SVENSK SKOLA I INTERNATIONELL BELYSNING

Transkript

1 SVENSK SKOLA I INTERNATIONELL BELYSNING MAGNUS OSKARSSON LEKTOR I NATURVETENSKAPERNAS DIDAKTIK NATIONELL PROJEKTLEDARE PISA MITTUNIVERSITETET HÄRNÖSAND VART TOG VÄRLDENS BÄSTA SKOLA VÄGEN? Sverige har lång historia av hög läskunnighet Genomförandet av grundskolan innebar ett stort kunskapslyft i hela befolkningen Internationella jämförelser av läsförmåga 1991 och 2001 var svenska fjärdeklassare bäst i världen! I PISA 2000 och 2003 var svenska elevers resultat över OECD-medel i såväl läsning som matematik och naturvetenskap. Hög likvärdighet med bättre resultat och mindre skillnader mellan elevers och skolors resultat än de flesta jämförbara länder 1

2 PISA Vad är PISA? Resultat PISA 2012 Vad kan vi lära av andra länder? Vilka slutsatser går att dra? Programme for international student assessment - PISA Mäter 15-åringa elevers kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och problemlösning. 65 deltagande länder, varav samtliga 34 OECD-länder. Prov, elevenkät, skolenkät samt ett digitalt prov. I Sverige deltog knappt elever i 209 skolor i pappersprovet. I det digitala provet deltog ca elever. Pisa mäter LITERACY (omvärldskunskap). Ej kopplat till kursplaner i de olika länderna. 2

3 Varför deltar Sverige i PISA? Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv Trendresultat i relation till andra länder Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem Underlag för politiska beslut PISA Sverige Skolverket, PISA Governing Board (PGB) Eva Lundgren, undervisningsråd i PISA Nationella Centrum (NC), Mittuniversitetet i Härnösand Magnus Oskarsson, projektledare Maria Lundgren, bitr. projektledare Lena Lenner, projektassistent Maria Rasmusson, doktorand Marcus Sundgren, doktorand Nina Eliasson, doktorand Hugo Von Zeipel, lektor Vetenskapliga ledare Naturvetenskap KG Karlsson och Nina Eliasson, MIUN Härnösand Matematik Astrid Pettersson och Samuel Sollerman, Stockholms univ. Läsning Ulf Fredriksson, Stockholms univ. och Maria Rasmusson, MIUN 3

4

5 Går det att lita på PISA? Hur kan ett prov fungera över hela världen på en mängd olika språk i en rad olika kulturer i olika sammanhang? Går det att fuska? Bryr sig eleverna om PISA? 5

6 RESULTAT PISA Sverige resultat i PISA Läsning Ma NV Digital läsning Digital matematik Problemlösning 6

7 Norden - Läsförståelse Sverige Finland Island Danmark Norge PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA 2012 ANTAL OECD-LÄNDER MED SIGNIFIKANT HÖGRE RESP LÄGRE RESULTAT ÄN SVERIGE Läsning Matematik Naturvet. Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre

8 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre resultat än Sverige OECD-länder Övriga länder OECD-länder OECD-länder Japan 538 Shanghai-Kina 570 Italien 490 Slovakien 463 Sydkorea 536 Hongkong-Kina 545 Österrike 490 Chile 441 Finland 524 Singapore 542 Ungern 488 Mexiko 424 Irland 523 Taiwan 523 Spanien 488 Kanada 523 Macao-Kina 509 Luxemburg 488 Polen 518 Vietnam 508 Portugal 488 Estland 516 Israel 486 Nya Zeeland 512 Sverige 483 Australien 512 Island 483 Nederländerna 511 Slovenien 481 Belgien 509 Grekland 477 Schweiz 509 Turkiet 475 Tyskland 508 Frankrike 505 Övriga länder Norge 504 Lettland 489 Storbritannien 499 Litauen 477 USA 498 Ryssland 475 Läsning Danmark 496 Tjeckien 493 NÅGRA BILDER FRÅN SYDKOREA 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 FÖRÄNDRING AV RESULTAT 13

14 5 FÖRÄNDRING LÄSNING Taiwan (3) Turkiet (4) Israel (4) Chile (4) Polen (5) Estland (3) HongKong-Kina (5) Lettland (5) Tyskland (5) Portugal (5) Japan (5) Mexiko (5) Ryssland (5) Litauen (3) Schweiz (5) Ungern (5) Sydkorea (5) Macao-Kina (4) Luxemburg (4) Storbritannien (3) Italien (5) Grekland (5) OECD-medel (5) Belgien (5) Norge (5) Danmark (5) Frankrike (5) Nederländerna (4) Slovakien (4) USA (4) Spanien (5) Tjeckien (5) Kanada (5) Irland (5) Nya Zeeland (5) Österrike (4) Island (5) Australien (5) Finland (5) Slovenien (3) Sverige (5) FÖRÄNDRING MATEMATIK Shanghai-Kina* Israel* Singapore* Turkiet Mexiko Portugal Italien Polen Chile* Taiwan* Tyskland Hongkong-Kina Sydkorea Grekland Ryssland Macao-Kina Estland Schweiz Lettland Japan USA Spanien Österrike Storbritannien OECD-medel Norge Luxemburg Slovenien* Irland Ungern Slovakien Litauen* Kanada Frankrike Belgien Nederländerna Danmark Island Australien Nya Zeeland Finland Sverige 14

15 15 FÖRÄNDRING NATURVETENSKAP Sverige Finland Slovakien Nya Zeeland Island Ungern Taiwan Kanada Grekland Tjeckien Australien Österrike Belgien Slovenien Nederländerna Storbritannien Danmark OECD-medel Frankrike Schweiz Mexico Luxemburg Ryssland Chile Litauen Spanien Norge Tyskland USA Estland Macao-Kina Shanghai-Kina Lettland Hongkong-Kina Irland Portugal Japan Sydkorea Israel Italien Singapore Polen Turkiet LIKVÄRDIGET

16 30 20 OECD Skillnad i poäng mot Läs 2000 Läs 2003 Läs 2006 Läs 2009 Läs Percentiler LÄSNING: ANDEL ELEVER PÅ OLIKA NIVÅER Under nivå 2 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 och över 32 16

17 LÄSNING: MEDELVÄRDEN FLICKOR OCH POJKAR Flickor Pojkar Medel Medel Skillnad Skillnad i poäng mot OEC CD Ma 2000 Ma 2003 Ma 2006 Ma 2009 Ma Percentiler 17

18 30 20 Skillnad i poäng mot OECD NV 2000 NV 2003 NV 2006 NV 2009 NV Percentiler ELEVER MED UTLÄNDSK BAKGRUND? Matematik Alla Infödda

19 20% MELLANSKOLVARIATION 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Läs Ma NV 25.0% Andel skolor med PISA läsresultat under 450 och över 550 isverige 20.0% 15.0% <450 > % 5.0% 0.0% År 19

20 Skolor med låg socio.ek. har lättare att rekrytera lärare Brist på behöriga lärare? Skillnad mellan skolor med olika socioekonomisk sammansättning orea and rael stan and ysia nien alien olen pore tina Rica erna ugal mbia rien krike and sien uen atar cao and nien and weiz nien orge and pan rrike egro tien ada aten edel and mark gern nien burg ong gien and nien Peru nam and Sydko Estla Is Kazakhs Lettla Malay Sloven Ita Po Singap Argen Costa R Nederlände Portu Colom Bulga Frank Finla Tunis Lita Qa Ma Thaila Span grekla Schw Rumän No Ryssla Ja Öster Montene Kroa Kana Förenade arabemira EOECD-me Tyskla Danm Ung Storbritann Luxemb Hongko Belg Isla Jordan P Vietn Irla Skolor med hög socio.ek. har lättare att rekrytera lärare USA UC Chile Tjeck kien Serb bien Tur rkiet Mex xico Indones sien Urug uay Shanhai-K Kina Slovak kien Sve rige Brasi ilien Nya Zeala and Austra alien Taiw wan ELEVATTITYDER 20

21 INSTÄLLNING TILL MATEMATIK Påstående Jag oroar mig ofta för att det kommer att bli svårt för mig på matematiklektionerna Jag blir väldigt spänd när jag ska göra matematikläxor Jag blir mycket nervös när jag löser matematikuppgifter Jag känner mig hjälplöslö när jag löser matematikuppgifter Jag oroar mig för att jag ska få dåligt betyg i matematik ATTITYDER ALLMÄNT Påstående Skolan har inte gjort mycket för att förbereda mig för vuxenlivet Skolan har varit bortkastad tid Skolan har gett mig självförtroende att fatta beslut Skolan har lärt mig saker som kan vara användbara i ett arbete

22 SAMMANFATTNING Resultaten har försämrats inom alla områden Endast två OECD-länder Chile och Mexiko har sämre resultat än Sverige i alla kunskapsområden Alla grupper försämrat resultaten i matematik Lågpresterande elever visar störst försämring i läsförståelse och naturvetenskap En tredjedel av pojkarna når inte grundläggande läsförståelse Fler elever uppfattar skolan som bortkastad tid Ökade skillnader mellan olika elevers och skolors resultat. HAR VI FÅTT EN SORTERINGSSKOLA? Ökad mellanskolvarians tyder på en uppsortering av elever. Ökad andel lågpresterande elever OECD rapporterar vidare att skolor i Sverige med goda elevresultat lt t har lättare att rekrytera behöriga lärare än skolor med låga resultat. 22

23 SKOLVERKETS SATSNINGAR? Medan vissa kommuner deltar i 70 procent av de statliga skolsatsningarna deltar andra i bara var tionde satsning. Det visar en ny genomgång från Skolverket. Storstäder och universitetsstäder deltar oftast och mindre kommuner mer sällan. Karta över genomsnittligt deltagande i antal statsbidragssatsningar, per kommun 23

24 VART TOG VÄRLDENS BÄSTA SKOLA VÄGEN? 90-talets skolreformer - decentralisering blev en marknadisering. Fria skolvalet? Ökande mellanskolvarians tyder på viss sortering av elever. OECD visar dessutom en sortering av lärare Vad prioriteras i ett konkurrensutsatt vinstdrivet system? Vad leder kontrollsystem, konkurrens och resultatstyrning till? Resultatstyrningens trivialskola. Tröskeleffekter i betygssystemet. Avprofessionalisering av lärarkåren. Satsningar och stöd når inte ut i hela landet. Skolk och sen ankomst? Sverige ligger högt, och det finns ett samband både mellan och inom länder. Andra faktorer? Konkurrens med annat? Tråkigt? Nordiska länder högt på nätanvändning. Tack Magnus Oskarsson Mittuniversitetet Härnösand 24