Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Transkript

1 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

2 2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn Vanja Ericsson (verksamhet) tfn Kristina Green (verksamhet) tfn Martin Lindblom (ekonomi) tfn Mianette Lundqvist (ekonomi) tfn Beställningar av rapporten kan göras från: Landstingsförbundets webbplats: www. lf.svekom.se eller per telefon och via fax Rapporten kan även laddas ner från webbplatsen under Verksamheter, Statistik & Nyckeltal. Landstingsförbundet, Samhällsekonomiska sekretariatet, Stockholm Oktober 2004 ISBN: ISSN: OMSLAGSILLUSTRATION: Staffan Schultz TRYCK: EO Print AB, Stockholm.

3 3 Förord Landstingsförbundet samlar in statistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi. Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet både på regional och nationell nivå. Den ska tillgodose statens krav på ekonomisk information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med varandra. I denna rapport redovisas uppgifter avseende år Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsentligt från och med verksamhetsåret 2001.En ny indelningsgrund Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 togs då i bruk. Delområdena i VI 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av de prestationer som har utförts, och vad det har kostat att utföra dem. Tidigare statistik gav inga möjligheter till integrerad analys av prestationer och kostnader. Såväl egen produktion som köpt verksamhet redovisas. I primärvården har möjligheterna till uppföljning förbättrats genom att den delas in i ett ganska stort antal delområden.allmänläkarvård utgör en stor del av primärvård, men i varierande grad i olika landsting inryms också sjuksköterskeverksamhet, jourverksamhet, sjukgymnastik, arbetsterapi och hemsjukvård med mera. En förutsättning för rättvisande jämförelser mellan huvudmännen är att dessa skillnader kan belysas.ansvaret för hemsjukvård delar landstingen med primärkommunerna och gränssnittet mellan landsting och kommuner varierar i länen, vilket gör det extra viktigt att skilja ut denna verksamhet. Specialiserad vård indelas i förhållandevis få delområden jämfört med primärvård trots att 70 procent av sjukvårdskostnaderna hamnar i specialiserad somatisk eller psykiatrisk vård.tanken är att uppgifterna i patientregistret ska utnyttjas vid sidan av uppgifterna om kostnader och vårdtillfällen/besök enligt VI I registret finns uppgifter om patienterna bakom vårdtillfällena; deras diagnoser, operationer, ålder, kön, hemort etc. Patienterna kan grupperas på olika sätt och kopplas till kostnader i sluten somatisk eller psykiatrisk vård enligt VI Inom öppen specialiserad vård finns i varierande omfattning i olika landsting uppgifter om patienterna bakom läkarbesöken. Utvecklingsarbete pågår i syfte att utveckla heltäckande patientinformation inom öppen vård, till en början inom dagsjukvård och specialiserad läkarvård. Denna rapport innehåller inga uppgifter från patientregistret, eftersom uppgifterna ännu inte är klara för presentation. Uppgifterna kommer att publiceras i rapporten Patienter i sluten vård 2003 senare i höst. En jämförelserapport för landsting baserad på statistik enligt VI 2000 och patientregistret kommer också att presenteras under året. Nyligen har en rapport tagits fram som beskriver en metod att beräkna produktivitet i sjukvården. Rapporten är baserad på statistik enligt VI 2000, patientregistret samt KPP-/DRGdatabasen. Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram den statistik som presenteras här. Jämfört med uppgifterna för första året har kvaliteten ökat successivt, men fortfarande finns vissa kvalitetsbrister. Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan landstingen via de nätverk som finns kring ekonomioch statistikfrågor samt genom att praktiskt använda statistiken för uppföljning kommer kvaliteten och jämförbarheten i statistiken att öka ytterligare. LANDSTINGSFÖRBUNDET Stefan Ackerby

4 4 Innehåll 1 Inledning Vad redovisas i rapporten? Vad ska statistiken användas till? Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Ny statistik och därmed vissa brister Annan verksamhets- och ekonomistatistik Definitioner och använda begrepp Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Utgifter efter utgiftsslag Inkomster efter inkomstslag Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Hälso- och sjukvård Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer i översikt Läkarbesök och vårdplatser åren 2000 till Utgifter och inkomster Primärvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Tandvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Prestationer efter delområde Övrig hälso- och sjukvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Utbildning och kultur Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling Tabellbilaga Befolkning Ekonomi Verksamhet Bilagor Bilaga 1 Indelningsgrunder Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp Bilaga 3 Gränssnitt

5 INLEDNING 5 1 Inledning 1.1 Vad redovisas i rapporten? I denna statistikrapport redovisas uppgifter om den landstingskommunala verksamhet som har bedrivits under Uppgifterna har inhämtats från landsting, regioner och Gotlands kommun via enkäter. Gotlands kommun har lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård, medan övriga verksamheter samt övergripande ekonomiska uppgifter inte kan delas upp i en landstingskommunal respektive primärkommunal del. Verksamheten beskrivs i ekonomiska termer och i verksamhetstermer med uppgifter om besök, vårdtillfällen, telefonkontakter, vårdplatser med mera.begreppen beskrivs i figur på sidan 14 och i bilaga 2. Den statistik som har samlats in redovisas och kommenteras. Uppgifterna kommer att analyseras vidare i en separat rapport, bland annat utifrån de olikheter som finns mellan landstingen vad gäller ansvarsområden och förutsättningar att bedriva verksamhet. Texttabeller och diagram avser i allt väsentligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i tabellbilaga. Uppgifter för verksamhetsåret 2002 finns i rapporten Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling I rapporten Patienter i sluten vård 2003 redovisas ytterligare verksamhetsuppgifter om specialiserad sluten vård. Nedan används begreppet huvudman i betydelsen landsting, regioner och Gotlands kommun. I begreppet landsting inkluderas regionerna och oftast Gotlands kommun. 1.2 Vad ska statistiken användas till? Landstingsförbundet ansvarar för produktion och redovisning av merparten av den statistik som rör landstingens ekonomi och verksamhet. Syftet är att statistiken ska användas på alla samhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vad landstingen och svensk hälso- och sjukvård åstadkommer och hur skattemedlen används. Uppgifterna ska ge en jämförbar och rättvisande bild av landstingens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform och ska därmed kunna användas av landstingen som underlag för analyser och jämförelser. Landstingsförbundet har, som företrädare för landstingen, behov av underlag för analyser av ekonomi och verksamhet. Verksamhetsstatistiken produceras i samarbete med Socialstyrelsen, som är statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvård. Ett statistikavtal från 1998 reglerar samarbetet. Den ekonomiska statistiken tillgodoser även statens krav på offentlig statistik och ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna. Den tjänar även som underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgifterna presenteras i rapporter från Statistiska centralbyrån (SCB), statistikansvarig myndighet för ekonomisk information. Landstingsförbundet svarar enligt överenskommelser med SCB för statistikinsamlingen från landstingen. Bedömningen är att Landstingsförbundet genom ett nära samarbete med landstingen har bäst förutsättningar att tillförsäkra kvalitet och relevans i statistiken. För landstingen förenklas uppgiftsinlämningen genom samordningen på nationell nivå.

6 6 INLEDNING 1.3 Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Förändringar i enlighet med en statistiköversyn från 1998 Under senare delen av 1990-talet genomförde Landstingsförbundet gemensamt med medlemmarna och i samarbete med Socialstyrelsen, SCB med flera en översyn av hälso- och sjukvårdsstatistiken. Översynen resulterade i att en rad förändringar genomfördes i statistiken och att ett antal projekt startades för att utveckla statistiken vidare. Fördjupad analys av slutenvården I konsekvens med beslutet att använda och vidareutveckla patientrelaterad information utnyttjar Landstingsförbundet sedan 1999 det så kallade patientregistret för djupare analyser och jämförelser av sluten hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen är ansvarig för registret och ställer det även till Landstingsförbundets förfogande. Uppgifter redovisas i den årliga rapporten Patienter i sluten vård. Ett arbete pågår för att medverka i utvecklingen av så kallade KPP-system (KPP = Kostnad per patient), där kostnader knyts till det enskilda vårdtillfället. En databas med uppgifter för ett antal sjukhus med KPP-redovisning finns på Landstingsförbundets webbplats: Prestationer och kostnader för nya områden Verksamhetsåret 2001 infördes en ny modell, Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000, för den landstingsgemensamma ekonomi- och verksamhetsstatistiken.indelningen har tagits fram i ett projekt tillsammans med landstingen och med deltagande från Svenska Kommunförbundet, Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Landstingsförbundets styrelse har rekommenderat medlemmarna att redovisa den gemensamma statistiken i enlighet med VI Ambitionsnivån har höjts högst väsentligt, bland annat genom att VI 2000 innehåller betydligt fler delområden jämfört med tidigare indelning. Enligt VI 2000 delas landstingsverksamheten in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling.verksamheten inom dessa huvudområden är i sin tur indelade i områden med vidare förgreningar i delområden. Totalt finns ett fyrtiotal delområden, vilket framgår i bilaga 1. Valet av delområden i VI 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att redovisa och analysera prestationer tillsammans med kostnader. Med VI 2000 skapas förutsättningar för integrerad analys av verksamhet och ekonomi, vilket tidigare har saknats. Ambitionsnivån har även höjts genom att all landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. 1.4 Ny statistik och därmed vissa brister Många uppgifter efterfrågades för första gången Kvaliteten i uppgifterna för 2003 har ökat jämfört med 2001, men fortfarande finns viss ofullständighet och vissa kvalitetsbrister. Uppgifter om prestationer avseende verksamheter som har producerats av andra än landstinget är inte heltäckande.vissa huvudmän har haft svårt att få fram uppgifterna eftersom krav på uppgiftslämnande inte har formulerats i de avtal som har tecknats med producenterna. I takt med att nya avtal kommer till stånd kan statistiken förbättras. Många landsting har haft svårt att skilja ut dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök från vanliga mottagningsbesök. Uppgifterna om telefonkontakter i primärvården är inte heller fullständigt redovisade. Många huvudmän har haft problem med att få fram uppgifter om nettokostnad per delområde inom hälso- och sjukvårdsområdet. Kostnader och intäkter ska omfördelas från ansvarsområden eller dylikt i respektive landsting till delområdena enligt VI 2000.Ofta ska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden. Förutsättningarna för att redovisa uppgifterna med god kvalitet har varierat mellan huvudmännen.vissa har haft hjälp av en väl utvecklad internredovisning, medan andra har tvingats använda nycklar av olika slag. Fördelningsnycklarna har utformats centralt av ekonomer eller gemensamt mellan ekonomer och verksamhetsföreträdare på lokal nivå.

7 INLEDNING 7 Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt VI Via olika nätverk för statistikutveckling och erfarenhetsutbyte mellan landstingen och Landstingsförbundet räknar vi med att kvaliteten successivt kommer att öka. Ett fortsatt erfarenhetsutbyte och gemensamt utvecklingsarbete krävs för att säkerställa god kvalitet och jämförbarhet i statistiken. 1.5 Annan verksamhets- och ekonomistatistik Patientregistret För djupare analys av sluten hälso- och sjukvård används uppgifterna i det så kallade patientregistret. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Uppgifterna i registret inhämtas av Socialstyrelsen. Sedan 1999 ställs registret även till Landstingsförbundets förfogande. Uppgifter avseende 2003 redovisas i rapporten Patienter i sluten vård KPP-databas Landstingsförbundet hämtar årligen in uppgifter till en så kallad KPP-databas. Uppgifterna för verksamheten 2002 omfattar kostnadsuppgifter motsvarande cirka 30 procent av antalet vårdtillfällen i riket. Totalkostnadsbokslut Med ett antal års mellanrum sammanställer Landstingsförbundet uppgifter om prestationer och kostnader per klinik och mottagning i den specialiserade vården. En förutsättning för att sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att de upprättar ett så kallat totalkostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelas till kliniker respektive mottagningar. En sammanställning avseende verksamheten år 2001 som omfattar ungefär en tredjedel av landets nittiotal sjukhus publicerades Statistik från Nysam En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbetat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvården.för närvarande (verksamhetsåret 2003) deltar 17 landsting/regioner i Nysam (Nyckeltalssamverkan). Statistik för 2003 har presenterats i rapporten Nyckeltal Hälso- och sjukvård. Huvudrapport samt i ett stort antal delrapporter. 1.6 Definitioner och använda begrepp För att få en enhetlig redovisning av områden och delområden enligt VI 2000 finns en handbok med definitioner och anvisningar. Handboken innehåller även en exempelsamling som uppdateras och utvecklas kontinuerligt. För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan. Den definierar begreppen och uppdateras löpande. Uppgifterna för 2003 redovisades enligt L-BAS I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur VI 2000 samt L-BAS 2003 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra indelningsgrunder samt definitioner på använda begrepp och termer. L-BAS 2003 och VI 2000 finns tillgängliga under områdena Ekonomi eller Statistik & nyckeltal på förbundens webbplats:

8 8 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS EKONOMI 2 Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Nedan redovisas i sammandrag för landsting och regioner resultaträkning, finansieringsanalys respektive balansräkning. Såväl resultaträkning som balansräkning redovisas enligt den uppställning som finns angiven i den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta bland annat att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad. Enligt redovisningslagen skall pensionsförmåner som tjänats in före 1998 inte tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen. Tabell 1 Resultaträkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav pensionskostnader exkl löneskatt Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster, netto Årets resultat Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt. Bokslutsuppgifterna för 2003 publicerades i mars 2004, men för att få en fullständig bild av verksamheten 2003 presenteras uppgifterna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun. I tabell 1 presenteras resultaträkningen för åren 2001 till 2003 enligt blandmodellen. Landstingen redovisade underskott samtliga år men med en bottennotering för år 2002 då underskottet mer än fördubblades jämfört med året innan och året efter. För år 2003 skedde en avsevärd förbättring av huvudmännens resultat men för sektorn totalt blev det ändå ett underskott. Åtta huvudmän redovisade positivt resultat och femton landsting förbättrade sitt resultat jämfört med året innan. Verksamhetens kostnader uppgick till 190,0 miljarder kronor 2003 och avskrivningarna till 5,2 miljarder kronor. I tabell 4 framgår hur dessa kostnader (195,2 miljarder kronor) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6 hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden. Intäkterna i verksamheten uppgick till 46,5 miljarder kronor, skatteintäkterna till 136,4 och generella statsbidrag (nettoredovisade) till 10,3 miljarder kronor. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas i tabell 5 (intäktsslag) och i tabell 6 (verksamheter). Tabell 2 Finansieringsanalys, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Internt tillförda medel Försäljning av anläggningstillg Nettoökning av långfr skulder Nettoinvesteringar Nettoökning av långfr fordringar Nettoökning av rörelsekapitalpåverkande extraord kostn Förändring av rörelsekapital Årets resultat + Avskrivningar + Förändring av pensionsavsättning + Förändring av LÖF /+ Realisationsvinst/förlust = Summa internt tillförda medel

9 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS EKONOMI 9 Tabell 3 Balansräkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Soliditet (procent) Ansvarsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag 2003, samtliga landsting och regioner Investeringar i mark och byggnader 2% Lämnade bidrag 5 % Investeringar i inventarier 2 % Köp av verksamhet 13 % Material och tjänster 28 % Övriga kostnader 4 % Löner 30% Övriga kostnader för personal 16 % 1 Inkl löneskatt. I tabell 2 redovisas en sammanställning av landstingens och regionernas finansieringsanalyser åren 2001 till 2003 enligt blandmodellen. I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren 2001 till 2003 enligt blandmodellen. Uppgifter om landstingens och regionernas tillgångar, egna kapital och skulder framgår. Även balansräkningen har en ny uppställningsform från och med 1998 då en ny post Avsättningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts, pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998 redovisas liksom premieskulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Tabell 4 Externa utgifter efter utgiftsslag 2003, samtliga landsting och regioner Utgiftsslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av externa externa utgifter exkl utgifter köp från lt/region Löner exkl skattefria ersättningar ,4 30,3 Övriga kostnader för personal (inkl utbetalda pensioner) ,7 16,1 Köp av verksamhet ,3 13,0 därav från landsting/regioner ,7 Lämnade bidrag ,3 5,4 därav bidrag till trafiken ,9 3,0 Material ,6 17,1 därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material ,8 13,2 varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen ,2 9,4 Tjänster ,6 10,8 därav köp av verksamhetsanslutna tjänster ,0 1,9 varav från landsting/regioner 298 0,1 Nedskrivningar och förlust vid avyttring 138 0,1 0,1 Verksamhetens externa kostnader totalt ,5 95,4 Avskrivningar ,5 2,6 Verksamhetens externa kostnader inkl avskrivningar ,5 98,3 Kostnader utanför verksamhetsresultatet ,0 1,1 Externa kostnader totalt ,6 96,5 Investeringsutgifter för byggnader och mark ,5 1,5 Investeringsutgifter för inventarier ,9 1,9 Övriga investeringsutgifter 187 0,1 0,1 Summa investeringsutgifter ,4 3,5 Externa utgifter totalt ,0 exkl köp från landsting/regioner ,0

10 10 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS EKONOMI Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.tidigare redovisades hela pensionsskulden och LÖF som en långfristig skuld. 2.2 Utgifter efter utgiftsslag Landstingens och regionernas totala kostnader uppgick till 197,3 miljarder kronor och de totala utgifterna till 204,3 miljarder kronor Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner (kostnaden räknas både i säljande och köpande landsting) hamnar utgifterna på 198,6 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 30 procent och övriga kostnader för personal 16 procent av utgifterna. Detta framgår av tabell 4 och diagram 1 på sidan 9. Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag 2003, samtliga landsting och regioner Försäljning av verksamhet 2 % Försäljning av tjänster 3 % Övrigt 2 % Patientavgifter 3 % Generella statsbidrag 5 % Erhållna bidrag 13 % Skatteinkomster 72 % 2.3 Inkomster efter inkomstslag Landstingens externa inkomster uppgick till 194,9 miljarder kronor Landstingsskatten utgjorde dryga 72 procent av inkomsterna (exklusive försäljning till landsting). Det generella statsbidraget (nettoredovisat), 10,3 miljarder kronor, motsvarade 5 procent av inkomsterna. Detta framgår av tabell 5 och diagram 2. Tabell 5 Externa inkomster efter inkomstslag 2003, samtliga landsting och regioner Inkomstslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av externa externa inkomster exkl förinkomster säljning från lt/region Patientavgifter och andra avgifter ,6 2,7 därav för öppenvård ,0 1,1 därav för sluten vård 505 0,3 0,3 därav för tandvård ,2 1,2 därav övrigt 291 0,1 0,2 Försäljning av verksamhet ,1 2,4 därav till landsting/region ,8 Försäljning av tjänster ,7 2,7 därav till landsting/region 490 0,3 Försäljning av material och varor ,5 0,6 Erhållna bidrag ,4 12,8 därav specialdestinerade statsbidrag ,7 1,8 därav bidrag för läkemedelsförmånen ,5 9,8 därav övriga bidrag ,2 1,2 Övriga intäkter 951 0,5 0,5 Verksamhetens externa intäkter totalt ,8 21,4 Intäkter utanför verksamhetsresultatet ,2 78,5 därav bidrag från staten (netto) ,3 5,5 därav ränteinkomster 779 0,4 0,4 därav skatteintäkter ,0 72,2 Externa intäkter totalt ,0 100,0 Summa investeringsinkomster 25 0,0 0,0 Externa inkomster totalt ,0 exkl försäljning till landsting/region ,0

11 KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD RESPEKTIVE REGIONAL UTVECKLING 11 3 Kostnader för hälsooch sjukvård respektive regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet har delats in i två huvudområden; hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokostnaden för hälso- och sjukvård uppgick till 138 miljarder kronor och nettokostnaderna för regional utveckling till cirka 11 miljarder kronor Cirka 92 procent av landstingens kostnader gick därmed till hälsooch sjukvårdsändamål. Nettokostnaderna för samtliga landstings och regioners verksamhet uppgick totalt till cirka 150 miljarder kronor Kostnaden för 2002 var dryga 142 miljarder kronor. Detta ger en volymförändring i fast pris på 1,3 procent mellan 2002 och (Från och med 2000 redovisas volymförändring som förändring av verksamhetens nettokostnad i fast pris.) Nettokostnaden för huvudområdet hälso- och sjukvård 2002 var 130 miljarder kronor medan den 2003 uppgick till 138 miljarder kronor.volymmässigt ger detta en förändring i fast pris på 1,8 procent. En samlad redovisning av samhällets kostnader (inklusive statens och hushållens utgifter) för hälso- och sjukvård presenteras av Statistiska centralbyrån i Nationalräkenskaperna. För 2002 be- Tabell 6 Externa kostnader och intäkter efter område 2003, samtliga landsting och regioner, inklusive Gotlands kommuns hälso- och sjukvård, miljarder kronor Netto- Verksamhetens Verksamhetens Investeringskostnad 1 externa externa utgifter 2 kostnader intäkter Primärvård 25,0 37,5 18,0 0,1 Specialiserad somatisk vård 81,5 68,4 10,7 2,6 Specialiserad psykiatrisk vård 14,1 12,8 1,3 0,1 Tandvård 4,4 6,7 3,3 0,1 Övrig hälso- och sjukvård 11,6 13,6 3,9 0,3 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,1 0,8 0,0 0,0 Hälso- och sjukvård 137,7 139,8 37,1 3,2 Utbildning 0,7 1,8 1,4 0,1 Kultur 2,0 2,5 0,5 0,0 Trafik och infrastruktur 7,4 8,7 1,4 0,0 Allmän regional utveckling 1,1 1,2 0,1 0,0 Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0 0,0 Regional utveckling 11,3 14,2 3,5 0,1 Serviceverksamheter 37,7 5,9 3,6 Övrigt 3 0,7 3,4 2,7 Summa verksamhet 149,7 195,2 46,5 6,9 Finansiering utanför verksamheten 2,1 148,4 skatteintäkter 136,4 generella statsbidrag 10,3 finansiella intäkter/kostnader 2,1 1,7 extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,1 1 Bruttokostnad minus bruttointäkt. 2 Exklusive inköp av finansiella tillgångar. 3 Utbetalda pensioner (konto 446) och interna ränteintäkter.

12 12 KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD RESPEKTIVE REGIONAL UTVECKLING Diagram 3 Nettokostnader efter område 2003, samtliga landsting och regioner Övrig hälso- och sjukvård, inkl politisk verksamhet 8 % Tandvård 3 % Trafik och infrastruktur 5 % Övrigt 3 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Primärvård 17 % Specialiserad somatisk vård 55 % räknades utgifterna för hälso- och sjukvården till 199,2 miljarder kronor. Kommunerna har efter Ädelreformen 1992 ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I nationalräkenskaperna redovisas detta inom äldre- och handikappomsorgen. Socialstyrelsen har beräknat att cirka 15 procent av personalresurserna i kommunalt finansierad vård och omsorg avsåg hälso- och sjukvård Om samma antagande görs för år 2003 så beräknas de kommunala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka 16,5 miljarder kronor Diagram 4 Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2003, kronor per invånare Kronor per invånare Kostnader efter område Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna.av de totala nettokostnaderna är det specialiserad somatisk vård (55 procent), primärvård (17 procent) och specialiserad psykiatrisk vård (9 procent) som har de största andelarna. De tre områdena tillsammans motsvarar 81 procent av landstingens totala nettokostnader. Under huvudområdet Regional utveckling utgör trafik och infrastruktur det resursmässigt största delområdet med 5 procent. I tabellerna E 2 och E 3 i tabellbilagan redovisas en översikt av verksamheternas nettokostnader för de enskilda huvudmännen i miljoner kronor respektive kronor per invånare. 3.2 Kostnader för enskilda huvudmän Hälso- och sjukvård Regional utveckling I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna för sjukvård respektive regional utveckling per invånare i respektive landsting. Nettokostnaderna är de kostnader som ska finansieras med skatt och generella statsbidrag. Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvarsområdena skiljer sig något mellan landstingen. Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inte läkarinsatser, kan överlämnas från landsting/regioner till kommuner och så har skett hos cirka hälften av landstingen/regionerna. Stockholms läns landsting ansvarar som enda landsting/region för färdtjänst. Norrbottens läns landsting har överlämnat ansvaret för rehabilitering till kommunerna i länet. Västra Götalandsregionen har unika kostnader för vissa verksamheter under regional utveckling. Dessa skillnader framgår av bilaga Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Genomsnitt för riket =

13 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 13 4 Hälso- och sjukvård 4.1 Kostnader efter område I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård (138 mdkr) gick 59 procent till specialiserad somatisk vård, 18 procent till primärvård och 10 procent till specialiserad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet och ambulans- och sjuktransporter, motsvarade 9 procent av nettokostnaderna. Nettokostnaderna för tandvård utgjorde 3 procent. Diagram 5 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2003, samtliga huvudmän Specialiserad psykiatrisk vård 10 % Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Övrig hälsooch sjukvård 1 % 9 % Tandvård 3 % Primärvård 18 % 4.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 6 presenteras uppgifter om hälso- och sjukvårdskostnader för enskilda huvudmän. Nettokostnaderna redovisas per invånare och område. Som beskrivits i föregående kapitel finns vissa olikheter i ansvarsområden mellan landstingen, som förklarar vissa kostnadsskillnader. Det finns andra orsaker till skillnader i kostnader mellan huvudmännen, bland annat har landstingen olika förutsättningar att bedriva verksamhet. I utjämningssystemet används för hälso- och sjukvården ett så kallat behovsindex för att utjämna för strukturella skillnader, bland annat i vårdtyngd, demografi och socioekonomi (ålder, inkomst, sysselsättning med mera) Specialiserad somatisk vård 59 % samt merkostnader i gles bebyggelse och merkostnader för små landsting. Diagram 6 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvudman 2003, kronor per invånare Kronor per invånare Genomsnitt för riket = Övrigt Tandvård Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 26 i tabellbilagan. Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård Primärvård

14 14 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 4.3 Prestationer i översikt Fler prestationsmått redovisas Som mått på prestationer i hälso- och sjukvården används besök respektive vårdtillfälle/utskriven patient. Besök används för att beskriva behandlingar i öppen vård och vårdtillfällen behandlingar i sluten vård. Båda måtten är trubbiga men genom att använda den information som finns om varje enskilt vårdtillfälle i det så kallade patientregistret kan vårdtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos med mera.vårdtillfällena kan dessutom grupperas i så kallade DRG-system 2.I ett sådant system är grupperna såväl medicinskt som resursmässigt homogena. För öppen vård finns inte motsvarande möjligheter att komplettera måttet besök med information om diagnos, ålder etc, men en sådan utveckling pågår. I avvaktan på detta delas den öppna vården upp i ett ganska stort antal delområden via VI Inom den specialiserade vården särskiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet 3 som öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Enligt regelverket ska det för patienten finnas en upprättad vårdplan. Exempel på dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill säga kirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggs in på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet och besök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder. Hemsjukvård, som enligt det nationella termarbetet definieras som en tredje vårdform vid sidan av öppen och sluten vård, särredovisas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl primärvård som specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården delområden inom samtliga tre områden. Besök inom hemsjukvård får därmed en annan innebörd än besök på mottagning eller besök inom dagsjukvård. Inom primärvården har det blivit allt vanligare att ett vanligt besök på vårdcentralen ersätts med en telefonkontakt. Från och med 2001 in- Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård Öppenvård Mottagningsbesök Hembesök Telefonkontakt Öppenvård Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet Mottagningsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Mottagningsverksamhet Mottagningsbesök inkl. ev hembesök Sluten vård Vårdtillfälle Dagsjukvård Dagsjukvårdsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Sluten vård Vårdtillfälle 2. Diagnosrelaterade grupper. 3 Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvården.

15 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 15 samlas uppgifter om antalet telefonkontakter. För att räknas/registreras ska telefonkontakten ersätta ett vanligt besök och det ska finnas en journalanteckning enligt journallagen. Ytterligare en differentiering av prestationerna i öppen vård erhålls genom att hembesök särredovisas. Detta sker dock enbart i primärvården beroende på att hembesöken framförallt sker där. I figuren Använda mått sammanfattas de prestationsbegrepp som har använts i denna rapport. Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården För att få en mer heltäckande redovisning av prestationerna i öppen vård efterfrågas mer konsekvent än tidigare uppgifter om besök hos andra personalkategorier än läkare. All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas De kostnader som redovisas för en verksamhet och ett landsting inkluderar kostnader för verksamhet som landstinget har köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser med andra ord den verksamhet som har konsumerats av invånarna i landstinget, oavsett vem som har producerat den. (Kostnader för verksamhet som landstinget har sålt har på motsvarande sätt exkluderats.) För att kunna koppla samman kostnader och verksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifterna om prestationer på samma sätt, det vill säga de ska inkludera verksamhet som har köpts av andra producenter än landstinget. Dessa uppgifter har endast delvis efterfrågats tidigare, varför uppgifterna måste tolkas med försiktighet. I redovisningen från och med 2001 omfattar verksamhetsstatistiken all landstingsfinansierad verksamhet, det vill säga även uppgifter för den verksamhet som har producerats av annan än landstinget/regionen. För verksamheter där en relativt omfattande köpt verksamhet finns, presenteras uppgifter separat för egenproducerad respektive köpt verksamhet, i annat fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfinansierade verksamheten totalt. I tabell 7 och diagram 7 på sidan 16 redovisas prestationerna inom öppen vård och hemsjukvård i sammanfattning. Observera att landstingen även för 2003 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga. I diagram 7 särredovisas läkarbesök och besök hos andra personalkategorier vad gäller mottagningsbesök och hembesök.antalet hemsjukvårdsbesök av läkare är som framgår av tabell 7 ganska få. Besöken redovisas därför i diagrammet endast totalt för samtliga personalkategorier. Dagsjukvårdsbesöket är definitionsmässigt ett besök då Tabell 7 Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän, tusental Primärvård Specialiserad vård, totalt Totalt Egen Annan Summa Egen Annan Summa produktion vårdgivare produktion vårdgivare Mottagningsbesök och hembesök Läkare därav allmänläkarvård mödrahälsovård barnhälsovård Hemsjukvårdsbesök läkare Mottagningsbesök och hembesök Annan personalkategori därav mödrahälsovård barnhälsovård handikapp-/hjälpmedelsverksamhet Hemsjukvårdsbesök, annan pers.kategori Dagsjukvårdsbesök 1, Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård, varför uppgifterna är underskattade. 2 Totalt inkl besök inom Övrig hälso- och sjukvård, handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. 3 Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, egen produktion och annan vårdgivare Läkare och övriga personalkategorier.

16 16 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Diagram 7 Besök i öppen vård och i hemsjukvård 2003, samtliga huvudmän, tusental Dagsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Hemsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Tusental besök Mottagnings- och hembesök. Annan pers.kat. än läkare Mottagnings- och hembesök. Läkare Primärvård Specialiserad vård Diagram 8 Mottagningsbesök och hembesök samt dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök 2003, samtliga huvudmän, tusental Specialiserad vård. Annan vårdgivare Specialiserad vård. Egen produktion Tusental besök Primärvård. Annan vårdgivare Primärvård. Egen produktion ,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Mottagningsbesök och hembesök. Läkare Mottagningsbesök och hembesök. Annan pers.kategori Hemsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Dagsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Diagram 9 Totalt antal läkarbesök per invånare efter område, vårdgivare och huvudman 2003 Läkarbesök/invånare 4,0 Primärvård. Genomsnitt för riket = 2,8 Annan vårdgivare Specialiserad vård. Annan vårdgivare Primärvård. Egen produktion Specialiserad vård. Egen produktion 0,5 0,0 Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland

17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 17 patienten ofta träffar flera personalkategorier. Som framgår av diagram 7 sker flest besök i primärvård och då hos andra personalkategorier än läkare. De därnäst flesta besöken sker i specialiserad vård hos läkare. Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i primärvården, men antalet besök är sannolikt underskattat. På samma sätt är dagsjukvårdsbesöken ofullständigt redovisade. Många huvudmän har haft svårt att separera dagsjukvårdsbesök från vanliga besök hos läkare och andra personalkategorier i specialiserad vård. I diagram 8 presenteras uppgifter om i vilken omfattning landstingen har producerat den öppna vården och hemsjukvården inom förvaltning eller eget bolag (egenproducerat) respektive köpt verksamheten från andra vårdgivare (exklusive annat landsting/ region) I diagram 9 visas antalet läkarbesök (inklusive hemsjukvårdsbesök) per invånare och huvudman. Genomsnittligt antal läkarbesök per invånare i riket var 2,8. Även fördelningen av besök inom egenproducerad och köpt verksamhet framgår av diagrammet. I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om prestationer i sluten vård, vårdtillfällen. 4.4 Läkarbesök och vårdplatser åren 2000 till 2003 Möjligheterna till jämförelser mellan åren är begränsade eftersom statistiken ändrades från och med 2001.Utvecklingen av antalet läkarbesök och antalet vårdplatser kan dock jämföras med godtagbar kvalitet. Diagram 10 Vårdtillfällen 2003, samtliga huvudmän, tusental Tusental 1400 Annan vårdgivare Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård Diagram 11 Läkarbesök åren , samtliga huvudmän, tusental Tusental Egen produktion Primärvård. Annan vårdgivare Specialiserad vård totalt. Annan vårdgivare Primärvård. Egen produktion Specialiserad psykiatrisk vård. Egen produktion Specialiserad somatisk vård. Egen produktion I tabell 8 på sidan 18 och diagram 11 presenteras uppgifter om antalet läkarbesök åren 2000 till 2003.Vissa justeringar har gjorts av uppgifterna 2000 för att få dem jämförbara med uppgifterna 2001 till Antalet läkarbesök ökade mellan 2000 och 2001 för att sedan minska.mellan 2002 och 2003 minskade totala antalet läkarbesök med i genomsnitt 3,0 procent. Minskningar har skett både inom den egenproducerade vården och inom vård producerad av annan vårdgivare. I tabellerna V 4.1 och V 5.1 i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mellan 2002 och 2003 per huvudman.

18 18 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tabell 8 Läkarbesök 1, 2 efter verksamhetsområde och huvudgrupp , samtliga huvudmän EGEN PRODUKTION Läkarbesök (1000-tal) , , , ,6 Läkarbesök/1000 inv därav Specialiserad somatisk vård Läkarbesök (1000-tal) 8 978, , , ,7 Läkarbesök/1000 inv Specialiserad psykiatrisk vård Läkarbesök (1000-tal) 600,7 608,4 616,7 672,8 Läkarbesök/1000 inv Summa specialiserad vård Läkarbesök (1000-tal) 9 579, , , ,5 Läkarbesök/1000 inv Primärvård 4 Läkarbesök (1000-tal) 8 964, , , ,1 Läkarbesök/1000 inv varav Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal) , , ,5 ANNAN VÅRDGIVARE 3 Läkarbesök (1000-tal) 6 838, , , ,1 Läkarbesök/1000 inv därav Specialiserad somatisk vård Läkarbesök (1000-tal) , , ,9 Läkarbesök/1000 inv Specialiserad psykiatrisk vård Läkarbesök (1000-tal).. 308,2 334,2 312,0 Läkarbesök/1000 inv Summa specialiserad vård Läkarbesök (1000-tal) 3 883, , , ,0 Läkarbesök/1000 inv Primärvård 4 Läkarbesök (1000-tal) 2 955,5 3266, , ,1 Läkarbesök/1000 inv varav Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal) , , ,6 TOTALT Läkarbesök (1000-tal) , , , ,7 Läkarbesök/1000 inv Exkl läkarbesök i mödra- och barnhälsovård. 2 Inkl hemsjukvårdsbesök. Exkl besök i dagsjukvård. 3 Se begrepp och definitioner. 4 Reviderade uppgifter. Tabell 9 Vårdplatser 1, 2 efter verksamhetsområde och huvudgrupp , samtliga huvudmän EGEN PRODUKTION 3 Specialiserad somatisk vård Fastställda vårdplatser Genomsnittligt disponibla vårdplatser Vårdplatser Vårdplatser/1 000 inv 2,9 2,6 2,5 2,4 därav Medicinsk korttidsvård Vårdplatser Kirurgisk korttidsvård Vårdplatser Ofördelad korttidsvård Vårdplatser Geriatrisk vård Vårdplatser Övrigt Vårdplatser Specialiserad psykiatrisk vård Vårdplatser Vårdplatser/1 000 inv 0,6 0,6 0,5 0,5 Summa specialiserad vård Vårdplatser Vårdplatser/1 000 inv 3,5 3,2 3,0 2,9 Primärvård Vårdplatser ANNAN VÅRDGIVARE 3, 4 Vårdplatser TOTALT 1, 2 Vårdplatser Vårdplatser/1 000 inv 3,6 3,3 3,1 3,0 Tekniska platser Platser på patienthotell Från och med år 2001 redovisas genomsnittligt disponibla vårdplatser, för tidigare år har fastställda vårdplatser redovisats. Se begrepp och definitioner. För år 2000 lämnade en stor del av sjukhusen både uppgifter om fastställda och genomsnittligt disponibla vårdplatser. Vid ett antagande om att relationen mellan fastställda och disponibla vårdplatser är densamma för samtliga vårdplatser år 2000 som för de sjukhus som lämnade dessa uppgifter, blir vårdplatsminskningen totalt ca 500 genomsnittligt disponibla vårdplatser mellan åren 2000 och Exklusive tekniska platser. 3 Se begrepp och definitioner. 4 Från och med år 2002 ingår hos annan vårdgivare vårdplatser som ej tidigare ingått i redovisningen. 5 Reviderade uppgifter. Redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare (inklusive hemsjukvårdsbesök) har också minskat i antal mellan 2002 och Enligt tabell V 5.2 är minskningen 1,1 procent (exklusive besök inom mödra- och barnhälsovård). Om besök inom mödra- och barnhälsovård samt handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet tas med blir minskningen 1,4 procent. Antalet vårdplatser har successivt minskat under en rad år och detta gäller även mellan åren 2000 och 2003 enligt uppgifterna i tabell 9.Antalet disponibla vårdplatser totalt har minskat från till mellan 2002 och Minsk-

19 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 19 ningar har skett inom såväl den specialiserade somatiska vården som den specialiserade psykiatriska vården. I tabell V 43 i tabellbilagan visas vårdplatsernas förändring mellan 2002 och 2003 per huvudman. I diagram 12 presenteras vårdplatserna i översikt för åren 2000 till Av diagrammet framgår hur vårdplatserna fördelar sig på olika huvudgrupper. 4.5 Utgifter och inkomster Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjukvårdens externa kostnader till 139,8 miljarder kronor och de externa intäkterna till 37,1 miljarder kronor Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttointäkter) var 136,7 miljarder kronor och utgifterna för investeringar 3,2 miljarder kronor. Diagram 12 Vårdplatser åren , samtliga huvudmän Tekniska platser Primärvård Specialiserad psykiatrisk vård Antal vårdplatser Övr specialiserad somatisk vård Geriatrisk vård Ofördelad korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Medicinsk korttidsvård Tabell 10 Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2003, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor 349 Erhållna bidrag Övriga intäkter 410 Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster 14

20 20 PRIMÄRVÅRD 5 Primärvård I detta avsnitt redovisas uppgifter om primärvård. Primärvård definieras som hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. ( Jämför definition av specialiserad vård.) Observera alltså att primärvård inte är synonymt med verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redovisas inte eventuellt förekommande specialistläkarmottagningar annat än för allmänläkarvård under primärvård. Basal mödra- och barnhälsovård ingår även om den bedrivs på kvinno- och barnkliniker på sjukhus. Se vidare kommentarer under respektive delområde samt definitioner i bilaga Kostnader efter delområde Verksamheten i primärvård delas upp i tio delområden enligt diagram 13. Som framgick av diagram 5 svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka 18 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Tabell 11 Nettokostnader för primärvård efter delområde 2003, samtliga huvudmän Delområde Miljoner kronor Procent Allmänläkarvård ,8 Sjuksköterskevård ,7 Mödrahälsovård ,2 Barnhälsovård ,0 Sjukgymnastik ,5 Arbetsterapi 406 1,6 Jourverksamhet 947 3,8 Primärvårdsansluten hemsjukvård ,2 Sluten primärvård 205 0,8 Övrig primärvård ,3 Summa primärvård ,0 Diagram 13 Nettokostnader för primärvård efter delområde 2003, samtliga huvudmän Sluten primärvård 1 % Primärvårdsansluten hemsjukvård 6 % Jourverksamhet 4 % Arbetsterapi 2 % Sjukgymnastik 11 % Barnhälsovård 5 % Mödrahälsovård 4 % Sjuksköterskevård 12 % I tabell 11 framgår att huvudmännen sammanlagt redovisar en nettokostnad för primärvård på 25,0 miljarder kronor Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 14 redovisas primärvårdens nettokostnader för enskilda huvudmän. Som tidigare beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende mellan huvudmännen (se bilaga 3). 5.3 Prestationer m m Övrig primärvård 5 % Allmänläkarvård 51 % Antalet vårdcentraler och antalet remisser i primärvården Antalet vårdcentraler uppgick till 1124 år Av dessa drevs 294 i privat regi. Antalet remisser i allmänläkarvård och jourverksamhet var totalt Inom allmänläkarvården utgjorde antalet remisser i relation till läkarbesök 4,6 procent.