Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015"

Transkript

1 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205

2 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 2

3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlar varje år in och presenterar statistik om verksamhet och presenterar uppgifter om ekonomin i landstingen och regionerna. I rapporten redovisas uppgifter för år 205. Från och med år 2007 ansvarar Statistiska Centralbyrån (SCB) som är statistikansvarig myndighet för insamlingen av den ekonomiska bokslutsstatistiken (räkenskapssammandraget). Uppgifter presenteras även i Statistikdatabasen på SCB Rapporten innehåller statistik över ekonomi och verksamhet i hälso- och sjukvård och annan landstings- och regionverksamhet. Redovisningen av statistiken följer Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 som utgår ifrån verksamhetsområden. All landstingsfinansierad verksamhet redovisas oavsett vem som har producerat den. För primärvården redovisas bland annat allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet samt fysioterapi och arbetsterapi. Den specialiserade vården delas in i färre delområden jämfört med primärvården, trots att största delen av sjukvårdskostnaderna ligger där. Skälet är att Socialstyrelsen ansvarar för patientregistret som är ett hälsodataregister. Registret innehåller information om alla avslutade vårdtillfällen i den slutna vården och uppgifter om patienter som behandlats av läkare i den öppna vården som inte är primärvård. Statistik utifrån VI 2000 och patientregistret presenteras även i kommun- och landstingsdatabasen KOLADA, Statistiken presenteras också i tabellformat, för ekonomi och verksamhet, och de finns på SKLs webbplats: atistik/landstingekonomiochverksamhet.342.html. Tabellerna publicerades den juni. Stockholm i juni 206 Peter Fitger Statistiksektionen Avdelningen för ekonomi och styrning Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 3

4 Innehåll Inledning... 6 Ekonomi och verksamhet i landsting och regioner... 6 Landstingens och regionernas ekonomi... 7 Resultaträkning... 7 Balansräkning... 7 Kostnader efter kostnadsslag... 8 Intäkter efter intäktsslag... 9 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling... 0 Kostnader och intäkter... 0 Hälso- och sjukvård... 3 Kostnader och intäkter... 3 All landstingsfinansierad verksamhet omfattas... 5 Prestationsmått... 5 Besök och telefon-/brevkontakter... 5 Vårdplatser... 9 Primärvård Kostnader efter delområde Kostnader och intäkter... 2 Antalet vårdcentraler Läkarbesök efter delområde Besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde Hembesök efter delområde Telefon- och brevkontakter Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk vård... 3 Kostnader efter delområde... 3 Kostnader och intäkter... 3 Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk vård Kostnader efter delområde Kostnader och intäkter Kostnader och prestationer efter delområde Tandvård Kostnader efter delområde Kostnader och intäkter Kostnader och prestationer efter delområde... 4 Övrig hälso- och sjukvård Kostnader efter delområde Kostnader och intäkter Läkemedel Kostnader inom läkemedelsförmånen Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 4

5 Kostnader för läkemedel på rekvisition Regional utveckling Kostnader och intäkter Utbildning och kultur Kostnader per delområde Kostnader och intäkter Trafik och infrastruktur, samt allmän regional utveckling Kostnader per delområde Kostnader och intäkter... 5 Bilaga Indelningsgrunder Hälso- och sjukvård Primärvård Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Regional utveckling Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Bilaga Landsting och regioner Bilaga Begrepp och definitioner Använda begrepp och definitioner Bilaga Översiktsschema L-Bas Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner... 0 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 5

6 Inledning Ekonomi och verksamhet i landsting och regioner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar varje år statistik om verksamhet och presenterar uppgifter om ekonomin i landstingen och regionerna. I den här rapporten redovisas uppgifter om verksamheten för år 205 och jämförelse med år 204, ibland även tidsserier. Region Gotland som ansvarar för såväl landstingskommunal som primärkommunal verksamhet lämnar enbart uppgifter om nettokostnader (bruttokostnad minus bruttointäkt) på totalnivå för hälso- och sjukvården. Landstingens och regionernas ekonomi och verksamhet redovisas på en övergripande nivå, per verksamhetsområde och delområde enligt Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 som beskrivs i bilaga. Statistiken som ligger till grund för rapporten finns på följande länk, nomiochverksamhet.342.html där de publicerades den juni. Nyckeltal presenteras även i Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA på Uppgifter om ekonomin presenteras även av SCB i deras statistikdatabas Från och med år 2007 överlämnades insamlingen av den ekonomiska bokslutsstatistiken (räkenskapssammandrag) till Statistiska centralbyrån (SCB) som är statistikansvarig myndighet. Den ekonomiska statistiken ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna och utgör även underlag i skatteutjämningssystemet. Verksamhetsstatistiken som presenteras i rapporten samlas in av SKL och ger en bild av den landstingsfinansierade verksamhetens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform. Viss osäkerhet i jämförelserna Vissa uppgifter kan vara behäftade med viss osäkerhet då det kan krävas en omfördelning från ansvarsområden till delområden enligt VI Definitioner och begrepp För redovisningen utifrån områden och delområden enligt VI 2000 finns anvisningar med exempelsamling och verksamhetsbegrepp Definitioner finns i Socialstyrelsens termbank: För uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan, L-Bas 203 för år 205. I bilagorna, 3 och 4 redovisas utdrag ur VI 2000 och L-Bas 203 samt definitioner för använda begrepp. L-Bas 203 finns tillgänglig på SKL:s webbplats: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 6

7 Landstingens och regionernas ekonomi KAPITEL Nedan redovisas sammandrag för landstingens och regionernas resultaträkning och balansräkning. Resultaträkning Tabell. Resultaträkning i miljoner kronor landsting och regioner, Exkl. Region Gotland Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Årets resultat I landstinget ingår samtliga förvaltningsenheter. 2 För åren 202, 204 och 205 ingår återbetalning från AFA Försäkring Boksluten för landstingen och regionerna redovisade ett överskott på knappt 700 miljoner, i jämförelse med ett överskott på drygt 3 miljarder år 204. Exklusive återbetalda premier från AFA Försäkring skulle resultatet i stället bli ett underskott på 650 miljoner kronor. Då Region Gotland endast lämnar nettokostnader för hälso- och sjukvården så ingår regionen där dessa redovisas. I tabellen ovan är Region Gotland inte med och utifrån detta redovisade av 20 landsting och regioner överskott, Region Gotland redovisade ett underskott. Nettokostnaderna uppgick till drygt 270 miljarder kronor (närmare 260 miljarder år 204) och verksamhetens kostnader till 36 miljarder (299 miljarder år 204). Verksamhetens intäkter uppgick till 54 miljarder (nästan 5 miljarder år 204). Skatteintäkterna uppgick till 224 miljarder, en ökning med drygt 2 miljarder från år 204. Det generella statsbidraget uppgick till närmare 48 miljarder (47 miljarder år 204). Balansräkning Tabell 2. Balansräkning i miljoner kronor landsting och regioner Exkl. Region Gotland Anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Soliditet (procent) Pensionsförmåner intjänade före Inklusive löneskatt, dessa redovisas inom linjen. Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt från SKL. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 7

8 År 205 uppgick tillgångarna till 250 miljarder kronor (235 miljarder år 204). Landstingens och regionernas sammanlagda skulder uppgick till närmare miljarder, närmare (03 miljarder år 204). Kostnader efter kostnadsslag Tabell 3. Kostnader efter kostnadsslag i miljoner kronor landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnadsslag Miljoner kronor I procent av kostnaderna I procent av kostnaderna 2 2 Löner exkl. skattefria ersättningar ,0 29,9 Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) ,5 6,0 Köp av verksamhet , 5,7 därav från landsting/regioner ,9 Lämnade bidrag , 7,3 därav bidrag till trafik och infrastruktur ,5 4,6 Material ,9 5,4 varav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material ,9 2,3 därav läkemedel inom läkemedelsförmånen ,4 6,6 Tjänster 38 42,6,7 varav köp av verksamhetsanslutna tjänster 666 3,6 3,4 därav från landsting/regioner 854 0,3 Nedskrivningar och förlust vid avyttring 74 0, 0, Verksamhetens kostnader ,3 99,4 Avskrivningar 9 4 2,8 2,9 Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,0 02,3 Kostnader utanför verksamhetsresultatet 3 59,0,0 Kostnader totalt exkl. köp från landsting/regioner Inklusive köp från landsting/regioner Exklusive köp från landsting/regioner Verksamhetens kostnader uppgick till närmare 36 miljarder kronor (299 miljarder år 204). Inklusive avskrivningar och kostnader utanför verksamhetsresultatet uppgick de totala kostnaderna till 328 miljarder kronor (30 miljarder år 204). Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner uppgick dessa till drygt 37 miljarder (300 miljarder år 204). Landstingens och regionernas investeringar uppgick till närmare 2 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 30 procent av nettokostnaderna, exklusive kostnader för köp från landsting och regioner och övriga kostnader för personal 6 procent. Köp av verksamhet och material utgjorde 6 respektive 5 procent. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 8

9 Intäkter efter intäktsslag Tabell 4. Intäkter efter intäktsslag i miljoner kronor för landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland 2 Intäktsslag Miljoner kronor I procent av kostnaderna I procent av kostnaderna 2 Intäkter i form av avgifter 459 3,5 3,6 därav öppenvård ,9 0,9 därav sluten vård 579 0,2 0,2 därav hemsjukvård 208 0, 0, därav tandvård ,8 0,9 därav biljettintäkter i trafiken 4 85,5,5 därav övriga avgifter 344 0, 0, Försäljning av verksamhet ,,2 därav till landsting/region ,9 Försäljning av tjänster ,9 3,0 därav till landsting/region 269 0,4 Försäljning av material och varor 578 0,5 0,5 Erhållna bidrag ,4 4,6 därav specialdestinerade statsbidrag ,9 3,0 Övriga intäkter 3 679,,2 Verksamhetens intäkter exkl. interna intäkter , 3,2 Intäkter utanför verksamhetsresultatet ,9 86,8 därav generellt statsbidrag ,5 5,0 därav ränteintäkter 088 0,3 0,3 därav skatteintäkter ,4 70,8 Totala intäkter exkl. försäljning till landsting/region Inklusive försäljning till landsting/regioner Exklusive försäljning till landsting/regioner Landstingens och regionernas totala intäkter uppgick till 327 miljarder (33 miljarder år 204), exklusive försäljning till landsting/region uppgick de till drygt 36 miljarder (närmare 303 miljarder år 204). Verksamhetens intäkter, exklusive interna intäkter, uppgick till närmare 53 miljarder (5 miljarder år 204). Skatteintäkterna uppgick till 224 miljarder, en ökning med 2 miljarder. Det generella statsbidraget uppgick till närmare 48 miljarder kronor (47 miljarder år 204). Specialdestinerade statsbidrag uppgick till närmare 0 miljarder kronor (drygt 8 miljarder år 204). Intäkter i form av patientavgifter i hälso- och sjukvården uppgick till 3,6 miljarder (så också år 204) och patientavgifter i tandvården uppgick till 2,7 miljarder (2,6 miljarder år 204). Biljettintäkter i trafiken uppgick till lite närmare 5 miljarder kronor (lite drygt 4 miljarder 204). Landstingens och regionernas intäkter från investeringar uppgick till 34 miljoner kronor år 205 (59 miljoner år 204). Av nettointäkterna, exklusive försäljning till landsting och regioner utgjorde skatteintäkterna 7 procent och de generella statsbidragen 5 procent. Intäkter i form av patientavgifter, biljettintäkter i trafiken och andra avgifter utgjorde närmare 4 procent. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 9

10 Kostnader för hälsooch sjukvård respektive regional utveckling KAPITEL 2 Landstingens och regionernas verksamhet redovisas i två huvudområden, hälso- och sjukvård och regional utveckling. Kostnader och intäkter Tabell 5. Kostnader och intäkter i landsting och regioner efter område i miljoner kronor, 205 För Region Gotland redovisas endast nettokostnader för hälso- och sjukvård. Nettokostnad,2 Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens interna kostnader Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens interna intäkter Primärvård 4,7 37,9 2,3 4,8 2,9 Specialiserad somatisk vård 30,4 03,6 69,9 4,8 29,2 Specialiserad psykiatrisk vård 2,2 9,3 0,0 2,4 5,8 Tandvård 5,7 8,5 2,9 4,,7 Övrig hälso- och sjukvård 20,4 22, 0,6 6,4 6,0 Läkemedelsförmån 2,3 2, Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård,3,2 0, 0,0 0,0 Hälso- och sjukvård 242,0 23,7 4,8 32,5 55,6 Utbildning,0 2, 0,8,5 0,4 Kultur 3,5 4,4 0,5, 0,3 Trafik och infrastruktur 2,0 27,3 0,8 6,7 0,4 Allmän regional utveckling,7,9 0,2 0,3 0, Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,3 0,3 0, 0,0 0,0 Regional utveckling 27,5 35,9 2,4 9,7,2 Serviceverksamheter 67,8-7,9 0,3 49,6 Jämförelsestörande poster 3 -, Övrigt 4 4,0 7,0 3,0 Summa verksamhet 272,4 324,5 09,3 52,5 09,3 Finansiering utanför verksamheten 3,2 274,6 därav skatteintäkter 224,0 därav generella statsbidrag 47,6 därav finansiella intäkter/kostnader 3,2 3,0 därav extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0 Bruttokostnad minus bruttointäkt. 2 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderar Region Gotlands nettokostnader för hälso- och sjukvård. För verksamheternas kostnader och intäkter ingår inte Region Gotland. 3 Avser förutom återbetalning från AFA Försäkring försäljning av fastighet/lokal i Uppsala, Sörmland (vc), Kronoberg, Kalmar och Jämtland och ny pensionsfördelning i Västernorrland samt omställningskostnader till Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm 4 Avser interna ränteintäkter och pensionsutbetalningar (konto 446). Nettokostnader är de kostnader som finansieras med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. För hälso- och sjukvården uppgick nettokostnaden till närmare 242 miljarder (23 miljarder år 204) och för regional utveckling till närmare 28 miljarder kronor år 205 (25 miljarder år 204). Totalt uppgick nettokostnaden för landstingen och regionerna till 272 miljarder (258 miljarder år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 0

11 Landstingens och regionernas nettokostnader ökade med 5,8 procent i löpande priser. Löne- och prisförändringen i form av prisindex med kvalitetsjusterade löner (LPIK) 2 beräknades till 2,3 procent för Diagram. Nettokostnader efter område, landsting och regioner i procent 205 Exkl. Region Gotland Trafik och infrastruktur 8% Läkemedelsförmånen 8% Övrigt 2% Primärvård 6% Övrig hälso- och sjukvård inkl politisk verksamhet 8% Tandvård 2% Specialiserad psykiatrisk vård 8% Specialiserad somatisk vård 48% Av landstingens och regionernas kostnader gick 90 procent till hälso- och sjukvård och tandvård år 205. Den specialiserade somatiska vårdens andel motsvarade 48 procent av nettokostnaderna, primärvårdens andel 6 procent och läkemedelsförmånen 8 procent. Den specialiserade psykiatriska vårdens andel och övrig hälso- och sjukvård utgjorde 8 procent vardera. Andelen för trafik och infrastruktur uppgick till 8 procent av nettokostnaderna. I ekonomitabellerna E 2 och E 3, redovisas verksamheternas nettokostnader för landstingen och regionerna i miljoner kronor respektive kronor per invånare. Förändring av nettokostnaden mellan åren 204 och 205 återfinns i tabell E 4. 2 Från och med december 200 fastpris beräknar SKL landstingens kostnadsutveckling på ett delvis nytt sätt. Förändringen gäller lönekostnaderna. Se mer information i EkonomiNytt 05/206. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205

12 Kronor per invånare Diagram 2. Nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård samt regional utveckling, landsting och regioner 205 Exkl. Region Gotland Hälso- och sjukvård Regional utveckling Riket = kronor/invånare Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm Rikets genomsnittliga nettokostnad för hälso- och sjukvård samt regional utveckling var kronor (år 204 var den kronor). Kostnadsskillnader mellan landstingen/ regionerna kan bero på skillnader i ansvar. Som exempel kan nämnas att Stockholms läns landsting, Region Jönköpings, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Skåne, Region Halland och Landstinget Västmanland har ansvar för färdtjänsten. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 2

13 Hälso- och sjukvård Kostnader och intäkter Tabell 6. Kostnader och intäkter för hälso- och sjukvård och tandvård i landsting och regioner i miljoner kronor, Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet därav från landsting/regioner Lämnade bidrag Material och tjänster därav läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning Verksamhetens externa kostnader exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner Kapitalkostnader för anläggningstillgångar. KAPITEL Hälso- och sjukvårdens nettokostnader uppgick till drygt 240 miljarder (närmare 229 miljarder år 204). Nettokostnaderna exklusive köp från landsting och regioner uppgick till drygt 204 miljarder (96 miljarder år 204). De externa intäkterna uppgick till närmare 33 miljarder (närmare 32 miljarder år 204). De externa intäkterna exklusive försäljning till landsting och regioner uppgick till drygt 23 miljarder (23 miljarder år 204). Ekonomitabellerna E 25-E 28 redovisar kostnader och intäkter för respektive landsting och region. Investeringarna inom hälso- och sjukvårdsområdet uppgick till närmare 0 miljarder år 205. Intäkterna från investeringar uppgick till 0 miljoner kronor. 3 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 3

14 Kostnad per invånare Diagram 3. Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område i procent, samtliga landsting och regioner 205 Tandvård 2% Specialiserad psykiatrisk vård 9% Övrig hälso- och sjukvård 8% Läkemedelsförmån 9% Politisk verksamhet % Primärvård 7% Specialiserad somatisk vård 54% Nettokostnaderna för den specialiserade somatiska vården utgjorde 54 procent och primärvårdens nettokostnader utgjorde 7 procent. Den specialiserade psykiatriska vården och läkemedelsförmånen utgjorde 9 procent vardera av de totala nettokostnaderna. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet samt ambulans- och sjuktransporter utgjorde 8 procent. Nettokostnaderna för tandvården utgjorde 2 procent. Diagram 4. Nettokostnader per invånare för hälso- och sjukvård efter område, samtliga landsting och regioner 205. Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Läkemedelsförmånen Övrigt Riket kronor Gotland Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm Rikets genomsnittliga nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård var kronor ( kronor år 204). Vissa kostnadsskillnader kan förklaras av skillnader i ansvar hos landstingen och regionerna. Det finns också strukturella skillnader i form av demografi, sjuklighet och geografi. Underlaget till diagrammet finns i ekonomitabell E 28. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 4

15 All landstingsfinansierad verksamhet omfattas I kostnaderna som redovisas ingår kostnader för verksamhet som landstinget eller regionen köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser verksamhet som konsumerats av invånarna i landstinget eller regionen oavsett vem som producerat den. Kostnader för verksamhet som landstinget eller regionen sålt har på motsvarande sätt exkluderats. De redovisade prestationerna inkluderar också verksamhet som köpts av andra producenter än landstingen eller regionen så att kostnader och prestationer kan kopplas samman. Prestationsmått Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård Öppenvård Mottagningsbesök Hembesök Telefon-/brevkontakt Öppenvård Mottagningsbesök inkl. hembesök Dagsjukvård Funktionshindersverksamhet /hjälpmedelsverks. Mottagningsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Telefon-/brevkontakt Slutenvård Vårdtillfälle Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Slutenvård Vårdtillfälle Prestationer som används i hälso- och sjukvården är bl.a. besök, telefon-/brevkontakt och vårdtillfälle. Besök sker i öppenvården och vårdtillfällen i slutenvården. I den specialiserade vården skiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård är öppenvård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än ett besök, ett exempel är dagkirurgi. Hemsjukvårdsbesök görs i primärvård, specialiserad somatisk respektive och specialiserad psykiatrisk vård. Hembesök i primärvården särredovisas. Besök och telefon-/brevkontakter Nedan redovisas besök och kontakter för olika yrkeskategorier inom primärvården, den specialiserade somatiska och den specialiserade psykiatriska vården. I primärvården redovisas förutom prestationerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även telefon-/brevkontakter avseende kvalificerad sjukvård vilka har journalförts och ersatt ett vanligt besök. I den specialiserade vården förekommer förutom mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvård även dagsjukvård. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 5

16 Tusental vårdkontakter Tabell 7. Besök i tusental hos läkare och övriga personalkategorier, samtliga landsting och regioner, 205 Primärvård Specialiserad Specialiserad Hälso- och somatisk psykiatrisk sjukvård vård vård Läkare Totalt varav Totalt varav Totalt varav Totalt varav annan annan annan annan vårdgivare vårdgivare vårdgivare vårdgivare Mottagningsbesök och hembesök därav allmänläkarvård därav mödrahälsovård därav barnhälsovård Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvårdsbesök Annan personalkategori än läkare Mottagningsbesök och hembesök därav mödrahälsovård därav barnhälsovård därav funktionshinders- /hjälpmedels verksamhet Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvårdsbesök Inklusive jour. 2 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård. Totalt gjordes 26,6 miljoner mottagnings- och hembesök av läkare (motsvarande siffra år 204 var 26,7 miljoner besök). Av mottagnings- och hembesöken skedde drygt 4 miljoner besök i allmänläkarvården. Antal mottagnings- och hembesök hos annan personalkategori än läkare uppgick till nästan 36 miljoner besök (nästan 35 miljoner besök år 204). Diagram 5. Besök och telefon- och brevkontakter efter vårdområde i tusental, landsting och regioner 205. Telefon- och brevkontakter Mottagningsoch hembesök Dagsjukvårdsbesök Hemsjukvårdsbesök Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälsooch sjukvård Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 6

17 Tusental besök Av primärvårdens 57,7 miljoner besök och telefon- och brevkontakter (55,9 miljoner 204) besök utgjorde mottagnings- och hembesöken i primärvården 39 miljoner. Hemsjukvårdsbesöken var 2,5 miljoner och telefon- och brevkontakterna var drygt 6 miljoner år 205 (5 miljoner 204). I den specialiserade somatiska vården gjordes totalt 20,2 miljoner besök, varav mottagnings- och hembesöken utgjorde drygt 20 miljoner besök (7 miljoner 204). I den specialiserade psykiatriska vården gjordes drygt 5 miljoner besök (ingen skillnad i jämförelse med 204), dessa var i huvudsak mottagnings- och hembesök. Diagram 6. Läkarbesök och besök hos övriga personalkategorier efter vårdområde i tusental samtliga landsting och regioner, 205. Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälsooch sjukvård Läkare Annan personal än läkare Mottagningsbesök, hemsjukvårdsbesök, dagsjukvårdsbesök och hembesök. Totalt gjordes 68 miljoner besök inom alla vårdområden (67 miljoner 204), varav 4,5 miljoner besök i primärvården (40,9 miljoner 204), drygt 20 miljoner besök i den specialiserade somatiska vården (ingen större skillnad mot föregående år) och drygt 5 miljoner besök i den specialiserade psykiatriska vården (ingen skillnad här heller). Läkarbesöken utgjorde drygt 28 miljoner och besök hos övriga personalkategorier uppgick till 40 miljoner (39 miljoner år 204). Telefon- och brevkontakterna är inte med i diagrammet ovan. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 7

18 Besök per invånare Diagram 7. Genomsnittligt antal besök per invånare och vårdområde, 205 0,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0,0 0,0 Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso- och sjukvård Riket = 6,9 Gotland Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm Genomsnittligt antal besök för alla vårdområden per invånare var 6,9 besök per invånare både 205 och 204. Tabell 8. Besök i tusental samt procentuell förändring samtliga landsting och regioner Läkarbesök Primärvård procentuell förändring 0,0-0,2-0,4 -, Specialiserad somatisk vård procentuell förändring 0,4,4,8 0,4 Specialiserad psykiatrisk vård procentuell förändring 0,7 0,2 2,0,4 Totalt procentuell förändring 0,2 0,5 0,6-0,3 Besök hos annan vårdpersonal än läkare Primärvård procentuell förändring,4 -,0 2,0 3,0 Specialiserad somatisk vård procentuell förändring 2,0 0,5 4,7 3,5 Specialiserad psykiatrisk vård procentuell förändring 0,2,8,5 2,4 Funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet procentuell förändring 8,0 30,2-2,5 -,6 Totalt procentuell förändring,5 0, 2,4 2,9 Totalt samtliga besök procentuell förändring 0,9 0,3,6,6 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök. Totalt gjordes 68 miljoner besök i hälso- och sjukvården (67 miljoner besök år 204). I tabellerna med verksamhetsstatistik, V 4. och V 4.2 visas förändringen i läkarbesöken och besök hos andra personalkategorier mellan 204 och 205 för landstingen och regionerna. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 8

19 Tusental besök Diagram 8. Besöksutveckling samtliga landsting och regioner Läkare Annan personal än läkare Mottagningsbesök, hemsjukvårdsbesök, hembesök och dagsjukvårdsbesök Mellan 204 och 205 minskade antalet läkarbesök knappt. Besök hos andra personalkategorier ökade med 2,9 procent mellan år 204 och 205. Totalt ökade antalet besök med,6 procent mellan 204 och 205. Vårdplatser Tabell 9. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser efter verksamhetsområde, samtliga landsting och regioner, Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen varav: Primärvård Specialiserad somatisk vård därav medicin därav kirurgi därav ofördelade Geriatrik Övrigt Specialiserad psykiatrisk vård Vårdplatser vid övriga enheter TOTALT Vårdplatser/ 000 invånare 2,6 2,6 2,5 2,4 Platser på patienthotell Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande. 2 Exkl. platser på patienthotell. År 203 förtydligades definitionen på disponibel vårdplats av Socialstyrelsen till vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. De genomsnittligt disponibla vårdplatserna under året 205 var stycken vilket är en minskning med 3 procent jämfört med 204. I verksamhetstabell V 32 redovisas vårdplatserna per huvudman 204 och 205. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 9

20 Primärvård KAPITEL 4 Primärvården svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Primärvård är inte synonymt med verksamhet på vårdcentraler. Basal mödra- och barnhälsovård ingår i primärvård oavsett var den bedrivs. Kostnader efter delområde Tabell 0. Nettokostnader för primärvård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Delområde Miljoner kronor Procent Allmänläkarvård ,7 Sjuksköterskevård ,4 Mödrahälsovård 976 4,7 Barnhälsovård ,8 Fysioterapi och arbetsterapi ,4 Primärvårdsansluten hemsjukvård 793,9 Sluten primärvård 83 0,4 Övrig primärvård ,7 Summa primärvård Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen 2 Inklusive jour Landstingens och regionernas nettokostnad för primärvård var närmare 42 miljarder (drygt 39 miljarder år 204). Mer än hälften, drygt 22 miljarder utgjordes av kostnader för allmänläkarvård. Sjuksköterskevårdens andel av nettokostnaderna var 4 procent och för fysioterapi och arbetsterapi 0 procent. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

21 Kronor per invånare Kostnader och intäkter Tabell. Kostnader och intäkter för primärvård i landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar 359 Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet därav från landsting/regioner 336 Lämnade bidrag 64 Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 5 84 Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 75 Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen Patientavgifter och andra avgifter 42 Försäljning av verksamhet 74 därav till landsting/regioner 377 Försäljning av tjänster 253 Försäljning av material och varor 59 Erhållna bidrag Övriga intäkter 290 Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner Landstingens och regionernas nettokostnader för primärvård uppgick till drygt 4 miljarder (drygt 39 miljarder år 204). De externa kostnaderna uppgick till närmare 38 miljarder (36 miljarder år 204) och de externa intäkterna uppgick till närmare 5 miljarder (år 204 uppgick de till 5 miljarder). Uppgifter för respektive landsting och region redovisas i ekonomitabellerna E 36 E 39. Totalt uppgick investeringarna i primärvården till 24 miljoner kronor år 205 (97 år 204). Några intäkter från investeringar har inte redovisats. Diagram 9. Nettokostnader per invånare för primärvården, exkl. läkemedelsförmånen, samtliga landsting och regioner, Riket = kronor/invånare Gotland Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm Den genomsnittliga nettokostnaden i primärvården per invånare var kronor år 205 (4 04 kronor år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 2

22 Antalet vårdcentraler Antalet vårdcentraler uppgick till 50 stycken, en minskning med 7 stycken från år 204. Av dessa drevs 482 stycken (478 år 204) i privat regi, dvs. 42 procent. Läkarbesök efter delområde Tabell 2. Läkarbesök inom primärvården efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Tusental besök Besök/invånare 3 Allmänläkarvård ,39 Mödrahälsovård 24 0,05 Barnhälsovård 439 0,53 Primärvårdsansluten hemsjukvård 34 0,03 Övrig primärvård 48 0,00 Summa besök 4 600,48 Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök. 2 Inklusive jour 3 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 5-54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0-6 år. Totalt gjordes 4,6 miljoner läkarbesök i primärvården under 205 (4,8 miljoner år 204). Besöken avsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barnhälsovården gjordes motsvarande besök vilket motsvarar 0,5 besök per barn i åldern 0 till 6 år. Besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde Nedan redovisas antalet besök hos andra personalkategorier än läkare vilka uppgick till nästan 27 miljoner, en ökning med närmare besök jämfört med år 204. Inom sjuksköterskevården gjordes nästan 9 miljoner besök och inom barnhälsovården gjordes 2,4 miljoner besök. Tabell 3. Besök hos andra personalkategorier än läkare inom primärvården efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Tusental besök Besök/invånare 3 Sjuksköterskevård ,90 Mödrahälsovård ,83 Barnhälsovård ,95 Fysioterapi och arbetsterapi ,87 Primärvårdsansluten hemsjukvård ,22 Övrig primärvård ,29 Summa besök ,73 Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök. 2 Inklusive jour 3 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 5-54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0-6 år. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

23 Hembesök efter delområde Nedan redovisas hembesöken i primärvården år 205. Det totala antalet hembesök var stycken, ( år 204) varav hembesök gjordes av läkare ( år 204) och av sjuksköterskor ( år 204). Fysioterapeuter och arbetsterapeuter gjorde hembesök. Tabell 4. Hembesök inom primärvården per delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Tusental hembesök av Hembesök/invånare 2 Läkare Övriga Totalt Totalt Allmänläkarvård ,0 Sjuksköterskevård ,02 Mödrahälsovård ,00 Barnhälsovård ,3 Fysioterapi och arbetsterapi ,02 Övrig primärvård ,00 Summa hembesök ,07 Inklusive jour 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 5-54 år Barnhälsovård i relation till barn 0-6 år 3 Här ingår inte hemsjukvårdsbesök Hembesök ska inte blandas ihop med hemsjukvårdsbesök, som avser besök hos en definierad grupp av patienter. Telefon- och brevkontakter Enbart telefon- och brevkontakter (inklusive fjärrkontakter) som avser kvalificerad hälsooch sjukvård redovisas nedan. Kontakten ska ha ersatt ett vanligt mottagningsbesök och journalförts. Antalet telefon- och brevkontakter var drygt 6 miljoner stycken (5 miljoner år 204). Det motsvarade,6 kontakter per invånare (,5 år 204). Det största antalet telefon- och brevkontakter finns inom sjuksköterskevården, drygt 9 miljoner, motsvarande 0,9 kontakter per invånare. Motsvarande för allmänläkarvården är 0,5 telefon- och brevkontakter per invånare. Tabell 5. Telefon- och brevkontakter inom primärvården efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Telefon- och Tusental telefon- och brevkontakter med brevkontakter/ Läkare Övriga Totalt invånare totalt 2 Allmänläkarvård ,45 Sjuksköterskevård ,93 Mödrahälsovård ,07 Barnhälsovård ,26 Fysioterapi och arbetsterapi ,04 Primärvårdsansluten hemsjukvård ,00 Övrig primärvård ,8 Summa telefon- och brevkontakter ,65 Inklusive jour 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 5-54 år. 3 Barnhälsovård i relation till barn 0-6 år Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

24 Kostnader och prestationer efter delområde För att beräkna kostnad per vårdkontakter har hembesök och telefon- och brevkontakter getts vikter gentemot mottagningsbesök. Vikterna antas motsvara skillnaderna i resursåtgång. Ett hembesök har antagits motsvara två mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt en tredjedel av ett mottagningsbesök. Kostnaden per vårdkontakt som redovisas i tabellerna 7-20, och 30 utgörs av kostnad för landstingets eller regionens produktion av verksamhet (förvaltnings- och bolagsform). Allmänläkarvård Under allmänläkarvård (inklusive jour) redovisas mottagningsverksamhet och hembesök av läkare som är specialister i allmänmedicin. Insatser som avser patienter i hemsjukvården redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård. Tabell 6. Allmänläkarvård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Läkare Mottagningsbesök Hembesök 42 Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter Andel producerat av annan vårdgivare 43,4 Vårdkontakter per invånare Summa viktade besök 2,40 Samtliga viktade vårdkontakter 2,55 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare Kostnad per vårdkontakt Inklusive jour 2 Ett hembesök motsvarar 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt motsvarar /3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Antalet viktade vårdkontakter inom allmänläkarvården uppgick till drygt 5 miljoner. Drygt 43 procent av vårdkontakterna producerades av andra vårdgivare än landstinget/regionen, så även år 204. Nettokostnaden för allmänläkarvården uppgick till drygt 22 miljarder (drygt 2 miljarder år 204). Nettokostnaden per invånare var kronor kronor (2 79 kronor år 204). Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 468 kronor år 205 ( 397 kronor år 204). Sjuksköterskevård Här redovisas sjuksköterskevård (inklusive jour) i form av mottagnings- och hembesök. Sjuksköterskemottagning omfattar såväl distriktssköterskemottagning som specialmottagning för till exempel astma-, diabetes-, och hypertonipatienter. Gynekologiska undersökningar och preventivmedelsrådgivning som inte sker i anslutning till graviditet eller inom ungdomsmottagningarnas verksamhet ingår också här. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

25 Tabell 7. Sjuksköterskevård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Sjuk- Annan Samtliga sköterska personal- personal- kategori kategorier Mottagningsbesök Hembesök Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter andel producerat av annan vårdgivare 3,4 29,3 3,3 Vårdkontakter per invånare Summa viktade besök 2 0,83 0,09 0,9 Samtliga viktade vårdkontakter 2,3 0,09,22 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare 607 Kostnad per vårdkontakt 2 50 Inklusive jour 2 Ett hembesök motsvarar 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt motsvarar /3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för sjuksköterskevården uppgick till närmare 6 miljarder, så även år 204. Nettokostnaden per invånare var 607 kronor (649 kronor år 204). Antalet viktade besök uppgick till 9 miljoner, ingen skillnad i jämförelse med år 204. Andelen besök hos sjuksköterska utförd av annan vårdgivare än landstinget/regionen uppgick till 3 procent (30 procent år 204). Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 50 kronor år 205 (540 kronor år 204). Mödrahälsovård I mödrahälsovård ingår gynekologiska undersökningar, mammografier för- och eftervård av gravida kvinnor, samt preventivmedelsrådgivning i anslutning till graviditet. Basal mödrahälsovård som bedrivs på sjukhus redovisas också här. År 205 fanns det närmare 2,5 miljoner kvinnor i åldern 5-54 år. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

26 Tabell 8. Mödrahälsovård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Läkare Sjuksköterska Annan Samtliga Samtliga /barnmorska personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Mottagningsbesök Hembesök Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter andel producerat av annan vårdgivare 32,0 27,2 2,6 27,2 27,6 Vårdkontakter per kvinna 5-54 år Summa viktade besök 2 0,05 0,83 0,0 0,89 0,38 Samtliga viktade vårdkontakter 2 0,05 0,85 0,0 0,9 0,39 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor 976 Nettokostnad per kvinna 5-54 år 80 Kostnad per vårdkontakt Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök motsvarar 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt motsvarar /3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för mödrahälsovården uppgick till nästan 2 miljarder, så även år 204. Nettokostnaden per kvinna i åldrarna 5-54 år var 80 kronor (786 kronor år 204). Antalet besök var 2,2 miljoner så även år 204. Andelen av besöken i mödrahälsovården som utfördes av annan vårdgivare än landstinget/regionen utgjorde 28 procent, en ökning från föregående år med procent. Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till kronor år 205 ( 976 år 204). Barnhälsovård Under barnhälsovård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök för barnhälsovård. Även basal barnhälsovård som bedrivs på sjukhus ingår. År 205 fanns det närmare barn i åldern 0-6 år (drygt år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

27 Tabell 9. Barnhälsovård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Läkare Sjuk- Annan Samtliga Samtliga sköterska personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Mottagningsbesök Hembesök Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter andel producerat av annan vårdgivare 29, 30,9 9,2 30,4 30,2 Vårdkontakter per barn 0-6 år Summa viktade besök 2 0,53 3,04 0,04 3,6,76 Samtliga viktade vårdkontakter 2 0,53 3,2 0,04 3,69,79 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per barn 0-6 år Kostnad per vårdkontakt Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara /3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för barnhälsovården uppgick till närmare 2,4 miljarder (närmare 2,3 miljarder år 204). Nettokostnaden per barn 0-6 år var kronor år 205 (2 806 kronor år 204). Antalet besök uppgick till 3 miljoner, ingen förändring mot år 204. Andelen av barnhälsovården som producerats av annan vårdgivare än landstinget/regionen var 30 procent, år procent. Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 624 kronor år 205 ( 555 kronor år 204). Fysioterapi och arbetsterapi Under fysioterapi och arbetsterapi redovisas mottagningsverksamhet och hembesök samt arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter i hemsjukvården redovisas under primärvårdsansluten hemsjukvård. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

28 Tabell 20. Fysioterapi och arbetsterapi, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Fysioterapeut/ Annan Samtliga arbetsterapeut personal- personal- kategori kategorier Mottagningsbesök Hembesök Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter andel producerat av annan vårdgivare 59, 30,3 58,6 Vårdkontakter per invånare Besök per invånare 0,88 0,0 0,89 Samtliga vårdkontakter per invånare 0,89 0,0 0,9 Nettokostnad 2 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare 44 Kostnad per vårdkontakt 49 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara /3 mottagningsbesök. 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för vårdkontakter inom fysioterapi och arbetsterapi uppgick till drygt 4 miljarder, år 204 närmare 4 miljarder. Nettokostnaden per invånare var 44 kronor (375 kronor år 204). Antalet viktade besök uppgick till nästan 9 miljoner (drygt 8 miljoner år 204). Andelen av fysioterapi och arbetsterapi som producerats av annan vårdgivare var 59 procent, ingen skillnad i jämförelse med år 204. Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 49 kronor år 205 (43 kronor år 204). Primärvårdsansluten hemsjukvård Primärvårdsansluten hemsjukvård ges i patientens bostad eller särskilt boende och de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsfördelningen mellan landstingen och kommunerna. Landstingen har ansvar för läkarinsatser i hemsjukvård och för övrig hemsjukvård i ordinärt boende. Den övriga hemsjukvården kan överlåtas till kommunen och så har skett helt eller delvis för alla landsting och regionerna förutom i Stockholms läns landsting. Kommunen har ansvar för sjukvård i särskilt boende förutom för läkarinsatserna. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

29 Tabell 2. Primärvårdsansluten hemsjukvård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Läkare Sjuk- Sjuk- Arbets- Annan Samtliga Samtliga sköterska gymnast terapeut personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Hemsjukvårdsbesök i ordinärt boende ,4 0, Hemsjukvårdsbesök i särskilt boende Summa besök ,4 0, Telefon- och brevkontakter 4 2 0,0 0, Samtliga viktade vårdkontakter ,4 0, Andel producerat av annan vårdgivare 38,3 64,7,5 2,5 7,6 66,8 64, Vårdkontakter per invånare Summa viktade hemsjukvårdsbesök 2 0,03 0,0 0,00 0,00 0,2 0,25 0,2 Samtliga viktade vårdkontakter 2 0,03 0,0 0,00 0,00 0,2 0,25 0,2 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor 793 Nettokostnad per invånare 80 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara /3 mottagningsbesök 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för den primärvårdsanslutna hemsjukvården uppgick till 793 miljoner (727 miljoner år 204). Nettokostnaden per invånare var 80 kronor år 205 (75 kronor år 204). Antalet hemsjukvårdsbesök uppgick till 2,5 miljoner besök. Andel primärvårdsansluten hemsjukvård producerad av annan vårdgivare uppgick till 64 procent, så även år 204. Övrig primärvård Under övrig primärvård redovisas exempelvis verksamhet vid ungdomsmottagning, skolhälsovård, företagshälsovård, fotvård, och till exempel grupper för rökavvänjning, bantargrupper och kostnad för vaccin. Tabell 22. Övrig primärvård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Läkare Sjuk- Annan Samtliga Samtliga sköterska personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Mottagningsbesök Hembesök Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter Andel producerat av annan vårdgivare 26,3 4,7 50, 39,7 39,4 Vårdkontakter per invånare Summa viktade besök 2 0,00 0,03 0,26 0,30 0,2 Samtliga viktade vårdkontakter 2 0,0 0,08 0,27 0,35 0,4 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor 3 66 Nettokostnad per invånare 367 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara /3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

30 Nettokostnaden för övrig primärvård uppgick till närmare 4 miljarder (3 miljarder år 204). Nettokostnaden per invånare var 367 kronor (37 kronor år 204). Antalet besök uppgick till 2,9 miljoner (2,6 miljoner besök år 204). Andelen övrig primärvård producerad av annan vårdgivare uppgick till 39 procent (38 procent år 204). Sluten primärvård Sluten primärvård innebär observationsplatser där viss allmänvård och lättvård bedrivs. Fem landsting/regioner bedriver sluten vård inom primärvården, Region Halland, Region Gävleborg, Region Jämtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting och Landstinget Norrbotten. Omfattningen är väldigt liten, totalt lite cirka vårdtillfällen under år 205. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

31 Specialiserad somatisk vård KAPITEL 5 Specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. Här redovisas hälso- och sjukvård som i huvudsak bedrivs på sjukhus men även specialiserad vård på specialistläkarmottagningar och vårdcentraler. Den specialiserade somatiska vården omfattar till exempel medicinsk och kirurgisk vård. Kostnader efter delområde Tabell 23. Nettokostnader för specialiserad somatisk vård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Delområde Miljoner kronor Procent Somatisk mottagningsverksamhet ,5 Somatisk dagsjukvård ,5 Somatisk hemsjukvård 652,3 Somatisk sluten vård ,7 Summa specialiserad somatisk vård Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för landstingens och regionernas specialiserade somatiska vård var drygt 30 miljarder (nästan 26 miljarder år 204). Nettokostnaden för den somatiska slutenvården var drygt 75 miljarder (närmare 73 miljarder år 204). För den somatiska mottagningsverksamheten uppgick den till drygt 46 miljarder (45 miljarder år 204). Kostnader och intäkter Tabell 24. Kostnader och intäkter för specialiserad somatisk vård i landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet därav från landsting/regioner 8 25 Lämnade bidrag 6 Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 087 Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 29 5 Patientavgifter och andra avgifter 709 Försäljning av verksamhet 8 93 därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster 684 Försäljning av material och varor 48 Erhållna bidrag Övriga intäkter 409 Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 3

32 Nettokostnaden för den specialiserade somatiska vården var närmare 30 miljarder (25 miljarder år 204). De externa kostnaderna uppgick till närmare 04 miljarder (nästan 00 miljarder år 204) och de externa intäkterna 5 miljarder (4 miljarder år 204). I ekonomitabellerna redovisas uppgifterna per landsting och region i tabellerna E 40-E 43. Investeringarna inom den specialiserade somatiska vården uppgick till drygt 4 miljarder kronor (närmare 4 år 204) och intäkterna från investeringarna uppgick till miljon kronor år 205 (24 miljoner år 204). Diagram 0. Nettokostnader* per invånare för specialiserad somatisk vård, samtliga landsting och regioner, 205. * Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Den genomsnittliga nettokostnaden per invånare för den specialiserade somatiska vården var kronor (2 892 kronor år 204). Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet Nedan redovisas den specialiserade somatiska mottagningsverksamheten. Antalet mottagningsbesök inklusive hembesök uppgick till närmare 8 miljoner besök (drygt 7 miljoner år 204). Majoriteten av besöken, miljoner, gjordes hos läkare. Nettokostnaden uppgick till drygt 46 miljarder kronor (45 miljarder år 204). Utslaget per invånare motsvarar det kronor (4 603 kr år 204). Andelen somatisk mottagningsverksamhet producerad av annan vårdgivare uppgick till 23 procent, i princip ingen förändring i jämförelse med år 204. Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till kronor (3 297 kronor år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

33 Tabell 25. Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter Läkare Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Mottagningsbesök/hembesök (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 25,9 9,3 20,0 22,9 Besök per invånare,4 0,64,78,40 Nettokostnad 2 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare Kostnad per vårdkontakt Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Specialiserad somatisk dagsjukvård Här redovisas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Specialiserad somatisk dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering. Tabell 26. Specialiserad somatisk dagsjukvård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter Samtliga Läkare Annan Samtliga personalpersonal- personal- kategorier kategori kategorier viktade Dagsjukvårdsbesök (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 4,9 8,5 2,2 3,4 Besök per invånare 0,3 0,09 0,22 0,7 Nettokostnad 2 Nettokostnad i miljoner kronor 7 09 Nettokostnad per invånare 727 Kostnad per vårdkontakt Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen 3 Landstinget Sörmland har exkluderats då inga kostnader redovisats för den somatiska dagsjukvården Den somatiska dagsjukvården hade drygt 2 miljoner dagsjukvårdsbesök, ingen förändring i jämförelse med år 204. Nettokostnaden uppgick till drygt 7 miljarder kronor (närmare 7 miljarder år 204). Utslaget per invånare var nettokostnaden 727 kronor (674 kronor år 204). Andelen somatisk dagsjukvård som producerats av annan vårdgivare uppgick till 3 procent, så också år 204. Kostnaden per vårdkontakt har beräknats till 6 04 kronor (5 572 kronor år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

34 Specialiserad somatisk hemsjukvård Nedan redovisas antalet hemsjukvårdsbesök i den specialiserade somatiska hemsjukvården som var stycken ( år 204). Nettokostnaden uppgick till,6 miljarder (,5 miljarder år 204). Nettokostnaden per invånare var 68 kronor (56 kronor år 204). Andelen somatisk hemsjukvård som producerats av annan vårdgivare uppgick till 40 procent (38 procent år 204). Tabell 27. Specialiserad somatisk hemsjukvård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter Läkare Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Hemsjukvårdsbesök (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 30,8 40,4 39,7 38,8 Hemsjukvårdsbesök per invånare 0,0 0,07 0,07 0,03 Nettokostnad 2,3 Nettokostnad i miljoner kronor 652 Nettokostnad per invånare 68 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Arton huvudmän har angivit en kostnad. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Specialiserad somatisk sluten vård Antalet vårdtillfällen från Socialstyrelsens patientregister uppgick till drygt,45 miljoner år 204. Uppgifter om vårdtillfällen tas från Patientregistret som Socialstyrelsen ansvarar för och det är inte sammanställt ännu för år 205. I verksamhetstabellerna redovisas vårdtillfällena uppdelade per specialitet i tabell V 34. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

35 Specialiserad psykiatrisk vård KAPITEL 6 Den specialiserade psykiatriska vården omfattar sluten vård (heldygnsvård) och öppenvård, specialiserade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning. Området omfattar allmän psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri och beroendevård. Beroendevård är vård av personer med missbruk av alkohol eller andra droger, matmissbruk, dator-, spel- eller sexmissbruk. Kostnader efter delområde Tabell 28. Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Delområde Miljoner kronor Procent Psykiatrisk mottagningsverksamhet ,2 Psykiatrisk dagsjukvård 43,9 Psykiatrisk hemsjukvård 58 0,3 Psykiatrisk sluten vård ,6 Summa specialiserad psykiatrisk vård Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Landstingen och regionerna redovisade en nettokostnad för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive läkemedel inom öppenvården, på drygt 2 miljarder, en ökning med cirka 650 miljoner i jämförelse med år 204. Mottagningsverksamhetens nettokostnad var drygt 2 miljarder kronor, en ökning med närmare 700 miljoner i jämförelse med år 204. Slutenvårdens nettokostnad var drygt 8 miljarder, så även år 204. Mottagningsverksamheten i den specialiserade psykiatriska vården motsvarade 58 procent av nettokostnaderna, slutenvården motsvarade 40 procent och den psykiatriska dagsjukvården 2 procent. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

36 Kostnader och intäkter Tabell 29. Kostnader och intäkter för specialiserad psykiatrisk vård, landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 4 57 Köp av verksamhet därav från landsting/regioner 732 Lämnade bidrag 8 Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 937 Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 98 Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 2 2 Patientavgifter och andra avgifter 277 Försäljning av verksamhet 04 därav till landsting/regioner 850 Försäljning av tjänster 6 Försäljning av material och varor 8 Erhållna bidrag 88 Övriga intäkter 08 Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner 526 Nettokostnaderna för den specialiserade psykiatrin uppgick till drygt 2 miljarder (20 miljarder år 204.) De externa kostnaderna uppgick till 9 miljarder, så även år 204 och verksamhetens externa intäkter till lite drygt 2 miljarder, ingen förändring i jämförelse med år 204. I ekonomitabellerna E 44-E 47 redovisas uppgifterna för respektive landsting och region. Totalt uppgick investeringarna till drygt 2,5 miljarder i den specialiserade psykiatriska vården år 205. Några intäkter från investeringarna har inte redovisats. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

37 Kronor per invånare Diagram. Nettokostnader* per invånare för specialiserad psykiatrisk vård, samtliga landsting och regioner, Riket = 2 56 kronor/invånare Summa Gotland Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm * Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Den genomsnittliga nettokostnaden i riket per invånare för den specialiserade psykiatriska vården som var 2 56 kronor år 205 (2 3 kronor år 204). Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet Antalet mottagningsbesök/hembesök uppgick till 5 miljoner, vilket inte är någon större förändring i jämförelse med år 204. Nettokostnaderna uppgick till drygt 2 miljarder kronor, en ökning med närmare 700 miljoner från år 204. Nettokostnaden per invånare var 255 kronor per invånare ( 99 kronor år 204). Andelen specialiserad mottagningsverksamhet producerad av annan vårdgivare uppgick till närmare 20 procent (9 procent år 204). Kostnaden per vårdkontakt har beräknats till kronor (4 355 kronor år 204). Tabell 30. Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet, samtliga landsting och regioner, 205 Läkare Annan Samtliga Samtliga Vårdkontakter personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Mottagningsbesök/hembesök (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 28,2 7,2 9,6 2,7 Besök per invånare 0, 0,4 0,52 0,28 Nettokostnad 2 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare 255 Kostnad per vårdkontakt Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

38 Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård Tabell 3. Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård, samtliga landsting och regioner, 205 Samtliga Vårdkontakter Läkare Annan Samtliga personal- personal- personal- kategorier kategori kategorier viktade Dagsjukvårdsbesök (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 0,0 5,6 5,3 4,9 Besök per invånare 0,00 0,0 0,0 0,00 Nettokostnad 2 Nettokostnad i miljoner kronor 43 Nettokostnad per invånare 42 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Omfattningen av specialiserad psykiatrisk dagsjukvård är liten. Totalt gjordes dagsjukvårdsbesök, något färre än år 204. Nettokostnaderna var 43 miljoner år 205 (46 miljoner år 204). Andelen specialiserad psykiatrisk dagsjukvård som producerades av annan vårdgivare uppgick till 5 procent, så även år 204. Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård Antalet hemsjukvårdsbesök inom den specialiserade psykiatrin uppgick till drygt och kostnaderna för dessa uppgick till 58 miljoner. Endast fem landsting och regioner har lämnat uppgifter om specialiserad psykiatrisk hemsjukvårdsbesök och kostnader för den. Specialiserad psykiatrisk sluten sjukvård Antalet vårdtillfällen från Socialstyrelsens patientregister uppgick till drygt år 204. Uppgifter från år 205 är inte tillgängliga ännu. I verksamhetstabellerna redovisas vårdtillfällena uppdelade per specialitet i tabell V 34. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

39 Tandvård KAPITEL 7 Delområdet Allmäntandvård vuxna omfattar all tandvård inkl. förebyggande som bedrivs på allmänna tandvårdskliniker och som ges till personer från det kalenderår de fyller 20 år. Inom delområdet Landstingets tandvårdsstöd redovisas uppsökande och nödvändig tandvård som ges till personer med stort omvårdnadsbehov tandvårds som led i sjukdomsbehandling, tandvård för personer med vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar samt oralkirurgiska åtgärder. Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar den tandvård (som inte är specialisttandvård) som ges till personer i åldern upp till 9 år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till alla barn och ungdomar till och med det kalenderår de fyller 9 år, några landsting/regioner har dock en högre åldersgräns. I Landstinget Sörmland (2 år) Västra Götalandsregionen (24 år) och Region Gävleborg (22 år). Inom delområdet Specialisttandvård redovisas tandvård som till största delen utförs vid specialisttandkliniker men även av privatpraktiserande specialisttandläkare. Här redovisas exempelvis tandreglering och tandlossningssjukdomar. Specialisttandvård omfattar insatser till såväl barn och ungdomar som vuxna. Kostnader efter delområde Tabell 32. Nettokostnader för tandvård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Delområde Miljoner kronor Procent Allmäntandvård vuxna 226 4,0 Landstingets tandvårdsstöd (tandvård för patienter med särskilda behov) 056 8,7 Allmäntandvård barn och ungdomar ,5 Specialisttandvård 80 3,8 Summa tandvård Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaderna för tandvården var närmare 6 miljarder (drygt 5 miljarder år 204) varav närmare 3 miljarder gick till allmäntandvård för barn och ungdomar (2 miljarder år 204). Specialisttandvårdens nettokostnader uppgick till nästan 2 miljarder, ingen större skillnad mot föregående år. Landstingets tandvårdsstöd uppgick till miljard (närmare miljard år 204). Allmäntandvården för vuxna uppgick till drygt 200 miljoner kronor, en minskning med drygt 00 miljoner jämfört med år 204. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

40 Kronor per invånare Kostnader och intäkter Tabell 33. Kostnader och intäkter för tandvård, landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar 3 53 Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 484 Köp av verksamhet därav från landsting/regioner 9 Lämnade bidrag 0 Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 204 Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 30 Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen Exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen Patientavgifter och andra avgifter 2 68 Försäljning av verksamhet 045 därav till landsting/regioner 2 Försäljning av tjänster 39 Försäljning av material och varor 2 Erhållna bidrag 278 Övriga intäkter 34 Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner Nettokostnaderna för tandvården uppgick till närmare 6 miljarder (drygt 5 miljarder år 204). Verksamhetens externa kostnader uppgick till drygt 8 miljarder, så även år 204. De externa intäkterna uppgick till 4 miljarder, ingen förändring i jämförelse år 204. Investeringarna inom tandvården uppgick till 55 miljoner år 205. Inga intäkter från investeringar har redovisats. Diagram 2. Nettokostnader* per invånare för tandvård, samtliga landsting och regioner, Stockholm Riket 574 kronor/invånare Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne * Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Den genomsnittliga nettokostnaden för tandvården per invånare i riket var 574 kronor år 205 (557 kronor år 204). Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland-Härjedalen Västerbotten Norrbotten Gotland Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

41 Kostnader och prestationer efter delområde Två miljoner patienter utnyttjade allmäntandvård för vuxna för sin tandhälsa. Nettokostnaden för landstingens och regionernas allmäntandvård för vuxna och barn och ungdomar uppgick till närmare 5 miljarder, ingen större förändring i jämförelse med år 204. Landstingen och regionerna har inte något kostnadsansvar för allmäntandvård för vuxna, men folktandvården kan svara för övrig tandvård för vuxna i den omfattning som landstinget/ regionen finner lämpligt. Nettokostnaden per invånare för allmäntandvården var 363 kronor ( 33 kronor år 204). Nettokostnaden för tandvård för patienter med särskilda behov var miljard (drygt 900 miljoner år 204). Utslaget per invånare var nettokostnaden 39 kronor (22 kronor år 204). Nettokostnaden för landstingens och regionernas tandvård var närmare 6 miljarder, så även år 204. Utslaget per invånare var den nettokostnaden 574 kronor (557 kronor år 204). I verksamhetstabell V 35 redovisas antal patienter samt verksamheten fördelad på landstingsdriven respektive privat verksamhet per landsting och region. Tabell 34. Tandvård per delområde samtliga landsting och regioner, 205 Allmäntand- Allmäntandvård för Specialist- Summa vård för vuxna barn och ungdom 2 tandvård Antal Antal patienter listade 3 Patienter/listade Patienter (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 5,2 4, 8, 3,8 Patienter per invånare 0,27 0,2 0,9 0,03 0,55 Nettokostnad 5 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare Tandvård för patienter med särskilda behov Led i sjukdoms- Uppsökta Nödvändig Långvarig Summa Totalt behandling patienter tandvård sjukdom tandvård Patienter Patienter (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 22,8 35,9 42,2 4,4 47,9 Patienter per invånare 0,00 0,0 0,02 0,00 Nettokostnad 4 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare Uppgifter per invånare avser gruppen 20 år och äldre 2 Uppgifter per invånare avser gruppen 0-9 år 3 Uppgifterna avser gruppen 3-9 år 4 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 4

42 Övrig hälso- och sjukvård KAPITEL 8 Under övrig hälso- och sjukvård redovisas ambulans- och sjuktransporter, sjukresor, funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet, social verksamhet, folkhälsofrågor, FoU samt övrigt som inte redovisas under något annat område. Under funktionshinders-/hjälpmedelsverksamhet redovisas bland annat kostnader för hjälpmedelscentraler (hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstäder etc.) och ortopedteknisk verksamhet. Under social verksamhet redovisas barn- och ungdomsvård samt vård av missbrukare. Här redovisas även landstingens insatser i form av rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I delområdet FoU ingår forskning och utveckling som framförallt bedrivs inom ramen för de medicinska fakulteternas verksamhet. Verksamheten är ofta nära integrerad med den kliniska verksamheten, vilket gör att kostnaderna kan vara svåra att särskilja. Den kliniska forskningen vid undervisningssjukhusen är i princip statligt finansierad. Kostnader efter delområde Tabell 35. Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Delområde Miljoner kronor Procent Ambulans- och sjuktransporter ,2 Sjukresor 784 8,7 Funktionshinders-/hjälpmedelsverksamhet , Social verksamhet 587 2,9 Folkhälsofrågor 796 3,9 FOU avseende hälso- och sjukvård , Övrigt , Summa övrig hälso- och sjukvård Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård uppgick till drygt 20 miljarder (8 miljarder år 204). För ambulans- och sjuktransporter uppgick de till 5 miljarder, så även år 204. Funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet uppgick till närmare 6 miljarder vardera (5 miljarder år 204). FoUs nettokostnader uppgick till drygt 2,5 miljarder, så även år 204. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

43 Kronor per invånare Kostnader och intäkter Tabell 36. Kostnader och intäkter för övrig hälso- och sjukvård, landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet 74 därav från landsting/regioner 8 Lämnade bidrag 062 Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 592 Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen Patientavgifter och andra avgifter 245 Försäljning av verksamhet 350 därav till landsting/regioner 08 Försäljning av tjänster 889 Försäljning av material och varor 65 Erhållna bidrag 3 96 Övriga intäkter 342 Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård uppgick till 20 miljarder (8 miljarder år 204). De externa kostnaderna uppgick till 22 miljarder (närmare 2 miljarder år 204) och de externa intäkterna uppgick till drygt 6 miljarder kronor (7 miljarder år 204). Totalt uppgick investeringarna inom området övrig hälso- och sjukvård till drygt 4 miljarder kronor år 205. Intäkter från investeringar uppgick till 9 miljoner kronor. Diagram 3. Nettokostnader per invånare för övrig hälso- och sjukvård, samtliga landsting och regioner, Riket = kronor/invånare Gotland Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

44 Verksamheterna och kostnaderna är inte riktigt jämförbara då skilda landsting och regioner redovisar lite olika verksamheter under övrig hälso- och sjukvård. Den genomsnittliga nettokostnaden för övrig hälso- och sjukvård per invånare i riket var kronor ( 856 kronor år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

45 Läkemedel KAPITEL 9 Läkemedel förskrivs antingen på recept eller ordineras på rekvisition. Någon skarp gränsdragning mellan vilka läkemedel som förskrivs på recept eller ordineras på rekvisition finns inte. En patient kan få samma läkemedel distribuerat på olika sätt vid olika tillfällen och hos olika vårdgivare. Kostnader inom läkemedelsförmånen Läkemedelsförmånen regleras i lag om läkemedelsförmåner m.m. (2002:60) och reglerar skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel som omfattas av förmånen. En särskild nämnd inom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar om vilka läkemedel som ska ingå och till vilket pris. Receptet måste också vara försett med förskrivarens arbetsplatskod för att patienten ska få ta del av förmånen. Patienten betalar en del av kostnaden när apoteket expedierar ett läkemedel, resten av kostnaden står landstinget där patienten är bosatt för. Ett läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen ger rätt till högkostnadsskydd vilket begränsar kostnaden för receptförskrivna läkemedel till kronor under en 2-månadersperiod. För barn under 8 år i samma hushåll räknas kostnaderna ihop. Kostnaderna för läkemedel inom läkemedelsförmånen uppgick till 20 miljarder kronor vilket inte är någon förändring mot år 204. Diagram 4. Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen per invånare, samtliga landsting och regioner, 205. Den genomsnittliga kostnaden i riket för läkemedel inom läkemedelsförmånen, exklusive tandvård, var 2 57 kronor per invånare (2 065 kronor år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 1 Statistik om hälso- och sjukvård

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 1 Statistik om hälso- och sjukvård

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner 2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn 08-452 77 22 Vanja

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Verksamhet och ekonomi i landsting

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner 2 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av:

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002. Landstingsförbundet publicerar årligen statistikrapporter med uppgifter om verksamhet och

Läs mer

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008 Verksamhet och ekonomi i landsting

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 1(7) till tabellerna Bokslut 2009 Tabell 1 Resultaträkning 2009 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå

Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå OE 28 SM 0801 Landstingens verksamhetskostnader Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007 Data from county councils financial statements I korta drag Landstingens verksamheter kostade

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge LOV 2016-05-09 1 (5) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge april 2016 Totalt fanns i april 2016 1.154 stycken vårdcentraler inom primärvård,

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 LOV 2016-11-15 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 Totalt fanns i april 2016 1.151 stycken vårdcentraler

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat 3 Andel patienter med trycksår (kategori 1-4) 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Slutenvård exkl. rättspsykiatri inkl. övrigt Exkl. barn både 2017 och 2016

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Landstingets finanser

Landstingets finanser 5 Landstingets finanser Landstingets finanser Avsnittet behandlar lanstingets ekonomi. I tabellerna har i vissa fall en uppdelning skett mellan landstinget och hela landstingskoncernen där samtliga landstingsägda

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017 LOV 2017-04-18 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1 Delårsrapport Januari-augusti 2016 2016-09-27/Regionstab Ekonomi 1 Resultatrapport Region Gävleborg Januari-augusti 2016, mnkr Utfall Budget Avvikelse Föregående år Förändring % Verksamhetens intäkter

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Nyckeltal Nysamrapport Ekonomi. Publicerad 10 april Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE STOCKHOLM

Nyckeltal Nysamrapport Ekonomi. Publicerad 10 april Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE STOCKHOLM Nyckeltal 2012 Nysamrapport Ekonomi Publicerad 10 april 2013 Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE-116 45 STOCKHOLM Telefon +46 (0)8 410 408 00 Hemsida www.nysam.com 1 Innehållsförteckning OM EKONOMIRAPPORTEN...3

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 212 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept 21-212, per län. Källa: Apotek ens Service AB 21 211 212 Västra Götaland

Läs mer

Delrapport Ekonomi

Delrapport Ekonomi Nyckeltalssamverkan Delrapport Ekonomi,,,,, Jämtland,,, Värmland,,, Västra Götaland, 28-3-31 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri Uppföljning av tvångsvård - område 2013-2015 Områdesstab 2(23) Innehållsförteckning 1 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Tvångsvårdade i förhållande till befolkning 4 1.3 Vårdtillfällen 6 1.4 Kvinnor och män i sluten

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013 2014-09-18 Vårt dnr 14/0839 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Avdelningen för ekonomi och styrning Jessica Bylund Hälso- och sjukvård åt asylsökande under

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 07/

Ekonomi Nytt. Nr 07/ Ekonomi Nytt Nr 07/2015 2015-03-06 Dnr SKL 15/1299 Jessica Bylund 08-452 77 18 Lennart Tingvall 08-452 77 01 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 02/ Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund

Ekonomi Nytt. Nr 02/ Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund Ekonomi Nytt Nr 02/2014 2014-01-27 Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund 08-452 77 18 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Verksamhetsindelning VI 2000

Verksamhetsindelning VI 2000 [Skriv text] VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Verksamhetsindelning VI 2000 MED EXEMPELSAMLING OCH VERKSAMHETSBEGREPP DECEMBER 2014 [Skriv text] 1 2 Innehåll Verksamhetsindelning för landsting

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2015 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Vad är prognosen för 2014

Vad är prognosen för 2014 Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer