Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner"

Transkript

1 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

2 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

3 2 Statistik om hälso- och sjukvård Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn Martin Lindblom (verksamhet) tfn Siv-Marie Lindquist (verksamhet) tfn Sofia Nenzelius (ekonomi) tfn Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax Sveriges Kommuner och Landsting, juni 2007 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsillustration Tomas Arfert Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri ab, Borås Papper Silverblade Silk 300 gr (omslag), Maxioffset 100 gr (inlaga) Typsnitt BerlingNova och Charlotte Sans skl, tabeller i Franklin Gothic. isbn issn

4 Inledning 3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting samlar årligen in statistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi. I denna rapport redovisas uppgifter avseende år Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet på såväl regional som nationell nivå. Uppgifterna ska tillgodose statens krav på information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med varandra. Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsentligt från och med insamlingen En ny indelningsgrund Verksamhetsindelning för landsting och regioner, vi 2000, togs då i bruk. Delområdena i vi 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av de prestationer som har utförts, och vad det har kostat att utföra dem. Tidigare statistik gav inga möjligheter till integrerad analys av prestationer och kostnader. All landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. Inom primärvården kan bland annat allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet, sjukgymnastik och arbetsterapi följas upp. Specialiserad vård indelas i förhållandevis få delområden jämfört med primärvård trots att största delen av sjukvårdskostnaderna hamnar där. Tanken är att patientregistret ska användas som kompletterande datakälla till vi Registret innehåller detaljerad in- formation om specialiserad vård. Landstingen och regionerna levererar uppgifterna till Socialstyrelsen. Efter att vissa bearbetningar har gjorts och personuppgifterna avidentifierats får förbundet tillgång till registret. Vissa övergripande uppgifter från patientregistret redovisas i denna rapport. Mer omfattande jämförelser och beskrivningar kommer senare att presenteras i rapporten Patienter i specialiserad vård Jämförelser och analyser baserade på statistik enligt vi 2000 och patientregistret kommer även att presenteras i rapporten Landsting och regioner i diagram och siffror 2006 senare i höst samt i databasen Sjukvårdsdata i Fokus, tillgänglig via vår webbplats (se sidan 5). Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram den statistik som presenteras här. Kvaliteten i uppgifterna har ökat successivt och statistiken har kunnat presenteras allt tidigare under året. Ambitionen är att statistiken ska utvecklas ytterligare, bland annat genom erfarenhetsutbyten mellan landstingen via de nätverk som är knutna till statistiken. Stockholm i juni 2007 Agneta Rönn Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting

5 4 Statistik om hälso- och sjukvård Innehåll 1 Inledning Vad redovisas i rapporten? Vad ska statistiken användas till? Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Ny statistik och därmed vissa brister Annan verksamhets- och ekonomistatistik Definitioner och använda begrepp Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Utgifter efter utgiftsslag Inkomster efter inkomstslag Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Hälso- och sjukvård Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer i översikt Läkarbesök och vårdplatser åren Utgifter och inkomster Primärvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Tandvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Prestationer efter delområde Övrig hälso- och sjukvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Utbildning och kultur Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling Tabellbilaga Befolkning Ekonomi Verksamhet Bilagor Bilaga 1 Indelningsgrunder Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp

6 Inledning 5 1 Inledning 1.1 Vad redovisas i rapporten? I denna statistikrapport redovisas uppgifter om den landstingskommunala verksamhet som har bedrivits under Uppgifterna har inhämtats från landsting, regioner och Gotlands kommun via enkäter. Gotlands kommun som ansvarar för såväl landstingskommunal som primärkommunal verksamhet har enbart lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård, inte om övriga verksamheter eller om verksamheten totalt. Landstingens verksamhet beskrivs på övergripande nivå och per område och delområde enligt Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI2000. Indelningen med definitioner beskrivs i bilaga 1. Verksamheten beskrivs i såväl ekonomiska termer som i verksamhets-/prestationstermer såsom besök och vårdtillfällen. Vilka prestationsmått som används inom de olika delarna av sjukvården och hur dessa mått hänger ihop framgår av figuren på sidan 14 och av bilaga 2. Den statistik som har samlats in redovisas i absoluta tal, och i vissa fall i relation till invånare, och kommenteras kortfattat. Ytterligare jämförelser baserade på statistiken kommer att redovisas senare i år i en separat rapport, Landsting och regioner i diagram och siffror Jämförelsetal presenteras även i databasen Sjukvårdsdata i Fokus på förbundets webbplats (klicka på Vi arbetar med, Statistik). Texttabeller och diagram avser i allt väsentligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i tabellbilaga. Vissa övergripande uppgifter från patientregistret redovisas i denna rapport. Mer omfattande jämförelser och beskrivningar kommer senare att presenteras i rapporten Patienter i specialiserad vård Nedan används begreppet huvudman i betydelsen landsting, regioner och Gotlands kommun. Ofta används begreppet landsting synonymt med huvudman. 1.2 Vad ska statistiken användas till? Sveriges Kommuner och Landsting producerar merparten av den statistik som rör landstingens ekonomi och en väsentlig del av verksamhetsstatistiken inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den ekonomiska statistiken tillgodoser även statens krav på officiell statistik och ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna. Den tjänar även som underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgifterna presenteras i rapporter från Statistiska centralbyrån (scb), statistikansvarig myndighet för ekonomisk information. Sveriges Kommuner och Landsting svarar, sedan många år tillbaka, för statistikinsamlingen från landstingen, enligt överenskommelser med scb. Verksamhetsstatistiken produceras i nära samarbete med Socialstyrelsen, statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvården. Statistiken ska kunna användas på alla samhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vad landstingen och svensk hälso- och sjukvård åstadkommer och hur skattemedlen används. Uppgifterna ska ge en jämförbar och rättvisande bild av landstingens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform och ska därmed kunna användas av landstingen som underlag för analyser och jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting har, som företrädare för landstingen, behov av underlag för analyser av ekonomi och verksamhet.

7 6 Statistik om hälso- och sjukvård Statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Förändringar i enlighet med en statistiköversyn från 1998 Under senare delen av 1990-talet genomförde dåvarande Landstingsförbundet (nuvarande Sveriges Kommuner och Landsting) gemensamt med medlemmarna och i samarbete med Socialstyrelsen, scb med flera, en översyn av hälso- och sjukvårdsstatistiken. Översynen resulterade i att en rad förändringar genomfördes i statistiken och att ett antal projekt startades för att utveckla statistiken vidare. Patientrelaterad information används och vidareutvecklas I konsekvens med beslutet att använda och vidareutveckla patientrelaterad information utnyttjar Sveriges Kommuner och Landsting sedan 1999 det så kallade patientregistret för djupare analyser och jämförelser av specialiserad sluten vård. Uppgifterna till registret inhämtas av Socialstyrelsen och ställs även till förbundens förfogande. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Från och med 2002 ska patientregistret även innehålla information om patienter som besökt läkare i specialiserad vård. På samma sätt som för vårdtillfället ska information om diagnos, ålder, kön etc finnas för läkarbesöket. Uppgifterna om öppen vård är fortfarande ofullständiga, men enligt planerna ska en del resultat från verksamheten 2006 kunna redovisas under hösten Uppgifter avseende 2006 kommer att redovisas i rapporten Patienter i specialiserad vård Ett arbete pågår på förbundet för att medverka i utvecklingen av så kallade KPP-system (kpp = Kostnad per patient), där kostnader knyts till det enskilda vårdtillfället/besöket. En databas med uppgifter för ett antal sjukhus med kpp-redovisning finns på förbundets webbplats (Klicka på: Vi arbetar med, Statistik.) Uppgifterna omfattar kostnadsuppgifter motsvarande cirka 43 procent av det totala antalet vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård. Prestationer och kostnader knyts samman År 2002 infördes den nya modellen vi 2000, för den landstingsgemensamma ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Ambitionsnivån höjdes därmed högst väsentligt, bland annat genom att vi 2000 innehåller betydligt fler delområden jämfört med tidigare indelning. Enligt vi 2000 delas landstingsverksamheten in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. Verksamheten inom dessa huvudområden är i sin tur indelade i områden med vidare förgreningar i delområden. Totalt finns ett fyrtiotal delområden, vilket framgår i bilaga 1. Valet av delområden i vi 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att redovisa och analysera prestationer tillsammans med kostnader. Med vi 2000 skapas förutsättningar för integrerad analys av verksamhet och ekonomi, vilket tidigare har saknats. Ambitionsnivån har även höjts genom att all landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. 1.4 Viss osäkerhet i jämförelserna Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt vi Jämfört med uppgifterna för första året har kvaliteten ökat successivt och statistiken har kunnat presenteras snabbare, men fortfarande finns det vissa brister. Några landsting har svårt att skilja ut dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök från vanliga mottagningsbesök. Uppgifterna om telefonkontakter i primärvården är i vissa landsting och regioner ofullständigt redovisade och därmed underskattade. Uppgifterna om nettokostnad per delområde inom hälso- och sjukvården är behäftade med viss osäkerhet. För att få fram uppgifterna krävs att kostnader och intäkter omfördelas från ansvarsområden i respektive landsting till delområdena enligt vi Ofta ska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden. Vissa landsting har hjälp av en väl utvecklad internredovisning, medan andra tvingas använda nycklar av olika slag. Fördelningsnycklarna kan ha utformats med större och mindre precision.

8 Inledning 7 Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan landstingen bland annat via de nätverk som finns för statistiken samt genom att använda statistiken för uppföljning räknar vi med att kvaliteten och jämförbarheten kommer att öka ytterligare och att uppgifterna ska kunna presenteras ännu tidigare under året. 1.5 Annan verksamhets- och ekonomistatistik Totalkostnadsbokslut Med ett antal års mellanrum sammanställer förbunden uppgifter om prestationer och kostnader per klinik och mottagning i den specialiserade vården. En förutsättning för att sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att de upprättar ett så kallat totalkostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelas till kliniker respektive mottagningar. Den senaste rapporten avsåg verksamhet Nytt för denna undersökning är att uppgifterna ur totalkostnadsboksluten har kompletterats med uppgifter från patientregistret och kostnadsvikter baserade på kpp-data. Jämförelserna har därigenom blivit mer rättvisande. Hänsyn kan tas till att patientstruktur vad gäller sjukdomar, ålder med mera varierar mellan kliniker. En ny undersökning avseende 2007 års verksamhet planeras. Statistik för 2006 har presenterats i rapporten Nyckeltal Hälso- och sjukvård. Huvudrapport samt i ett antal delrapporter. 1.6 Definitioner och använda begrepp För att få en enhetlig redovisning av områden och delområden enligt vi 2000 finns en handbok med definitioner och anvisningar. Handboken innehåller även en exempelsamling som uppdateras och utvecklas kontinuerligt. För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan. Den definierar begreppen och uppdateras löpande. Uppgifterna för 2006 redovisades enligt L-BAS 2005 (en kontoplan för landstingens externredovisning). I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur vi 2000 samt l- bas 2005 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra indelningsgrunder samt definitioner på använda begrepp och termer. l-bas 2005 och vi 2000 finns tillgängliga på förbundens webbplats: under Vi arbetar med, Ekonomi, Redovisning. Statistik från Nysam En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbetat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvården. För närvarande (verksamhetsåret 2006) deltar 13 landsting/regioner i Nysam (Nyckeltalssamverkan).

9 8 Statistik om hälso- och sjukvård Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Nedan redovisas i sammandrag för landsting och regioner resultaträkning, finansieringsanalys respektive balansräkning. Såväl resultaträkning som balansräkning redovisas enligt den uppställning som finns angiven i den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta bland annat att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad. Enligt redovisningslagen ska pensionsförmåner som tjänats in före 1998 inte tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen. I tabell 1 presenteras resultaträkningen för åren 2004 till 2006 enligt blandmodellen. (Statsbidraget till läkemedelsförmånen redovisas från och med 2005 som ett generellt statsbidrag, inte som specialdestinerat, under verksamhetens intäkter.) Tabell 1 Resultaträkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster, netto Årets resultat Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt. Bokslutsuppgifterna för 2006 publicerades i mars 2007, men för att få en fullständig bild av verksamheten 2006 presenteras uppgifterna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun. För landsting och regioner sammantagna visar boksluten ett överskott på 1,8 miljarder kronor för helåret Detta kan jämföras med ett resultat för 2005 på 4,3 miljarder. Resultatet för 2006 påverkas emellertid av en rad tillfälliga faktorer som försvårar jämförbarheten med tidigare år. Infasningen av det nya kommunala pensionsavtalet medför tillfälligt lägre kostnader Den diskonteringsränta som används i beräkning av pensionsskulden har justerats ned, vilket medför en tillfälligt högre kostnad Under 2007 genomförs en revidering av antagandet om medellivslängd i pensionsskuldberäkningarna. I bokslutet 2006 har samtliga landsting gjort vissa reserveringar för att beakta den kostnadsökning detta kommer att medföra. Dessa tillfälliga poster har beräknats påverka resultatet 2006 negativt med 3,0 miljarder kronor. Alla landsting, utom två, redovisade positiva resultat Verksamhetens kostnader uppgick till 214,9 miljarder kronor 2006 och avskrivningarna till 5,9 miljarder kronor. I tabell 4 framgår hur dessa kostnader (220,8 miljarder) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6 hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden. Intäkterna i verksamheten uppgick till 31,0 miljarder kronor, skatteintäkterna till 155,9 och generella statsbidrag (nettoredovisade) till 35,8 miljar- Tabell 2 Finansieringsanalys 1, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Finansieringsanalysen har från och med 2005 anpassats till rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Enligt denna ska finansieringsanalysen redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynna ut i förändring av likvida medel.

10 Landstingens och regionernas ekonomi 9 Tabell 3 Balansräkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Soliditet, % Ansvarsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före Inkl löneskatt. Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag 2006, samtliga landsting och regioner Investeringar i inventarier 2 % Investeringar i mark Övriga kostnader 5 % och byggnader 2 % Lämnade bidrag 6 % Köp av verksamhet 10 % Material och tjänster 28 % Löner 31% Övriga kostnader för personal 16 % der. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas i tabell 5 (intäktsslag) och 6 (verksamheter). I tabell 2 redovisas en sammanställning av landstingens och regionernas finansieringsanalys enligt blandmodellen. Finansieringsanalysen har från 2005 anpassats till rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Enligt denna ska finansieringsanalysen redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynna ut i förändring av likvida medel. I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren enligt blandmodellen. Uppgifter om landstingens och regionernas tillgångar, egna kapital och skulder framgår. Tabell 4 Utgifter efter utgiftsslag 2006, samtliga landsting och regioner Utgiftsslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av utgifterna utgifterna exkl köp från lt/region Löner exkl skattefria ersättningar ,7 30,6 Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) ,9 16,4 Köp av verksamhet ,8 10,4 varav från landsting/regioner ,8 Lämnade bidrag ,5 5,6 varav bidrag till trafiken ,0 3,1 Material ,5 17,0 varav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material ,1 13,5 varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen ,4 8,6 Tjänster ,0 11,2 varav köp av verksamhetsanslutna tjänster ,5 2,5 varav från landsting/regioner 374 0,2 Nedskrivningar och förlust vid avyttring 130 0,1 0,1 Verksamhetens kostnader totalt ,5 95,4 Avskrivningar ,6 2,6 Effekten av förändringar av nya pensionsberäkningar ,5 1,5 Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar ,5 98,4 Kostnader utanför verksamhetsresultatet ,8 0,8 Kostnader totalt ,3 96,2 Investeringsutgifter för byggnader och mark ,9 2,0 Investeringsutgifter för inventarier ,8 1,8 Summa investeringsutgifter ,7 3,8 Utgifter totalt ,0 exkl köp från landsting/regioner ,0 1 Exkl inköp av finansiella anläggningstillgångar.

11 10 Statistik om hälso- och sjukvård Även balansräkningen har en ny uppställningsform från och med 1998, då en ny post Avsättningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts, pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998 redovisas liksom premieskulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (löf). Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Tidigare redovisades hela pensionsskulden och premieskulden till löf som en långfristig skuld. 2.2 Utgifter efter utgiftsslag Landstingens och regionernas totala kostnader uppgick till 222,6 miljarder kronor och de totala utgifterna till 231,2 miljarder kronor Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner (kostnaden räknas både i säljande och köpande landsting) hamnar utgifterna på 224,4 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 31 procent och övriga kostnader för personal 16 procent av utgifterna. Detta framgår av tabell 4 och diagram 1. Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag 2006, samtliga landsting och regioner Försäljning av tjänster 2 % Patientavgifter 3 % Generella statsbidrag 16 % Erhållna bidrag 3 % Försäljning av verksamhet 2 % Övrigt 2 % Skatteinkomster 72 % 2.3 Inkomster efter inkomstslag Landstingens totala inkomster uppgick till 224,5 miljarder kronor Landstingsskatten utgjorde cirka 72 procent av inkomsterna (exklusive försäljning till landsting). Det generella statsbidraget (nettoredovisat), 35,8 miljarder kronor, motsvarade 16 procent av inkomsterna. Detta framgår av tabell 5 och diagram 2. Tabell 5 Inkomster efter inkomstslag 2006, samtliga landsting och regioner Inkomstslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av inkomstinkomsterna erna exkl försäljning från lt/region Patientavgifter och andra avgifter ,6 2,7 varav för öppenvård ,0 1,0 varav för sluten vård 540 0,2 0,2 varav för tandvård ,2 1,2 varav övrigt 353 0,2 0,2 Försäljning av verksamhet ,0 2,2 varav till landsting/region ,9 Försäljning av tjänster ,3 2,4 varav till landsting/region 703 0,3 Försäljning av material och varor ,5 0,6 Erhållna bidrag ,7 2,8 varav specialdestinerade statsbidrag ,6 1,7 Övriga intäkter ,7 0,7 Verksamhetens intäkter totalt ,8 11,0 Intäkter utanför verksamhetsresultatet ,2 89,0 varav bidrag från staten (netto) ,9 16,5 varav ränteinkomster 750 0,3 0,3 varav skatteintäkter ,4 71,7 Intäkter totalt ,0 100,0 Summa investeringsinkomster ,0 0,0 Inkomster totalt ,0 exkl försäljning till landsting/region ,0 1 Exkl inköp av finansiella anläggningstillgångar.

12 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet har delats in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokostnaden för hälso- och sjukvård uppgick till 173,5 miljarder kronor och nettokostnaderna för regional utveckling till 13,2 miljarder Cirka 93 procent av landstingens kostnader gick därmed till hälso- och sjukvårdsändamål. Nettokostnaden för huvudområdet hälso- och sjukvård 2005 var 165,4 miljarder kronor medan den 2006 uppgick till cirka 173,5 miljarder. Volymmässigt blir detta en ökning i fast pris på 2,5 procent. För samtliga verksamheter blir ökningen i fast pris 2,6 procent. En samlad redovisning av samhällets kostnader (inklusive statens och hushållens utgifter) för hälso- och sjukvård presenteras av scb i Nationalräkenskaperna. För 2006 beräknades utgifterna för hälso- och sjukvården till 222,5 miljarder kronor. Kommunerna har efter Ädelreformen 1992 ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I nationalräkenskaperna redovisas detta inom äldre- och handikappomsorgen. Enligt rapporten Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? från Sveriges Kommuner och Landsting beräknas de kommunala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka 17 miljarder kronor Tabell 6 Kostnader och intäkter efter område , samtliga landsting och regioner, inklusive Gotland kommuns nettokostnader för hälso- och sjukvård, miljarder kronor Netto- Verksamhetens kostnad 2 externa interna externa interna kostnader kostnader intäkter intäkter Primärvård 28,7 24,7 13,0 2,5 6,6 Specialiserad somatisk vård 90,5 70,7 43,2 9,2 14,9 Specialiserad psykiatrisk vård 16,1 14,1 7,5 1,2 4,3 Tandvård 4,7 7,2 2,4 3,6 1,4 Övrig hälso- och sjukvård 12,9 15,1 5,7 4,2 3,9 Läkemedelsförmån 19,4 19,4 0,0 0,0 0,0 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,1 1,0 0,2 0,0 0,0 Hälso- och sjukvård 173,5 152,2 72,0 20,7 31,1 Utbildning 0,8 1,9 0,4 1,5 0,1 Kultur 2,3 2,8 0,3 0,6 0,1 Trafik och infrastruktur 8,8 10,3 0,3 1,7 0,0 Allmän regional utveckling 1,2 1,3 0,1 0,1 0,0 Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Regional utveckling 13,2 16,3 1,0 3,9 0,2 Serviceverksamheter 0,0 45,2-11,6 6,3 27,3 Övrigt 3 4,4 7,2 0,0 0,1 2,7 Summa verksamhet 4 191,1 221,0 61,4 31,0 61,4 Finansiering utanför verksamheten 1,8 193,4 skatteintäkter 155,9 generella statsbidrag 35,8 finansiella intäkter/kostnader 1,7 1,8 extraordinära intäkter/kostnader 0,1 0,0 1 Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen har brutits ut och re- konto 446. dovisas som ett eget verksamhetsområde. 4 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderar 2 Bruttokostnad minus bruttointäkt. Gotlands kommuns nettokostnader (1 227 mnkr) för hälso- och 3 Interna ränteintäkter, intäkter för tandvårdsmoms, effekten av föränd- sjukvård. När det gäller verksamheternas kostnader och intäkter ringar av nya pensionsberäkningar 2006 och pensionsutbetalningar under ingår inte Gotland.

13 12 Statistik om hälso- och sjukvård Diagram 3 Nettokostnader efter område 2006, samtliga landsting och regioner Övrigt 2 % Trafik och infrastruktur 5 % Övrig hälso- o sjukvård, inkl pol verksamhet 8 % Tandvård 3 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Läkemedelsförmån 10 % 3.1 Kostnader efter område Primärvård 15 % Specialiserad somatisk vård 48 % Läkemedelsbidraget generellt fr o m 2005 Läkemedelsbidraget redovisas från och med 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag vilket gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder. Tidigare har statsbidraget, som grovt sett motsvarat kostnaden, redovisats tillsammans med kostnaderna i verksamheten. Vid jämförelser mellan landsting används begreppet nettokostnad och därmed har läkemedelsförmånen fram till 2005 inte påverkat kostnaderna i någon större utsträckning. Diagram 4 Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2006, tusental kronor per invånare Tusental kronor per invånare Stockholm Hälso- o sjukvård Regional utveckling Genomsnitt för riket = kr/inv Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten I tabellbilagan redovisas kostnaderna för läkemedel både inom och utanför läkemedelsförmånen, se tabell E 29 E 30. Bakgrunden till den ändrade redovisningen är det nya avtalet med staten, där läkemedelsbidraget är förutbestämt för åren och därmed inte påverkas av kostnadsutvecklingen i de enskilda landstingen. Utvecklingen inom läkemedelsområdet har lett till att det i allt mindre utsträckning går att matcha läkemedelsbidraget mot förmånskostnaderna. Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna. Av de totala nettokostnaderna är det specialiserad somatisk vård (48 %), primärvård (15 %), läkemedelsförmån (10%) och specialiserad psykiatrisk vård (9 %) som har de största andelarna. De fyra områdena tillsammans motsvarar 82 procent av landstingens totala nettokostnader. Under huvudområdet Regional utveckling utgör trafik och infrastruktur det resursmässigt största delområdet med 5 procent. I tabellerna E 2 och E 3 i tabellbilagan redovisas en översikt av verksamheternas nettokostnader för de enskilda huvudmännen i miljoner kronor respektive kronor per invånare. En översiktlig nettokostnadsutveckling mellan åren 2005 och 2006 återfinns i tabell E Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna för sjukvård respektive regional utveckling per invånare i respektive landsting. Nettokostnaderna är de kostnader som ska finansieras med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvarsområdena skiljer sig något mellan landstingen. Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inte läkarinsatser, kan överlämnas från landsting/ regioner till kommuner och så har skett hos cirka hälften av landstingen/regionerna. Stockholms läns landsting ansvarar som enda landsting/region för färdtjänst. Norrbottens läns landsting har överlämnat ansvaret för rehabilitering till kommunerna i länet. Västra Götalandsregionen har unika kostnader för vissa verksamheter under regional utveckling. För mer information se EkonomiNytt 12/06.

14 Hälso- och sjukvård 13 4 Hälso- och sjukvård 4.1 Kostnader efter område I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård (174 miljarder kronor) gick 52 procent till specialiserad somatisk vård, 17 procent till primärvård och 9 procent till specialiserad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar handikapp- och hjälpmedelsverksamhet samt ambulans- och sjuktransporter, motsvarade 7 procent av nettokostnaderna. Från och med 2005 redovisas läkemedelsförmånen som ett eget område. Syftet med detta är att tydliggöra den förändring som har skett gällande redovisning av läkemedelsbidraget från och med Bidraget redovisas inte längre i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Detta gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder då kostnaderna för läkemedelsförmånen fortfarande redovisas i verksamheten (se kapitel 3). År 2006 utgör dessa 19 miljarder 11 procent av hälso- och sjukvårdens nettokostnader. 4.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 6 presenteras uppgifter om hälso- och sjukvårdskostnader för enskilda huvudmän. Nettokostnaderna redovisas per invånare och område. Som beskrivits i föregående kapitel finns vissa olikheter i ansvarsområden mellan landstingen, som förklarar vissa kostnadsskillnader. Det finns andra orsaker till skillnader i kostnader mellan huvudmännen, bland annat har landstingen olika förutsättningar att bedriva verksamhet. I utjämningssystemet används för hälso- och sjukvården ett så kallat behovsindex för att utjämna för strukturella skillnader, bland annat i vårdtyngd, demografi och socioekonomi (ålder, inkomst, sysselsättning med mera) samt merkostnader i gles bebyggelse och merkostnader för små landsting. Diagram 5 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2006, samtliga huvudmän Övrig hälso- och sjukvård 7 % Tandvård 3 % Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1 % Läkemedelsförmån 11 % Primärvård 17 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Specialiserad somatisk vård 52 % Diagram 6 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvudman 2006, tusental kronor per invånare Tusental kronor per invånare Tandvård Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Genomsnitt för riket = kr/inv Läkemedelsförmånen Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Övrigt Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 28 i tabellbilagan.

15 14 Statistik om hälso- och sjukvård Prestationer i översikt Fler prestationsmått redovisas Som mått på prestationer i hälso- och sjukvården används besök respektive vårdtillfälle/utskriven patient. Besök används för att beskriva behandlingar i öppen vård och vårdtillfällen behandlingar i sluten vård. Båda måtten är trubbiga men genom att använda den information som finns om varje enskilt vårdtillfälle i det så kallade patientregistret kan vårdtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos med mera. Vårdtillfällena kan dessutom grupperas i så kallade DRG-system 2. I ett sådant system är grupperna såväl medicinskt som resursmässigt homogena. För läkarbesök i den öppna specialiserade vården finns motsvarande möjligheter att komplettera måttet besök med information om diagnos, ålder etc. Inom den specialiserade vården särskiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet 3 som öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Enligt regelverket ska det för patienten finnas en upprättad vårdplan. Exempel på dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill säga kirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggs in på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet och besök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder. Hemsjukvård, som enligt det nationella termarbetet definieras som en tredje vårdform vid sidan av öppen och sluten vård, särredovisas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl primärvård som specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården delområden inom samtliga tre områden. Besök inom hemsjukvård får därmed en annan innebörd än besök på mottagning eller besök inom dagsjukvård. Inom primärvården har det blivit allt vanligare att ett vanligt besök på vårdcentralen ersätts med en telefonkontakt. Från och med 2001 insamlas uppgifter om antalet telefonkontakter. För Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård Öppenvård Mottagningsbesök Hembesök Telefonkontakt Öppenvård Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet Mottagningsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Mottagningsverksamhet Mottagningsbesök inkl. ev hembesök Sluten vård Vårdtillfälle Dagsjukvård Dagsjukvårdsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Sluten vård Vårdtillfälle 2. Diagnosrelaterade grupper. 3. Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvården.

16 Hälso- och sjukvård 15 att räknas/registreras ska telefonkontakten ersätta ett vanligt besök och det ska finnas en journalanteckning enligt journallagen. Ytterligare en differentiering av prestationerna i öppen vård erhålls genom att hembesök särredovisas. Detta sker dock enbart i primärvården beroende på att hembesöken framförallt sker där. I figuren på sidan 14 sammanfattas de prestationsbegrepp som har använts i denna rapport. All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas De kostnader som redovisas för en verksamhet och ett landsting, inkluderar kostnader för verksamhet som landstinget har köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser med andra ord den verksamhet som har konsumerats av invånarna i landstinget, oavsett vem som har producerat den. (Kostnader för verksamhet som landstinget har sålt har på motsvarande sätt exkluderats.) För att kunna koppla samman kostnader och verksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifterna om prestationer på samma sätt, det vill säga de ska inkludera verksamhet som har köpts av andra producenter än landstinget. För verksamheter där en relativt omfattande köpt verksamhet finns, presenteras uppgifter separat för köpt verksamhet, i annat fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfinansierade verksamheten totalt. Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestationerna inom öppen vård och hemsjukvård i sammanfattning. I primärvården redovisas förutom prestationerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även telefonkontakter i de fall de har journalförts och ersatt ett vanligt besök. I specialiserad vård förekommer förutom mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även dagsjukvårdsbesök. Observera att några landsting även för 2006 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga. Tabell 7 Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2006, samtliga huvudmän, tusental Primärvård Specialiserad Specialiserad Totalt, somatisk vård psykiatrisk vård Hälso o sjukvård varav Annan varav Annan varav Annan varav Annan vårdgivare vårdgivare vårdgivare vårdgivare Läkare Mottagningsbesök och hembesök varav allmänläkarvård mödrahälsovård barnhälsovård Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvårdsbesök med läkarmedverkan Annan personalkategori än läkare Mottagningsbesök och hembesök varav mödrahälsovård barnhälsovård handikapp-/hjälpm verks Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvårdsbesök utan läkarmedverkan Några landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård från mottagningsbesök och hembesök, varför uppgifterna är underskattade. 2 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård (ej primärvård/specialiserad vård).

17 16 Statistik om hälso- och sjukvård Diagram 7 Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård 2006 efter typ av vårdkontakt och område, samtliga huvudmän, tusental Tusental vårdkontakter Dagsjukvårdsbesök Telefonkontakter Mottagnings- och hembesök Hemsjukvårdsbesök Som framgår av diagram 7 sker flest besök i primärvård. Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i primärvården, men antalet besök är sannolikt underskattat. På samma sätt är dagsjukvårdsbesöken ofullständigt redovisade. Några huvudmän har haft svårt att separera dagsjukvårdsbesök från vanliga besök hos läkare och andra personalkategorier i specialiserad vård. 0 Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso och sjukvård Diagram 8 Läkarbesök 1 och besök 1 hos övriga personalkategorier 2006 efter område, samtliga huvudmän, tusental Tusental besök Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälsoo sjukvård I diagram 8 presenteras uppgifter om hur besöken fördelas på läkare respektive övrig sjukvårdspersonal. Flest besök görs hos andra personalkategorier än läkare i primärvård. Läkarbesöken fördelar sig i stort sett jämnt mellan primärvård och specialiserad vård Läkare Annan personal än läkare Diagram 9 Totalt antal besök 1 per invånare efter område och huvudman 2006 Besök/invånare Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Genomsnitt för riket = 6,6 Övrig hälso o sjukvård I diagram 9 visas antalet besök per invånare och huvudman. Genomsnittligt antal besök per invånare i riket var 6,6. Även fördelningen av besök mellan de olika delarna av hälso- och sjukvården framgår av diagrammet. Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök o dagsjukvårdsbesök. 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök, hos läkare och annan personal.

18 Hälso- och sjukvård 17 Vårdkontakter i sluten vård I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om prestationer i sluten vård, vårdtillfällen, efter medicinsk huvudgrupp. I bilaga 2 framgår vad som ingår under respektive huvudgrupp. Diagram 10 Vårdtillfällen 2006, samtliga huvudmän Psykiatrisk vård 6 % Övrig somatisk vård 6 % Primärvård 0,3 % Kirurgisk korttidsvård 43 % Medicinsk korttidsvård 45 % 4.4 Besök och vårdplatser åren I tabell 8 (på sidan 18) och diagram 11 presenteras uppgifter om antalet besök åren 2001 till Före 2004 redovisades inte dagsjukvården uppdelad på läkare respektive annan personalkategori. Därför redovisas besöken inklusive dagsjukvård först från och med Diagram 11 Besök 1 åren , samtliga huvudmän, tusental Läkare Annan personal än läkare Tusental Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och åren dagsjukvårdsbesök.

19 18 Statistik om hälso- och sjukvård Tabell 8 Besök 1 samt procentuell förändring , tusental, samtliga huvudmän Läkarbesök Totalt , , , , , , ,0 procentuell förändring 0,2 5,2 0,1 0,4 1,5 varav Primärvård , , , , , , ,8 procentuell förändring 0,3 4,5 2,0 2,4 2,2 Specialiserad somatisk vård , , , , , , ,8 procentuell förändring 0,3 6,0 2,3 1,7 1,0 Specialiserad psykiatrisk vård 916,6 950,9 925,3 915,1 937,7 937,8 933,4 procentuell förändring 3,7 2,7 1,1 0,0 0,5 Besök hos annan vårdpersonal än läkare Totalt , , , , , , ,4 procentuell förändring 2,4 2,0 3,3 0,1 3,1 varav Primärvård , , , , , , ,2 procentuell förändring 2,3 1,3 1,9 0,3 2,5 Specialiserad somatisk vård 5 658, , , , , , ,4 procentuell förändring 0,3 6,1 7,4 0,0 5,5 Specialiserad psykiatrisk vård 2 554, , , , , , ,7 procentuell förändring 7,6 1,7 4,9 4,6 2,7 Övrig hälso- och sjukvård 404,8 432,8 402,4 458,0 458,0 423,4 444,2 procentuell förändring 6,9 7,0 13,8 7,5 4,9 Samtliga besök Totalt , , , , , , ,4 procentuell förändring 1,3 3,4 1,8 0,5 2,4 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök. 2 Exklusive dagsjukvård. Index, 2001 = Antalet läkarbesök har minskat under perioden Mellan 2005 och 2006 ökade totala antalet läkarbesök med i genomsnitt 1,5 procent. I tabell V 4.1 i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mellan 2005 och 2006 per huvudman. Diagram 12 Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen åren Medicinsk korttidsvård 105 Kirurgisk korttidsvård Specialiserad psykiatrisk vård Geriatrisk vård Vårdplatser, totalt Redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare har ökat i antal mellan 2005 och Den genomsnittliga ökningen var 3,1 procent. I tabellbilagan visas besökens förändring per huvudman i tabell V 4.2. Antalet vårdplatser har successivt minskat under en rad år och detta gäller även för perioden 2001 till 2006 enligt uppgifterna i tabell 9. Antalet disponibla vårdplatser totalt har minskat från till mellan 2005 och Minskningar har skett inom såväl den specialiserade somatiska vården som den specialiserade psykiatriska vården. I tabell V34 i tabellbilagan visas vårdplatsernas förändring mellan 2005 och 2006 per huvudman. I diagram 12 visas utvecklingen av antalet vårdplatser totalt och i vissa huvudgrupper. Minskningen av vårdplatser inom specialiserad psykiatrisk vård har planat ut mellan 2005 och

20 Hälso- och sjukvård 19 Tabell 9 Vårdplatser efter verksamhetsområde , samtliga huvudmän Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen varav Primärvård Specialiserad somatisk vård varav Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Övrigt Specialiserad psykiatrisk vård Vårdplatser vid övriga enheter Totalt Vårdplatser/1 000 inv 3,3 3,1 3,0 3,0 2,9 2,9 Tekniska platser Platser på patienthotell Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande. 2 Exkl tekniska platser och platser på patienthotell. 4.5 Utgifter och inkomster Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjukvårdens externa kostnader, exklusive köp från landsting och regioner, till 145,8 miljarder kronor och de externa intäkterna (exklusive försäljning till landsting och regioner) till 14,4 miljarder år Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttointäkter) var 172,3 miljarder kronor och utgifterna för investeringar 4,0 miljarder. Ovanstående uppgifter för respektive huvudman återfinns i tabellerna E 25 E 28 i tabellbilagan. Tabell 10 Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2006, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet varav från landsting/regioner Lämnade bidrag Material och tjänster varav läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader exkl köp från landstig/regioner Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet varav till landsting/regioner Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor 504 Erhållna bidrag Övriga intäkter 596 Verksamhetens externa intäkter exkl försäljning till landsting/regioner Summa investeringsinkomster 4

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008 Verksamhet och ekonomi i landsting

Läs mer

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002. Landstingsförbundet publicerar årligen statistikrapporter med uppgifter om verksamhet och

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner 2 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av:

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2012 1 Statistik om hälso- och sjukvård

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2003 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner 2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn 08-452 77 22 Vanja

Läs mer

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010 VERKSAMHET OCH EKONOMI

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2013 1 Statistik om hälso- och sjukvård

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011 VERKSAMHET OCH EKONOMI

Läs mer

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 1(7) till tabellerna Bokslut 2009 Tabell 1 Resultaträkning 2009 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå

Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007. Landstingens verksamheter kostade 198,4 miljarder. Ökade kostnader på verksamhetsnivå OE 28 SM 0801 Landstingens verksamhetskostnader Uppgifter från landstingens verksamhetsindelade bokslut 2007 Data from county councils financial statements I korta drag Landstingens verksamheter kostade

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 07/

Ekonomi Nytt. Nr 07/ Ekonomi Nytt Nr 07/2015 2015-03-06 Dnr SKL 15/1299 Jessica Bylund 08-452 77 18 Lennart Tingvall 08-452 77 01 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge LOV 2016-05-09 1 (5) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge april 2016 Totalt fanns i april 2016 1.154 stycken vårdcentraler inom primärvård,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 LOV 2016-11-15 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 Totalt fanns i april 2016 1.151 stycken vårdcentraler

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1 Delårsrapport Januari-augusti 2016 2016-09-27/Regionstab Ekonomi 1 Resultatrapport Region Gävleborg Januari-augusti 2016, mnkr Utfall Budget Avvikelse Föregående år Förändring % Verksamhetens intäkter

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98)

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) 2002-03-08 Dnr 1(1) s er, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) Lf 98 är resultatet av ett samlat och gemensamt arbete mellan samtliga regioner och landsting, Gotlands kommun, Socialstyrelsen, Svenska

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) SCBFS 2015:29 Bilaga 3 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund.

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Offentlig ekonomi Kommunernas resultaträkningar för 2004 visar ett sammanlagt överskott på 2,4 miljarder kronor före extraordinära poster. Årets resul

Offentlig ekonomi Kommunernas resultaträkningar för 2004 visar ett sammanlagt överskott på 2,4 miljarder kronor före extraordinära poster. Årets resul 11 Kommuner, landsting och kommunalförbund I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i kommuner, landsting och kommunalförbund. I avsnittet används i första hand

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2015 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG

Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård Jämförelse mellan landsting Upplysningar om innehållet: Lena Bäckström,

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Bokslutskommuniké 2011

Bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommuniké 2011 Bokslut 2011, preliminärt (Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar det slutgiltiga bokslutet i mars/april) Ekonomi Större budgetavvikelser Landstinget Sörmland redovisar

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452 79 46 Frågor om kommunsektorn

Läs mer

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2015

Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2015 PM 2016-08-25 Vårt dnr: 16/04417 1 (8) Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Olle Olsson Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Jonas Eriksson EJ

Läs mer

Vad är prognosen för 2014

Vad är prognosen för 2014 Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer