Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015

Transkript

1 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205

2 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 2

3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlar varje år in och presenterar statistik om verksamhet och presenterar uppgifter om ekonomin i landstingen och regionerna. I rapporten redovisas uppgifter för år 205. Från och med år 2007 ansvarar Statistiska Centralbyrån (SCB) som är statistikansvarig myndighet för insamlingen av den ekonomiska bokslutsstatistiken (räkenskapssammandraget). Uppgifter presenteras även i Statistikdatabasen på SCB Rapporten innehåller statistik över ekonomi och verksamhet i hälso- och sjukvård och annan landstings- och regionverksamhet. Redovisningen av statistiken följer Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 som utgår ifrån verksamhetsområden. All landstingsfinansierad verksamhet redovisas oavsett vem som har producerat den. För primärvården redovisas bland annat allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet samt fysioterapi och arbetsterapi. Den specialiserade vården delas in i färre delområden jämfört med primärvården, trots att största delen av sjukvårdskostnaderna ligger där. Skälet är att Socialstyrelsen ansvarar för patientregistret som är ett hälsodataregister. Registret innehåller information om alla avslutade vårdtillfällen i den slutna vården och uppgifter om patienter som behandlats av läkare i den öppna vården som inte är primärvård. Statistik utifrån VI 2000 och patientregistret presenteras även i kommun- och landstingsdatabasen KOLADA, Statistiken presenteras också i tabellformat, för ekonomi och verksamhet, och de finns på SKLs webbplats: atistik/landstingekonomiochverksamhet.342.html. Tabellerna publicerades den juni. Stockholm i juni 206 Peter Fitger Statistiksektionen Avdelningen för ekonomi och styrning Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 3

4 Innehåll Inledning... 6 Ekonomi och verksamhet i landsting och regioner... 6 Landstingens och regionernas ekonomi... 7 Resultaträkning... 7 Balansräkning... 7 Kostnader efter kostnadsslag... 8 Intäkter efter intäktsslag... 9 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling... 0 Kostnader och intäkter... 0 Hälso- och sjukvård... 3 Kostnader och intäkter... 3 All landstingsfinansierad verksamhet omfattas... 5 Prestationsmått... 5 Besök och telefon-/brevkontakter... 5 Vårdplatser... 9 Primärvård Kostnader efter delområde Kostnader och intäkter... 2 Antalet vårdcentraler Läkarbesök efter delområde Besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde Hembesök efter delområde Telefon- och brevkontakter Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk vård... 3 Kostnader efter delområde... 3 Kostnader och intäkter... 3 Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk vård Kostnader efter delområde Kostnader och intäkter Kostnader och prestationer efter delområde Tandvård Kostnader efter delområde Kostnader och intäkter Kostnader och prestationer efter delområde... 4 Övrig hälso- och sjukvård Kostnader efter delområde Kostnader och intäkter Läkemedel Kostnader inom läkemedelsförmånen Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 4

5 Kostnader för läkemedel på rekvisition Regional utveckling Kostnader och intäkter Utbildning och kultur Kostnader per delområde Kostnader och intäkter Trafik och infrastruktur, samt allmän regional utveckling Kostnader per delområde Kostnader och intäkter... 5 Bilaga Indelningsgrunder Hälso- och sjukvård Primärvård Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Regional utveckling Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Bilaga Landsting och regioner Bilaga Begrepp och definitioner Använda begrepp och definitioner Bilaga Översiktsschema L-Bas Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner... 0 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 5

6 Inledning Ekonomi och verksamhet i landsting och regioner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar varje år statistik om verksamhet och presenterar uppgifter om ekonomin i landstingen och regionerna. I den här rapporten redovisas uppgifter om verksamheten för år 205 och jämförelse med år 204, ibland även tidsserier. Region Gotland som ansvarar för såväl landstingskommunal som primärkommunal verksamhet lämnar enbart uppgifter om nettokostnader (bruttokostnad minus bruttointäkt) på totalnivå för hälso- och sjukvården. Landstingens och regionernas ekonomi och verksamhet redovisas på en övergripande nivå, per verksamhetsområde och delområde enligt Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 som beskrivs i bilaga. Statistiken som ligger till grund för rapporten finns på följande länk, nomiochverksamhet.342.html där de publicerades den juni. Nyckeltal presenteras även i Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA på Uppgifter om ekonomin presenteras även av SCB i deras statistikdatabas Från och med år 2007 överlämnades insamlingen av den ekonomiska bokslutsstatistiken (räkenskapssammandrag) till Statistiska centralbyrån (SCB) som är statistikansvarig myndighet. Den ekonomiska statistiken ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna och utgör även underlag i skatteutjämningssystemet. Verksamhetsstatistiken som presenteras i rapporten samlas in av SKL och ger en bild av den landstingsfinansierade verksamhetens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform. Viss osäkerhet i jämförelserna Vissa uppgifter kan vara behäftade med viss osäkerhet då det kan krävas en omfördelning från ansvarsområden till delområden enligt VI Definitioner och begrepp För redovisningen utifrån områden och delområden enligt VI 2000 finns anvisningar med exempelsamling och verksamhetsbegrepp Definitioner finns i Socialstyrelsens termbank: För uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan, L-Bas 203 för år 205. I bilagorna, 3 och 4 redovisas utdrag ur VI 2000 och L-Bas 203 samt definitioner för använda begrepp. L-Bas 203 finns tillgänglig på SKL:s webbplats: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 6

7 Landstingens och regionernas ekonomi KAPITEL Nedan redovisas sammandrag för landstingens och regionernas resultaträkning och balansräkning. Resultaträkning Tabell. Resultaträkning i miljoner kronor landsting och regioner, Exkl. Region Gotland Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Årets resultat I landstinget ingår samtliga förvaltningsenheter. 2 För åren 202, 204 och 205 ingår återbetalning från AFA Försäkring Boksluten för landstingen och regionerna redovisade ett överskott på knappt 700 miljoner, i jämförelse med ett överskott på drygt 3 miljarder år 204. Exklusive återbetalda premier från AFA Försäkring skulle resultatet i stället bli ett underskott på 650 miljoner kronor. Då Region Gotland endast lämnar nettokostnader för hälso- och sjukvården så ingår regionen där dessa redovisas. I tabellen ovan är Region Gotland inte med och utifrån detta redovisade av 20 landsting och regioner överskott, Region Gotland redovisade ett underskott. Nettokostnaderna uppgick till drygt 270 miljarder kronor (närmare 260 miljarder år 204) och verksamhetens kostnader till 36 miljarder (299 miljarder år 204). Verksamhetens intäkter uppgick till 54 miljarder (nästan 5 miljarder år 204). Skatteintäkterna uppgick till 224 miljarder, en ökning med drygt 2 miljarder från år 204. Det generella statsbidraget uppgick till närmare 48 miljarder (47 miljarder år 204). Balansräkning Tabell 2. Balansräkning i miljoner kronor landsting och regioner Exkl. Region Gotland Anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Soliditet (procent) Pensionsförmåner intjänade före Inklusive löneskatt, dessa redovisas inom linjen. Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt från SKL. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 7

8 År 205 uppgick tillgångarna till 250 miljarder kronor (235 miljarder år 204). Landstingens och regionernas sammanlagda skulder uppgick till närmare miljarder, närmare (03 miljarder år 204). Kostnader efter kostnadsslag Tabell 3. Kostnader efter kostnadsslag i miljoner kronor landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnadsslag Miljoner kronor I procent av kostnaderna I procent av kostnaderna 2 2 Löner exkl. skattefria ersättningar ,0 29,9 Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) ,5 6,0 Köp av verksamhet , 5,7 därav från landsting/regioner ,9 Lämnade bidrag , 7,3 därav bidrag till trafik och infrastruktur ,5 4,6 Material ,9 5,4 varav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material ,9 2,3 därav läkemedel inom läkemedelsförmånen ,4 6,6 Tjänster 38 42,6,7 varav köp av verksamhetsanslutna tjänster 666 3,6 3,4 därav från landsting/regioner 854 0,3 Nedskrivningar och förlust vid avyttring 74 0, 0, Verksamhetens kostnader ,3 99,4 Avskrivningar 9 4 2,8 2,9 Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,0 02,3 Kostnader utanför verksamhetsresultatet 3 59,0,0 Kostnader totalt exkl. köp från landsting/regioner Inklusive köp från landsting/regioner Exklusive köp från landsting/regioner Verksamhetens kostnader uppgick till närmare 36 miljarder kronor (299 miljarder år 204). Inklusive avskrivningar och kostnader utanför verksamhetsresultatet uppgick de totala kostnaderna till 328 miljarder kronor (30 miljarder år 204). Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner uppgick dessa till drygt 37 miljarder (300 miljarder år 204). Landstingens och regionernas investeringar uppgick till närmare 2 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 30 procent av nettokostnaderna, exklusive kostnader för köp från landsting och regioner och övriga kostnader för personal 6 procent. Köp av verksamhet och material utgjorde 6 respektive 5 procent. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 8

9 Intäkter efter intäktsslag Tabell 4. Intäkter efter intäktsslag i miljoner kronor för landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland 2 Intäktsslag Miljoner kronor I procent av kostnaderna I procent av kostnaderna 2 Intäkter i form av avgifter 459 3,5 3,6 därav öppenvård ,9 0,9 därav sluten vård 579 0,2 0,2 därav hemsjukvård 208 0, 0, därav tandvård ,8 0,9 därav biljettintäkter i trafiken 4 85,5,5 därav övriga avgifter 344 0, 0, Försäljning av verksamhet ,,2 därav till landsting/region ,9 Försäljning av tjänster ,9 3,0 därav till landsting/region 269 0,4 Försäljning av material och varor 578 0,5 0,5 Erhållna bidrag ,4 4,6 därav specialdestinerade statsbidrag ,9 3,0 Övriga intäkter 3 679,,2 Verksamhetens intäkter exkl. interna intäkter , 3,2 Intäkter utanför verksamhetsresultatet ,9 86,8 därav generellt statsbidrag ,5 5,0 därav ränteintäkter 088 0,3 0,3 därav skatteintäkter ,4 70,8 Totala intäkter exkl. försäljning till landsting/region Inklusive försäljning till landsting/regioner Exklusive försäljning till landsting/regioner Landstingens och regionernas totala intäkter uppgick till 327 miljarder (33 miljarder år 204), exklusive försäljning till landsting/region uppgick de till drygt 36 miljarder (närmare 303 miljarder år 204). Verksamhetens intäkter, exklusive interna intäkter, uppgick till närmare 53 miljarder (5 miljarder år 204). Skatteintäkterna uppgick till 224 miljarder, en ökning med 2 miljarder. Det generella statsbidraget uppgick till närmare 48 miljarder kronor (47 miljarder år 204). Specialdestinerade statsbidrag uppgick till närmare 0 miljarder kronor (drygt 8 miljarder år 204). Intäkter i form av patientavgifter i hälso- och sjukvården uppgick till 3,6 miljarder (så också år 204) och patientavgifter i tandvården uppgick till 2,7 miljarder (2,6 miljarder år 204). Biljettintäkter i trafiken uppgick till lite närmare 5 miljarder kronor (lite drygt 4 miljarder 204). Landstingens och regionernas intäkter från investeringar uppgick till 34 miljoner kronor år 205 (59 miljoner år 204). Av nettointäkterna, exklusive försäljning till landsting och regioner utgjorde skatteintäkterna 7 procent och de generella statsbidragen 5 procent. Intäkter i form av patientavgifter, biljettintäkter i trafiken och andra avgifter utgjorde närmare 4 procent. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 9

10 Kostnader för hälsooch sjukvård respektive regional utveckling KAPITEL 2 Landstingens och regionernas verksamhet redovisas i två huvudområden, hälso- och sjukvård och regional utveckling. Kostnader och intäkter Tabell 5. Kostnader och intäkter i landsting och regioner efter område i miljoner kronor, 205 För Region Gotland redovisas endast nettokostnader för hälso- och sjukvård. Nettokostnad,2 Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens interna kostnader Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens interna intäkter Primärvård 4,7 37,9 2,3 4,8 2,9 Specialiserad somatisk vård 30,4 03,6 69,9 4,8 29,2 Specialiserad psykiatrisk vård 2,2 9,3 0,0 2,4 5,8 Tandvård 5,7 8,5 2,9 4,,7 Övrig hälso- och sjukvård 20,4 22, 0,6 6,4 6,0 Läkemedelsförmån 2,3 2, Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård,3,2 0, 0,0 0,0 Hälso- och sjukvård 242,0 23,7 4,8 32,5 55,6 Utbildning,0 2, 0,8,5 0,4 Kultur 3,5 4,4 0,5, 0,3 Trafik och infrastruktur 2,0 27,3 0,8 6,7 0,4 Allmän regional utveckling,7,9 0,2 0,3 0, Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,3 0,3 0, 0,0 0,0 Regional utveckling 27,5 35,9 2,4 9,7,2 Serviceverksamheter 67,8-7,9 0,3 49,6 Jämförelsestörande poster 3 -, Övrigt 4 4,0 7,0 3,0 Summa verksamhet 272,4 324,5 09,3 52,5 09,3 Finansiering utanför verksamheten 3,2 274,6 därav skatteintäkter 224,0 därav generella statsbidrag 47,6 därav finansiella intäkter/kostnader 3,2 3,0 därav extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0 Bruttokostnad minus bruttointäkt. 2 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderar Region Gotlands nettokostnader för hälso- och sjukvård. För verksamheternas kostnader och intäkter ingår inte Region Gotland. 3 Avser förutom återbetalning från AFA Försäkring försäljning av fastighet/lokal i Uppsala, Sörmland (vc), Kronoberg, Kalmar och Jämtland och ny pensionsfördelning i Västernorrland samt omställningskostnader till Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm 4 Avser interna ränteintäkter och pensionsutbetalningar (konto 446). Nettokostnader är de kostnader som finansieras med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. För hälso- och sjukvården uppgick nettokostnaden till närmare 242 miljarder (23 miljarder år 204) och för regional utveckling till närmare 28 miljarder kronor år 205 (25 miljarder år 204). Totalt uppgick nettokostnaden för landstingen och regionerna till 272 miljarder (258 miljarder år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 0

11 Landstingens och regionernas nettokostnader ökade med 5,8 procent i löpande priser. Löne- och prisförändringen i form av prisindex med kvalitetsjusterade löner (LPIK) 2 beräknades till 2,3 procent för Diagram. Nettokostnader efter område, landsting och regioner i procent 205 Exkl. Region Gotland Trafik och infrastruktur 8% Läkemedelsförmånen 8% Övrigt 2% Primärvård 6% Övrig hälso- och sjukvård inkl politisk verksamhet 8% Tandvård 2% Specialiserad psykiatrisk vård 8% Specialiserad somatisk vård 48% Av landstingens och regionernas kostnader gick 90 procent till hälso- och sjukvård och tandvård år 205. Den specialiserade somatiska vårdens andel motsvarade 48 procent av nettokostnaderna, primärvårdens andel 6 procent och läkemedelsförmånen 8 procent. Den specialiserade psykiatriska vårdens andel och övrig hälso- och sjukvård utgjorde 8 procent vardera. Andelen för trafik och infrastruktur uppgick till 8 procent av nettokostnaderna. I ekonomitabellerna E 2 och E 3, redovisas verksamheternas nettokostnader för landstingen och regionerna i miljoner kronor respektive kronor per invånare. Förändring av nettokostnaden mellan åren 204 och 205 återfinns i tabell E 4. 2 Från och med december 200 fastpris beräknar SKL landstingens kostnadsutveckling på ett delvis nytt sätt. Förändringen gäller lönekostnaderna. Se mer information i EkonomiNytt 05/206. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205

12 Kronor per invånare Diagram 2. Nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård samt regional utveckling, landsting och regioner 205 Exkl. Region Gotland Hälso- och sjukvård Regional utveckling Riket = kronor/invånare Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm Rikets genomsnittliga nettokostnad för hälso- och sjukvård samt regional utveckling var kronor (år 204 var den kronor). Kostnadsskillnader mellan landstingen/ regionerna kan bero på skillnader i ansvar. Som exempel kan nämnas att Stockholms läns landsting, Region Jönköpings, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Skåne, Region Halland och Landstinget Västmanland har ansvar för färdtjänsten. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 2

13 Hälso- och sjukvård Kostnader och intäkter Tabell 6. Kostnader och intäkter för hälso- och sjukvård och tandvård i landsting och regioner i miljoner kronor, Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet därav från landsting/regioner Lämnade bidrag Material och tjänster därav läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning Verksamhetens externa kostnader exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner Kapitalkostnader för anläggningstillgångar. KAPITEL Hälso- och sjukvårdens nettokostnader uppgick till drygt 240 miljarder (närmare 229 miljarder år 204). Nettokostnaderna exklusive köp från landsting och regioner uppgick till drygt 204 miljarder (96 miljarder år 204). De externa intäkterna uppgick till närmare 33 miljarder (närmare 32 miljarder år 204). De externa intäkterna exklusive försäljning till landsting och regioner uppgick till drygt 23 miljarder (23 miljarder år 204). Ekonomitabellerna E 25-E 28 redovisar kostnader och intäkter för respektive landsting och region. Investeringarna inom hälso- och sjukvårdsområdet uppgick till närmare 0 miljarder år 205. Intäkterna från investeringar uppgick till 0 miljoner kronor. 3 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 3

14 Kostnad per invånare Diagram 3. Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område i procent, samtliga landsting och regioner 205 Tandvård 2% Specialiserad psykiatrisk vård 9% Övrig hälso- och sjukvård 8% Läkemedelsförmån 9% Politisk verksamhet % Primärvård 7% Specialiserad somatisk vård 54% Nettokostnaderna för den specialiserade somatiska vården utgjorde 54 procent och primärvårdens nettokostnader utgjorde 7 procent. Den specialiserade psykiatriska vården och läkemedelsförmånen utgjorde 9 procent vardera av de totala nettokostnaderna. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet samt ambulans- och sjuktransporter utgjorde 8 procent. Nettokostnaderna för tandvården utgjorde 2 procent. Diagram 4. Nettokostnader per invånare för hälso- och sjukvård efter område, samtliga landsting och regioner 205. Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Läkemedelsförmånen Övrigt Riket kronor Gotland Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm Rikets genomsnittliga nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård var kronor ( kronor år 204). Vissa kostnadsskillnader kan förklaras av skillnader i ansvar hos landstingen och regionerna. Det finns också strukturella skillnader i form av demografi, sjuklighet och geografi. Underlaget till diagrammet finns i ekonomitabell E 28. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 4

15 All landstingsfinansierad verksamhet omfattas I kostnaderna som redovisas ingår kostnader för verksamhet som landstinget eller regionen köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser verksamhet som konsumerats av invånarna i landstinget eller regionen oavsett vem som producerat den. Kostnader för verksamhet som landstinget eller regionen sålt har på motsvarande sätt exkluderats. De redovisade prestationerna inkluderar också verksamhet som köpts av andra producenter än landstingen eller regionen så att kostnader och prestationer kan kopplas samman. Prestationsmått Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård Öppenvård Mottagningsbesök Hembesök Telefon-/brevkontakt Öppenvård Mottagningsbesök inkl. hembesök Dagsjukvård Funktionshindersverksamhet /hjälpmedelsverks. Mottagningsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Telefon-/brevkontakt Slutenvård Vårdtillfälle Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Slutenvård Vårdtillfälle Prestationer som används i hälso- och sjukvården är bl.a. besök, telefon-/brevkontakt och vårdtillfälle. Besök sker i öppenvården och vårdtillfällen i slutenvården. I den specialiserade vården skiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård är öppenvård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än ett besök, ett exempel är dagkirurgi. Hemsjukvårdsbesök görs i primärvård, specialiserad somatisk respektive och specialiserad psykiatrisk vård. Hembesök i primärvården särredovisas. Besök och telefon-/brevkontakter Nedan redovisas besök och kontakter för olika yrkeskategorier inom primärvården, den specialiserade somatiska och den specialiserade psykiatriska vården. I primärvården redovisas förutom prestationerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även telefon-/brevkontakter avseende kvalificerad sjukvård vilka har journalförts och ersatt ett vanligt besök. I den specialiserade vården förekommer förutom mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvård även dagsjukvård. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 5

16 Tusental vårdkontakter Tabell 7. Besök i tusental hos läkare och övriga personalkategorier, samtliga landsting och regioner, 205 Primärvård Specialiserad Specialiserad Hälso- och somatisk psykiatrisk sjukvård vård vård Läkare Totalt varav Totalt varav Totalt varav Totalt varav annan annan annan annan vårdgivare vårdgivare vårdgivare vårdgivare Mottagningsbesök och hembesök därav allmänläkarvård därav mödrahälsovård därav barnhälsovård Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvårdsbesök Annan personalkategori än läkare Mottagningsbesök och hembesök därav mödrahälsovård därav barnhälsovård därav funktionshinders- /hjälpmedels verksamhet Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvårdsbesök Inklusive jour. 2 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård. Totalt gjordes 26,6 miljoner mottagnings- och hembesök av läkare (motsvarande siffra år 204 var 26,7 miljoner besök). Av mottagnings- och hembesöken skedde drygt 4 miljoner besök i allmänläkarvården. Antal mottagnings- och hembesök hos annan personalkategori än läkare uppgick till nästan 36 miljoner besök (nästan 35 miljoner besök år 204). Diagram 5. Besök och telefon- och brevkontakter efter vårdområde i tusental, landsting och regioner 205. Telefon- och brevkontakter Mottagningsoch hembesök Dagsjukvårdsbesök Hemsjukvårdsbesök Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälsooch sjukvård Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 6

17 Tusental besök Av primärvårdens 57,7 miljoner besök och telefon- och brevkontakter (55,9 miljoner 204) besök utgjorde mottagnings- och hembesöken i primärvården 39 miljoner. Hemsjukvårdsbesöken var 2,5 miljoner och telefon- och brevkontakterna var drygt 6 miljoner år 205 (5 miljoner 204). I den specialiserade somatiska vården gjordes totalt 20,2 miljoner besök, varav mottagnings- och hembesöken utgjorde drygt 20 miljoner besök (7 miljoner 204). I den specialiserade psykiatriska vården gjordes drygt 5 miljoner besök (ingen skillnad i jämförelse med 204), dessa var i huvudsak mottagnings- och hembesök. Diagram 6. Läkarbesök och besök hos övriga personalkategorier efter vårdområde i tusental samtliga landsting och regioner, 205. Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälsooch sjukvård Läkare Annan personal än läkare Mottagningsbesök, hemsjukvårdsbesök, dagsjukvårdsbesök och hembesök. Totalt gjordes 68 miljoner besök inom alla vårdområden (67 miljoner 204), varav 4,5 miljoner besök i primärvården (40,9 miljoner 204), drygt 20 miljoner besök i den specialiserade somatiska vården (ingen större skillnad mot föregående år) och drygt 5 miljoner besök i den specialiserade psykiatriska vården (ingen skillnad här heller). Läkarbesöken utgjorde drygt 28 miljoner och besök hos övriga personalkategorier uppgick till 40 miljoner (39 miljoner år 204). Telefon- och brevkontakterna är inte med i diagrammet ovan. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 7

18 Besök per invånare Diagram 7. Genomsnittligt antal besök per invånare och vårdområde, 205 0,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0,0 0,0 Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso- och sjukvård Riket = 6,9 Gotland Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm Genomsnittligt antal besök för alla vårdområden per invånare var 6,9 besök per invånare både 205 och 204. Tabell 8. Besök i tusental samt procentuell förändring samtliga landsting och regioner Läkarbesök Primärvård procentuell förändring 0,0-0,2-0,4 -, Specialiserad somatisk vård procentuell förändring 0,4,4,8 0,4 Specialiserad psykiatrisk vård procentuell förändring 0,7 0,2 2,0,4 Totalt procentuell förändring 0,2 0,5 0,6-0,3 Besök hos annan vårdpersonal än läkare Primärvård procentuell förändring,4 -,0 2,0 3,0 Specialiserad somatisk vård procentuell förändring 2,0 0,5 4,7 3,5 Specialiserad psykiatrisk vård procentuell förändring 0,2,8,5 2,4 Funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet procentuell förändring 8,0 30,2-2,5 -,6 Totalt procentuell förändring,5 0, 2,4 2,9 Totalt samtliga besök procentuell förändring 0,9 0,3,6,6 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök. Totalt gjordes 68 miljoner besök i hälso- och sjukvården (67 miljoner besök år 204). I tabellerna med verksamhetsstatistik, V 4. och V 4.2 visas förändringen i läkarbesöken och besök hos andra personalkategorier mellan 204 och 205 för landstingen och regionerna. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 8

19 Tusental besök Diagram 8. Besöksutveckling samtliga landsting och regioner Läkare Annan personal än läkare Mottagningsbesök, hemsjukvårdsbesök, hembesök och dagsjukvårdsbesök Mellan 204 och 205 minskade antalet läkarbesök knappt. Besök hos andra personalkategorier ökade med 2,9 procent mellan år 204 och 205. Totalt ökade antalet besök med,6 procent mellan 204 och 205. Vårdplatser Tabell 9. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser efter verksamhetsområde, samtliga landsting och regioner, Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen varav: Primärvård Specialiserad somatisk vård därav medicin därav kirurgi därav ofördelade Geriatrik Övrigt Specialiserad psykiatrisk vård Vårdplatser vid övriga enheter TOTALT Vårdplatser/ 000 invånare 2,6 2,6 2,5 2,4 Platser på patienthotell Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande. 2 Exkl. platser på patienthotell. År 203 förtydligades definitionen på disponibel vårdplats av Socialstyrelsen till vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. De genomsnittligt disponibla vårdplatserna under året 205 var stycken vilket är en minskning med 3 procent jämfört med 204. I verksamhetstabell V 32 redovisas vårdplatserna per huvudman 204 och 205. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 9

20 Primärvård KAPITEL 4 Primärvården svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Primärvård är inte synonymt med verksamhet på vårdcentraler. Basal mödra- och barnhälsovård ingår i primärvård oavsett var den bedrivs. Kostnader efter delområde Tabell 0. Nettokostnader för primärvård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Delområde Miljoner kronor Procent Allmänläkarvård ,7 Sjuksköterskevård ,4 Mödrahälsovård 976 4,7 Barnhälsovård ,8 Fysioterapi och arbetsterapi ,4 Primärvårdsansluten hemsjukvård 793,9 Sluten primärvård 83 0,4 Övrig primärvård ,7 Summa primärvård Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen 2 Inklusive jour Landstingens och regionernas nettokostnad för primärvård var närmare 42 miljarder (drygt 39 miljarder år 204). Mer än hälften, drygt 22 miljarder utgjordes av kostnader för allmänläkarvård. Sjuksköterskevårdens andel av nettokostnaderna var 4 procent och för fysioterapi och arbetsterapi 0 procent. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

21 Kronor per invånare Kostnader och intäkter Tabell. Kostnader och intäkter för primärvård i landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar 359 Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet därav från landsting/regioner 336 Lämnade bidrag 64 Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 5 84 Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 75 Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen Patientavgifter och andra avgifter 42 Försäljning av verksamhet 74 därav till landsting/regioner 377 Försäljning av tjänster 253 Försäljning av material och varor 59 Erhållna bidrag Övriga intäkter 290 Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner Landstingens och regionernas nettokostnader för primärvård uppgick till drygt 4 miljarder (drygt 39 miljarder år 204). De externa kostnaderna uppgick till närmare 38 miljarder (36 miljarder år 204) och de externa intäkterna uppgick till närmare 5 miljarder (år 204 uppgick de till 5 miljarder). Uppgifter för respektive landsting och region redovisas i ekonomitabellerna E 36 E 39. Totalt uppgick investeringarna i primärvården till 24 miljoner kronor år 205 (97 år 204). Några intäkter från investeringar har inte redovisats. Diagram 9. Nettokostnader per invånare för primärvården, exkl. läkemedelsförmånen, samtliga landsting och regioner, Riket = kronor/invånare Gotland Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm Den genomsnittliga nettokostnaden i primärvården per invånare var kronor år 205 (4 04 kronor år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 2

22 Antalet vårdcentraler Antalet vårdcentraler uppgick till 50 stycken, en minskning med 7 stycken från år 204. Av dessa drevs 482 stycken (478 år 204) i privat regi, dvs. 42 procent. Läkarbesök efter delområde Tabell 2. Läkarbesök inom primärvården efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Tusental besök Besök/invånare 3 Allmänläkarvård ,39 Mödrahälsovård 24 0,05 Barnhälsovård 439 0,53 Primärvårdsansluten hemsjukvård 34 0,03 Övrig primärvård 48 0,00 Summa besök 4 600,48 Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök. 2 Inklusive jour 3 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 5-54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0-6 år. Totalt gjordes 4,6 miljoner läkarbesök i primärvården under 205 (4,8 miljoner år 204). Besöken avsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barnhälsovården gjordes motsvarande besök vilket motsvarar 0,5 besök per barn i åldern 0 till 6 år. Besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde Nedan redovisas antalet besök hos andra personalkategorier än läkare vilka uppgick till nästan 27 miljoner, en ökning med närmare besök jämfört med år 204. Inom sjuksköterskevården gjordes nästan 9 miljoner besök och inom barnhälsovården gjordes 2,4 miljoner besök. Tabell 3. Besök hos andra personalkategorier än läkare inom primärvården efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Tusental besök Besök/invånare 3 Sjuksköterskevård ,90 Mödrahälsovård ,83 Barnhälsovård ,95 Fysioterapi och arbetsterapi ,87 Primärvårdsansluten hemsjukvård ,22 Övrig primärvård ,29 Summa besök ,73 Mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök. 2 Inklusive jour 3 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 5-54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0-6 år. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

23 Hembesök efter delområde Nedan redovisas hembesöken i primärvården år 205. Det totala antalet hembesök var stycken, ( år 204) varav hembesök gjordes av läkare ( år 204) och av sjuksköterskor ( år 204). Fysioterapeuter och arbetsterapeuter gjorde hembesök. Tabell 4. Hembesök inom primärvården per delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Tusental hembesök av Hembesök/invånare 2 Läkare Övriga Totalt Totalt Allmänläkarvård ,0 Sjuksköterskevård ,02 Mödrahälsovård ,00 Barnhälsovård ,3 Fysioterapi och arbetsterapi ,02 Övrig primärvård ,00 Summa hembesök ,07 Inklusive jour 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 5-54 år Barnhälsovård i relation till barn 0-6 år 3 Här ingår inte hemsjukvårdsbesök Hembesök ska inte blandas ihop med hemsjukvårdsbesök, som avser besök hos en definierad grupp av patienter. Telefon- och brevkontakter Enbart telefon- och brevkontakter (inklusive fjärrkontakter) som avser kvalificerad hälsooch sjukvård redovisas nedan. Kontakten ska ha ersatt ett vanligt mottagningsbesök och journalförts. Antalet telefon- och brevkontakter var drygt 6 miljoner stycken (5 miljoner år 204). Det motsvarade,6 kontakter per invånare (,5 år 204). Det största antalet telefon- och brevkontakter finns inom sjuksköterskevården, drygt 9 miljoner, motsvarande 0,9 kontakter per invånare. Motsvarande för allmänläkarvården är 0,5 telefon- och brevkontakter per invånare. Tabell 5. Telefon- och brevkontakter inom primärvården efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Telefon- och Tusental telefon- och brevkontakter med brevkontakter/ Läkare Övriga Totalt invånare totalt 2 Allmänläkarvård ,45 Sjuksköterskevård ,93 Mödrahälsovård ,07 Barnhälsovård ,26 Fysioterapi och arbetsterapi ,04 Primärvårdsansluten hemsjukvård ,00 Övrig primärvård ,8 Summa telefon- och brevkontakter ,65 Inklusive jour 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 5-54 år. 3 Barnhälsovård i relation till barn 0-6 år Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

24 Kostnader och prestationer efter delområde För att beräkna kostnad per vårdkontakter har hembesök och telefon- och brevkontakter getts vikter gentemot mottagningsbesök. Vikterna antas motsvara skillnaderna i resursåtgång. Ett hembesök har antagits motsvara två mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt en tredjedel av ett mottagningsbesök. Kostnaden per vårdkontakt som redovisas i tabellerna 7-20, och 30 utgörs av kostnad för landstingets eller regionens produktion av verksamhet (förvaltnings- och bolagsform). Allmänläkarvård Under allmänläkarvård (inklusive jour) redovisas mottagningsverksamhet och hembesök av läkare som är specialister i allmänmedicin. Insatser som avser patienter i hemsjukvården redovisas under delområdet primärvårdsansluten hemsjukvård. Tabell 6. Allmänläkarvård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Läkare Mottagningsbesök Hembesök 42 Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter Andel producerat av annan vårdgivare 43,4 Vårdkontakter per invånare Summa viktade besök 2,40 Samtliga viktade vårdkontakter 2,55 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare Kostnad per vårdkontakt Inklusive jour 2 Ett hembesök motsvarar 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt motsvarar /3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Antalet viktade vårdkontakter inom allmänläkarvården uppgick till drygt 5 miljoner. Drygt 43 procent av vårdkontakterna producerades av andra vårdgivare än landstinget/regionen, så även år 204. Nettokostnaden för allmänläkarvården uppgick till drygt 22 miljarder (drygt 2 miljarder år 204). Nettokostnaden per invånare var kronor kronor (2 79 kronor år 204). Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 468 kronor år 205 ( 397 kronor år 204). Sjuksköterskevård Här redovisas sjuksköterskevård (inklusive jour) i form av mottagnings- och hembesök. Sjuksköterskemottagning omfattar såväl distriktssköterskemottagning som specialmottagning för till exempel astma-, diabetes-, och hypertonipatienter. Gynekologiska undersökningar och preventivmedelsrådgivning som inte sker i anslutning till graviditet eller inom ungdomsmottagningarnas verksamhet ingår också här. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

25 Tabell 7. Sjuksköterskevård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Sjuk- Annan Samtliga sköterska personal- personal- kategori kategorier Mottagningsbesök Hembesök Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter andel producerat av annan vårdgivare 3,4 29,3 3,3 Vårdkontakter per invånare Summa viktade besök 2 0,83 0,09 0,9 Samtliga viktade vårdkontakter 2,3 0,09,22 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare 607 Kostnad per vårdkontakt 2 50 Inklusive jour 2 Ett hembesök motsvarar 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt motsvarar /3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för sjuksköterskevården uppgick till närmare 6 miljarder, så även år 204. Nettokostnaden per invånare var 607 kronor (649 kronor år 204). Antalet viktade besök uppgick till 9 miljoner, ingen skillnad i jämförelse med år 204. Andelen besök hos sjuksköterska utförd av annan vårdgivare än landstinget/regionen uppgick till 3 procent (30 procent år 204). Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 50 kronor år 205 (540 kronor år 204). Mödrahälsovård I mödrahälsovård ingår gynekologiska undersökningar, mammografier för- och eftervård av gravida kvinnor, samt preventivmedelsrådgivning i anslutning till graviditet. Basal mödrahälsovård som bedrivs på sjukhus redovisas också här. År 205 fanns det närmare 2,5 miljoner kvinnor i åldern 5-54 år. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

26 Tabell 8. Mödrahälsovård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Läkare Sjuksköterska Annan Samtliga Samtliga /barnmorska personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Mottagningsbesök Hembesök Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter andel producerat av annan vårdgivare 32,0 27,2 2,6 27,2 27,6 Vårdkontakter per kvinna 5-54 år Summa viktade besök 2 0,05 0,83 0,0 0,89 0,38 Samtliga viktade vårdkontakter 2 0,05 0,85 0,0 0,9 0,39 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor 976 Nettokostnad per kvinna 5-54 år 80 Kostnad per vårdkontakt Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök motsvarar 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt motsvarar /3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för mödrahälsovården uppgick till nästan 2 miljarder, så även år 204. Nettokostnaden per kvinna i åldrarna 5-54 år var 80 kronor (786 kronor år 204). Antalet besök var 2,2 miljoner så även år 204. Andelen av besöken i mödrahälsovården som utfördes av annan vårdgivare än landstinget/regionen utgjorde 28 procent, en ökning från föregående år med procent. Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till kronor år 205 ( 976 år 204). Barnhälsovård Under barnhälsovård redovisas mottagningsverksamhet och hembesök för barnhälsovård. Även basal barnhälsovård som bedrivs på sjukhus ingår. År 205 fanns det närmare barn i åldern 0-6 år (drygt år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

27 Tabell 9. Barnhälsovård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Läkare Sjuk- Annan Samtliga Samtliga sköterska personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Mottagningsbesök Hembesök Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter andel producerat av annan vårdgivare 29, 30,9 9,2 30,4 30,2 Vårdkontakter per barn 0-6 år Summa viktade besök 2 0,53 3,04 0,04 3,6,76 Samtliga viktade vårdkontakter 2 0,53 3,2 0,04 3,69,79 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per barn 0-6 år Kostnad per vårdkontakt Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara /3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för barnhälsovården uppgick till närmare 2,4 miljarder (närmare 2,3 miljarder år 204). Nettokostnaden per barn 0-6 år var kronor år 205 (2 806 kronor år 204). Antalet besök uppgick till 3 miljoner, ingen förändring mot år 204. Andelen av barnhälsovården som producerats av annan vårdgivare än landstinget/regionen var 30 procent, år procent. Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 624 kronor år 205 ( 555 kronor år 204). Fysioterapi och arbetsterapi Under fysioterapi och arbetsterapi redovisas mottagningsverksamhet och hembesök samt arbetsplatsbesök. Insatser som avser patienter i hemsjukvården redovisas under primärvårdsansluten hemsjukvård. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

28 Tabell 20. Fysioterapi och arbetsterapi, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Fysioterapeut/ Annan Samtliga arbetsterapeut personal- personal- kategori kategorier Mottagningsbesök Hembesök Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter andel producerat av annan vårdgivare 59, 30,3 58,6 Vårdkontakter per invånare Besök per invånare 0,88 0,0 0,89 Samtliga vårdkontakter per invånare 0,89 0,0 0,9 Nettokostnad 2 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare 44 Kostnad per vårdkontakt 49 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara /3 mottagningsbesök. 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för vårdkontakter inom fysioterapi och arbetsterapi uppgick till drygt 4 miljarder, år 204 närmare 4 miljarder. Nettokostnaden per invånare var 44 kronor (375 kronor år 204). Antalet viktade besök uppgick till nästan 9 miljoner (drygt 8 miljoner år 204). Andelen av fysioterapi och arbetsterapi som producerats av annan vårdgivare var 59 procent, ingen skillnad i jämförelse med år 204. Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till 49 kronor år 205 (43 kronor år 204). Primärvårdsansluten hemsjukvård Primärvårdsansluten hemsjukvård ges i patientens bostad eller särskilt boende och de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsfördelningen mellan landstingen och kommunerna. Landstingen har ansvar för läkarinsatser i hemsjukvård och för övrig hemsjukvård i ordinärt boende. Den övriga hemsjukvården kan överlåtas till kommunen och så har skett helt eller delvis för alla landsting och regionerna förutom i Stockholms läns landsting. Kommunen har ansvar för sjukvård i särskilt boende förutom för läkarinsatserna. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

29 Tabell 2. Primärvårdsansluten hemsjukvård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Läkare Sjuk- Sjuk- Arbets- Annan Samtliga Samtliga sköterska gymnast terapeut personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Hemsjukvårdsbesök i ordinärt boende ,4 0, Hemsjukvårdsbesök i särskilt boende Summa besök ,4 0, Telefon- och brevkontakter 4 2 0,0 0, Samtliga viktade vårdkontakter ,4 0, Andel producerat av annan vårdgivare 38,3 64,7,5 2,5 7,6 66,8 64, Vårdkontakter per invånare Summa viktade hemsjukvårdsbesök 2 0,03 0,0 0,00 0,00 0,2 0,25 0,2 Samtliga viktade vårdkontakter 2 0,03 0,0 0,00 0,00 0,2 0,25 0,2 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor 793 Nettokostnad per invånare 80 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara /3 mottagningsbesök 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för den primärvårdsanslutna hemsjukvården uppgick till 793 miljoner (727 miljoner år 204). Nettokostnaden per invånare var 80 kronor år 205 (75 kronor år 204). Antalet hemsjukvårdsbesök uppgick till 2,5 miljoner besök. Andel primärvårdsansluten hemsjukvård producerad av annan vårdgivare uppgick till 64 procent, så även år 204. Övrig primärvård Under övrig primärvård redovisas exempelvis verksamhet vid ungdomsmottagning, skolhälsovård, företagshälsovård, fotvård, och till exempel grupper för rökavvänjning, bantargrupper och kostnad för vaccin. Tabell 22. Övrig primärvård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter i tusental Läkare Sjuk- Annan Samtliga Samtliga sköterska personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Mottagningsbesök Hembesök Summa viktade besök Telefon- och brevkontakter Samtliga viktade vårdkontakter Andel producerat av annan vårdgivare 26,3 4,7 50, 39,7 39,4 Vårdkontakter per invånare Summa viktade besök 2 0,00 0,03 0,26 0,30 0,2 Samtliga viktade vårdkontakter 2 0,0 0,08 0,27 0,35 0,4 Nettokostnad 3 Nettokostnad i miljoner kronor 3 66 Nettokostnad per invånare 367 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefon- och brevkontakt har antagits motsvara /3 mottagningsbesök. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

30 Nettokostnaden för övrig primärvård uppgick till närmare 4 miljarder (3 miljarder år 204). Nettokostnaden per invånare var 367 kronor (37 kronor år 204). Antalet besök uppgick till 2,9 miljoner (2,6 miljoner besök år 204). Andelen övrig primärvård producerad av annan vårdgivare uppgick till 39 procent (38 procent år 204). Sluten primärvård Sluten primärvård innebär observationsplatser där viss allmänvård och lättvård bedrivs. Fem landsting/regioner bedriver sluten vård inom primärvården, Region Halland, Region Gävleborg, Region Jämtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting och Landstinget Norrbotten. Omfattningen är väldigt liten, totalt lite cirka vårdtillfällen under år 205. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

31 Specialiserad somatisk vård KAPITEL 5 Specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. Här redovisas hälso- och sjukvård som i huvudsak bedrivs på sjukhus men även specialiserad vård på specialistläkarmottagningar och vårdcentraler. Den specialiserade somatiska vården omfattar till exempel medicinsk och kirurgisk vård. Kostnader efter delområde Tabell 23. Nettokostnader för specialiserad somatisk vård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Delområde Miljoner kronor Procent Somatisk mottagningsverksamhet ,5 Somatisk dagsjukvård ,5 Somatisk hemsjukvård 652,3 Somatisk sluten vård ,7 Summa specialiserad somatisk vård Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaden för landstingens och regionernas specialiserade somatiska vård var drygt 30 miljarder (nästan 26 miljarder år 204). Nettokostnaden för den somatiska slutenvården var drygt 75 miljarder (närmare 73 miljarder år 204). För den somatiska mottagningsverksamheten uppgick den till drygt 46 miljarder (45 miljarder år 204). Kostnader och intäkter Tabell 24. Kostnader och intäkter för specialiserad somatisk vård i landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet därav från landsting/regioner 8 25 Lämnade bidrag 6 Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 087 Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 29 5 Patientavgifter och andra avgifter 709 Försäljning av verksamhet 8 93 därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster 684 Försäljning av material och varor 48 Erhållna bidrag Övriga intäkter 409 Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 3

32 Nettokostnaden för den specialiserade somatiska vården var närmare 30 miljarder (25 miljarder år 204). De externa kostnaderna uppgick till närmare 04 miljarder (nästan 00 miljarder år 204) och de externa intäkterna 5 miljarder (4 miljarder år 204). I ekonomitabellerna redovisas uppgifterna per landsting och region i tabellerna E 40-E 43. Investeringarna inom den specialiserade somatiska vården uppgick till drygt 4 miljarder kronor (närmare 4 år 204) och intäkterna från investeringarna uppgick till miljon kronor år 205 (24 miljoner år 204). Diagram 0. Nettokostnader* per invånare för specialiserad somatisk vård, samtliga landsting och regioner, 205. * Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Den genomsnittliga nettokostnaden per invånare för den specialiserade somatiska vården var kronor (2 892 kronor år 204). Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet Nedan redovisas den specialiserade somatiska mottagningsverksamheten. Antalet mottagningsbesök inklusive hembesök uppgick till närmare 8 miljoner besök (drygt 7 miljoner år 204). Majoriteten av besöken, miljoner, gjordes hos läkare. Nettokostnaden uppgick till drygt 46 miljarder kronor (45 miljarder år 204). Utslaget per invånare motsvarar det kronor (4 603 kr år 204). Andelen somatisk mottagningsverksamhet producerad av annan vårdgivare uppgick till 23 procent, i princip ingen förändring i jämförelse med år 204. Kostnaden per viktad vårdkontakt har beräknats till kronor (3 297 kronor år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

33 Tabell 25. Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter Läkare Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Mottagningsbesök/hembesök (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 25,9 9,3 20,0 22,9 Besök per invånare,4 0,64,78,40 Nettokostnad 2 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare Kostnad per vårdkontakt Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Specialiserad somatisk dagsjukvård Här redovisas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Specialiserad somatisk dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering. Tabell 26. Specialiserad somatisk dagsjukvård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter Samtliga Läkare Annan Samtliga personalpersonal- personal- kategorier kategori kategorier viktade Dagsjukvårdsbesök (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 4,9 8,5 2,2 3,4 Besök per invånare 0,3 0,09 0,22 0,7 Nettokostnad 2 Nettokostnad i miljoner kronor 7 09 Nettokostnad per invånare 727 Kostnad per vårdkontakt Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen 3 Landstinget Sörmland har exkluderats då inga kostnader redovisats för den somatiska dagsjukvården Den somatiska dagsjukvården hade drygt 2 miljoner dagsjukvårdsbesök, ingen förändring i jämförelse med år 204. Nettokostnaden uppgick till drygt 7 miljarder kronor (närmare 7 miljarder år 204). Utslaget per invånare var nettokostnaden 727 kronor (674 kronor år 204). Andelen somatisk dagsjukvård som producerats av annan vårdgivare uppgick till 3 procent, så också år 204. Kostnaden per vårdkontakt har beräknats till 6 04 kronor (5 572 kronor år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

34 Specialiserad somatisk hemsjukvård Nedan redovisas antalet hemsjukvårdsbesök i den specialiserade somatiska hemsjukvården som var stycken ( år 204). Nettokostnaden uppgick till,6 miljarder (,5 miljarder år 204). Nettokostnaden per invånare var 68 kronor (56 kronor år 204). Andelen somatisk hemsjukvård som producerats av annan vårdgivare uppgick till 40 procent (38 procent år 204). Tabell 27. Specialiserad somatisk hemsjukvård, samtliga landsting och regioner, 205 Vårdkontakter Läkare Annan Samtliga Samtliga personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Hemsjukvårdsbesök (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 30,8 40,4 39,7 38,8 Hemsjukvårdsbesök per invånare 0,0 0,07 0,07 0,03 Nettokostnad 2,3 Nettokostnad i miljoner kronor 652 Nettokostnad per invånare 68 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Arton huvudmän har angivit en kostnad. 3 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Specialiserad somatisk sluten vård Antalet vårdtillfällen från Socialstyrelsens patientregister uppgick till drygt,45 miljoner år 204. Uppgifter om vårdtillfällen tas från Patientregistret som Socialstyrelsen ansvarar för och det är inte sammanställt ännu för år 205. I verksamhetstabellerna redovisas vårdtillfällena uppdelade per specialitet i tabell V 34. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

35 Specialiserad psykiatrisk vård KAPITEL 6 Den specialiserade psykiatriska vården omfattar sluten vård (heldygnsvård) och öppenvård, specialiserade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning. Området omfattar allmän psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri och beroendevård. Beroendevård är vård av personer med missbruk av alkohol eller andra droger, matmissbruk, dator-, spel- eller sexmissbruk. Kostnader efter delområde Tabell 28. Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Delområde Miljoner kronor Procent Psykiatrisk mottagningsverksamhet ,2 Psykiatrisk dagsjukvård 43,9 Psykiatrisk hemsjukvård 58 0,3 Psykiatrisk sluten vård ,6 Summa specialiserad psykiatrisk vård Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Landstingen och regionerna redovisade en nettokostnad för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive läkemedel inom öppenvården, på drygt 2 miljarder, en ökning med cirka 650 miljoner i jämförelse med år 204. Mottagningsverksamhetens nettokostnad var drygt 2 miljarder kronor, en ökning med närmare 700 miljoner i jämförelse med år 204. Slutenvårdens nettokostnad var drygt 8 miljarder, så även år 204. Mottagningsverksamheten i den specialiserade psykiatriska vården motsvarade 58 procent av nettokostnaderna, slutenvården motsvarade 40 procent och den psykiatriska dagsjukvården 2 procent. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

36 Kostnader och intäkter Tabell 29. Kostnader och intäkter för specialiserad psykiatrisk vård, landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 4 57 Köp av verksamhet därav från landsting/regioner 732 Lämnade bidrag 8 Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 937 Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 98 Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 2 2 Patientavgifter och andra avgifter 277 Försäljning av verksamhet 04 därav till landsting/regioner 850 Försäljning av tjänster 6 Försäljning av material och varor 8 Erhållna bidrag 88 Övriga intäkter 08 Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner 526 Nettokostnaderna för den specialiserade psykiatrin uppgick till drygt 2 miljarder (20 miljarder år 204.) De externa kostnaderna uppgick till 9 miljarder, så även år 204 och verksamhetens externa intäkter till lite drygt 2 miljarder, ingen förändring i jämförelse med år 204. I ekonomitabellerna E 44-E 47 redovisas uppgifterna för respektive landsting och region. Totalt uppgick investeringarna till drygt 2,5 miljarder i den specialiserade psykiatriska vården år 205. Några intäkter från investeringarna har inte redovisats. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

37 Kronor per invånare Diagram. Nettokostnader* per invånare för specialiserad psykiatrisk vård, samtliga landsting och regioner, Riket = 2 56 kronor/invånare Summa Gotland Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm * Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Den genomsnittliga nettokostnaden i riket per invånare för den specialiserade psykiatriska vården som var 2 56 kronor år 205 (2 3 kronor år 204). Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet Antalet mottagningsbesök/hembesök uppgick till 5 miljoner, vilket inte är någon större förändring i jämförelse med år 204. Nettokostnaderna uppgick till drygt 2 miljarder kronor, en ökning med närmare 700 miljoner från år 204. Nettokostnaden per invånare var 255 kronor per invånare ( 99 kronor år 204). Andelen specialiserad mottagningsverksamhet producerad av annan vårdgivare uppgick till närmare 20 procent (9 procent år 204). Kostnaden per vårdkontakt har beräknats till kronor (4 355 kronor år 204). Tabell 30. Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet, samtliga landsting och regioner, 205 Läkare Annan Samtliga Samtliga Vårdkontakter personal- personal- personal- kategori kategorier kategorier viktade Mottagningsbesök/hembesök (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 28,2 7,2 9,6 2,7 Besök per invånare 0, 0,4 0,52 0,28 Nettokostnad 2 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare 255 Kostnad per vårdkontakt Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök. 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

38 Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård Tabell 3. Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård, samtliga landsting och regioner, 205 Samtliga Vårdkontakter Läkare Annan Samtliga personal- personal- personal- kategorier kategori kategorier viktade Dagsjukvårdsbesök (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 0,0 5,6 5,3 4,9 Besök per invånare 0,00 0,0 0,0 0,00 Nettokostnad 2 Nettokostnad i miljoner kronor 43 Nettokostnad per invånare 42 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök 2 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Omfattningen av specialiserad psykiatrisk dagsjukvård är liten. Totalt gjordes dagsjukvårdsbesök, något färre än år 204. Nettokostnaderna var 43 miljoner år 205 (46 miljoner år 204). Andelen specialiserad psykiatrisk dagsjukvård som producerades av annan vårdgivare uppgick till 5 procent, så även år 204. Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård Antalet hemsjukvårdsbesök inom den specialiserade psykiatrin uppgick till drygt och kostnaderna för dessa uppgick till 58 miljoner. Endast fem landsting och regioner har lämnat uppgifter om specialiserad psykiatrisk hemsjukvårdsbesök och kostnader för den. Specialiserad psykiatrisk sluten sjukvård Antalet vårdtillfällen från Socialstyrelsens patientregister uppgick till drygt år 204. Uppgifter från år 205 är inte tillgängliga ännu. I verksamhetstabellerna redovisas vårdtillfällena uppdelade per specialitet i tabell V 34. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

39 Tandvård KAPITEL 7 Delområdet Allmäntandvård vuxna omfattar all tandvård inkl. förebyggande som bedrivs på allmänna tandvårdskliniker och som ges till personer från det kalenderår de fyller 20 år. Inom delområdet Landstingets tandvårdsstöd redovisas uppsökande och nödvändig tandvård som ges till personer med stort omvårdnadsbehov tandvårds som led i sjukdomsbehandling, tandvård för personer med vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar samt oralkirurgiska åtgärder. Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar den tandvård (som inte är specialisttandvård) som ges till personer i åldern upp till 9 år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till alla barn och ungdomar till och med det kalenderår de fyller 9 år, några landsting/regioner har dock en högre åldersgräns. I Landstinget Sörmland (2 år) Västra Götalandsregionen (24 år) och Region Gävleborg (22 år). Inom delområdet Specialisttandvård redovisas tandvård som till största delen utförs vid specialisttandkliniker men även av privatpraktiserande specialisttandläkare. Här redovisas exempelvis tandreglering och tandlossningssjukdomar. Specialisttandvård omfattar insatser till såväl barn och ungdomar som vuxna. Kostnader efter delområde Tabell 32. Nettokostnader för tandvård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Delområde Miljoner kronor Procent Allmäntandvård vuxna 226 4,0 Landstingets tandvårdsstöd (tandvård för patienter med särskilda behov) 056 8,7 Allmäntandvård barn och ungdomar ,5 Specialisttandvård 80 3,8 Summa tandvård Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaderna för tandvården var närmare 6 miljarder (drygt 5 miljarder år 204) varav närmare 3 miljarder gick till allmäntandvård för barn och ungdomar (2 miljarder år 204). Specialisttandvårdens nettokostnader uppgick till nästan 2 miljarder, ingen större skillnad mot föregående år. Landstingets tandvårdsstöd uppgick till miljard (närmare miljard år 204). Allmäntandvården för vuxna uppgick till drygt 200 miljoner kronor, en minskning med drygt 00 miljoner jämfört med år 204. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

40 Kronor per invånare Kostnader och intäkter Tabell 33. Kostnader och intäkter för tandvård, landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar 3 53 Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 484 Köp av verksamhet därav från landsting/regioner 9 Lämnade bidrag 0 Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 204 Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 30 Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen Exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen Patientavgifter och andra avgifter 2 68 Försäljning av verksamhet 045 därav till landsting/regioner 2 Försäljning av tjänster 39 Försäljning av material och varor 2 Erhållna bidrag 278 Övriga intäkter 34 Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner Nettokostnaderna för tandvården uppgick till närmare 6 miljarder (drygt 5 miljarder år 204). Verksamhetens externa kostnader uppgick till drygt 8 miljarder, så även år 204. De externa intäkterna uppgick till 4 miljarder, ingen förändring i jämförelse år 204. Investeringarna inom tandvården uppgick till 55 miljoner år 205. Inga intäkter från investeringar har redovisats. Diagram 2. Nettokostnader* per invånare för tandvård, samtliga landsting och regioner, Stockholm Riket 574 kronor/invånare Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne * Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Den genomsnittliga nettokostnaden för tandvården per invånare i riket var 574 kronor år 205 (557 kronor år 204). Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland-Härjedalen Västerbotten Norrbotten Gotland Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

41 Kostnader och prestationer efter delområde Två miljoner patienter utnyttjade allmäntandvård för vuxna för sin tandhälsa. Nettokostnaden för landstingens och regionernas allmäntandvård för vuxna och barn och ungdomar uppgick till närmare 5 miljarder, ingen större förändring i jämförelse med år 204. Landstingen och regionerna har inte något kostnadsansvar för allmäntandvård för vuxna, men folktandvården kan svara för övrig tandvård för vuxna i den omfattning som landstinget/ regionen finner lämpligt. Nettokostnaden per invånare för allmäntandvården var 363 kronor ( 33 kronor år 204). Nettokostnaden för tandvård för patienter med särskilda behov var miljard (drygt 900 miljoner år 204). Utslaget per invånare var nettokostnaden 39 kronor (22 kronor år 204). Nettokostnaden för landstingens och regionernas tandvård var närmare 6 miljarder, så även år 204. Utslaget per invånare var den nettokostnaden 574 kronor (557 kronor år 204). I verksamhetstabell V 35 redovisas antal patienter samt verksamheten fördelad på landstingsdriven respektive privat verksamhet per landsting och region. Tabell 34. Tandvård per delområde samtliga landsting och regioner, 205 Allmäntand- Allmäntandvård för Specialist- Summa vård för vuxna barn och ungdom 2 tandvård Antal Antal patienter listade 3 Patienter/listade Patienter (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 5,2 4, 8, 3,8 Patienter per invånare 0,27 0,2 0,9 0,03 0,55 Nettokostnad 5 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare Tandvård för patienter med särskilda behov Led i sjukdoms- Uppsökta Nödvändig Långvarig Summa Totalt behandling patienter tandvård sjukdom tandvård Patienter Patienter (000-tal) Andel producerat av annan vårdgivare 22,8 35,9 42,2 4,4 47,9 Patienter per invånare 0,00 0,0 0,02 0,00 Nettokostnad 4 Nettokostnad i miljoner kronor Nettokostnad per invånare Uppgifter per invånare avser gruppen 20 år och äldre 2 Uppgifter per invånare avser gruppen 0-9 år 3 Uppgifterna avser gruppen 3-9 år 4 Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 4

42 Övrig hälso- och sjukvård KAPITEL 8 Under övrig hälso- och sjukvård redovisas ambulans- och sjuktransporter, sjukresor, funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet, social verksamhet, folkhälsofrågor, FoU samt övrigt som inte redovisas under något annat område. Under funktionshinders-/hjälpmedelsverksamhet redovisas bland annat kostnader för hjälpmedelscentraler (hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstäder etc.) och ortopedteknisk verksamhet. Under social verksamhet redovisas barn- och ungdomsvård samt vård av missbrukare. Här redovisas även landstingens insatser i form av rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I delområdet FoU ingår forskning och utveckling som framförallt bedrivs inom ramen för de medicinska fakulteternas verksamhet. Verksamheten är ofta nära integrerad med den kliniska verksamheten, vilket gör att kostnaderna kan vara svåra att särskilja. Den kliniska forskningen vid undervisningssjukhusen är i princip statligt finansierad. Kostnader efter delområde Tabell 35. Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård efter delområde, samtliga landsting och regioner, 205 Delområde Miljoner kronor Procent Ambulans- och sjuktransporter ,2 Sjukresor 784 8,7 Funktionshinders-/hjälpmedelsverksamhet , Social verksamhet 587 2,9 Folkhälsofrågor 796 3,9 FOU avseende hälso- och sjukvård , Övrigt , Summa övrig hälso- och sjukvård Exkl. läkemedel inom läkemedelsförmånen Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård uppgick till drygt 20 miljarder (8 miljarder år 204). För ambulans- och sjuktransporter uppgick de till 5 miljarder, så även år 204. Funktionshinders- och hjälpmedelsverksamhet uppgick till närmare 6 miljarder vardera (5 miljarder år 204). FoUs nettokostnader uppgick till drygt 2,5 miljarder, så även år 204. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

43 Kronor per invånare Kostnader och intäkter Tabell 36. Kostnader och intäkter för övrig hälso- och sjukvård, landsting och regioner, 205 Exkl. Region Gotland Kostnads-/intäktsslag Miljoner kronor Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet 74 därav från landsting/regioner 8 Lämnade bidrag 062 Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring och avskrivning 592 Verksamhetens externa kostnader, exkl. läkemedel inom förmånen exkl. köp från landsting/regioner Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen Patientavgifter och andra avgifter 245 Försäljning av verksamhet 350 därav till landsting/regioner 08 Försäljning av tjänster 889 Försäljning av material och varor 65 Erhållna bidrag 3 96 Övriga intäkter 342 Verksamhetens externa intäkter exkl. försäljning till landsting/regioner Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård uppgick till 20 miljarder (8 miljarder år 204). De externa kostnaderna uppgick till 22 miljarder (närmare 2 miljarder år 204) och de externa intäkterna uppgick till drygt 6 miljarder kronor (7 miljarder år 204). Totalt uppgick investeringarna inom området övrig hälso- och sjukvård till drygt 4 miljarder kronor år 205. Intäkter från investeringar uppgick till 9 miljoner kronor. Diagram 3. Nettokostnader per invånare för övrig hälso- och sjukvård, samtliga landsting och regioner, Riket = kronor/invånare Gotland Norrbotten Västerbotten Jämtland-Härjedalen Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Sörmland Uppsala Stockholm Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

44 Verksamheterna och kostnaderna är inte riktigt jämförbara då skilda landsting och regioner redovisar lite olika verksamheter under övrig hälso- och sjukvård. Den genomsnittliga nettokostnaden för övrig hälso- och sjukvård per invånare i riket var kronor ( 856 kronor år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

45 Läkemedel KAPITEL 9 Läkemedel förskrivs antingen på recept eller ordineras på rekvisition. Någon skarp gränsdragning mellan vilka läkemedel som förskrivs på recept eller ordineras på rekvisition finns inte. En patient kan få samma läkemedel distribuerat på olika sätt vid olika tillfällen och hos olika vårdgivare. Kostnader inom läkemedelsförmånen Läkemedelsförmånen regleras i lag om läkemedelsförmåner m.m. (2002:60) och reglerar skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel som omfattas av förmånen. En särskild nämnd inom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar om vilka läkemedel som ska ingå och till vilket pris. Receptet måste också vara försett med förskrivarens arbetsplatskod för att patienten ska få ta del av förmånen. Patienten betalar en del av kostnaden när apoteket expedierar ett läkemedel, resten av kostnaden står landstinget där patienten är bosatt för. Ett läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen ger rätt till högkostnadsskydd vilket begränsar kostnaden för receptförskrivna läkemedel till kronor under en 2-månadersperiod. För barn under 8 år i samma hushåll räknas kostnaderna ihop. Kostnaderna för läkemedel inom läkemedelsförmånen uppgick till 20 miljarder kronor vilket inte är någon förändring mot år 204. Diagram 4. Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen per invånare, samtliga landsting och regioner, 205. Den genomsnittliga kostnaden i riket för läkemedel inom läkemedelsförmånen, exklusive tandvård, var 2 57 kronor per invånare (2 065 kronor år 204). Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling