 Definitioner och förklaringar 35 Så görs statistiken 36 Statistikens tillförlitlighet 36 Bra att veta 37 Annan statistik 37

4 SCB 4 OE 30 SM 1201 In English 38 Summary 38 Pre-school activities and Primary care rise most 38 Purchase of services continues to increase 38 Surplus for municipalities and deficit for county councils in List of tables 39 List of terms 40

5 SCB 5 OE 30 SM 1201 Statistiken med kommentarer Kommunernas kostnader ökade med 3,4 procent Kommunernas sammanlagda kostnader för verksamheten var 516,8 miljarder kronor (tabell 1), vilket jämfört med år 2010 är en ökning med 14,1 miljarder (3,4 procent) i löpande priser. Motsvarande kostnadsökning för åren var 14,1 miljarder kronor (2,9 procent). Hur kommunernas kostnader för att bedriva verksamheten utvecklas över åren kan bero på förändringar i omfattning och kvalitet på verksamheten, prisförändringar för de varor och tjänster kommunerna köper eller på sammansättningen och löneutvecklingen för personal. Personalkostnaderna fortsätter att vara den enskilt största kostnadsposten Liksom tidigare är kommunernas kostnader för den anställda personalen den enskilt största kostnadsposten. År 2011 uppgick personalkostnaderna till 275,3 miljarder kronor (tabell 1), detta är en ökning med 6,8 miljarder. Personalkostnaden utgjorde 53 procent av kommunernas totala kostnader, vilket har varit ungefär samma andel de senaste åren. Inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning var kommunernas kostnad för anställd personal omkring två tredjedelar av verksamhetskostnaden och drygt hälften av utbildningsverksamhetens kostnader. För verksamheterna inom området infrastruktur, skydd m.m. var personalkostnadernas andel en tredjedel av de totala kostnaderna. För den del av kommunernas verksamhet som avser affärsverksamhet utgjorde personalkostnaderna endast en tiondel av kostnaderna. Olika kostnadsutveckling för verksamheterna Kostnaderna inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökade mest Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är, med likhet med förra året, den verksamhet som stått för den procentuellt största förändringen mellan 2010 och Kostnaderna ökade från 68,6 miljarder till 72,5 miljarder, en ökning med 5,7 procent. Inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är det förskola och fritidshem som stått för de största kostnadsförändringarna. Dessa verksamheter har ökat med 2,7 respektive 0,5 miljarder. Kostnader för vissa verksamheter Miljarder kronor, löpande priser Verksamhet / År Förändring , % Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 62,5 65,4 68,6 72,5 5,7 Grundskola, förskoleklass, särskola 87,1 87,5 89,0 91,0 2,3 Gymnasieskola, Komvux, gymn.särskola 43,9 45,2 46,1 46,6 1,1 Vård och omsorg om äldre 91,7 93,2 95,9 98,9 3,1 Insatser till personer med funktionsnedsättning 51,6 53,5 55,0 57,9 5,2 Individ- och familjeomsorg 30,2 32,5 33,9 35,3 4,1 Övrigt 107,8 108,7 111,6 114,6 2,7 Summa verksamhet 474,8 486,0 500,1 516,8 3,4

6 SCB 6 OE 30 SM 1201 Kostnader för äldre Kommunernas sammanlagda kostnad för vård och omsorg om äldre var 98,9 miljarder kronor år Den största delen av kostnaden, 59,3 miljarder kronor, avsåg kostnader för äldre i särskilt boende. Kostnaderna för vård och omsorg om äldre i ordinärt boende uppgick till 38,0 miljarder och har ökat med 4,3 procent jämfört med år Kostnaderna i ordinärt boende utgörs av hemtjänst, korttidsboende, dagverksamhet och övriga insatser, hemtjänsten står för största delen av kostnaderna med 29,1 miljarder kronor. För år 2011 har en del ändringar gjorts i insamlingen av uppgifter, vilket gör att vissa kostnader inte är jämförbara med tidigare år. I kostnaderna för hemtjänst har tidigare boendestödet inkluderats. För äldre redovisas nu de kostnaderna tillsammans med andra kostnader och ingår inte längre i det som redovisas på raden för hemtjänst. För både äldre och personer med funktionsnedsättning redovisas hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i samband med hemtjänst på raden hemtjänst från och med år 2011, vilket gör att det blir en kraftig ökning av kostnaderna. Kostnaden för öppen verksamhet för äldre var 1,6 miljarder kronor, vilket är i linje med de föregående åren. Kostnader för vissa verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning Miljarder kronor, löpande priser Verksamhet/År Förändring % Äldre Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 1) 90,3 91,7 94,3 97,3 3,1 därav i ordinärt boende 34,6 34,6 36,4 38,0 4,3 varav hemtjänst 2) 22,2 23,2 25,1 29,1 15,9 i särskilt boende 55,7 57,1 57,9 59,3 2,4 Öppen verksamhet 1,4 1,5 1,6 1,6 0,0 Summa 91,7 93,2 95,9 98,9 3,1 Personer med funktionsnedsättning Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 7,9 8,2 8,4 9,4 11,5 därav i ordinärt boende 4,5 4,7 4,9 5,8 18,7 varav hemtjänst 3) 2,8 2,9 3,1 4,2 34,1 i särskilt boende 3,4 3,5 3,5 3,6 1,4 Insatser enligt LSS/ SFB 4) 43,0 44,6 46,0 47,8 3,9 därav boende enligt LSS 17,8 18,7 19,6 20,6 5,2 personlig assistans enligt LSS/SFB 15,7 16,2 16,2 16,4 1,2 andra insatser enl. LSS 9,5 9,7 10,2 10,8 6,0 Öppen verksamhet 0,7 0,7 0,6 0,7 16,7 Summa 51,6 53,5 55,0 57,9 5,2 1) Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen 2) Från år 2011 ingår kostnader för boendestöd inte längre i hemtjänst för äldre. Hälso- och sjukvårdsinsatser har tillkommit. 3) Från år 2011 ingår hälso- och sjukvårdsinsatser. 4) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och Socialförsäkringsbalken Kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning Kostnaderna för insatser till personer med funktionsnedsättning ökade från 55,0 miljarder till 57,9 miljarder, en ökning med 5,2 procent, vilket motsvarar 2,9 miljarder. Mellan år 2009 och 2010 var motsvarande ökning 3 procent. Den största delen av kostnadsökningen, 1,8 miljarder, finns inom LSSverksamheten. Kommunernas kostnader för stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och HSL var 9,4 miljarder kronor, en ökning med 11,5 procent jämfört med föregående år. Inom det ordinära boendet ökade kostnaderna för hemtjänst med 34,1%. Kostnaderna för hemtjänst är dock inte direkt jämför-

7 SCB 7 OE 30 SM 1201 bara med föregående års kostnader, då en del ändringar gjorts i insamlingen av uppgifter. För både äldre och personer med funktionsnedsättning redovisas hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i samband med hemtjänst på raden hemtjänst från och med år 2011, vilket gör att det blir en kraftig ökning av kostnaderna. Kostnaderna för insatser enligt LSS och LASS uppgick sammanlagt till 47,8 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder (3,9 procent) mer än Kommunernas kostnad för boende enligt LSS ökade mest, från 19,6 till 20,6 miljarder kronor. Kommunalverksamhet köps från externa utförare Kommunerna kan välja att, i stället för att själva utföra en verksamhet de ansvarar för, köpa verksamheten från andra organisationer eller företag som utför verksamheten, det vill säga kommunen lägger ut verksamhet på entreprenad. Kostnaden för den personal som utför arbetet räknas då inte in bland kostnaden för anställd personal utan är en del av kommunernas kostnad för köp av verksamhet. Insamlingen av statistik över köp av verksamhet har förändrats för verksamhetsår Tidigare ingick även köp av stödverksamhet (t.ex. städning eller fastighetsskötsel) i kostnaden för köp av verksamhet. Från och med 2011 efterfrågas enbart köp av huvudverksamhet (t.ex. grundskola eller vård och omsorg om äldre). Kommunernas köp av verksamhet 2011 Köp av verksamhet i Kostnad för köp, mdr procent av driftkostnaden Verksamheter 2011 År 2011 Driftverksamhet totalt 16 83,6 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 17 12,2 Grundskola 11 9,6 Gymnasieskola 27 11,4 Kommunal vuxenutbildning 28 1,2 Äldreomsorg 15 15,1 Funktionshinderomsorg 16 9,3 Missbrukarvård för vuxna 35 2,1 Barn- och ungdomsvård 32 4,8 Infrastruktur 15 5,5 Affärsverksamhet 21 5,6 Störst kostnad inom verksamhet för vård och omsorg om äldre De största kostnaderna för köp av verksamhet finns inom verksamheten för vård och omsorg om äldre. Kostnaden uppgick till 15,1 miljarder. Äldreomsorgens köp av verksamhet i procent av driftkostnaden var 15 procent. Finansiering av verksamheternas kostnader De olika kommunala verksamheterna finansieras i olika grad av kommunernas intäkter från skatter, bidrag av skilda slag, taxor och avgifter, hyresintäkter och övriga externa intäkter. Den största delen av de verksamheter som alla kommuninvånare har tillgång till finansieras av skatter, utjämningssystemen och generella statliga bidrag (tabell 8). Kommunerna fördelar dessa resurser till olika verksamhetsområden efter behoven i kommunen. En mindre del av kommunens kostnader för verksamheterna täcks av avgifter och taxor som brukarna betalar och av riktade statsbidrag till verksamheten.

8 SCB 8 OE 30 SM 1201 Nästan alla verksamheter som räknas som affärsverksamheter, det vill säga inom områdena näringsliv och bostäder, kommunikationer och energi, vatten och avfallsförsörjning, finansieras av brukarna själva (tabell 2). Kostnader för kommunernas verksamheter efter finansieringssätt Miljarder kronor Politisk verksamhet Flyktingmottagn. o arbetsmarknadsåtgärder Kultur o fritid Affärsverksamhet Individ- o familjeomsorg Infrastruktur Förskoleverksamhet o skolbarnsomsorg Utbildning Äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning Skatter o generella statsbidrag Avgifter och övriga verksamhetsintäkter Högst andel finansiering av verksamheten via skatter och generella statsbidrag hade politisk verksamhet, utbildning samt individ- och familjeomsorg. Dessa verksamheter hade en skattefinansieringsgrad på över 90 procent. En hundralapp av kommunalskatten gick till.. Hur den samlade intäkten från skatter och generella statsbidrag fördelades på de olika verksamheterna kan beskrivas genom en bild av hur mycket av en hundralapp i kommunalskatt som gick till respektive verksamhet (tabell 2).

9 SCB 9 OE 30 SM 1201 Kommunalskattens fördelning på kommunala verksamheter Kronor per hundralapp 5 kr: Kultur o fritid 3 kr: Övrig verksamhet 7 kr: Infrastruktur 32 kr: Utbildning 8 kr: Individ o familjeomsorg 15 kr: Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg 30 kr: Vård och omsorg äldre o personer m. funktionsnedsättning Fördelningen av kommunalskattemedel på olika verksamheter har varit ungefär densamma de senaste åren. Utbildningsverksamheterna tilldelades 32 kronor av en hundralapp i kommunalskatt medan vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning fick 30 kronor. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg fick 15 kronor per hundralapp. Endast en liten del av kommunalskatten användes till politisk verksamhet, arbetsmarknadsåtgärder och affärsverksamhet samt viss verksamhet inom hälsooch sjukvårdsområdet som i diagrammet sammanförts till övrig verksamhet. Sammanlagt var det 3 kronor per hundralapp i kommunalskatt som gick till dessa verksamheter. Kommunernas bidragsinkomster Kommunernas verksamheter finansieras förutom av skatteintäkter och bidrag från utjämningssystemen och generella statliga bidrag även av driftbidrag av olika slag. Sammanlagt erhöll kommunerna 38,2 miljarder kronor i bidragsinkomster De riktade bidragen (driftbidrag) från staten och statliga myndigheter uppgick till drygt 20,3 miljarder kronor. Kommunernas bidragsinkomster Miljarder kronor, löpande priser År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Förändring Driftbidrag från staten och statliga myndigheter 14,2 15,4 16,9 16,9 0,0 Driftbidrag från AF 3,7 2,7 3,1 3,4 0,1 Driftbidrag från kommuner och landsting 1,9 2,0 2,0 2,2 0,1 Ersättning från Försäkringskassan 8,8 9,0 8,8 8,5 0,0 Momsbidrag för köp av ej skattepliktig verksamhet 3,7 4,0 4,3 4,7 0,1 EU-bidrag 0,4 0,7 1,0 1,0 0,0 Övriga bidrag 1,6 1,9 1,9 1,5-0,2 Summa 34,3 35,7 38,0 38,2 0,0 Av de riktade bidragen från staten och Arbetsförmedlingen samt ersättningen från Försäkringskassan gick den största delen, 10,9 miljarder kronor, till verk-

10 SCB 10 OE 30 SM 1201 samhetsområdet omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg gick 3,9 miljarder kronor, vilket är i samma nivåer som föregående år. Driftbidrag från staten, Arbetsförmedlingen samt ersättning från Försäkringskassan Miljarder kronor, löpande priser. Verksamhet / År År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Förändring Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 3,8 3,8 3,9 3,9 0,0% Utbildning 2,4 2,9 3,7 4,0 8,1% Äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning 10,5 10,6 10,6 10,9 2,8% Flyktingmottagande 4,6 4,9 5,2 5,0-3,8% Arbetsmarknadsåtgärder 2,6 1,7 2,2 2,2 0,0% Infrastruktur 1,1 1,1 1,1 1,4 27,3% Övrig verksamhet 1,7 2,1 2,1 1,5-28,6% Totalt 26,7 27,1 28,8 28,9 0,3% Verksamheternas avgiftsfinansiering Kommunernas egentliga verksamheter finansieras i allmänhet till en liten del med intäkter från taxor och avgifter. Inom de skattefinansierade kommunala verksamheterna är det främst inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning samt förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som taxor och avgifter förekommer. Intäkterna från taxor och avgifter i omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning är svåra att särskilja från intäkter för de bostadshyror som de boende betalar och därför redovisas dessa intäkter sammanslagna i tabellen nedan. Inom affärsverksamheten kommer de största intäkterna från taxor och avgifter inom vattenförsörjning och avloppshantering (tabell 2). Intäkter från taxor och avgifter för vissa verksamheter Verksamhet / År Avgiftsintäkt, Mdr Andel avgiftsfinansiering i procent av kostnaden Förskola 3, Fritidshem 2, Idrotts- och fritidsanläggning 1, Musik- och kulturskola 0, Äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning 9, Gator, vägar och parkering 2, Vattenförsörjning och avloppshantering 7, Avfallshantering 4, Kommunernas investeringsutgifter ökar De sammanlagda investeringsutgifterna för kommunerna var år 2011 drygt 39 miljarder kronor, detta är en ökning jämfört med föregående år då utgifterna var ca 36 miljarder. Kostnaden för entreprenader och konsulttjänster ökade med 14,9 procent till 30,0 miljarder kronor (tabell 9A). Kommunerna redovisade investeringsinkomster på sammanlagt 3,4 miljarder kronor, vilket betyder att kommunernas nettoinvesteringar uppgick till 35,8 miljarder kronor. Liksom tidigare år ingår inte försäljning av anläggningstillgångar i investeringsinkomsterna.

11 SCB 11 OE 30 SM 1201 Minskade överskott för kommunerna Kommunernas resultaträkning visade ett överskott före extraordinära poster 1 på 9,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 4,2 miljarder jämfört med föregående år då överskottet var 13,6 miljarder kronor (tabell 10A). Årets resultat både före och efter extraordinära poster, stämmer väl överens med det preliminära resultat för kommunerna som redovisades den 31 mars i publikationen OE 24 SM Verksamhetens nettokostnader uppgick till 422,0 miljarder kronor för kommunen och till 401,8 miljarder kronor för koncernen. Detta är 12,8 miljarder respektive 18,2 miljarder högre än året innan. Kommunkoncernen som helhet visade ett överskott före extraordinära poster på 15,5 miljarder kronor, vilket var 11,2 miljarder kronor lägre än Koncernens resultat före extraordinära poster var 6,1 miljarder kronor högre än kommunens resultat före de extraordinära posterna. Årets resultat, som också innehåller extraordinära poster, var 4,7 miljarder kronor högre för koncernen än för kommunen. Kommunernas tillgångar ökar Kommunernas sammanlagda balansräkning visade en ökning av summa tillgångar med 44,9 miljarder kronor till 676,9 miljarder kronor. De materiella anläggningstillgångarna ökade med 16,9 miljarder (5,5 procent) och de finansiella anläggningstillgångarna med 15,7 miljarder (8,0 procent). På skuldsidan fortsätter avsättningarna för pensioner och liknande förpliktelser att öka. Dessa avsättningar ökade med 3,8 miljarder kronor (22 procent). Summa borgens- och ansvarsförbindelser var 195,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,8 miljarder jämfört med föregående år. Summa pensionsförpliktelser inklusive löneskatt uppgick till 215,9 miljarder, vilket är en ökning med 20,9 miljarder kronor jämfört med Kommunalförbundens ekonomi Ett kommunalförbund 2 kan bildas av två eller flera kommuner/landsting för att dela på en verksamhet, t.ex. driften av räddningstjänst, gymnasieskola etc. De producerar inte varor och tjänster för marknaden och motsvarar därmed i princip primärkommunerna. Begreppet kommunalförbund innefattar förutom vanliga kommunalförbund även regionala och finansiella former av samverkan, totalt finns det 28 olika sorters verksamheter som kommunalförbunden kan indelas i. Regionala samverkansorgan består av ett landsting/region och länets samtliga kommuner och har till uppgift att arbeta för länets utveckling. En ny lag om finansiell samordning trädde i kraft den 1 januari 2005, och ger försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting möjlighet att bilda finansiella samordningsförbund. Syftet är att samordna och prioritera rehabiliteringsinsatser så att den enskilde individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. 1 Extraordinära poster avser sådana intäkter och utgifter som tillfälligt förekommer ett visst år. Resultatet före de extraordinära posterna är därför ett bättre mått på den löpande verksamhetens ekonomi. 2 Kommunalförbund är ett offentligrättsligt reglerat samverkansorgan enligt regler i kommunallagen. Medlemmarna överlämnar beslutanderätten i den eller de frågor för vilka kommunalförbundet bildats samt skjuter till nödvändiga medel. Ett kommunalförbund kan även ha myndighetsuppgifter.

12 SCB 12 OE 30 SM 1201 Kommunalförbunden vanligast inom pedagogisk verksamhet och räddningstjänst Det fanns 186 kommunalförbund 2011 vilket var 3 fler än Den sammanlagda kostnaden för kommunalförbundens verksamhet var 12,8 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor mer än De största verksamheterna är gymnasieskolan och räddningstjänsten. Driftkostnaderna för den pedagogiska verksamheter (2,9 miljarder kronor) och räddningstjänsten (3,8 miljarder kronor) svarade tillsammans för mer än hälften av kommunalförbundens totala driftkostnad, 12,8 miljarder (tabell 22). Kommunalförbundens största kostnad är, i likhet med kommunerna, personalkostnader. Särskilt inom räddningstjänsten utgör personalkostnaden två tredjedelar av den totala driftkostnaden, medans personalkostnaden för utbildningsverksamheterna är hälften av den totala driftkostnaden. Intäkter, kostnader och resultat för 2011 Kommunalförbunden hade 2011 totala intäkter på 13,4 miljarder kronor. De största intäkterna, 9,0 miljarder, kommer från förbundens medlemskommuner/landsting. Kommunens kostnad för den verksamhet kommunalförbunden bedriver för kommunens räkning redovisas i kommunernas bokslut som köp av verksamhet och motsvaras i kommunalförbundens redovisning av intäkter från medlemmarna. Årets resultat för kommunalförbunden visade ett överskott på 100 miljoner kronor för 2011, en minskning från föregående års resultat med 41 miljoner kronor. Kommunalförbundens samlade tillgångar var 11,0 miljarder kronor 2011, vilket kan jämföras med 10,1 miljarder kronor året innan. Skulderna uppgick till 7,4 miljarder kronor 2011 vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor sedan Avsättningar och eget kapital har ökat med 0,4 miljarder kronor och uppgick till 3,6 miljarder kronor Fortsatt ökade nettokostnader inom landstingen Den sammanlagda nettokostnaden för landstingens verksamheter uppgick under 2011 till 229,6 miljarder kronor. Jämfört med året innan är det en ökning med 7,7 miljarder kronor, eller 3,5 procent. Sedan 2008 har nettokostnaderna ökat med 21,0 miljarder kronor (10,1 procent). Nettokostnader för vissa verksamheter Miljarder kronor, löpande priser 1) Verksamhet Primärvård 32,1 33,4 34,5 35,5 Specialiserad somatisk vård 99,5 103,7 106,7 110,9 Specialiserad psykiatrisk vård 17,6 17,9 18,1 18,8 Övrig hälso- och sjukvård 14,8 14,8 15,2 16,0 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,2 1,2 1,1 1,2 Läkemedel inom läkemedelsförmånen 20,9 21,1 21,1 21,3 Summa hälso- och sjukvård exkl. tandvård 186,0 192,1 196,7 203,6 Tandvård, exklusive moms 5,0 4,9 5,0 5,1 Regional utveckling 15,8 16,2 17,9 18,1 Utanför verksamheten 2 1,7 2,2 2,3 2,7 Nettokostnad, totalt 208,6 215,5 221,9 229,6 1) Tabellinnehållet baseras på uppgifter om samtliga landsting och regioner samt den del av Region Gotland som bedriver landstingsverksamhet. 2 ) Inkluderar interna ränteintäkter och pensionsavsättningar.

13 SCB 13 OE 30 SM 1201 Nettokostnadsökningen inom hälso- och sjukvården uppgick till 3,5 procent Hälso- och sjukvårdens sammanlagda nettokostnader ökade med 6,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,5 procent, mellan åren 2010 och De två största verksamhetsområdena inom hälso- och sjukvård är specialiserad somatisk vård samt primärvård. Sett i antal kronor var det också dessa områden som utvecklades starkast under År 2011 kunde drygt 60 procent av nettokostnaderna inom hälso- och sjukvården (exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen) härledas till den specialiserade somatiska vården. Nettokostnaderna inom denna delverksamhet uppgick till 110,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,2 miljarder kronor (3,9 procent) jämfört med året innan. 3,1 miljarder kronor av ökningen kom från somatisk slutenvård och ca 0,6 miljarder kronor från somatisk mottagningsverksamhet. Sedan år 2008 har kostnaderna inom den specialiserade somatiska vården ökat med 11,4 miljarder kronor. Primärvårdens nettokostnadsökning under 2011 uppgick till 1,0 miljarder kronor, eller 3,0 procent, jämfört med året innan. Bland primärvårdens delverksamheter var det främst kostnaderna för allmänläkarvård, inkl. jourverksamhet, som ökade mest i jämförelse med föregående år. Ökningen uppgick till 0,7 miljarder kronor. Även delverksamheterna sjuksköterskevård samt övrig primärvård ökade, ökningen för dessa två delverksamheter tillsammans uppgick till 0,5 miljarder kronor. Primärvården utgjorde cirka 20 procent av hälso- och sjukvårdens totala nettokostnader (exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen) under år Specialiserad psykiatrisk vård utgjorde drygt tio procent av hälso- och sjukvårdens totala nettokostnader (exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen). Nettokostnaderna för specialiserad psykiatrisk vård ökade med knappt 0,7 miljarder kronor (3,6 procent) jämfört med Övrig hälso- och sjukvård består bland annat av ambulans- och sjuktransporter, handikapp- och hjälpmedelsverksamhet samt forskning och utveckling. Inom övrig hälso- och sjukvård var nettokostnadsökningen cirka 0,8 miljarder kronor eller 5,2 procent. Tandvårdens nettokostnader ökade endast med knappt 0,1 miljarder kronor jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning med 1,7 procent. Måttligt ökade nettokostnader inom regional utveckling Landstingens nettokostnader för regional utveckling består av kostnader för verksamheter som utbildning, kultur samt trafik och infrastruktur. Nettokostnaderna för regional utveckling ökade med knappt 0,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,4 procent jämfört med föregående år. Den största delen av ökningen kommer från trafik och infrastruktur. Närmare hälften av landstingens kostnader avser personal Landstingens kostnader för verksamhet, räknat som samtliga kostnader men med avdrag för verksamhet som landstingen säljer till andra landsting och kommuner samt för interna intäkter, uppgick till 256,5 miljarder kronor under Den största kostnaden för landstingen var kostnaden för den anställda personalen. Löner utgjorde 31,7 procent och övriga personalkostnader (inkl. pensioner) knappt 14,3 procent av kostnaderna. Löner tillsammans med övriga personalkostnader ökade med 4,1 miljarder kronor mellan 2010 och 2011.

14 SCB 14 OE 30 SM 1201 En annan stor kostnadspost för landstingen är material och tjänster som utgjorde 29,7 procent av kostnaderna för år Kostnaderna för material och tjänster uppgick till 76,1 miljarder kronor och ökade därmed med 2,0 miljarder kronor från året innan. Bland materialkostnaderna ingår också de kostnader som landstingen har för läkemedel inom läkemedelsförmånen. Fortsatt ökning av köp av verksamhet Landstingens totala köp av verksamhet uppgick år 2011 till 44,1 miljarder kronor vilket innebär en ökning med 2,8 miljarder kronor jämfört med året innan. Mellan 2009 och 2010 ökade landstingens köp av verksamhet med 3,4 miljarder kronor. Kostnaderna för köpt verksamhet inom hälso- och sjukvården (exkl. tandvård) ökade med 2,2 miljarder kronor från året innan och uppgick till 37,5 miljarder kronor. Köp av verksamhet från privata företag stod för 73 procent av ökningen, vilket motsvarar 1,6 miljarder kronor. Liksom tidigare år fanns de största kostnaderna för köpt verksamhet inom primärvården och inom specialiserad somatisk vård. Inom primärvården ökade kostnaden för köp av verksamhet med 1,1 miljarder kronor och inom specialiserad somatisk vård med 0,8 miljarder kronor. I förhållande till nettokostnaderna uppgick andelen köpt verksamhet inom hälso- och sjukvård till 20,7 procent, vilket jämfört med 2010 är en ökning då andelen köpt verksamhet uppgick till 20,3. Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvård ) Verksamhet Köp av verksamhet i procent av nettokostnaderna 2) Kostnad för köp, miljarder kronor Primärvård 26,1 28,1 32,1 34,3 12,1 Specialiserad somatisk vård 17,8 18,7 19,6 19,6 21,6 Specialiserad psykiatrisk vård 10,2 11,2 12,3 13,1 2,5 Övrig hälso- och sjukvård 8,0 8,8 8,1 8,4 1,3 Hälso- och sjukvård exkl. tandvård 17,6 18,8 20,3 20,7 37,5 Tandvård, exklusive moms 28,0 32,0 33,1 36,3 1,8 1) Exklusive Region Gotland 2) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Underskott för landstingen 2011 Landstingens och regionernas resultaträkning visade ett underskott på 2,5 miljarder kronor år Det kan jämföras med 2010 års resultat som visade ett överskott på 4,7 miljarder kronor. Anledningen till det försämrade resultatet under 2011 beror på att diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden har sänkts. Det innebär att räntedelen i 2011 års pensionskostnader ökat som en engångseffekt av sänkningen. Landstingen har 5,7 miljarder kronor i finansiella engångskostnader på grund av pensionsräntesänkningen. Detta bidrar till ett negativt finansnetto på cirka 7,0 miljarder kronor. Summan av landstingens skatteintäkter, intäkter från utjämningssystemet och generella statliga bidrag ökade med 7,2 miljarder kronor (3,2 procent) och uppgick till 232,6 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökade med 3,7 procent. Generella statsbidrag tillsammans med intäkter från utjämningssystemet ökade med 1,0 procent jämfört med år 2010.

15 SCB 15 OE 30 SM 1201 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1A. Kostnader för kommunernas verksamhet Miljoner kronor 1A. Expenditure for municipal activities SEK millions Kostnader totalt Därav Personal- Externa Köp av Övriga Bidrag o Externa Fördelade Kalkylekostnader varor verksam- tjänster transfere- lokal- kostna- rade kapihet ringar hyror der 1 talkost- (externa) nader Politisk verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Revision Övrig politisk verksamhet Summa Infrastruktur, skydd m.m. Fysisk o.teknisk planering, bostadsförbättr Näringslivsfrämjande åtgärder Konsument- och energirådgivning Turistverksamhet Gator, vägar och parkering Parker Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning Miljö- hälsa och hållbar utveckling Alkoholtillstånd m.m Räddningstjänst Totalförsvar och samhällsskydd Summa Kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer Allmän kulturverksamhet, övrigt Bibliotek Musikskola / kulturskola Summa Fritidsverksamhet Allmän fritidsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Fritidsgårdar Summa

16 SCB 16 OE 30 SM A. (forts.) Kostnader totalt Därav Personal- Externa Köp av Övriga Bidrag o Externa Fördelade Kalkylekostnader varor verksam- tjänster transfere- lokal- kostna- rade kapihet ringar hyror der 1 talkost- (externa) nader Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Öppen förskola Förskola Familjedaghem 0-12 år Öppen fritidsverksamhet Fritidshem Summa Utbildning Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb Särvux Högskoleutbildning Svenska för invandrare Uppdragsutbildning Summa Primärvård Hälso- och sjukvård Gotland Färdtjänst/riksfärdtjänst Omsorg om äldre och insatser till personer med funktionsnedsättning Vård och omsorg om äldre Insatser till personer med funktionsnedsättning Insatser enligt LSS/FSB totalt Summa Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård för vuxna Barn och ungdomsvård Övriga insatser till vuxna Ekonomiskt bistånd Summa Individ- och familjeomsorg Familjerätt Särskilt riktade insatser Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Summa Summa egentlig verksamhet Näringsliv och bostäder Arbetsområden och lokaler Hamnverksamhet Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Summa

17 SCB 17 OE 30 SM A. (forts.) Kostnader totalt Därav Personal- Externa Köp av Övriga Bidrag o Externa Fördelade Kalkylekostnader varor verksam- tjänster transfere- lokal- kostna- rade kapihet ringar hyror der 1 talkost- (externa) nader Kommunikationer Flygtrafik Buss, bil och spårbunden trafik Sjötrafik Summa Energi, vatten och avfall Elförsörjning + gasförsörjning Fjärrvärmeförsörjning Vattenförsörjning och avloppshantering Avfallshantering Summa Summa affärsverksamhet Summa driftverksamhet Externa kostnader för gemensamma verksamheter och lokaler

18 SCB 18 OE 30 SM B. Kostnader för kommunernas verksamhet Löpande priser 1B. Expenditure for municipal activities, Current prices Kostnader, miljoner kronor Förändring kostnader, % År 2008 År 2009 År 2010 År Politisk verksamhet ,2 2,6 4,8 Infrastruktur, skydd m.m ,0 1,4 3,6 Kulturverksamhet ,7 2,1 1,6 Fritidsverksamhet ,6 6,0 5,3 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ,8 4,8 5,7 Förskoleklass ,5 2,7 2,7 Grundskola inkl. obligatorisk särskola ,1 1,6 2,2 Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola ,0 1,3 0,9 Kommunal vuxenutbildning ,6 8,0 1,4 Övrig utbildning ,8 7,8 3,1 Primärvård och Hälso- och sjukvård Gotland ,2 5,0 0,8 Färdtjänst/riksfärdtjänst ,2 7,0 1,0 Vård och omsorg om äldre ,6 2,9 3,0 Insatser till personer med funktionsnedsättning ,5 2,9 5,2 Missbrukarvård för vuxna ,0 4,9 1,0 Barn och ungdomsvård ,7 1,6 7,8 Övrig vuxenvård ,9-0,6-10,0 Ekonomiskt bistånd ,8 8,1 3,5 Familjerätt ,3 3,3 8,4 Flyktingmottagande ,2 9,0-2,3 Arbetsmarknadsåtgärder ,8 14,1 2,6 Summa egentlig verksamhet ,7 3,1 3,4 Näringsliv och bostäder ,1-12,3-4,3 Kommunikationer ,7 5,5 20,2 Energi, vatten och avfall ,6 1,1-2,8 Summa affärsverksamhet ,4-1,2 2,1 Summa driftverksamhet ,4 2,9 3,4

19 SCB 19 OE 30 SM Intäkter och nettokostnader för kommunernas verksamhet Miljoner kronor 2. Revenues and net expenditure for municipal activities SEK millions Intäkter Därav Netto- totalt Taxor Externa Övriga kostnad och bostads o externa Varav avgifter lokalhyror intäkter Driftbidrag fr. staten och AF Politisk verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Revision Övrig politisk verksamhet Summa Infrastruktur, skydd m.m. Fysisk o.teknisk planering, bostadsförbättr Näringslivsfrämjande åtgärder Konsument- och energirådgivning Turistverksamhet Gator, vägar och parkering Parker Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning Miljö- hälsa och hållbar utveckling Alkoholtillstånd m.m Räddningstjänst Totalförsvar och samhällsskydd Summa Kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer Allmän kulturverksamhet, övrigt Bibliotek Musikskola / kulturskola Summa Fritidsverksamhet Allmän fritidsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Fritidsgårdar Summa Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Öppen förskola Förskola Pedagogisk omsorg Öppen fritidsverksamhet Fritidshem Summa Utbildning Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb Särvux Högskoleutbildning Svenska för invandrare Uppdragsutbildning Utbildning

20 SCB 20 OE 30 SM (forts.) Intäkter Därav Netto- totalt Taxor Externa Övriga kostnad och bostads o externa Varav avgifter lokalhyror intäkter Driftbidrag fr. staten och AF Primärvård Hälso- och sjukvård Gotland Färdtjänst/riksfärdtjänst Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Vård och omsorg om äldre Insatser till personer med funktionsnedsättning Insatser enligt LSS/FSB Summa Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård för vuxna Barn och ungdomsvård Övriga insatser till vuxna Ekonomiskt bistånd Summa Individ- och familjeomsorg Familjerätt Särskilt riktade insatser Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Summa Näringsliv och bostäder Arbetsområden och lokaler Hamnverksamhet Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Summa Kommunikationer Flygtrafik Buss, bil och spårbunden trafik Sjötrafik Summa Energi, vatten och avfall Elförsörjning + gasförsörjning Fjärrvärmeförsörjning Vattenförsörjning och avloppshantering Avfallshantering Summa Summa affärsverksamhet Summa driftverksamhet

21 SCB 21 OE 30 SM Nettokostnad för vissa verksamheter inom pedagogisk verksamhet Miljoner kronor 3. Net expenditure for activities within education SEK millions Verksamhet /År Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Därav Undervisning Därav Läromedel Därav Skolmåltider Grundsärskola Gymnasieskola Därav Undervisning Därav Läromedel Därav Skolmåltider Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning Gymvux Särvux SFI ) Nettokostnad dvs bruttokostnad minus bruttointäkt för hemkommunen. För undervisning, läromedel och skolmåltider är det den kommunala nettokostnaden som redovisas. 4. Nettokostnad för verksamheter inom vård och omsorg Miljoner kronor 4. Net expenditure for activities within elderly care and disabled persons SEK millions Verksamhet/År År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Äldre Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 1) Därav i ordinärt boende varav hemtjänst 2) Därav i särskilt boende Öppen verksamhet Summa Personer med funktionsnedsättning Vård- och omsorg enligt SoL och HSL Därav i ordinärt boende varav hemtjänst 3) Därav i särskilt boende Insatser enligt LSS/SFB 4) Därav boende enligt LSS Därav personlig assistans enligt LSS/SFB Därav andra insatser enligt LSS Öppen verksamhet Summa ) Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. 2) Från år 2011 ingår kostnader för boendestöd inte längre i hemtjänst för äldre. Hälso- och sjukvårdsinsatser har tillkommit. 3) Från år 2011 ingår hälso- och sjukvårdsinsatser. 4) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och Socialförsäkringsbalken.

22 SCB 22 OE 30 SM Köp av verksamhet, entreprenader efter verksamhetsområde och säljare Miljoner kronor 5. Purchases and contracted work, by area of activity and seller, SEK millions Totalt Före- Kom- Övriga Kommu- Lands- Staten Enskilda Utlandet ningar mun- företag nal för- ting och ägda bund stiftel- företag m.m. 1 ser Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m.m Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Förskolev. och skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Övrig utbildning Färdtjänst Hälso- o sjukvård, primärvård Vård och omsorg om äldre Insatser till personer m. funktionsneds. totalt inkl. LSS Missbrukarvård för vuxna därav institutionsvård Barn och ungdomsvård därav institutionsvård Övrig IFO inkl. familjerätt Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Affärsverksamhet Summa Gemensamma verksamheter Totalsumma ) Köp och försäljning av verksamhet är nettoredovisade.

23 SCB 23 OE 30 SM Bidrag och transfereringar efter verksamhetsområde och bidragsmottagare Miljoner kronor 6. Grants and transfer payments by area of activity and grant recipient, SEK millions Totalt Före- Kom- Övriga Andra Lands- Staten, Enskild 1) Utlandet ningar mun- företag kom- ting försäkoch ägda o organi- muner ringsstiftel- företag sationer och kom- kassan ser munalförbund Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m.m Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Förskolev. och skolbarnsomsorg Utbildning Hälso- o sjukvård, primärvård Färdtjänst Vård och omsorg om äldre Insatser till personer m. funktionsneds. totalt inkl. LSS Missbrukarvård för vuxna Barn och ungdomsvård Övrig IFO inkl. familjerätt Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Affärsverksamhet Summa Gemensamma verksamheter Totalsumma ) Bidrag till enskilda och bostadssociala bidrag.