Resultaten, statistik och konklusioner: www-minedu.fi/pisa

Transkript

1 T r y c K : E r W E K o, n o r d I S K A m I l J ö m ä r K T E T 4 4 1/ i utvärderingen för de matematiska färdigheterna var genomsnittet 500 poäng, i utvärderingen är poängantalet 4. layo UT: AH oy. Det försämrade genomsnittet är som klarade sig bäst har Finlands Jämfört med år har genomsnittet för med 18 poäng sedan undersökningen. Resultaten, statistik och konklusioner: www-minedu.fi/pisa U n d e r v i s n i n g s- o c h ku ltu r m i n i ste r i et g e n o m s n itt i natu r v ete n skap li ga PB 29, Statsrådet Tfn (09) kirjaamo@minedu.fi Finlands representation i PISA:s förvaltningsråd: Undervisningsrådet Tommi Karjalainen i n stituti o n e n fö r Utb i ld n i n g s fo r s kn i n g PB 35, Jyväskylä universitet Tfn pisafin@jyu.fi Professor Jouni Välijärvi, nationell koordinator för PISA Professor Pekka Kupari, PISA:s matematiska utvärdering

2 Finländska ungas matematiska kunskaper hör i ljuset av PISA-resultaten från fortfarande till de bästa bland OECD-länderna. Det nationella genomsnittet i matematik var inom OECD-ländernas grupp på sjätte plats och på tolfte plats bland de 65 deltagarländerna. Det är en klart lägre placering än någonsin tidigare. Bland de femton länder som klarat sig bäst fanns sju asiatiska länder eller områden. Länder som redan tidigare klarat sig bra, som t.ex. Shanghai, Singapore, Hongkong, Taiwan och Korea, har ytterligare förbättrat sina resultat, och denna kvintett ser ut att bilda en egen toppgrupp. I de övriga nordiska länderna är nivån på de matematiska färdigheterna klart lägre än i Finland, men några europeiska länder har kört förbi oss. shanghai 613 finland Läskunnigheten är i internationell jämfö- relse fortfarande på hög nivå. Finlands genomsnitt är bland alla deltagarländer och -områden på sjätte plats och bland OECD-länderna på tredje plats. Endast fem asiatiska länder eller områden klarade sig bättre: Shanghai, Hongkong, Singapore, Japan och Korea. I de övriga nordiska länderna var poängen för läskunnighet betydligt lägre än i Finland.. Det försämrade genomsnittet är som klarade sig bäst har Finlands I fråga om naturvetenskapliga färdigheter hörde finländska unga till de bästa bland OECD-länderna tillsammans med Japan, Estland och Korea. Bland alla deltagarländer och områden kom Finlands poängantal på en femteplats. I de nordiska länderna höll sig Danmark och Norge nära OECD-ländernas genomsnitt, medan Sverige och Island blev klart under genomsnittet. Jämfört med år har genomsnittet för med 18 poäng sedan undersökningen. oecd 4 i utvärderingen för de matematiska färdigheterna var genomsnittet 500 poäng, i utvärderingen är poängantalet 4. peru 368 fär d i g h ete r g e n o m s n itt i natu r v ete n skap li ga

3 det matematiska området ru m och form 17 % 10 % svaga ku nskaper flickors och pojkars matematiska färdigheter på nästan samma nivå I PISA-undersökningen var skillnaden mellan pojkar och flickor i fråga om matematiska färdigheter mycket liten i nästan 40 procent av länderna. Även i Finland var skillnaden mellan könen ytterst liten i fråga om matematiska färdigheter, 3 poäng. Nu klarade sig flickorna för första gången bättre än pojkarna. Flickornas genomsnitt var 520 och pojkarnas 517 poäng. Inom OECD var skillnaden i genomsnitt 11 poäng till pojkarnas fördel. Att flickornas matematiska färdigheter var aningen bättre än pojkarnas syns i hur flickorna och pojkarna var uppdelade i elever med svaga kunskaper och elever med utmarkta kunskaper. Bland eleverna med svaga kunskaper fanns det flera pojkar än flickor, pojkarnas andel var 14 procent och flickornas 11 procent. Däremot fanns det en aning fler pojkar än flickor bland eleverna med utmärkta kunskaper. 16 procent var pojkar medan endast 14 procent var flickor. Även inom olika matematiska innehållsområden fanns det vissa skillnader mellan flickors och pojkars färdigheter i Finland. Inom innehållsområdet osäkerhet var flickornas genomsnitt 5 poäng högre än pojkarnas genomsnitt. Därutöver klarade sig flickorna bättre än pojkarna i kvantitet (3 poängs skillnad mellan genomsnitten). På de två övriga områdena (förändring och samband samt rum och form) fanns det inga skillnader i färdigheterna. Skillnaden mellan pojkar och flickor var också liten i de länder som klarade sig bäst i matematiska färdigheter: Shanghai, Singapore, Taiwan och Macao. De största skillnaderna mellan könen inom OECD-länderna fanns i Luxemburg, Chile och Österrike, där pojkarna klarade sig över 20 poäng bättre än flickorna. YtterlighetsnivÅe rna i matematik Antalet elever med svaga kunskaper har ökat, medan antalet elever med utmärkta kunskaper sjunkit. I Finland finns det alltjämt klart färre elever med svaga kunskaper i matematik än genomsnittet för oecd, medan andelen med utmärkta kunskaper däremot sjunkit så att det närmar sig genomsnittet för oecd. 7 % 12 % svaga ku nskaper 23 % 15 % Utmärkta ku nskaper svenskspråkiga skolor på de finskspråkigas nivå eller svagare Eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland klarade sig nu ungefär lika bra som eleverna i de finskspråkiga skolorna. I alla de tidigare PISA-undersökningarna har de finskspråkiga eleverna varit bättre på matematik än de svenskspråkiga. I läskunnighet och naturvetenskaper klarade sig eleverna i de finskspråkiga skolorna fortfarande bättre än eleverna i de svenskspråkiga. Genomsnittet för läskunnighet för eleverna i de svenskspråkiga skolorna var 508 poäng (525 för de finskspråkiga). Genomsnittet för naturvetenskapliga färdigheter för eleverna i de svenskspråkiga skolorna var (547 för de finskspråkiga). I den internationella jämförelsen klarade sig eleverna i de svenskspråkiga skolorna dock bra på alla undersökningens områden och bättre än eleverna i de övriga nordiska länderna. skillnader mellan skolor och regionala skillnader fortfarande små Skillnaderna mellan de finländska skolorna i fråga om matematiska färdigheter är fortfarande rätt små. I PISA-undersökningen var variationen mellan skolorna i Finland bara 6 procent av OECD:s helhetsvariation i fråga om poängantalet för matematik. Internationellt sett är denna andel näst minst. I Finland har skillnaden mellan skolorna hållit sig på en jämn och liten nivå under hela PISA-programmets tid. Jämfört med, då matematik också var huvudområde, har skillnaden mellan skolorna dock vuxit med ca två procentenheter. Färdigheterna i de olika delarna av landet är mycket jämna på undersökningens alla tre områden. Som störst var skillnaden mellan två olika geografiska områden 10 poäng, vilket är mindre än i någon tidigare PISA-undersökning. Att flickorna klarade sig bättre syntes särskilt i Norra och Östra Finland, medan skillnaden är betydligt mindre i Södra Finland. motivation och attityd spelar en viktig roll då man lär sig matematik Bakom goda matematiska prestationer finns många faktorer som bildar ett nätverk med varandra. Goda matematiska färdigheter hör i Finland klart ihop med såväl ungas motivation som deras attityd till studier i och inlärning av matematik. Särskilt intresset för matematik, tron på att man har möjlighet att lära sig samt att man litar på att man klarar av de matematiska uppgifterna förklarar varför skillnaderna mellan matematiska prestationer av finländska unga är större än OECD:s genomsnitt. Däremot förklarar elevens socioekonomiska bakgrund, vilket hör ihop med hemmets ekonomiska, kulturella och sociala kapital, skillnaderna mellan de matematiska prestationerna i Finland jämfört med OECD:s genomsnitt i betydligt mindre grad. Sedan har alla dessa förklaringsandelar för attityd- och motivationsfaktorer hållit sig ungefär lika stora.

4 = högre än oecd:s genomsnitt = lägre än oecd:s genomsnitt SA = standardavvikelse g enomsnitt för poängantal i matematik Shanghai (Kina) Singapore Hongkong (Kina) Taiwan Korea macao (Kina) Japan liechtenstein Schweiz 531 nederländerna Estland Finland Kanada Polen Belgien Tyskland Vietnam österrike Australien Irland Slovenien danmark nya Zeeland Tjeckien Frankrike OECD-länderna 4 Storbritannien Island lettland luxemburg 4 norge 4 Portugal 487 Italien 485 Spanien ryssland Slovakien Förenta Staterna litauen Sverige Ungern Kroatien Israel 466 Grekland Serbien Turkiet rumänien cypern Bulgarien Fören. Arabemiraten Kazakstan 432 Thailand chile malaysia mexiko montenegro Uruguay 409 costa rica Albanien Brasilien Argentina 3 Tunisien 3 Jordanien 386 colombia Qatar Indonesien Peru Högre än motsvarar lägre än Finlands genomsnitt OECD SA pisa är den femte undersökningen i OECD:s undersökningsprogram, som sedan år med tre års mellanrum har utvärderat inlärningsresultat i läskunnighet samt matematiska och naturvetenskapliga färdigheter. Utvärderingens huvudområde ändrar varje gång: huvudämnet har såväl som varit matematik. Utvärderingen av huvudområdet är omfattande, medan man närmast följer med den allmänna utvecklingen av inlärningsresultaten i fråga om de övriga områdena. Den här gången kan man för första gången på ett tillförlitligt sätt utvärdera hur de matematiska färdigheterna har utvecklats med ett närapå tioårsperspektiv. Av de matematiska uppgifterna var en avsevärd del samma som i PISAundersökningen, vilket möjliggör en granskning av utvecklingstrenderna även inom matematikens olika innehållsområden. pisa-matematiken Utvecklar färdigheter för vardagens behov I de matematiska färdigheterna syns tydligt ett behov av att utveckla elevernas färdigheter och förmåga att använda och tolka matematik i de mest olika situationer i vardagen. Enligt PISA:s definition innehåller ett matematiskt kunnande matematisk slutledningsförmåga samt förmåga att använda matematisk information, begrepp, metoder och verktyg för att beskriva, förklara och förutspå fenomen. För att PISAS matematiska prov på ett så omfattande och tillförlitligt sätt skall utvärdera ungas förmåga att använda och tilllämpa sina matematiska kunskaper och färdigheter, bör de uppgifter som väljs till provet vara mångsidiga och situationerna så verklighetstrogna som möjligt. Varje uppgift i provet mäter ett matematiskt innehållsområde. Dessa är kvantitet, osäkerhet, förändring och samband samt rum och form. Därutöver hänför sig varje uppgift särskilt till någon matematisk processfärdighet. Dessa är förmågan att forma, använda och tolka matematik. De matematiska slutresultaten rapporteras såväl i sin helhet som enligt innehållsområde och processfärdighet. omfattande och täckande Urval Målgruppen för PISA-undersökningen utgjordes av elever som under mätningsåret fyller 15 år (födda mellan februari 19 och januari 1997). Materialet samlades in enligt enhetliga provarrangemang från 311 skolor. Från dessa valdes elever slumpmässigt till undersökningen. Skolorna och eleverna valdes av en oberoende internationell statistikbyrå. Av de utvalda eleverna deltog procent i PISAprovet. Alla svenskspråkiga skolor valdes ut, likaså alla skolor där det fanns minst fem elever med invandrarbakgrund. I de utvalda skolorna deltog alla elever med invandrarbakgrund i undersökningen. Att man tog in så många svenskspråkiga elever och elever med invandrarbakgrund i undersökningen kommer att utnyttjas på ett mångsidigt sätt i nationella specialgranskningar. Det stora antalet svenskspråkiga elever och elever med invandrarbakgrund inverkar inte på undersökningens helhetsresultat, eftersom man i den internationella jämförelsen med statistiska metoder återställer gruppernas inverkan så att de motsvarar den verkliga andelen i helheten. I Finland deltog 311 skolor och elever i undersökningen. I kunskaperna i matematik betonas behovet av att utveckla färdigheter för vardagens behov.

5 i utvärderingen för de matematiska färdigheterna var genomsnittet 500 poäng, i utvärderingen är poängantalet 4. Jämfört med år har genomsnittet för med 18 poäng sedan undersökningen. Resultaten, statistik och konklusioner: www-minedu.fi/pisa U n d e r v i s n i n g s- o c h ku ltu r m i n i ste r i et g e n o m s n itt i natu r v ete n skap li ga PB 29, Statsrådet Tfn (09) kirjaamo@minedu.fi Finlands representation i PISA:s förvaltningsråd: Undervisningsrådet Tommi Karjalainen i n stituti o n e n fö r Utb i ld n i n g s fo r s kn i n g PB 35, Jyväskylä universitet Tfn pisafin@jyu.fi Professor Jouni Välijärvi, nationell koordinator för PISA Professor Pekka Kupari, PISA:s matematiska utvärdering T r y c K : E r W E K o, n o r d I S K A m I l J ö m ä r K T E T 4 4 1/ layo UT: AH oy. Det försämrade genomsnittet är som klarade sig bäst har Finlands I PISA-UNDERSÖKNINGEN BETONAS SÄRSKILT DE MATEMATISKA FÄRDIGHETERNA. MATEMATIKEN VAR ÄVEN HUVUDOMRÅDE I UNDERSÖKNINGEN. DÄRFÖR KAN MAN NU FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ ETT TILLFÖRLITLIGT SÄTT GRANSKA DE ÄNDRINGAR SOM SKETT I UNGAS MATEMATISKA FÄRDIGHETER UNDER NIO ÅRS TID