Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner"

Transkript

1 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

2 2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn Vanja Ericsson (verksamhet) tfn Kristina Green (verksamhet) tfn Martin Lindblom (ekonomi) tfn Mianette Lundqvist (ekonomi) tfn Beställningar av rapporten kan göras från: Landstingsförbundets webbplats: www. lf.svekom.se eller per telefon och via fax Rapporten kan även laddas ner från webbplatsen under Verksamheter, Statistik & Nyckeltal. Landstingsförbundet, Samhällsekonomiska sekretariatet, Stockholm Oktober 2004 ISBN: ISSN: OMSLAGSILLUSTRATION: Staffan Schultz TRYCK: EO Print AB, Stockholm.

3 3 Förord Landstingsförbundet samlar in statistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi. Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet både på regional och nationell nivå. Den ska tillgodose statens krav på ekonomisk information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med varandra. I denna rapport redovisas uppgifter avseende år Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsentligt från och med verksamhetsåret 2001.En ny indelningsgrund Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 togs då i bruk. Delområdena i VI 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av de prestationer som har utförts, och vad det har kostat att utföra dem. Tidigare statistik gav inga möjligheter till integrerad analys av prestationer och kostnader. Såväl egen produktion som köpt verksamhet redovisas. I primärvården har möjligheterna till uppföljning förbättrats genom att den delas in i ett ganska stort antal delområden.allmänläkarvård utgör en stor del av primärvård, men i varierande grad i olika landsting inryms också sjuksköterskeverksamhet, jourverksamhet, sjukgymnastik, arbetsterapi och hemsjukvård med mera. En förutsättning för rättvisande jämförelser mellan huvudmännen är att dessa skillnader kan belysas.ansvaret för hemsjukvård delar landstingen med primärkommunerna och gränssnittet mellan landsting och kommuner varierar i länen, vilket gör det extra viktigt att skilja ut denna verksamhet. Specialiserad vård indelas i förhållandevis få delområden jämfört med primärvård trots att 70 procent av sjukvårdskostnaderna hamnar i specialiserad somatisk eller psykiatrisk vård.tanken är att uppgifterna i patientregistret ska utnyttjas vid sidan av uppgifterna om kostnader och vårdtillfällen/besök enligt VI I registret finns uppgifter om patienterna bakom vårdtillfällena; deras diagnoser, operationer, ålder, kön, hemort etc. Patienterna kan grupperas på olika sätt och kopplas till kostnader i sluten somatisk eller psykiatrisk vård enligt VI Inom öppen specialiserad vård finns i varierande omfattning i olika landsting uppgifter om patienterna bakom läkarbesöken. Utvecklingsarbete pågår i syfte att utveckla heltäckande patientinformation inom öppen vård, till en början inom dagsjukvård och specialiserad läkarvård. Denna rapport innehåller inga uppgifter från patientregistret, eftersom uppgifterna ännu inte är klara för presentation. Uppgifterna kommer att publiceras i rapporten Patienter i sluten vård 2003 senare i höst. En jämförelserapport för landsting baserad på statistik enligt VI 2000 och patientregistret kommer också att presenteras under året. Nyligen har en rapport tagits fram som beskriver en metod att beräkna produktivitet i sjukvården. Rapporten är baserad på statistik enligt VI 2000, patientregistret samt KPP-/DRGdatabasen. Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram den statistik som presenteras här. Jämfört med uppgifterna för första året har kvaliteten ökat successivt, men fortfarande finns vissa kvalitetsbrister. Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan landstingen via de nätverk som finns kring ekonomioch statistikfrågor samt genom att praktiskt använda statistiken för uppföljning kommer kvaliteten och jämförbarheten i statistiken att öka ytterligare. LANDSTINGSFÖRBUNDET Stefan Ackerby

4 4 Innehåll 1 Inledning Vad redovisas i rapporten? Vad ska statistiken användas till? Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Ny statistik och därmed vissa brister Annan verksamhets- och ekonomistatistik Definitioner och använda begrepp Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Utgifter efter utgiftsslag Inkomster efter inkomstslag Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Hälso- och sjukvård Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer i översikt Läkarbesök och vårdplatser åren 2000 till Utgifter och inkomster Primärvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Tandvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Prestationer efter delområde Övrig hälso- och sjukvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Utbildning och kultur Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling Tabellbilaga Befolkning Ekonomi Verksamhet Bilagor Bilaga 1 Indelningsgrunder Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp Bilaga 3 Gränssnitt

5 INLEDNING 5 1 Inledning 1.1 Vad redovisas i rapporten? I denna statistikrapport redovisas uppgifter om den landstingskommunala verksamhet som har bedrivits under Uppgifterna har inhämtats från landsting, regioner och Gotlands kommun via enkäter. Gotlands kommun har lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård, medan övriga verksamheter samt övergripande ekonomiska uppgifter inte kan delas upp i en landstingskommunal respektive primärkommunal del. Verksamheten beskrivs i ekonomiska termer och i verksamhetstermer med uppgifter om besök, vårdtillfällen, telefonkontakter, vårdplatser med mera.begreppen beskrivs i figur på sidan 14 och i bilaga 2. Den statistik som har samlats in redovisas och kommenteras. Uppgifterna kommer att analyseras vidare i en separat rapport, bland annat utifrån de olikheter som finns mellan landstingen vad gäller ansvarsområden och förutsättningar att bedriva verksamhet. Texttabeller och diagram avser i allt väsentligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i tabellbilaga. Uppgifter för verksamhetsåret 2002 finns i rapporten Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling I rapporten Patienter i sluten vård 2003 redovisas ytterligare verksamhetsuppgifter om specialiserad sluten vård. Nedan används begreppet huvudman i betydelsen landsting, regioner och Gotlands kommun. I begreppet landsting inkluderas regionerna och oftast Gotlands kommun. 1.2 Vad ska statistiken användas till? Landstingsförbundet ansvarar för produktion och redovisning av merparten av den statistik som rör landstingens ekonomi och verksamhet. Syftet är att statistiken ska användas på alla samhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vad landstingen och svensk hälso- och sjukvård åstadkommer och hur skattemedlen används. Uppgifterna ska ge en jämförbar och rättvisande bild av landstingens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform och ska därmed kunna användas av landstingen som underlag för analyser och jämförelser. Landstingsförbundet har, som företrädare för landstingen, behov av underlag för analyser av ekonomi och verksamhet. Verksamhetsstatistiken produceras i samarbete med Socialstyrelsen, som är statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvård. Ett statistikavtal från 1998 reglerar samarbetet. Den ekonomiska statistiken tillgodoser även statens krav på offentlig statistik och ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna. Den tjänar även som underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgifterna presenteras i rapporter från Statistiska centralbyrån (SCB), statistikansvarig myndighet för ekonomisk information. Landstingsförbundet svarar enligt överenskommelser med SCB för statistikinsamlingen från landstingen. Bedömningen är att Landstingsförbundet genom ett nära samarbete med landstingen har bäst förutsättningar att tillförsäkra kvalitet och relevans i statistiken. För landstingen förenklas uppgiftsinlämningen genom samordningen på nationell nivå.

6 6 INLEDNING 1.3 Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Förändringar i enlighet med en statistiköversyn från 1998 Under senare delen av 1990-talet genomförde Landstingsförbundet gemensamt med medlemmarna och i samarbete med Socialstyrelsen, SCB med flera en översyn av hälso- och sjukvårdsstatistiken. Översynen resulterade i att en rad förändringar genomfördes i statistiken och att ett antal projekt startades för att utveckla statistiken vidare. Fördjupad analys av slutenvården I konsekvens med beslutet att använda och vidareutveckla patientrelaterad information utnyttjar Landstingsförbundet sedan 1999 det så kallade patientregistret för djupare analyser och jämförelser av sluten hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen är ansvarig för registret och ställer det även till Landstingsförbundets förfogande. Uppgifter redovisas i den årliga rapporten Patienter i sluten vård. Ett arbete pågår för att medverka i utvecklingen av så kallade KPP-system (KPP = Kostnad per patient), där kostnader knyts till det enskilda vårdtillfället. En databas med uppgifter för ett antal sjukhus med KPP-redovisning finns på Landstingsförbundets webbplats: Prestationer och kostnader för nya områden Verksamhetsåret 2001 infördes en ny modell, Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000, för den landstingsgemensamma ekonomi- och verksamhetsstatistiken.indelningen har tagits fram i ett projekt tillsammans med landstingen och med deltagande från Svenska Kommunförbundet, Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Landstingsförbundets styrelse har rekommenderat medlemmarna att redovisa den gemensamma statistiken i enlighet med VI Ambitionsnivån har höjts högst väsentligt, bland annat genom att VI 2000 innehåller betydligt fler delområden jämfört med tidigare indelning. Enligt VI 2000 delas landstingsverksamheten in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling.verksamheten inom dessa huvudområden är i sin tur indelade i områden med vidare förgreningar i delområden. Totalt finns ett fyrtiotal delområden, vilket framgår i bilaga 1. Valet av delområden i VI 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att redovisa och analysera prestationer tillsammans med kostnader. Med VI 2000 skapas förutsättningar för integrerad analys av verksamhet och ekonomi, vilket tidigare har saknats. Ambitionsnivån har även höjts genom att all landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. 1.4 Ny statistik och därmed vissa brister Många uppgifter efterfrågades för första gången Kvaliteten i uppgifterna för 2003 har ökat jämfört med 2001, men fortfarande finns viss ofullständighet och vissa kvalitetsbrister. Uppgifter om prestationer avseende verksamheter som har producerats av andra än landstinget är inte heltäckande.vissa huvudmän har haft svårt att få fram uppgifterna eftersom krav på uppgiftslämnande inte har formulerats i de avtal som har tecknats med producenterna. I takt med att nya avtal kommer till stånd kan statistiken förbättras. Många landsting har haft svårt att skilja ut dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök från vanliga mottagningsbesök. Uppgifterna om telefonkontakter i primärvården är inte heller fullständigt redovisade. Många huvudmän har haft problem med att få fram uppgifter om nettokostnad per delområde inom hälso- och sjukvårdsområdet. Kostnader och intäkter ska omfördelas från ansvarsområden eller dylikt i respektive landsting till delområdena enligt VI 2000.Ofta ska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden. Förutsättningarna för att redovisa uppgifterna med god kvalitet har varierat mellan huvudmännen.vissa har haft hjälp av en väl utvecklad internredovisning, medan andra har tvingats använda nycklar av olika slag. Fördelningsnycklarna har utformats centralt av ekonomer eller gemensamt mellan ekonomer och verksamhetsföreträdare på lokal nivå.

7 INLEDNING 7 Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt VI Via olika nätverk för statistikutveckling och erfarenhetsutbyte mellan landstingen och Landstingsförbundet räknar vi med att kvaliteten successivt kommer att öka. Ett fortsatt erfarenhetsutbyte och gemensamt utvecklingsarbete krävs för att säkerställa god kvalitet och jämförbarhet i statistiken. 1.5 Annan verksamhets- och ekonomistatistik Patientregistret För djupare analys av sluten hälso- och sjukvård används uppgifterna i det så kallade patientregistret. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Uppgifterna i registret inhämtas av Socialstyrelsen. Sedan 1999 ställs registret även till Landstingsförbundets förfogande. Uppgifter avseende 2003 redovisas i rapporten Patienter i sluten vård KPP-databas Landstingsförbundet hämtar årligen in uppgifter till en så kallad KPP-databas. Uppgifterna för verksamheten 2002 omfattar kostnadsuppgifter motsvarande cirka 30 procent av antalet vårdtillfällen i riket. Totalkostnadsbokslut Med ett antal års mellanrum sammanställer Landstingsförbundet uppgifter om prestationer och kostnader per klinik och mottagning i den specialiserade vården. En förutsättning för att sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att de upprättar ett så kallat totalkostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelas till kliniker respektive mottagningar. En sammanställning avseende verksamheten år 2001 som omfattar ungefär en tredjedel av landets nittiotal sjukhus publicerades Statistik från Nysam En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbetat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvården.för närvarande (verksamhetsåret 2003) deltar 17 landsting/regioner i Nysam (Nyckeltalssamverkan). Statistik för 2003 har presenterats i rapporten Nyckeltal Hälso- och sjukvård. Huvudrapport samt i ett stort antal delrapporter. 1.6 Definitioner och använda begrepp För att få en enhetlig redovisning av områden och delområden enligt VI 2000 finns en handbok med definitioner och anvisningar. Handboken innehåller även en exempelsamling som uppdateras och utvecklas kontinuerligt. För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan. Den definierar begreppen och uppdateras löpande. Uppgifterna för 2003 redovisades enligt L-BAS I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur VI 2000 samt L-BAS 2003 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra indelningsgrunder samt definitioner på använda begrepp och termer. L-BAS 2003 och VI 2000 finns tillgängliga under områdena Ekonomi eller Statistik & nyckeltal på förbundens webbplats:

8 8 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS EKONOMI 2 Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Nedan redovisas i sammandrag för landsting och regioner resultaträkning, finansieringsanalys respektive balansräkning. Såväl resultaträkning som balansräkning redovisas enligt den uppställning som finns angiven i den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta bland annat att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad. Enligt redovisningslagen skall pensionsförmåner som tjänats in före 1998 inte tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen. Tabell 1 Resultaträkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav pensionskostnader exkl löneskatt Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster, netto Årets resultat Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt. Bokslutsuppgifterna för 2003 publicerades i mars 2004, men för att få en fullständig bild av verksamheten 2003 presenteras uppgifterna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun. I tabell 1 presenteras resultaträkningen för åren 2001 till 2003 enligt blandmodellen. Landstingen redovisade underskott samtliga år men med en bottennotering för år 2002 då underskottet mer än fördubblades jämfört med året innan och året efter. För år 2003 skedde en avsevärd förbättring av huvudmännens resultat men för sektorn totalt blev det ändå ett underskott. Åtta huvudmän redovisade positivt resultat och femton landsting förbättrade sitt resultat jämfört med året innan. Verksamhetens kostnader uppgick till 190,0 miljarder kronor 2003 och avskrivningarna till 5,2 miljarder kronor. I tabell 4 framgår hur dessa kostnader (195,2 miljarder kronor) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6 hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden. Intäkterna i verksamheten uppgick till 46,5 miljarder kronor, skatteintäkterna till 136,4 och generella statsbidrag (nettoredovisade) till 10,3 miljarder kronor. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas i tabell 5 (intäktsslag) och i tabell 6 (verksamheter). Tabell 2 Finansieringsanalys, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Internt tillförda medel Försäljning av anläggningstillg Nettoökning av långfr skulder Nettoinvesteringar Nettoökning av långfr fordringar Nettoökning av rörelsekapitalpåverkande extraord kostn Förändring av rörelsekapital Årets resultat + Avskrivningar + Förändring av pensionsavsättning + Förändring av LÖF /+ Realisationsvinst/förlust = Summa internt tillförda medel

9 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS EKONOMI 9 Tabell 3 Balansräkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Soliditet (procent) Ansvarsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag 2003, samtliga landsting och regioner Investeringar i mark och byggnader 2% Lämnade bidrag 5 % Investeringar i inventarier 2 % Köp av verksamhet 13 % Material och tjänster 28 % Övriga kostnader 4 % Löner 30% Övriga kostnader för personal 16 % 1 Inkl löneskatt. I tabell 2 redovisas en sammanställning av landstingens och regionernas finansieringsanalyser åren 2001 till 2003 enligt blandmodellen. I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren 2001 till 2003 enligt blandmodellen. Uppgifter om landstingens och regionernas tillgångar, egna kapital och skulder framgår. Även balansräkningen har en ny uppställningsform från och med 1998 då en ny post Avsättningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts, pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998 redovisas liksom premieskulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Tabell 4 Externa utgifter efter utgiftsslag 2003, samtliga landsting och regioner Utgiftsslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av externa externa utgifter exkl utgifter köp från lt/region Löner exkl skattefria ersättningar ,4 30,3 Övriga kostnader för personal (inkl utbetalda pensioner) ,7 16,1 Köp av verksamhet ,3 13,0 därav från landsting/regioner ,7 Lämnade bidrag ,3 5,4 därav bidrag till trafiken ,9 3,0 Material ,6 17,1 därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material ,8 13,2 varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen ,2 9,4 Tjänster ,6 10,8 därav köp av verksamhetsanslutna tjänster ,0 1,9 varav från landsting/regioner 298 0,1 Nedskrivningar och förlust vid avyttring 138 0,1 0,1 Verksamhetens externa kostnader totalt ,5 95,4 Avskrivningar ,5 2,6 Verksamhetens externa kostnader inkl avskrivningar ,5 98,3 Kostnader utanför verksamhetsresultatet ,0 1,1 Externa kostnader totalt ,6 96,5 Investeringsutgifter för byggnader och mark ,5 1,5 Investeringsutgifter för inventarier ,9 1,9 Övriga investeringsutgifter 187 0,1 0,1 Summa investeringsutgifter ,4 3,5 Externa utgifter totalt ,0 exkl köp från landsting/regioner ,0

10 10 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS EKONOMI Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.tidigare redovisades hela pensionsskulden och LÖF som en långfristig skuld. 2.2 Utgifter efter utgiftsslag Landstingens och regionernas totala kostnader uppgick till 197,3 miljarder kronor och de totala utgifterna till 204,3 miljarder kronor Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner (kostnaden räknas både i säljande och köpande landsting) hamnar utgifterna på 198,6 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 30 procent och övriga kostnader för personal 16 procent av utgifterna. Detta framgår av tabell 4 och diagram 1 på sidan 9. Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag 2003, samtliga landsting och regioner Försäljning av verksamhet 2 % Försäljning av tjänster 3 % Övrigt 2 % Patientavgifter 3 % Generella statsbidrag 5 % Erhållna bidrag 13 % Skatteinkomster 72 % 2.3 Inkomster efter inkomstslag Landstingens externa inkomster uppgick till 194,9 miljarder kronor Landstingsskatten utgjorde dryga 72 procent av inkomsterna (exklusive försäljning till landsting). Det generella statsbidraget (nettoredovisat), 10,3 miljarder kronor, motsvarade 5 procent av inkomsterna. Detta framgår av tabell 5 och diagram 2. Tabell 5 Externa inkomster efter inkomstslag 2003, samtliga landsting och regioner Inkomstslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av externa externa inkomster exkl förinkomster säljning från lt/region Patientavgifter och andra avgifter ,6 2,7 därav för öppenvård ,0 1,1 därav för sluten vård 505 0,3 0,3 därav för tandvård ,2 1,2 därav övrigt 291 0,1 0,2 Försäljning av verksamhet ,1 2,4 därav till landsting/region ,8 Försäljning av tjänster ,7 2,7 därav till landsting/region 490 0,3 Försäljning av material och varor ,5 0,6 Erhållna bidrag ,4 12,8 därav specialdestinerade statsbidrag ,7 1,8 därav bidrag för läkemedelsförmånen ,5 9,8 därav övriga bidrag ,2 1,2 Övriga intäkter 951 0,5 0,5 Verksamhetens externa intäkter totalt ,8 21,4 Intäkter utanför verksamhetsresultatet ,2 78,5 därav bidrag från staten (netto) ,3 5,5 därav ränteinkomster 779 0,4 0,4 därav skatteintäkter ,0 72,2 Externa intäkter totalt ,0 100,0 Summa investeringsinkomster 25 0,0 0,0 Externa inkomster totalt ,0 exkl försäljning till landsting/region ,0

11 KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD RESPEKTIVE REGIONAL UTVECKLING 11 3 Kostnader för hälsooch sjukvård respektive regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet har delats in i två huvudområden; hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokostnaden för hälso- och sjukvård uppgick till 138 miljarder kronor och nettokostnaderna för regional utveckling till cirka 11 miljarder kronor Cirka 92 procent av landstingens kostnader gick därmed till hälsooch sjukvårdsändamål. Nettokostnaderna för samtliga landstings och regioners verksamhet uppgick totalt till cirka 150 miljarder kronor Kostnaden för 2002 var dryga 142 miljarder kronor. Detta ger en volymförändring i fast pris på 1,3 procent mellan 2002 och (Från och med 2000 redovisas volymförändring som förändring av verksamhetens nettokostnad i fast pris.) Nettokostnaden för huvudområdet hälso- och sjukvård 2002 var 130 miljarder kronor medan den 2003 uppgick till 138 miljarder kronor.volymmässigt ger detta en förändring i fast pris på 1,8 procent. En samlad redovisning av samhällets kostnader (inklusive statens och hushållens utgifter) för hälso- och sjukvård presenteras av Statistiska centralbyrån i Nationalräkenskaperna. För 2002 be- Tabell 6 Externa kostnader och intäkter efter område 2003, samtliga landsting och regioner, inklusive Gotlands kommuns hälso- och sjukvård, miljarder kronor Netto- Verksamhetens Verksamhetens Investeringskostnad 1 externa externa utgifter 2 kostnader intäkter Primärvård 25,0 37,5 18,0 0,1 Specialiserad somatisk vård 81,5 68,4 10,7 2,6 Specialiserad psykiatrisk vård 14,1 12,8 1,3 0,1 Tandvård 4,4 6,7 3,3 0,1 Övrig hälso- och sjukvård 11,6 13,6 3,9 0,3 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,1 0,8 0,0 0,0 Hälso- och sjukvård 137,7 139,8 37,1 3,2 Utbildning 0,7 1,8 1,4 0,1 Kultur 2,0 2,5 0,5 0,0 Trafik och infrastruktur 7,4 8,7 1,4 0,0 Allmän regional utveckling 1,1 1,2 0,1 0,0 Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0 0,0 Regional utveckling 11,3 14,2 3,5 0,1 Serviceverksamheter 37,7 5,9 3,6 Övrigt 3 0,7 3,4 2,7 Summa verksamhet 149,7 195,2 46,5 6,9 Finansiering utanför verksamheten 2,1 148,4 skatteintäkter 136,4 generella statsbidrag 10,3 finansiella intäkter/kostnader 2,1 1,7 extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,1 1 Bruttokostnad minus bruttointäkt. 2 Exklusive inköp av finansiella tillgångar. 3 Utbetalda pensioner (konto 446) och interna ränteintäkter.

12 12 KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD RESPEKTIVE REGIONAL UTVECKLING Diagram 3 Nettokostnader efter område 2003, samtliga landsting och regioner Övrig hälso- och sjukvård, inkl politisk verksamhet 8 % Tandvård 3 % Trafik och infrastruktur 5 % Övrigt 3 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Primärvård 17 % Specialiserad somatisk vård 55 % räknades utgifterna för hälso- och sjukvården till 199,2 miljarder kronor. Kommunerna har efter Ädelreformen 1992 ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I nationalräkenskaperna redovisas detta inom äldre- och handikappomsorgen. Socialstyrelsen har beräknat att cirka 15 procent av personalresurserna i kommunalt finansierad vård och omsorg avsåg hälso- och sjukvård Om samma antagande görs för år 2003 så beräknas de kommunala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka 16,5 miljarder kronor Diagram 4 Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2003, kronor per invånare Kronor per invånare Kostnader efter område Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna.av de totala nettokostnaderna är det specialiserad somatisk vård (55 procent), primärvård (17 procent) och specialiserad psykiatrisk vård (9 procent) som har de största andelarna. De tre områdena tillsammans motsvarar 81 procent av landstingens totala nettokostnader. Under huvudområdet Regional utveckling utgör trafik och infrastruktur det resursmässigt största delområdet med 5 procent. I tabellerna E 2 och E 3 i tabellbilagan redovisas en översikt av verksamheternas nettokostnader för de enskilda huvudmännen i miljoner kronor respektive kronor per invånare. 3.2 Kostnader för enskilda huvudmän Hälso- och sjukvård Regional utveckling I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna för sjukvård respektive regional utveckling per invånare i respektive landsting. Nettokostnaderna är de kostnader som ska finansieras med skatt och generella statsbidrag. Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvarsområdena skiljer sig något mellan landstingen. Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inte läkarinsatser, kan överlämnas från landsting/regioner till kommuner och så har skett hos cirka hälften av landstingen/regionerna. Stockholms läns landsting ansvarar som enda landsting/region för färdtjänst. Norrbottens läns landsting har överlämnat ansvaret för rehabilitering till kommunerna i länet. Västra Götalandsregionen har unika kostnader för vissa verksamheter under regional utveckling. Dessa skillnader framgår av bilaga Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Genomsnitt för riket =

13 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 13 4 Hälso- och sjukvård 4.1 Kostnader efter område I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård (138 mdkr) gick 59 procent till specialiserad somatisk vård, 18 procent till primärvård och 10 procent till specialiserad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet och ambulans- och sjuktransporter, motsvarade 9 procent av nettokostnaderna. Nettokostnaderna för tandvård utgjorde 3 procent. Diagram 5 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2003, samtliga huvudmän Specialiserad psykiatrisk vård 10 % Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Övrig hälsooch sjukvård 1 % 9 % Tandvård 3 % Primärvård 18 % 4.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 6 presenteras uppgifter om hälso- och sjukvårdskostnader för enskilda huvudmän. Nettokostnaderna redovisas per invånare och område. Som beskrivits i föregående kapitel finns vissa olikheter i ansvarsområden mellan landstingen, som förklarar vissa kostnadsskillnader. Det finns andra orsaker till skillnader i kostnader mellan huvudmännen, bland annat har landstingen olika förutsättningar att bedriva verksamhet. I utjämningssystemet används för hälso- och sjukvården ett så kallat behovsindex för att utjämna för strukturella skillnader, bland annat i vårdtyngd, demografi och socioekonomi (ålder, inkomst, sysselsättning med mera) Specialiserad somatisk vård 59 % samt merkostnader i gles bebyggelse och merkostnader för små landsting. Diagram 6 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvudman 2003, kronor per invånare Kronor per invånare Genomsnitt för riket = Övrigt Tandvård Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 26 i tabellbilagan. Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård Primärvård

14 14 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 4.3 Prestationer i översikt Fler prestationsmått redovisas Som mått på prestationer i hälso- och sjukvården används besök respektive vårdtillfälle/utskriven patient. Besök används för att beskriva behandlingar i öppen vård och vårdtillfällen behandlingar i sluten vård. Båda måtten är trubbiga men genom att använda den information som finns om varje enskilt vårdtillfälle i det så kallade patientregistret kan vårdtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos med mera.vårdtillfällena kan dessutom grupperas i så kallade DRG-system 2.I ett sådant system är grupperna såväl medicinskt som resursmässigt homogena. För öppen vård finns inte motsvarande möjligheter att komplettera måttet besök med information om diagnos, ålder etc, men en sådan utveckling pågår. I avvaktan på detta delas den öppna vården upp i ett ganska stort antal delområden via VI Inom den specialiserade vården särskiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet 3 som öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Enligt regelverket ska det för patienten finnas en upprättad vårdplan. Exempel på dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill säga kirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggs in på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet och besök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder. Hemsjukvård, som enligt det nationella termarbetet definieras som en tredje vårdform vid sidan av öppen och sluten vård, särredovisas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl primärvård som specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården delområden inom samtliga tre områden. Besök inom hemsjukvård får därmed en annan innebörd än besök på mottagning eller besök inom dagsjukvård. Inom primärvården har det blivit allt vanligare att ett vanligt besök på vårdcentralen ersätts med en telefonkontakt. Från och med 2001 in- Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård Öppenvård Mottagningsbesök Hembesök Telefonkontakt Öppenvård Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet Mottagningsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Mottagningsverksamhet Mottagningsbesök inkl. ev hembesök Sluten vård Vårdtillfälle Dagsjukvård Dagsjukvårdsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Sluten vård Vårdtillfälle 2. Diagnosrelaterade grupper. 3 Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvården.

15 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 15 samlas uppgifter om antalet telefonkontakter. För att räknas/registreras ska telefonkontakten ersätta ett vanligt besök och det ska finnas en journalanteckning enligt journallagen. Ytterligare en differentiering av prestationerna i öppen vård erhålls genom att hembesök särredovisas. Detta sker dock enbart i primärvården beroende på att hembesöken framförallt sker där. I figuren Använda mått sammanfattas de prestationsbegrepp som har använts i denna rapport. Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården För att få en mer heltäckande redovisning av prestationerna i öppen vård efterfrågas mer konsekvent än tidigare uppgifter om besök hos andra personalkategorier än läkare. All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas De kostnader som redovisas för en verksamhet och ett landsting inkluderar kostnader för verksamhet som landstinget har köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser med andra ord den verksamhet som har konsumerats av invånarna i landstinget, oavsett vem som har producerat den. (Kostnader för verksamhet som landstinget har sålt har på motsvarande sätt exkluderats.) För att kunna koppla samman kostnader och verksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifterna om prestationer på samma sätt, det vill säga de ska inkludera verksamhet som har köpts av andra producenter än landstinget. Dessa uppgifter har endast delvis efterfrågats tidigare, varför uppgifterna måste tolkas med försiktighet. I redovisningen från och med 2001 omfattar verksamhetsstatistiken all landstingsfinansierad verksamhet, det vill säga även uppgifter för den verksamhet som har producerats av annan än landstinget/regionen. För verksamheter där en relativt omfattande köpt verksamhet finns, presenteras uppgifter separat för egenproducerad respektive köpt verksamhet, i annat fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfinansierade verksamheten totalt. I tabell 7 och diagram 7 på sidan 16 redovisas prestationerna inom öppen vård och hemsjukvård i sammanfattning. Observera att landstingen även för 2003 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga. I diagram 7 särredovisas läkarbesök och besök hos andra personalkategorier vad gäller mottagningsbesök och hembesök.antalet hemsjukvårdsbesök av läkare är som framgår av tabell 7 ganska få. Besöken redovisas därför i diagrammet endast totalt för samtliga personalkategorier. Dagsjukvårdsbesöket är definitionsmässigt ett besök då Tabell 7 Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2003, egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare, samtliga huvudmän, tusental Primärvård Specialiserad vård, totalt Totalt Egen Annan Summa Egen Annan Summa produktion vårdgivare produktion vårdgivare Mottagningsbesök och hembesök Läkare därav allmänläkarvård mödrahälsovård barnhälsovård Hemsjukvårdsbesök läkare Mottagningsbesök och hembesök Annan personalkategori därav mödrahälsovård barnhälsovård handikapp-/hjälpmedelsverksamhet Hemsjukvårdsbesök, annan pers.kategori Dagsjukvårdsbesök 1, Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård, varför uppgifterna är underskattade. 2 Totalt inkl besök inom Övrig hälso- och sjukvård, handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. 3 Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, egen produktion och annan vårdgivare Läkare och övriga personalkategorier.

16 16 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Diagram 7 Besök i öppen vård och i hemsjukvård 2003, samtliga huvudmän, tusental Dagsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Hemsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Tusental besök Mottagnings- och hembesök. Annan pers.kat. än läkare Mottagnings- och hembesök. Läkare Primärvård Specialiserad vård Diagram 8 Mottagningsbesök och hembesök samt dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök 2003, samtliga huvudmän, tusental Specialiserad vård. Annan vårdgivare Specialiserad vård. Egen produktion Tusental besök Primärvård. Annan vårdgivare Primärvård. Egen produktion ,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Mottagningsbesök och hembesök. Läkare Mottagningsbesök och hembesök. Annan pers.kategori Hemsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Dagsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Diagram 9 Totalt antal läkarbesök per invånare efter område, vårdgivare och huvudman 2003 Läkarbesök/invånare 4,0 Primärvård. Genomsnitt för riket = 2,8 Annan vårdgivare Specialiserad vård. Annan vårdgivare Primärvård. Egen produktion Specialiserad vård. Egen produktion 0,5 0,0 Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland

17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 17 patienten ofta träffar flera personalkategorier. Som framgår av diagram 7 sker flest besök i primärvård och då hos andra personalkategorier än läkare. De därnäst flesta besöken sker i specialiserad vård hos läkare. Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i primärvården, men antalet besök är sannolikt underskattat. På samma sätt är dagsjukvårdsbesöken ofullständigt redovisade. Många huvudmän har haft svårt att separera dagsjukvårdsbesök från vanliga besök hos läkare och andra personalkategorier i specialiserad vård. I diagram 8 presenteras uppgifter om i vilken omfattning landstingen har producerat den öppna vården och hemsjukvården inom förvaltning eller eget bolag (egenproducerat) respektive köpt verksamheten från andra vårdgivare (exklusive annat landsting/ region) I diagram 9 visas antalet läkarbesök (inklusive hemsjukvårdsbesök) per invånare och huvudman. Genomsnittligt antal läkarbesök per invånare i riket var 2,8. Även fördelningen av besök inom egenproducerad och köpt verksamhet framgår av diagrammet. I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om prestationer i sluten vård, vårdtillfällen. 4.4 Läkarbesök och vårdplatser åren 2000 till 2003 Möjligheterna till jämförelser mellan åren är begränsade eftersom statistiken ändrades från och med 2001.Utvecklingen av antalet läkarbesök och antalet vårdplatser kan dock jämföras med godtagbar kvalitet. Diagram 10 Vårdtillfällen 2003, samtliga huvudmän, tusental Tusental 1400 Annan vårdgivare Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård Diagram 11 Läkarbesök åren , samtliga huvudmän, tusental Tusental Egen produktion Primärvård. Annan vårdgivare Specialiserad vård totalt. Annan vårdgivare Primärvård. Egen produktion Specialiserad psykiatrisk vård. Egen produktion Specialiserad somatisk vård. Egen produktion I tabell 8 på sidan 18 och diagram 11 presenteras uppgifter om antalet läkarbesök åren 2000 till 2003.Vissa justeringar har gjorts av uppgifterna 2000 för att få dem jämförbara med uppgifterna 2001 till Antalet läkarbesök ökade mellan 2000 och 2001 för att sedan minska.mellan 2002 och 2003 minskade totala antalet läkarbesök med i genomsnitt 3,0 procent. Minskningar har skett både inom den egenproducerade vården och inom vård producerad av annan vårdgivare. I tabellerna V 4.1 och V 5.1 i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mellan 2002 och 2003 per huvudman.

18 18 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tabell 8 Läkarbesök 1, 2 efter verksamhetsområde och huvudgrupp , samtliga huvudmän EGEN PRODUKTION Läkarbesök (1000-tal) , , , ,6 Läkarbesök/1000 inv därav Specialiserad somatisk vård Läkarbesök (1000-tal) 8 978, , , ,7 Läkarbesök/1000 inv Specialiserad psykiatrisk vård Läkarbesök (1000-tal) 600,7 608,4 616,7 672,8 Läkarbesök/1000 inv Summa specialiserad vård Läkarbesök (1000-tal) 9 579, , , ,5 Läkarbesök/1000 inv Primärvård 4 Läkarbesök (1000-tal) 8 964, , , ,1 Läkarbesök/1000 inv varav Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal) , , ,5 ANNAN VÅRDGIVARE 3 Läkarbesök (1000-tal) 6 838, , , ,1 Läkarbesök/1000 inv därav Specialiserad somatisk vård Läkarbesök (1000-tal) , , ,9 Läkarbesök/1000 inv Specialiserad psykiatrisk vård Läkarbesök (1000-tal).. 308,2 334,2 312,0 Läkarbesök/1000 inv Summa specialiserad vård Läkarbesök (1000-tal) 3 883, , , ,0 Läkarbesök/1000 inv Primärvård 4 Läkarbesök (1000-tal) 2 955,5 3266, , ,1 Läkarbesök/1000 inv varav Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal) , , ,6 TOTALT Läkarbesök (1000-tal) , , , ,7 Läkarbesök/1000 inv Exkl läkarbesök i mödra- och barnhälsovård. 2 Inkl hemsjukvårdsbesök. Exkl besök i dagsjukvård. 3 Se begrepp och definitioner. 4 Reviderade uppgifter. Tabell 9 Vårdplatser 1, 2 efter verksamhetsområde och huvudgrupp , samtliga huvudmän EGEN PRODUKTION 3 Specialiserad somatisk vård Fastställda vårdplatser Genomsnittligt disponibla vårdplatser Vårdplatser Vårdplatser/1 000 inv 2,9 2,6 2,5 2,4 därav Medicinsk korttidsvård Vårdplatser Kirurgisk korttidsvård Vårdplatser Ofördelad korttidsvård Vårdplatser Geriatrisk vård Vårdplatser Övrigt Vårdplatser Specialiserad psykiatrisk vård Vårdplatser Vårdplatser/1 000 inv 0,6 0,6 0,5 0,5 Summa specialiserad vård Vårdplatser Vårdplatser/1 000 inv 3,5 3,2 3,0 2,9 Primärvård Vårdplatser ANNAN VÅRDGIVARE 3, 4 Vårdplatser TOTALT 1, 2 Vårdplatser Vårdplatser/1 000 inv 3,6 3,3 3,1 3,0 Tekniska platser Platser på patienthotell Från och med år 2001 redovisas genomsnittligt disponibla vårdplatser, för tidigare år har fastställda vårdplatser redovisats. Se begrepp och definitioner. För år 2000 lämnade en stor del av sjukhusen både uppgifter om fastställda och genomsnittligt disponibla vårdplatser. Vid ett antagande om att relationen mellan fastställda och disponibla vårdplatser är densamma för samtliga vårdplatser år 2000 som för de sjukhus som lämnade dessa uppgifter, blir vårdplatsminskningen totalt ca 500 genomsnittligt disponibla vårdplatser mellan åren 2000 och Exklusive tekniska platser. 3 Se begrepp och definitioner. 4 Från och med år 2002 ingår hos annan vårdgivare vårdplatser som ej tidigare ingått i redovisningen. 5 Reviderade uppgifter. Redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare (inklusive hemsjukvårdsbesök) har också minskat i antal mellan 2002 och Enligt tabell V 5.2 är minskningen 1,1 procent (exklusive besök inom mödra- och barnhälsovård). Om besök inom mödra- och barnhälsovård samt handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet tas med blir minskningen 1,4 procent. Antalet vårdplatser har successivt minskat under en rad år och detta gäller även mellan åren 2000 och 2003 enligt uppgifterna i tabell 9.Antalet disponibla vårdplatser totalt har minskat från till mellan 2002 och Minsk-

19 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 19 ningar har skett inom såväl den specialiserade somatiska vården som den specialiserade psykiatriska vården. I tabell V 43 i tabellbilagan visas vårdplatsernas förändring mellan 2002 och 2003 per huvudman. I diagram 12 presenteras vårdplatserna i översikt för åren 2000 till Av diagrammet framgår hur vårdplatserna fördelar sig på olika huvudgrupper. 4.5 Utgifter och inkomster Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjukvårdens externa kostnader till 139,8 miljarder kronor och de externa intäkterna till 37,1 miljarder kronor Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttointäkter) var 136,7 miljarder kronor och utgifterna för investeringar 3,2 miljarder kronor. Diagram 12 Vårdplatser åren , samtliga huvudmän Tekniska platser Primärvård Specialiserad psykiatrisk vård Antal vårdplatser Övr specialiserad somatisk vård Geriatrisk vård Ofördelad korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Medicinsk korttidsvård Tabell 10 Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2003, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor 349 Erhållna bidrag Övriga intäkter 410 Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster 14

20 20 PRIMÄRVÅRD 5 Primärvård I detta avsnitt redovisas uppgifter om primärvård. Primärvård definieras som hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. ( Jämför definition av specialiserad vård.) Observera alltså att primärvård inte är synonymt med verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redovisas inte eventuellt förekommande specialistläkarmottagningar annat än för allmänläkarvård under primärvård. Basal mödra- och barnhälsovård ingår även om den bedrivs på kvinno- och barnkliniker på sjukhus. Se vidare kommentarer under respektive delområde samt definitioner i bilaga Kostnader efter delområde Verksamheten i primärvård delas upp i tio delområden enligt diagram 13. Som framgick av diagram 5 svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka 18 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Tabell 11 Nettokostnader för primärvård efter delområde 2003, samtliga huvudmän Delområde Miljoner kronor Procent Allmänläkarvård ,8 Sjuksköterskevård ,7 Mödrahälsovård ,2 Barnhälsovård ,0 Sjukgymnastik ,5 Arbetsterapi 406 1,6 Jourverksamhet 947 3,8 Primärvårdsansluten hemsjukvård ,2 Sluten primärvård 205 0,8 Övrig primärvård ,3 Summa primärvård ,0 Diagram 13 Nettokostnader för primärvård efter delområde 2003, samtliga huvudmän Sluten primärvård 1 % Primärvårdsansluten hemsjukvård 6 % Jourverksamhet 4 % Arbetsterapi 2 % Sjukgymnastik 11 % Barnhälsovård 5 % Mödrahälsovård 4 % Sjuksköterskevård 12 % I tabell 11 framgår att huvudmännen sammanlagt redovisar en nettokostnad för primärvård på 25,0 miljarder kronor Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 14 redovisas primärvårdens nettokostnader för enskilda huvudmän. Som tidigare beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende mellan huvudmännen (se bilaga 3). 5.3 Prestationer m m Övrig primärvård 5 % Allmänläkarvård 51 % Antalet vårdcentraler och antalet remisser i primärvården Antalet vårdcentraler uppgick till 1124 år Av dessa drevs 294 i privat regi. Antalet remisser i allmänläkarvård och jourverksamhet var totalt Inom allmänläkarvården utgjorde antalet remisser i relation till läkarbesök 4,6 procent.

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002. Landstingsförbundet publicerar årligen statistikrapporter med uppgifter om verksamhet och

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 1 Statistik om hälso- och sjukvård

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008 Verksamhet och ekonomi i landsting

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner 2 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av:

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Verksamhet och ekonomi i landsting

Läs mer

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 1(7) till tabellerna Bokslut 2009 Tabell 1 Resultaträkning 2009 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå

Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå OE 28 SM 0801 Landstingens verksamhetskostnader Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007 Data from county councils financial statements I korta drag Landstingens verksamheter kostade

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2004:4. Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården 2003

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2004:4. Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården 2003 STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2004:4 Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården 2003 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 Specialdestinerade statsbidrag 2 126 2 146 2 202 2 259 Övriga intäkter 3 289 3 296 3 348 3 401 Verksamhetens intäkter 5 415 5 442 5 550 5 660 Personalkostnader

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2013 2014-09-18 Vårt dnr 14/0839 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Avdelningen för ekonomi och styrning Jessica Bylund Hälso- och sjukvård åt asylsökande under

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452 79 46 Frågor om kommunsektorn

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

Årsredovisning 2004. Centrum för verksamhetsutveckling

Årsredovisning 2004. Centrum för verksamhetsutveckling Årsredovisning 2004 Centrum för verksamhetsutveckling Förvaltningsberättelse för CQ Centrum för verksamhetsutveckling 2004 CQ:s Vision: Steget före. CQ:s Uppdrag: Att stödja verksamhetsansvariga chefer

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Hällefors Län: Örebro län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 212 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept 21-212, per län. Källa: Apotek ens Service AB 21 211 212 Västra Götaland

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Verksamhetsindelning VI 2000

Verksamhetsindelning VI 2000 [Skriv text] VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Verksamhetsindelning VI 2000 MED EXEMPELSAMLING OCH VERKSAMHETSBEGREPP DECEMBER 2014 [Skriv text] 1 2 Innehåll Verksamhetsindelning för landsting

Läs mer

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Generalla frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(37) Monica Leonardsson NR/OEM

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(37) Monica Leonardsson NR/OEM STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(37) SCBFS 2015:6 Bilaga 2 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om landstingens räkenskapssammandrag. De begärda uppgifterna

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG

Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård Jämförelse mellan landsting Upplysningar om innehållet: Lena Bäckström,

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum

Katastrofmedicinskt Centrum Katastrofmedicinskt Centrum Kommentarer till helårsbedömningen period 10, år 2005. Ekonomi Trots minskat bidrag från landstinget med 600 tkr beräknas resultatet till minus 31 kr. Detta förklaras främst

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn

Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn KOMPENDIUM Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn Dialogmöte, februari 2014 Danderyd Vaxholm Sundbyberg Lidingö Innehåll Flyktingmottagning i förhållande till befolkning Flyktingmottagning

Läs mer