Definitioner till tabellerna Bokslut Tabell 1 Resultaträkning 2009

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 1(7) till tabellerna Bokslut 2009 Tabell 1 Resultaträkning 2009 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för landstinget och för landstingskoncernen. I koncernen har räkenskaperna för landstingsägda företag konsoliderats med landstingets räkenskaper. Företagen ingår med proportionell ägarandel. De delägda företagen konsolideras normalt med dess ägarandel om landstinget har en ägarandel om 20 procent eller mer. Landstingskoncernens interna kostnader och intäkter är eliminerade. I landstingens resultaträkning ingår den landstingsfria kommunen Gotland med både dess landstingsverksamhet och kommunverksamhet. Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter blandmodellen. Det innebär att pensioner intjänade från och med 1998 ska redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 ska däremot redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Till skillnad från övriga landsting använder landstinget i Östergötland och landstinget i Jönköping den s.k. fullfonderingsmodellen i sin redovisning för beräkning av personalens pensionskostnader. I redovisning enligt fullfonderingsmodellen tas hela pensionskostnaden, inklusive den intjänad före 1998, med som en kostnad vilket påverkar resultatet för dessa landsting. Uppgifterna för Östergötland och Jönköping redovisas därför separat. Dessa landsting ingår i totalbeloppen för riket där samtliga landsting är beräknade enligt blandmodellen. Verksamhetens intäkter Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera. Verksamhetens kostnader Här redovisas huvuddelen av landstingets löpande externa kostnader, till exempel löner, arbetsgivaravgifter, hyror, bidrag, förändrad pensionsavsättning, utbetalda pensioner, inköp av varor och tjänster, läkemedel etc. Avskrivningar

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 2(7) Till avskrivningar hör planenliga avskrivningar på landstingens anläggningstillgångar. Även nedskrivningar hänförs normalt till avskrivningar, i de fall de inte klassificeras som extraordinära. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minskad med kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som landstinget måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning samt räntenetto. Skatteintäkter De skatteintäkter som redovisas är landstingets preliminära skatteintäkter 2009 baserade på eget skatteunderlag. Slutavräkning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för 2009 samt definitiv korrigering av slutavräkning för 2008 ingår. Denna periodiseringsmetod rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning. Utjämningssystemet netto Här redovisas anslaget för kommunalekonomisk utjämning (inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag samt regleringspost). Ett landsting kan samtidigt få ett bidrag och betala en avgift inom systemet. Anslaget är nettoredovisat vilket innebär att minustecken indikerar att landstinget är nettobetalare i utjämningssystemet. Övriga generella statsbidrag Övriga generella statsbidrag består av generella bidrag från staten som ligger utanför utjämningssystemet, bland annat bidrag för minskad sjukfrånvaro. Finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår här. Resultat före extraordinära poster Denna resultatnivå (summeringsnivå) visar resultatet för landstingets löpande verksamhet före eventuellt förekommande extraordinära poster. Extraordinära poster

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 3(7) Här redovisas kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med landstingets ordinarie verksamhet och som inte inträffar ofta eller regelbundet. Årets resultat Här summeras landstingens samtliga kostnader och intäkter. Ett överskott visar hur mycket landstingets bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. Tabell 2 Balansräkning 2009 Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder landstinget har vid årets slut. Tillgångarna delas grovt upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Skulderna delas upp i avsättningar, långfristiga och kortfristiga skulder. Skillnaden mellan tillgångar och skulder benämns som Eget kapital och kan beskrivas som landstingets bokförda nettoförmögenhet. Den förändring som sker av det Egna kapitalet under ett år är i princip liktydigt med resultatnivån Årets resultat som redovisas i resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar Här redovisas mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner, inventarier. Tillgångarna ska värderas efter anskaffningsvärdet minus planenliga avskrivningar. Förekommande immateriella anläggningstillgångar ingår också i denna summa. Finansiella anläggningstillgångar Här redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placering samt långfristiga fordringar. Bidrag till statlig infrastruktur Enligt en utökning i lagen om kommunal redovisning ska bidrag som kommuner och landsting lämnar till statlig infrastruktur redovisas på ett separat konto. Ändringen träder i kraft från och med bokslutsåret Här redovisas aktivering av bidrag till statlig infrastruktur med stöd av den utökade lagen. Omsättningstillgångar Här redovisas förråd, kundfordringar, kortfristiga placeringar, likvida medel samt övriga kortfristiga tillgångar.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 4(7) Eget kapital Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar. Avsättningar för pensioner och löneskatt Här redovisas pensionsskuld och särskild löneskatt enligt blandad modell för landstingets avtalspensioner. Landstinget i Östergötland och landstinget i Jönköping tillämpar den s.k. fullfonderingsmodellen och redovisas därför separat. Utöver pensionsskulden redovisas även andra pensionsliknande skulder här, till exempel garantipensioner. I koncernbalansräkningen har denna rubrik slagits ihop med rubriken "Andra avsättningar". Företagens pensionsskuld är inte beräknad enligt blandad modell, hela pensionsskulden ingår för dem. Övriga avsättningar Här redovisas sådana skulder som har en oklar förfallotid eller viss osäkerhet vad gäller storlek. Långfristiga skulder Här redovisas långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Kortfristiga skulder Här redovisas de skulder som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. Pensionsförpliktelser och löneskatt som ej redovisas i balansräkning Här anges de pensionsåtaganden som landstinget har till sin nuvarande och tidigare personal intjänade före år 1998 och som enligt redovisningslagen, som förordar blandmodellen, inte ska redovisas i balansräkningen. Tabell 3 Nettokostnader för landstigens verksamheter 2009 I tabell 3 presenteras landstingens nettokostnader fördelade på olika verksamhetsområden. Nettokostnad erhålls genom att minska driftredovisningens kostnader med verksamhetens samtliga intäkter, i huvudsak riktade statsbidrag, avgifter samt andra försäljningsintäkter.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 5(7) Principerna för kostnadsfördelningen innebär att alla externa och interna intäkter och kostnader påförs verksamheterna. Detta innebär att till exempel administration och servicekostnader fördelats på de olika verksamhetsområdena. Sådana fördelningar är i vissa fall komplicerade att göra eftersom landstingens organisation och ekonomistyrning ger en annan struktur på kostnader och intäkter än den som efterfrågas i räkenskapssammandraget (RS). I många fall kan uppdelningar endast göras via olika schablonmetoder. Primärvård Primärvård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Primärvården består i huvudsak av vård utfört av läkare som är specialister i allmänmedicin, distriktssköterskeverksamhet, sjukgymnastik samt mödraoch barnhälsovård. Specialiserad somatisk vård Den specialiserade vården, både somatisk och psykiatrisk, omfattas av hälsooch sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. Den specialiserade somatiska vården omfattar all somatisk vård, alltifrån den som ges vid mottagningar hos organspecialister på eller utanför sjukhus till den mest högspecialiserade regionsjukvården. Området omfattar medicinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabilitering, geriatrisk vård med mera. Specialiserad psykiatrisk vård Den specialiserade psykiatriska vården omfattar specialiserade insatser vid psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning inom både öppen och sluten psykiatrisk vård. Området omfattar allmän psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri. Även beroendevård av personer med missbruk av till exempel alkohol eller andra droger ingår. Övrig hälso- och sjukvård

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 6(7) Under övrig hälso- och sjukvård redovisas kostnader för bland annat verksamheter som forskning och utveckling (FoU) och folkhälsoarbete vad gäller kollektiva insatser. Under området redovisas också social verksamhet samt insatser och stöd enligt LSS. Tandvård Med tandvård avses alla åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan. Tandvård omfattar allmäntandvård, kollektiv tandhälsovård, specialisttandvård, sjukhustandvård inklusive tandvård som ges vid övriga vårdinstitutioner samt tandtekniska laboratorier. Under tandvård redovisas också asyltandvård. Läkemedel inom läkemedelförmånen Här redovisas bidraget för läkemedelsförmånen. Från och med 2005 räknas läkemedelsförmånen som ett generellt bidrag istället för specialdestinerat bidrag och ingår därför inte i verksamheterna. Regional utveckling Regional utveckling omfattar kostnader för verksamheter hälso- och sjukvård. Den största delen utgörs av trafik och infrastruktur. Andra områden som ingår är utbildning, kultur och allmän regional utveckling. Kostnader utanför verksamheten Kostnader utanför verksamheterna omfattar interna ränteintäkter samt pensionsutbetalningar utanför balansräkningen. Tabell 4 Köp av verksamhet som andel av verksamheternas nettokostnad 2009 I tabell 4 mäts förekomsten av entreprenader (köp av verksamhet) inom olika verksamhetsområden. Köp av verksamhet innebär att en annan producent än landstinget själv producerar landstingskommunalt finansierade tjänster. Här handlar det om köp av en sammanhållen tjänst, inte inköp av varor eller tjänster. Tabell 5 Kostnader för hälso- och sjukvård 2009 I tabell 5 presenteras landstingens kostnader för hälso- och sjukvård per landsting. Kostnadsbegreppet motsvarar landstingens kostnad för egen konsumtion, det vill säga kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamhet till andra landsting och kommuner.

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 7(7) Personalkostnader I personalkostnader ingår löner, exklusive skattefri ersättning, och övriga personalkostnader enligt L-BAS konton 43x1 samt Pensionsutbetalningar för pensioner intjänade före 1998 ingår inte. Köp av verksamhet Här ingår landstingens kostnader för köpt verksamhet enligt L-BAS konton Köp av material och tjänster Materialkostnaderna innehåller L-BAS konton samt I materialkostnaderna ingår därmed också kostnader för läkemedel. Kostnaderna för köp av tjänster innehåller konton 55, 60, 62, 65-70, samt