Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner"

Transkript

1 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

2 2 Statistik om hälso- och sjukvård Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn Martin Lindblom (verksamhet) tfn Mianette Lundqvist (ekonomi) tfn Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax Sveriges Kommuner och Landsting, september 2006 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsillustration Tomas Arfert Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri ab, Borås Papper Silverblade Silk 300 gr (omslag), Maxioffset 100 gr (inlaga) Typsnitt BerlingNova och Charlotte Sans skl, tabeller i Franklin Gothic. isbn isbn issn

3 Inledning 3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting samlar årligen in statistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi. I denna rapport redovisas uppgifter avseende år Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet på såväl regional som nationell nivå. Uppgifterna ska tillgodose statens krav på information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med varandra. Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsentligt från och med insamlingen En ny indelningsgrund Verksamhetsindelning för landsting och regioner, vi 2000, togs då i bruk. Delområdena i vi 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av de prestationer som har utförts, och vad det har kostat att utföra dem. Tidigare statistik gav inga möjligheter till integrerad analys av prestationer och kostnader. All landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. Inom primärvården kan bland annat allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet, sjukgymnastik och arbetsterapi följas upp. Specialiserad vård indelas i förhållandevis få delområden jämfört med primärvård trots att största delen av sjukvårdskostnaderna hamnar där. Skälet till detta är att en mängd information om specialiserad vård kan hämtas från patientregistret. Landstingen och regionerna levererar uppgifter om alla patienter i sluten vård till patientregistret hos Socialstyrelsen. Efter att vissa bearbetningar har gjorts och personuppgifterna avidentifierats får förbundet tillgång till registret. Senare i höst kommer jämförelser och beskrivningar baserade på patientregistret för 2005 att presenteras i rapporten Patienter i specialiserad vård Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram den statistik som presenteras här. Kvaliteten i uppgifterna har ökat successivt och statistiken har kunnat presenteras allt tidigare under året. Ambitionen är att statistiken ska utvecklas ytterligare, bland annat genom erfarenhetsutbyten mellan landstingen via de nätverk som är knutna till statistiken. Jämförelser och analyser baserade på statistik enligt vi 2000 och patientregistret kommer att presenteras i rapporten Landsting och regioner i diagram och siffror 2005 senare i höst. Stockholm i september 2006 Marianne Granath Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting

4 4 Statistik om hälso- och sjukvård Innehåll 1 Inledning Vad redovisas i rapporten? Vad ska statistiken användas till? Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Ny statistik och därmed vissa brister Annan verksamhets- och ekonomistatistik Definitioner och använda begrepp Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Utgifter efter utgiftsslag Inkomster efter inkomstslag Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Hälso- och sjukvård Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer i översikt Läkarbesök och vårdplatser åren Utgifter och inkomster Primärvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Tandvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Prestationer efter delområde Övrig hälso- och sjukvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Utbildning och kultur Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling Tabellbilaga Befolkning Ekonomi Verksamhet Bilagor Bilaga 1 Indelningsgrunder Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp Bilaga 3 Gränssnitt

5 Inledning 5 1 Inledning 1.1 Vad redovisas i rapporten? I denna statistikrapport redovisas uppgifter om den landstingskommunala verksamhet som har bedrivits under Uppgifterna har inhämtats från landsting, regioner och Gotlands kommun via enkäter. Gotlands kommun som ansvarar för såväl landstingskommunal som primärkommunal verksamhet har enbart lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård, inte om övriga verksamheter eller om verksamheten totalt. Landstingens verksamhet beskrivs på övergripande nivå och per område och delområde enligt Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI2000. Indelningen med definitioner beskrivs i bilaga 1. Verksamheten beskrivs i såväl ekonomiska termer som i verksamhets-/prestationstermer såsom besök och vårdtillfällen. Vilka prestationsmått som används inom de olika delarna av sjukvården och hur dessa mått hänger ihop framgår av figuren på sidan 14 och av bilaga 2. Den statistik som har samlats in redovisas i absoluta tal, och i vissa fall i relation till invånare, och kommenteras kortfattat. Ytterligare jämförelser baserade på statistiken kommer att redovisas senare i år i en separat rapport, Landsting och regioner i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi inom hälso- och sjukvården. Texttabeller och diagram avser i allt väsentligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i tabellbilaga. I rapporten Patienter i specialiserad vård 2005 kommer verksamhetsuppgifter baserade på patientregistret att presenteras. Nedan används begreppet huvudman i betydelsen landsting, regioner och Gotlands kommun. Ofta används begreppet landsting synonymt med huvudman. 1.2 Vad ska statistiken användas till? Sveriges Kommuner och Landsting producerar merparten av den statistik som rör landstingens ekonomi och en väsentlig del av verksamhetsstatistiken inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den ekonomiska statistiken tillgodoser även statens krav på officiell statistik och ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna. Den tjänar även som underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgifterna presenteras i rapporter från Statistiska centralbyrån (scb), statistikansvarig myndighet för ekonomisk information. Sveriges Kommuner och Landsting svarar enligt överenskommelser med scb för statistikinsamlingen från landstingen. Bedömningen är att förbunden genom ett nära samarbete med landstingen har bäst förutsättningar att tillförsäkra kvalitet och relevans i statistiken. För landstingen förenklas uppgiftsinlämningen genom samordningen på nationell nivå. Verksamhetsstatistiken produceras i nära samarbete med Socialstyrelsen, statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvården. Statistiken ska kunna användas på alla samhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vad landstingen och svensk hälso- och sjukvård åstadkommer och hur skattemedlen används. Uppgifterna ska ge en jämförbar och rättvisande bild av landstingens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform och ska därmed kunna användas av landstingen som underlag för analyser och jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting har, som företrädare för landstingen, behov av underlag för analyser av ekonomi och verksamhet.

6 6 Statistik om hälso- och sjukvård Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Förändringar i enlighet med en statistiköversyn från 1998 Under senare delen av 1990-talet genomförde dåvarande Landstingsförbundet (nuvarande Sveriges Kommuner och Landsting) gemensamt med medlemmarna och i samarbete med Socialstyrelsen, scb med flera, en översyn av hälso- och sjukvårdsstatistiken. Översynen resulterade i att en rad förändringar genomfördes i statistiken och att ett antal projekt startades för att utveckla statistiken vidare. Patientrelaterad information används och vidareutvecklas I konsekvens med beslutet att använda och vidareutveckla patientrelaterad information utnyttjar Sveriges Kommuner och Landsting sedan 1999 det så kallade patientregistret för djupare analyser och jämförelser av specialiserad sluten vård. Uppgifterna till registret inhämtas av Socialstyrelsen och ställs även till förbundens förfogande. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Från och med 2002 ska patientregistret även innehålla information om patienter som besökt läkare i specialiserad vård. På samma sätt som för vårdtillfället ska information om diagnos, ålder, kön etc finnas för läkarbesöket. Uppgifterna om öppen vård är fortfarande ofullständiga, men enligt planerna ska en del resultat från verksamheten 2005 kunna redovisas under hösten Uppgifter avseende 2005 kommer att redovisas i rapporten Patienter i specialiserad vård Ett arbete pågår på förbundet för att medverka i utvecklingen av så kallade KPP-system (kpp = Kostnad per patient), där kostnader knyts till det enskilda vårdtillfället/besöket. En databas med uppgifter för ett antal sjukhus med kpp-redovisning finns på förbundets webbplats (Klicka på Verksamheter A Ö, Ekonomi och styrning, Statistik och nyckeltal.) Uppgifterna omfattar kostnadsuppgifter motsvarande cirka 35 procent av det totala antalet vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård. Prestationer och kostnader knyts samman År 2002 infördes den nya modellen vi 2000, för den landstingsgemensamma ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Ambitionsnivån höjdes därmed högst väsentligt, bland annat genom att vi 2000 innehåller betydligt fler delområden jämfört med tidigare indelning. Enligt vi 2000 delas landstingsverksamheten in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. Verksamheten inom dessa huvudområden är i sin tur indelade i områden med vidare förgreningar i delområden. Totalt finns ett fyrtiotal delområden, vilket framgår i bilaga 1. Valet av delområden i vi 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att redovisa och analysera prestationer tillsammans med kostnader. Med vi 2000 skapas förutsättningar för integrerad analys av verksamhet och ekonomi, vilket tidigare har saknats. Ambitionsnivån har även höjts genom att all landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. 1.4 Ny statistik och därmed vissa brister Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt vi Jämfört med uppgifterna för första året har kvaliteten ökat successivt och statistiken har kunnat presenteras snabbare, men fortfarande finns det vissa brister. Många landsting har svårt att skilja ut dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök från vanliga mottagningsbesök. Uppgifterna om telefonkontakter i primärvården är i vissa landsting och regioner ofullständigt redovisade och därmed underskattade. Uppgifterna om nettokostnad per delområde inom hälso- och sjukvården är behäftade med viss osäkerhet. För att få fram uppgifterna krävs att kostnader och intäkter omfördelas från ansvarsområden i respektive landsting till delområdena enligt vi Ofta ska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden. Vissa landsting har hjälp av en väl utvecklad internredovisning, medan andra tvingas använda nycklar av olika slag. Fördelningsnycklarna kan ha utformats med större och mindre precision.

7 Inledning 7 Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan landstingen bland annat via de nätverk som finns för statistiken samt genom att använda statistiken för uppföljning räknar vi med att kvaliteten och jämförbarheten kommer att öka ytterligare och att uppgifterna ska kunna presenteras ännu tidigare under året. 1.5 Annan verksamhets- och ekonomistatistik Totalkostnadsbokslut Med ett antal års mellanrum sammanställer förbunden uppgifter om prestationer och kostnader per klinik och mottagning i den specialiserade vården. En förutsättning för att sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att de upprättar ett så kallat totalkostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelas till kliniker respektive mottagningar. Under hösten kommer en undersökning avseende 2004 års verksamhet att presenteras. Nytt för denna undersökning är att uppgifterna ur totalkostnadsboksluten har kompletterats med uppgifter från patientregistret. Jämförelserna har därigenom blivit mer rättvisande. Hänsyn kan tas till att patientstruktur vad gäller sjukdomar, ålder med mera varierar mellan kliniker. Statistik för 2005 har presenterats i rapporten Nyckeltal Hälso- och sjukvård. Huvudrapport samt i ett antal delrapporter. 1.6 Definitioner och använda begrepp För att få en enhetlig redovisning av områden och delområden enligt vi 2000 finns en handbok med definitioner och anvisningar. Handboken innehåller även en exempelsamling som uppdateras och utvecklas kontinuerligt. För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan. Den definierar begreppen och uppdateras löpande. Uppgifterna för 2005 redovisades enligt L-BAS 2005 (en kontoplan för landstingens externredovisning). I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur vi 2000 samt l- bas 2005 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra indelningsgrunder samt definitioner på använda begrepp och termer. l-bas 2005 och vi 2000 finns tillgängliga på förbundens webbplats: under Verksamheter A Ö, Ekonomi och styrning, Statistik och nyckeltal. Statistik från Nysam En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbetat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvården. För närvarande (verksamhetsåret 2005) deltar 13 landsting/regioner i Nysam (Nyckeltalssamverkan).

8 8 Statistik om hälso- och sjukvård Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Nedan redovisas i sammandrag för landsting och regioner resultaträkning, finansieringsanalys respektive balansräkning. Såväl resultaträkning som balansräkning redovisas enligt den uppställning som finns angiven i den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta bland annat att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad. Enligt redovisningslagen ska pensionsförmåner som tjänats in före 1998 inte tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen. I tabell 1 presenteras resultaträkningen för åren 2003 till 2005 enligt blandmodellen. Tabell 1 Resultaträkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Resultat före e.o. poster Extraordinära poster, netto Årets resultat Efter många års underskott redovisade landstingen 2005 ett positivt resultat. Resultatet uppgick till 4,3 miljarder kronor, eller drygt 2 procent av 1. Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt. Bokslutsuppgifterna för 2005 publicerades i mars 2006, men för att få en fullständig bild av verksamheten 2005 presenteras uppgifterna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun. skatter och generella statsbidrag. Alla landsting, utom tre, redovisade positiva resultat Summan av landstingens resultat för år 2005 innebär en förbättring med nästan 4,5 miljarder kronor jämfört med året före. Verksamhetens kostnader uppgick till 201,3 miljarder kronor 2005 och avskrivningarna till 5,7 miljarder kronor. I tabell 4 framgår hur dessa kostnader (207,0 miljarder) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6 hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden. Intäkterna i verksamheten uppgick till 29,9 miljarder kronor, skatteintäkterna till 147,1 och generella statsbidrag (nettoredovisade) till 34,1 miljarder. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas i tabell 5 (intäktsslag) och i tabell 6 (verksamheter). I tabell 2 redovisas en sammanställning av landstingens och regionernas finansieringsanalys enligt blandmodellen. Finansieringsanalysen har från och med 2005 anpassats till rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Enligt denna ska finansieringsanalysen redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynna ut i förändring av likvida medel. Tabell 2 Finansieringsanalys 1, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor 2005 Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Finansieringsanalysen har från och med 2005 anpassats till rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Enligt denna ska finansieringsanalysen redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynna ut i förändring av likvida medel.

9 Landstingens och regionernas ekonomi 9 Tabell 3 Balansräkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Soliditet (procent) Ansvarsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag 2005, samtliga landsting och regioner Investeringar i inventarier 2 % Övriga kostnader 4 % Investeringar i mark och byggnader 2 % Lämnade bidrag 5 % Köp av verksamhet 11 % Material och tjänster 28 % Löner 31% Övriga kostnader för personal 17 % 1 Inkl löneskatt. I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren 2003 till 2005 enligt blandmodellen. Uppgifter om landstingens och regionernas tillgångar, egna kapital och skulder framgår. Även balansräkningen har en ny uppställningsform från och med 1998 då en ny post Avsättningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts, pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998 redovisas liksom premieskulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (löf). Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Tidigare redovisades hela pensionsskulden och premieskulden till löf som en långfristig skuld. Tabell 4 Utgifter efter utgiftsslag 2005, samtliga landsting och regioner Utgiftsslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av utgifterna utgifterna exkl köp från lt/region Löner exkl skattefria ersättningar ,4 31,3 Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) ,3 16,8 Köp av verksamhet ,5 11,1 därav från landsting/regioner ,8 Lämnade bidrag ,0 5,1 därav bidrag till trafiken ,9 3,0 Material ,9 17,4 därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material ,3 13,7 varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen ,8 9,1 Tjänster ,6 10,8 därav köp av verksamhetsanslutna tjänster ,3 2,2 varav från landsting/regioner 301 0,1 Nedskrivningar och förlust vid avyttring 351 0,2 0,2 Verksamhetens kostnader totalt ,5 95,4 Avskrivningar ,6 2,7 Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar ,5 98,4 Kostnader utanför verksamhetsresultatet ,7 0,8 Kostnader totalt ,3 96,2 Investeringsutgifter för byggnader och mark ,5 1,6 Investeringsutgifter för inventarier ,0 2,1 Övriga investeringsutgifter 408 0,2 0,2 Summa investeringsutgifter ,7 3,8 Utgifter totalt ,0 exkl köp från landsting/regioner ,0

10 10 Statistik om hälso- och sjukvård Utgifter efter utgiftsslag Landstingens och regionernas totala kostnader uppgick till 208,6 miljarder kronor och de totala utgifterna till 216,7 miljarder kronor Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner (kostnaden räknas både i säljande och köpande landsting) hamnar utgifterna på 210,4 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 31 procent och övriga kostnader för personal 17 procent av utgifterna. Detta framgår av tabell 4 och diagram 1. Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag 2005, samtliga landsting och regioner Försäljning av verksamhet 2 % Försäljning av tjänster 3 % Övrigt 2 % Patientavgifter 3 % Generella bidrag 16 % Erhållna bidrag 3 % Skatteinkomster 71 % 2.3 Inkomster efter inkomstslag Landstingens totala inkomster uppgick till 213,2 miljarder kronor Landstingsskatten utgjorde cirka 71 procent av inkomsterna (exklusive försäljning till landsting). Det generella statsbidraget (nettoredovisat), 34,1 miljarder kronor, motsvarade 16 procent av inkomsterna. Detta framgår av tabell 5 och diagram 2. Tabell 5 Inkomster efter inkomstslag 2005, samtliga landsting och regioner Inkomstslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av inkomstinkomsterna erna exkl försäljning från lt/region Patientavgifter och andra avgifter ,7 2,8 därav för öppenvård ,0 1,1 därav för sluten vård 529 0,2 0,3 därav för tandvård ,2 1,3 därav övrigt 427 0,2 0,2 Försäljning av verksamhet ,6 1,7 därav till landsting/region ,9 Försäljning av tjänster ,8 2,8 därav till landsting/region 657 0,3 Försäljning av material och varor ,5 0,5 Erhållna bidrag ,8 2,9 därav specialdestinerade statsbidrag ,8 1,8 Övriga intäkter ,7 0,7 Verksamhetens intäkter totalt ,0 11,1 Intäkter utanför verksamhetsresultatet ,8 88,7 därav bidrag från staten (netto) ,0 16,5 därav ränteinkomster 744 0,3 0,4 därav skatteintäkter ,0 71,3 Intäkter totalt ,9 99,9 Summa investeringsinkomster 267 0,1 0,1 Inkomster totalt ,0 exkl försäljning till landsting/region ,0

11 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet har delats in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokostnaden för hälso- och sjukvård uppgick till 165,4 miljarder kronor och nettokostnaderna för regional utveckling till 12,0 miljarder Cirka 93 procent av landstingens kostnader gick därmed till hälso- och sjukvårdsändamål. Nettokostnaderna för samtliga landstings och regioners verksamhet uppgick totalt till cirka 178 miljarder kronor Kostnaden för 2004 var dryga 152 miljarder. Detta ger en ökning av verksamhetens nettokostnad i fast pris på 1,5 procent mellan 2004 och (Från och med 2000 redovisas volymförändring som förändring av verksamhetens nettokostnad i fast pris.) Nettokostnaden för huvudområdet hälso- och sjukvård 2004 var 140 miljarder kronor medan den 2005 uppgick till cirka 165 miljarder. Volymmässigt blir även detta en ökning i fast pris på 1,5 procent inklusive läkemedelsförmånen och 1,3 procent exklusive. En samlad redovisning av samhällets kostnader (inklusive statens och hushållens utgifter) för hälso- och sjukvård presenteras av scb i Nationalräkenskaperna. För 2004 beräknades utgifterna för hälso- och sjukvården till 214,3 miljarder kronor. Kommunerna har efter Ädelreformen 1992 ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I nationalräkenskaperna redovisas detta inom äldre- och handikappomsorgen. Enligt rapporten Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? från Sveriges Kommuner och Landsting beräknas de kommunala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka 17 miljarder kronor Tabell 6 Kostnader och intäkter efter område , samtliga landsting och regioner, inklusive Gotland kommuns nettokostnader för hälso- och sjukvård, miljarder kronor Netto- Verksamhetens Investkostnad 2 externa interna externa interna eringskostnader kostnader intäkter intäkter utgifter 3 Primärvård 27,0 23,4 11,9 2,4 6,0 0,2 Specialiserad somatisk vård 85,4 66,2 42,3 8,9 14,9 2,7 Specialiserad psykiatrisk vård 15,5 13,6 7,3 1,1 4,4 0,2 Tandvård 4,5 7,2 2,0 3,6 1,1 0,1 Övrig hälso- och sjukvård 12,7 15,0 4,6 4,0 3,0 0,4 Läkemedelsförmån 19,2 19,2 0,0 0,0 0,0 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,0 0,7 0,3 0,0 0,0 0,0 Hälso- och sjukvård 165,4 145,4 68,4 20,1 29,3 3,6 Utbildning 0,7 1,8 0,4 1,4 0,1 0,0 Kultur 2,2 2,5 0,3 0,6 0,0 0,0 Trafik och infrastruktur 7,8 9,3 0,1 1,6 0,0 0,7 Allmän regional utveckling 1,1 1,2 0,1 0,1 0,0 0,0 Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Regional utveckling 12,0 14,9 0,9 3,7 0,1 0,8 Serviceverksamheter 0,0 43,3-8,2 6,2 28,9 3,3 Övrigt 4 0,8 3,6 0,0 0,0 2,7 0,0 Summa verksamhet 5 178,2 207,1 61,0 29,9 61,0 7,7 Finansiering utanför verksamheten 1,6 183,0 skatteintäkter 147,1 generella statsbidrag 34,1 finansiella intäkter/kostnader 1,6 1,7 extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,1 1 Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen har brutits ut och re- 4 Utbetalda pensioner (konto 446) och interna ränteintäkter. dovisas som ett eget verksamhetsområde. Läkemedelsbidraget redovi- 5 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderar sas fr o m 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Gotlands kommuns nettokostnader (1 120 mnkr) för hälso- och 2 Bruttokostnad minus bruttointäkt. sjukvård. När det gäller verksamheternas kostnader och intäkter 3 Exklusive inköp av finansiella tillgångar. ingår inte Gotland.

12 12 Statistik om hälso- och sjukvård Diagram 3 Nettokostnader efter område 2005, samtliga landsting och regioner Övrigt 2 % Trafik och infrastruktur 4 % Övrig hälso- o sjukvård, inkl politisk verksamhet 8 % Tandvård 3 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Läkemedelsförmån 11 % 3.1 Kostnader efter område Primärvård 15 % Specialiserad somatisk vård 48 % Läkemedelsbidraget generellt fr o m 2005 Läkemedelsbidraget redovisas från och med 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag vilket gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder. Tidigare har statsbidraget, som grovt sett motsvarat kostnaden, redovisats tillsammans med kostnaderna i verksamheten. Vid jämförelser mellan landsting används begreppet nettokostnad och därmed har läkemedelsförmånen fram till 2004 inte påverkat kostnaderna i någon större utsträckning. Diagram 4 Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2005, tusental kronor per invånare Tusental kronor per invånare Stockholm Hälso- o sjukvård Regional utveckling Genomsnitt för riket = kr/inv uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten I tabellbilagan redovisas kostnaderna för läkemedel både inom och utanför läkemedelsförmånen, se tabell E 29 E 32. Bakgrunden till den ändrade redovisningen är det nya avtalet med staten, där läkemedelsbidraget är förutbestämt för åren och därmed inte påverkas av kostnadsutvecklingen i de enskilda landstingen. Utvecklingen inom läkemedelsområdet har lett till att det i allt mindre utsträckning går att matcha läkemedelsbidraget mot förmånskostnaderna. Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna. Av de totala nettokostnaderna är det specialiserad somatisk vård (48 %), primärvård (15 %), läkemedelsförmån (11 %) och specialiserad psykiatrisk vård (9 %) som har de största andelarna. De fyra områdena tillsammans motsvarar 83 procent av landstingens totala nettokostnader. Under huvudområdet Regional utveckling utgör trafik och infrastruktur det resursmässigt största delområdet med 4 procent. I tabellerna E 2 och E 3 i tabellbilagan redovisas en översikt av verksamheternas nettokostnader för de enskilda huvudmännen i miljoner kronor respektive kronor per invånare. En översiktlig nettokostnadsutveckling mellan åren 2004 och 2005 återfinns i tabell E Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna för sjukvård respektive regional utveckling per invånare i respektive landsting. Nettokostnaderna är de kostnader som ska finansieras med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvarsområdena skiljer sig något mellan landstingen. Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inte läkarinsatser, kan överlämnas från landsting/ regioner till kommuner och så har skett hos cirka hälften av landstingen/regionerna. Stockholms läns landsting ansvarar som enda landsting/region för färdtjänst. Norrbottens läns landsting har överlämnat ansvaret för rehabilitering till kommunerna i länet. Västra Götalandsregionen har unika kostnader för vissa verksamheter under regional utveckling. Dessa skillnader framgår av bilaga 3.

13 Hälso- och sjukvård 13 4 Hälso- och sjukvård 4.1 Kostnader efter område I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård (165 miljarder kronor) gick 51 procent till specialiserad somatisk vård, 16 procent till primärvård och 9 procent till specialiserad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar handikapp- och hjälpmedelsverksamhet samt ambulans- och sjuktransporter, motsvarade 8 procent av nettokostnaderna. Från och med 2004 redovisas läkemedelsförmånen som ett eget område. Syftet med detta är att tydliggöra den förändring som har skett gällande redovisning av läkemedelsbidraget från och med Bidraget redovisas inte längre i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Detta gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder då kostnaderna för läkemedelsförmånen fortfarande redovisas i verksamheten (se kapitel 3). År 2005 utgör dessa 19 miljarder 12 procent av hälso- och sjukvårdens nettokostnader. 4.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 6 presenteras uppgifter om hälso- och sjukvårdskostnader för enskilda huvudmän. Nettokostnaderna redovisas per invånare och område. Som beskrivits i föregående kapitel finns vissa olikheter i ansvarsområden mellan landstingen, som förklarar vissa kostnadsskillnader. Det finns andra orsaker till skillnader i kostnader mellan huvudmännen, bland annat har landstingen olika förutsättningar att bedriva verksamhet. I utjämningssystemet används för hälso- och sjukvården ett så kallat behovsindex för att utjämna för strukturella skillnader, bland annat i vårdtyngd, demografi och socioekonomi (ålder, inkomst, sysselsättning med mera) samt merkostnader i gles bebyggelse och merkostnader för små landsting. Diagram 5 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2005, samtliga huvudmän Övrig hälso- och sjukvård 8 % Tandvård 3 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Tusental kronor per invånare Tandvård Primärvård Läkemedelsförmån 12 % Specialiserad somatisk vård Genomsnitt för riket = kr/inv Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1 % Primärvård 16 % Specialiserad somatisk vård 51 % Diagram 6 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvudman 2005, tusental kronor per invånare Specialiserad psykiatrisk vård Läkemedelsförmånen Övrigt Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 28 i tabellbilagan.

14 14 Statistik om hälso- och sjukvård Prestationer i översikt Fler prestationsmått redovisas Som mått på prestationer i hälso- och sjukvården används besök respektive vårdtillfälle/utskriven patient. Besök används för att beskriva behandlingar i öppen vård och vårdtillfällen behandlingar i sluten vård. Båda måtten är trubbiga men genom att använda den information som finns om varje enskilt vårdtillfälle i det så kallade patientregistret kan vårdtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos med mera. Vårdtillfällena kan dessutom grupperas i så kallade DRG-system 2. I ett sådant system är grupperna såväl medicinskt som resursmässigt homogena. För delar av den öppna specialiserade vården finns snart motsvarande möjligheter att komplettera måttet besök med information om diagnos, ålder etc. Inom den specialiserade vården särskiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet 3 Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården som öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Enligt regelverket ska det för patienten finnas en upprättad vårdplan. Exempel på dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill säga kirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggs in på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet och besök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder. Hemsjukvård, som enligt det nationella termarbetet definieras som en tredje vårdform vid sidan av öppen och sluten vård, särredovisas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl primärvård som specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården delområden inom samtliga tre områden. Besök inom hemsjukvård får därmed en annan innebörd än besök på mottagning eller besök inom dagsjukvård. Inom primärvården har det blivit allt vanligare att ett vanligt besök på vårdcentralen ersätts med en telefonkontakt. Från och med 2001 insamlas uppgifter om antalet telefonkontakter. För att räknas/registreras ska telefonkontakten ersät- Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård Öppenvård Mottagningsbesök Hembesök Telefonkontakt Öppenvård Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet Mottagningsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Mottagningsverksamhet Mottagningsbesök inkl. ev hembesök Sluten vård Vårdtillfälle Dagsjukvård Dagsjukvårdsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Sluten vård Vårdtillfälle 2. Diagnosrelaterade grupper. 3. Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvården.

15 Hälso- och sjukvård 15 ta ett vanligt besök och det ska finnas en journalanteckning enligt journallagen. Ytterligare en differentiering av prestationerna i öppen vård erhålls genom att hembesök särredovisas. Detta sker dock enbart i primärvården beroende på att hembesöken framförallt sker där. I figuren på sidan 14 sammanfattas de prestationsbegrepp som har använts i denna rapport. All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas De kostnader som redovisas för en verksamhet och ett landsting, inkluderar kostnader för verksamhet som landstinget har köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser med andra ord den verksamhet som har konsumerats av invånarna i landstinget, oavsett vem som har producerat den. (Kostnader för verksamhet som landstinget har sålt har på motsvarande sätt exkluderats.) För att kunna koppla samman kostnader och verksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifterna om prestationer på samma sätt, det vill säga de ska inkludera verksamhet som har köpts av andra producenter än landstinget. För verksamheter där en relativt omfattande köpt verksamhet finns, presenteras uppgifter separat för köpt verksamhet, i annat fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfinansierade verksamheten totalt. Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestationerna inom öppen vård och hemsjukvård i sammanfattning. I primärvården redovisas förutom prestationerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även telefonkontakter i de fall de har journalförts och ersatt ett vanligt besök. I specialiserad vård förekommer förutom mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även dagsjukvårdsbesök. Observera att landstingen även för 2005 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga. Tabell 7 Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2005, samtliga huvudmän, tusental Primärvård Specialiserad Specialiserad Totalt, somatisk vård psykiatrisk vård Hälso o sjukvård därav Annan därav Annan därav Annan därav Annan vårdgivare vårdgivare vårdgivare vårdgivare Läkare Mottagningsbesök och hembesök därav allmänläkarvård mödrahälsovård barnhälsovård Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvårdsbesök med läkarmedverkan Annan personalkategori än läkare Mottagningsbesök och hembesök därav mödrahälsovård barnhälsovård handikapp-/hjälpm verksamhet Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvårdsbesök utan läkarmedverkan Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård från mottagningsbesök och hembesök, varför uppgifterna är underskattade. 2 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård (ej primärvård/specialiserad vård).

16 16 Statistik om hälso- och sjukvård Diagram 7 Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård 2005 efter typ av vårdkontakt och område, samtliga huvudmän, tusental Tusental vårdkontakter Dagsjukvårdsbesök Telefonkontakter Mottagnings- och hembesök Hemsjukvårdsbesök Primärvård Som framgår av diagram 7 sker flest besök i primärvård. Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i primärvården, men antalet besök är sannolikt underskattat. På samma sätt är dagsjukvårdsbesöken ofullständigt redovisade. Många huvudmän har haft svårt att separera dagsjukvårdsbesök från vanliga besök hos läkare och andra personalkategorier i specialiserad vård. 0 Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso och sjukvård Diagram 8 Läkarbesök 1 och besök 1 hos övriga personalkategorier 2005 efter område, samtliga huvudmän, tusental Tusental besök Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälsoo sjukvård I diagram 8 presenteras uppgifter om hur besöken fördelas på läkare respektive övrig sjukvårdspersonal. Flest besök görs hos andra personalkategorier än läkare i primärvård. Läkarbesöken fördelar sig i stort sett jämnt mellan primärvård och specialiserad vård Läkare Annan personal än läkare Diagram 9 Totalt antal besök 1 per invånare efter område och huvudman 2005 Besök/invånare Primärvård Specialiserad somatisk vård Genomsnitt för riket = 6,5 Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso o sjukvård I diagram 9 visas antalet besök per invånare och huvudman. Genomsnittligt antal besök per invånare i riket var 6,5. Även fördelningen av besök mellan de olika delarna av hälso- och sjukvården framgår av diagrammet. Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök o dagsjukvårdsbesök. 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök, hos läkare och annan personal.

17 Hälso- och sjukvård 17 Vårdkontakter i sluten vård I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om prestationer i sluten vård, vårdtillfällen, efter medicinsk huvudgrupp. I bilaga 2 framgår vad som ingår under respektive huvudgrupp. Diagram 10 Vårdtillfällen 2005, samtliga huvudmän Psykiatrisk vård 6 % Övrig somatisk vård 6 % Primärvård 0,4 % Kirurgisk korttidsvård 42 % Medicinsk korttidsvård 45 % 4.4 Besök och vårdplatser åren I tabell 8 (på sidan 18) och diagram 11 presenteras uppgifter om antalet besök åren 2001 till Före 2004 redovisades inte dagsjukvården uppdelad på läkare respektive annan personalkategori. Därför redovisas besöken inklusive dagsjukvård först från och med Diagram 11 Besök 1 åren , samtliga huvudmän, tusental Läkare (exkl dagsjukvård) Annan personal än läkare (exkl dagsjukvård) Läkare Annan personal än läkare Tusental Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och åren dagsjukvårdsbesök.

18 18 Statistik om hälso- och sjukvård Tabell 8 Besök 1 samt procentuell förändring , tusental, samtliga huvudmän Läkarbesök Totalt , , , , , ,4 Procentuell förändring 0,2 5,2 0,1 0,4 därav Primärvård , , , , , ,6 Procentuell förändring 0,3 4,5 2,0 2,4 Specialiserad somatisk vård , , , , , ,9 Procentuell förändring 0,3 6,0 2,3 1,6 Specialiserad psykiatrisk vård 916,6 950,9 925,3 915,1 937,7 937,9 Procentuell förändring 3,7 2,7 1,1 0,0 Besök hos annan vårdpersonal än läkare Totalt , , , , , ,1 Procentuell förändring 2,4 2,0 3,3 0,5 därav Primärvård , , , , , ,8 Procentuell förändring 2,3 1,3 1,9 0,3 Specialiserad somatisk vård 5 658, , , , , ,0 Procentuell förändring 0,3 6,1 7,4 2,1 Specialiserad psykiatrisk vård 2 554, , , , , ,9 Procentuell förändring 7,6 1,7 4,9 4,7 Övrig hälso- och sjukvård 404,8 432,8 402,4 458,0 458,0 423,4 Procentuell förändring 6,9 7,0 13,8 7,5 Samtliga besök Totalt , , , , , ,5 Procentuell förändring 1,3 3,4 1,8 0,5 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök. 2 Exklusive dagsjukvård. Vårdplatser Antalet läkarbesök har minskat under perioden Mellan 2004 och 2005 ökade totala antalet läkarbesök med i genomsnitt 0,4 procent. I tabell V 4.1 i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mellan 2004 och 2005 per huvudman. Diagram 12 Vårdplatser åren , samtliga huvudmän Medicinsk korttidsvård Övrig spec somatisk vård Kirurgisk korttidsvård Spec psykiatrisk vård Ofördelad korttidsvård Tekn platser o platser patienthotell Geriatrisk vård Redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare har ökat i antal mellan 2004 och Den genomsnittliga ökningen var 0,5 procent. I tabellbilagan visas besökens förändring per huvudman i tabell V 4.2. Antalet vårdplatser har successivt minskat under en rad år och detta gäller även för perioden 2001 till 2005 enligt uppgifterna i tabell 9. Antalet disponibla vårdplatser totalt har minskat från till mellan 2004 och Minskningar har skett inom såväl den specialiserade somatiska vården som den specialiserade psykiatriska vården. I tabell V 33 i tabellbilagan visas vårdplatsernas förändring mellan 2004 och 2005 per huvudman. I diagram 12 presenteras vårdplatserna i översikt för åren 2001 till Av diagrammet framgår hur vårdplatserna fördelar sig på olika huvudgrupper. Primärvård

19 Hälso- och sjukvård 19 Tabell 9 Vårdplatser efter verksamhetsområde , samtliga huvudmän Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen därav Primärvård Specialiserad somatisk vård varav Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Övrigt Spec psykiatrisk vård Vårdplatser vid övriga enheter Totalt Vårdplatser/1 000 inv 3,3 3,1 3,0 3,0 2,9 Tekniska platser Platser på patienthotell Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande. 2 Exkl tekniska platser och platser på patienthotell. 4.5 Utgifter och inkomster Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjukvårdens externa kostnader, exklusive köp från landsting och regioner, till 139,4 miljarder kronor och de externa intäkterna (exklusive försäljning till landsting och regioner) till 13,9 miljarder år Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttointäkter) var 164,3 miljarder kronor och utgifterna för investeringar 3,6 miljarder. Ovanstående uppgifter för respektive huvudman återfinns i tabellerna E 25 E 28 i tabellbilagan. Tabell 10 Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exk l konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet därav från landsting/regioner Lämnade bidrag Material och tjänster därav läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader exkl köp från landstig/regioner Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet därav till landsting/regioner Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor 413 Erhållna bidrag Övriga intäkter 526 Verksamhetens externa intäkter exkl försäljning till landsting/regioner Summa investeringsinkomster 21

20 20 Statistik om hälso- och sjukvård Primärvård I detta avsnitt redovisas uppgifter om primärvård. Primärvård definieras som hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. (Jämför definition av specialiserad vård.) Observera alltså att primärvård inte är synonymt med verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redovisas inte eventuellt förekommande specialistläkarmottagningar annat än för allmänläkarvård under primärvård. Basal mödra- och barnhälsovård ingår även om den bedrivs på kvinnooch barnkliniker på sjukhus. Se vidare kommentarer under respektive delområde samt definitioner i bilaga Kostnader efter delområde Verksamheten i primärvård delas upp i tio delområden enligt diagram 13. Som framgick av diagram 5 svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka 16 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. I tabell 11 framgår att huvudmännen sammanlagt redovisar en nettokostnad för primärvård, exklusive läkemedel inom öppen vård, på 27,0 miljarder kronor Tabell 11 Nettokostnader 1 för primärvård efter delområde 2005, samtliga huvudmän Delområde Miljoner kronor Procent Allmänläkarvård ,6 Sjuksköterskevård ,1 Mödrahälsovård ,4 Barnhälsovård ,9 Sjukgymnastik ,9 Arbetsterapi 490 1,8 Jourverksamhet ,9 Primärvårdsansluten hemsjukvård ,2 Sluten primärvård 223 0,8 Övrig primärvård ,3 Summa primärvård ,0 Diagram 13 Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter delområde 2005, samtliga huvudmän Sluten primärvård 1 % Primärvårdsansluten hemsjukvård 7 % Jourverksamhet 4 % Arbetsterapi 2 % Sjukgymnastik 10 % Barnhälsovård 5 % Mödrahälsovård 4 % 5.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 14 redovisas primärvårdens nettokostnader för enskilda huvudmän. Som tidigare beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende mellan huvudmännen (se bilaga 3). Underlaget till diagram 14 återfinns i tabell E 41 i tabellbilagan. 5.3 Prestationer m m Sjuksköterskevård 13 % Övrig primärvård 5 % Allmänläkarvård 49 % Antalet vårdcentraler och antalet remisser i primärvården Antalet vårdcentraler uppgick till år Av dessa drevs 279 i privat regi. Antalet remisser i allmänläkarvård och jourverksamhet var totalt Inom allmänläkarvården utgjorde antalet remisser i relation till läkarbesök 3,4 procent. 1 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

21 Primärvård 21 Tabell 12 Läkarbesök 1 inom primärvården efter delområde 2005, samtliga huvudmän Läkarbesök efter delområde 2005 Tusental besök Besök/invånare 2 Allmänläkarvård ,20 Mödrahälsovård 140 0,06 Barnhälsovård 407 0,60 Jourverksamhet ,12 Primärvårdsansluten hemsjukvård 179 0,02 Övrig primärvård 22 0,00 Summa besök ,41 1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök. 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor år. Barnhälsovård i relation till barn 0 6 år. I tabell 12 presenteras uppgifter om hur många läkarbesök som gjorts under 2005 inom primärvårdens olika delområden. Uppgifterna redovisas även per invånare. Totalt gjordes 12,7 miljoner läkarbesök, motsvarande 1,41 besök per invånare, under Besöken avsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barnhälsovården gjordes motsvarande 0,60 besök per barn i åldern 0 till 6 år. Antalet besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde 2005 Besök hos andra personalkategorier än läkare redovisas i tabell 13. Antalet redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare uppgick till 23,4 miljoner Det betyder att antalet besök per person i genomsnitt uppgick till 2,58. Inom barnhälsovård gjordes motsvarande 3,14 besök per barn i åldern upp till och med 6 år. Hembesök efter delområde 2005 Antalet hembesök i primärvården redovisas i tabell 14. Hembesök ska inte blandas ihop med hemsjukvårdsbesök, som avser besök hos en definierad grupp av patienter (se vidare definitioner i bilaga 1). Diagram 14 Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, per huvudman 2005, tusental kronor per invånare Tusental kronor per invånare 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Stockholm Genomsnitt för riket = kr/inv Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Tabell 13 Besök 1 hos andra personalkategorier än läkare inom primärvården efter delområde 2005, samtliga huvudmän Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Tusental besök Besök/invånare 2 Sjuksköterskevård ,91 Mödrahälsovård ,80 Barnhälsovård ,14 Sjukgymnastik ,79 Arbetsterapi 448 0,05 Jourverksamhet 123 0,01 Primärvårdsansluten hemsjukvård ,28 Övrig primärvård 858 0,09 Summa besök ,58 1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök. 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor år. Barnhälsovård i relation till barn 0 6 år. Tabell 14 Hembesök inom primärvården efter delområde 2005, samtliga huvudmän Tusental hembesök av Hembesök/ Läkare Övriga Totalt invånare 1 totalt Allmänläkarvård ,02 Sjuksköterskevård ,14 Mödrahälsovård ,00 Barnhälsovård ,11 Sjukgymnastik ,01 Arbetsterapi ,02 Jourverksamhet ,01 Övrig primärvård ,00 Summa hembesök ,20 Norrbotten Gotland 1 Mödrahälsovård i relation till kvinnor år. Barnhälsovård i relation till barn 0 6 år. 2 Hemsjukvårdsbesök redovisas inte som hembesök.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008 Verksamhet och ekonomi i landsting

Läs mer

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002. Landstingsförbundet publicerar årligen statistikrapporter med uppgifter om verksamhet och

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Verksamhet och ekonomi i landsting

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner 2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn 08-452 77 22 Vanja

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 1 Statistik om hälso- och sjukvård

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2007 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2007 Verksamhet och ekonomi i landsting

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 1 Statistik om hälso- och sjukvård

Läs mer

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2015 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 205 Statistik om hälso- och sjukvård

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården

Landstingen och regionerna i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2006 Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2006 Jämförelsetal för verksamhet

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada RKA har under 2017 arbetat med en översyn av Koladas nyckeltal för hälso- och sjukvård med syfte att erbjuda en sammanhängande och genomtänkt uppsättning nyckeltal

Läs mer

Ekonomisk basstatistik. Bokslutsstatistik. Ekonomi

Ekonomisk basstatistik. Bokslutsstatistik. Ekonomi Ekonomisk basstatistik Bokslutsstatistik 2000 Ekonomi Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Landstingsförbundet av Gun Bahnö, tel 08 452 7722 Sofia Nenzelius, tel 08 452 7735 Rekvisition av rapporten

Läs mer

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 1(7) till tabellerna Bokslut 2009 Tabell 1 Resultaträkning 2009 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån Räkenskapssammandrag för landsting 2014 Uppgifter ska skickas in till SCB senast den 2 april 2015 Kontaktperson Telefon E-post Ekonomichef E-post E-post uls@scb.se Telefon: 0019-17 60 65 Mer information

Läs mer

Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken

Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken I detta dokument finns information gällande SKL:s verksamhetsstatistik och vilka uppgifter som årligen samlas in från Sveriges landsting och regioner avseende

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Patienter i sluten vård 2006

Patienter i sluten vård 2006 Patienter i sluten vård 2006 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström 08-452 77 25 Rapporten finns endast att hämta som pdf-fil på www.skl.se

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2006

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2006 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2006 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2008 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 02/ Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund

Ekonomi Nytt. Nr 02/ Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund Ekonomi Nytt Nr 02/2014 2014-01-27 Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund 08-452 77 18 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 01/

Ekonomi Nytt. Nr 01/ Ekonomi Nytt Nr 01/2018 2018-01-26 Dnr SKL 18/00576 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Hälso- och sjukvårdsdirektörer Lt Budgetchefer Lt Finanschefer Lt Redovisningschefer

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen

Läs mer

Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå

Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå OE 28 SM 0801 Landstingens verksamhetskostnader Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007 Data from county councils financial statements I korta drag Landstingens verksamheter kostade

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 07/

Ekonomi Nytt. Nr 07/ Ekonomi Nytt Nr 07/2015 2015-03-06 Dnr SKL 15/1299 Jessica Bylund 08-452 77 18 Lennart Tingvall 08-452 77 01 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 10/

Ekonomi Nytt. Nr 10/ Ekonomi Nytt Nr 10/2016 2016-06-22 Dnr SKL 16/03573 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Landstingets finanser

Landstingets finanser 5 Landstingets finanser Landstingets finanser Avsnittet behandlar lanstingets ekonomi. I tabellerna har i vissa fall en uppdelning skett mellan landstinget och hela landstingskoncernen där samtliga landstingsägda

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Ledningsrapport december 2018

Ledningsrapport december 2018 Resultat före finansnetto är +220 mnkr vilket är 94 mnkr bättre än budget och 59 mnkr sämre än föregående år. Finansnettot är negativt med 70 mnkr vilket helt beror på orealiserad värdereglering av pensionsportföljen

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 01/ Dnr SKL 19/00135 Jonas Eriksson

Ekonomi Nytt. Nr 01/ Dnr SKL 19/00135 Jonas Eriksson Ekonomi Nytt Nr 01/2019 2019-01-28 Dnr SKL 19/00135 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Hälso- och sjukvårdsdirektörer Lt Budgetchefer Lt Finanschefer Lt Redovisningschefer

Läs mer

Regionstyrelsen 15 april 2019

Regionstyrelsen 15 april 2019 Regionstyrelsen 15 april 2019 Ekonomisk information Månadsrapport mars (prel) Årsredovisning 2018 Årsredovisning 2018 (beslutsärende) 2019-04-15 10 Resultat +65 mnkr jämfört budget +103 mnkr Resultat är

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1. 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag

Läs mer

Skador i vården utveckling

Skador i vården utveckling MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården utveckling - REGIONAL OCH LANDSTINGSNIVÅ Skador i vården utveckling - 1 Skador i vården utveckling - Förord De nationella resultaten av den markörbaserade

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Bokslutskommuniké 2016

Bokslutskommuniké 2016 Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.

Läs mer

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2016

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2016 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2016 Sammanfattning Årets resultat 261 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 3,9 % (7,3 %) Verksamhetsresultat -92 mnkr (-208 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Konkurrensen i Sverige Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1

Konkurrensen i Sverige Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1 Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan läsa

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018 LOV 2018-07-06 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010

Läs mer

Valfrihetssystem enligt LOV i regionerna beslutsläge april 2019

Valfrihetssystem enligt LOV i regionerna beslutsläge april 2019 2019-04-11 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt i regionerna beslutsläge april 2019 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010 och finns därför i samtliga

Läs mer

Rekommendation om nationell finansiering av Tobiasregistret

Rekommendation om nationell finansiering av Tobiasregistret MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 11/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-09-13 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Rekommendation om nationell finansiering av Tobiasregistret Ärendenr: Sjukvårdsdelegationens

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter

Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Sida 23(28) Bilaga 2 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning 1712 1612 Verksamhetens intäkter 1 119 194 89 192 Verksamhetens kostnader 2-5 213 230-5 026 834

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Fastighetsnyckeltal 2017 LANDSTING OCH REGIONER FOU FONDEN FÖR LANDSTINGS OCH REGIONERS FASTIGHETSFRÅGOR

Fastighetsnyckeltal 2017 LANDSTING OCH REGIONER FOU FONDEN FÖR LANDSTINGS OCH REGIONERS FASTIGHETSFRÅGOR Fastighetsnyckeltal 2017 LANDSTING OCH REGIONER FOU FONDEN FÖR LANDSTINGS OCH REGIONERS FASTIGHETSFRÅGOR Förord Varje år samlar landstingen och regionerna in nyckeltal för fastighetsområdet. Insamlingen

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2018

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2018 Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2018 Lagen om läkarvårdsersättning (SFS 1993:1651) och lagen om

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2017

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2017 verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive Lagen om läkarvårdsersättning (SFS 1993:1651) och lagen om ersättning för fysioterapi (SFS 1993:1652) reglerar landstingens ansvar för den vård som

Läs mer

Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004

Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004 Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004 1 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström tfn 08-452 77 25 Inger Lundkvist tfn 08-452 76 98 Sveriges Kommuner

Läs mer

5. Bokslutsdokument och noter

5. Bokslutsdokument och noter 5. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 1 187 055 108 619 Verksamhetens kostnader 2-6 473 945-5 934

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Delrapport Ekonomi

Delrapport Ekonomi Nyckeltalssamverkan Delrapport Ekonomi,,,,, Jämtland,,, Värmland,,, Västra Götaland, 28-3-31 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Fastighetsnyckeltal 2018 SAMMANDRAG REGIONER - FOU-FONDEN FÖR REGIONERNAS FASTIGHETSFRÅGOR. Fastighetsnyckeltal

Fastighetsnyckeltal 2018 SAMMANDRAG REGIONER - FOU-FONDEN FÖR REGIONERNAS FASTIGHETSFRÅGOR. Fastighetsnyckeltal Fastighetsnyckeltal 2018 SAMMANDRAG REGIONER - FOU-FONDEN FÖR REGIONERNAS FASTIGHETSFRÅGOR Fastighetsnyckeltal 2018 1 Förord Varje år samlar regionerna in nyckeltal för fastighetsområdet. Insamlingen är

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning

:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning Bokslutsdokument RR KF BR Miljönämnden 2019-09-13 11:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1908 1808 Verksamhetens intäkter 1 2 488 1 505 Verksamhetens kostnader 2,3-56 384-60 393 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge LOV 2016-05-09 1 (5) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge april 2016 Totalt fanns i april 2016 1.154 stycken vårdcentraler inom primärvård,

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Nyckeltal Nysamrapport Ekonomi. Publicerad 10 april Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE STOCKHOLM

Nyckeltal Nysamrapport Ekonomi. Publicerad 10 april Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE STOCKHOLM Nyckeltal 2012 Nysamrapport Ekonomi Publicerad 10 april 2013 Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE-116 45 STOCKHOLM Telefon +46 (0)8 410 408 00 Hemsida www.nysam.com 1 Innehållsförteckning OM EKONOMIRAPPORTEN...3

Läs mer

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6

Resultat 4,6 0,0-0,1 4,6 1 (1) ASSR Årsredovisning sammanställning RR 728 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1512 1512 1412 utfall % Regioninternt såld vård, avtal

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 LOV 2016-11-15 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 Totalt fanns i april 2016 1.151 stycken vårdcentraler

Läs mer

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1 Delårsrapport Januari-augusti 2016 2016-09-27/Regionstab Ekonomi 1 Resultatrapport Region Gävleborg Januari-augusti 2016, mnkr Utfall Budget Avvikelse Föregående år Förändring % Verksamhetens intäkter

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

1 (5) Vår beteckning

1 (5) Vår beteckning Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer