Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier"

Transkript

1 Bilder av skolan Resultat från /PISA KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren Britt-Marie Backlund Ulf Fredriksson PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand /PISA 1 /PISA 3 Syftet med PISA-studier I PISA mäts läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande Datainsamling 2000, 2003, 2006, 2009 Fånga det samlade kunnandet hos 15- åringar, omvärldskunskap. I vilken grad bidrar respektive lands utbildningssystem till att eleverna är rustade att möta framtiden? Utgår ej från läro- och kursplaner /PISA 2 /PISA 4 1 2

2 Varför deltar i PISA? Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv Trendresultat i relation till andra länder Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem Underlag för politiska beslut /PISA 5 Mätning FIMS 1964 FISS 1970/71 SIMS 1980 SISS 1983 IEA LF 1991 TIMSS 1995 PISA 2000 PISA 2003 TIMSS 2003 Internationella studier och s resultat Population 13-åringar Avgångsklasser i gymn. 10-åringar 14-åringar Avgångsklasser i gymn åringar (år 7) Avgångsklasser i gymn. 10-åringar (år 4) 14-åringar (år 8) Avg.klasser i gymn. (N & T) 9-åringar 14-åringar 13-åringar (år 7) Avg.klasser (generalister) Avg.klasser (N & T) 15-åringar 15-åringar Skolår 8 Läsförståelse Matematik I botten Genomsnitt I botten Genomsnitt Genomsnitt Över genomsnitt Naturvetenskap Genomsnitt Över genomsnitt Genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt Över genomsnitt /PISA Under genomsnitt Genomsnitt 7 Performance on the mathematics scale Performance on the mathematics scale Student performance and spending per student Förhållandet mellan resultatet i matematik och kostnaden för landets skolsystemet per elev mellan 6 och 15 år. Slovak Republic Poland Slovak Republic Poland Mexico Mexico Czech Republic Hungary Czech Republic Hungary Greece Greece Korea Ireland Korea Ireland Germany Sweden Finland France Austria Netherlands Japan Norway Canada Belgium Spain Switzerland Australia Iceland Denmark United States Germany Sweden France Austria Portugal Norway Italy /PISA 6 0 Source: PISA database, Table Spain Portugal Finland Netherlands Japan Canada Australia Belgium Iceland Italy Denmark United States Switzerland R 2 = 0,15 R 2 = 0, PISA 2006 Omkring elever deltog. Dessa representerade omkring 23 miljoner femtonåringar i de 57 ländernas skolor. I deltog elever i 198 skolor. Majoriteten av eleverna var femtonåringar och gick i grundskolans år nio. Ett fåtal gick i skolår åtta och i gymnasiet. Nationellt centrum för /PISA i ligger vid Mittuniversitet i Härnösand. På uppdrag av skolverket sköts det praktiska genomförandet av undersökningen och där ligger ansvaret för naturvetenskap och läsning. KG Karlsson är nationell projektledare och ansvarar tillsammans med Magnus Oscarsson för naturvetenskap. Karin Taube ansvarar för läsning. Maria Edholm ansvarar för all administration. Stockholms Universitet ansvarar för Matematiken i PISA. /PISA 8 Astrid Petersson och Ingmar Ingemansson 3 4

3 PISA provet Kompetenser i naturvetenskap Eleverna gör ett två timmars prov, med uppgifter från de olika områdena Elevenkät med bakgrundsdata Skolenkät till rektorerna /PISA 9 Förklara företeelser naturvetenskapligt (53 uppgifter) Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar (24 uppgifter) Använda naturvetenskapliga fakta och argument (31 uppgifter) Kunna tillämpa naturvetenskaplig kunskap i en given situation. Kunna beskriva eller förklara företeelser med hjälp av naturvetenskap och förutsäga förändringar. Kunna identifiera korrekta beskrivningar, förklaringar och förutsägelser. Kunna känna igen frågor som går att undersöka med naturvetenskapliga metoder. Kunna identifiera nyckelord för att söka efter naturvetenskaplig information. Ha kunskap om de viktigaste kännetecknen på en naturvetenskaplig undersökning. Kunna tolka naturvetenskapliga argument samt dra och kommunicera slutsatser. Kunna identifiera antaganden, fakta och resonemanget bakom slutsatser. Kunna reflektera över de samhälleliga konsekvenserna av naturvetenskapliga och tekniska framsteg. /PISA 11 Scientific Literacy De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande.. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. Naturvetenskap Den utsträckning i vilken en person Har naturvetenskaplig kunskap och använder den kunskapen för att identifiera frågor, skaffa ny kunskap, förklara natur-vetenskapliga fenomen. Visar förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod Engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare. /PISA 10 Fysikaliska system (17) Levande system (25) Innehåll i naturvetenskap Materiens struktur Materiens egenskaper Kemiska förändringar Kraft och rörelse Energi och energiomvandlingar Växelverkan mellan energi och materia Celler Människan Populationer Ekosystem Biosfären Jorden och rymden (12) Tekniska system (8) Jordens struktur Jordens energi Förändringar av jorden Jordens historia Jorden som planet i rymden Teknikens roll Relation mellan naturvetenskap och teknik Begrepp Viktiga principer /PISA

4 Personlig Samhällelig Global Hälsa (26) Hålla sig frisk, förhindra olyckor, diet Sammanhang Naturresurser Miljö (20) (17) Egen användning ndning av resurser och energi Sjukdomskontroll, Livskvalitet, Avfallshantering Produktsäkerh kerh kostråd, folkhälsa lsa produktion och distribution av mat, energiförs rsörjningrjning, lokalt väderv et, bedömning av risker med brottslighet Epidemier, global Förnyelsebara spridning av system, sjukdomar befolkningstillväxt Egen sophantering Biologisk mångfald, hållbar utveckling, jordförst rstöringring Risker (15) Risker påp personlig nivå, beslut om bostad och dylikt Naturveten- skapens frontlinjer (27) Naturfenomen, sport och fritidsaktiviteter, musik, tekniska prylar Nya material, genteknologi, vapenteknologi, transport Klimatförändrin Rymden, g, krig universums ursprung och struktur /PISA Svenska pojkars och flickors resultat på de olika kompetensskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i ) Resultat på de olika kompetensskalorna 516 (+8) 504 (+3) 507 (-1) 499 (-2) pojkar 503 (+4) 504 (+11) flickor 491 (+1) 494 (-4) Naturvetenskap Förklara företeelser Identifiera Använda naturvetenskapligt naturvetenskapliga naturvetenskapliga frågeställningar fakta och argument /PISA 15 N A T U R V E T E N S K A P Länder med L ä n d e r m e d L ä n d e r m e d e j L ä n d e r m e d s i g n i f i k a n t s i g n i f i k a n t b ä t t r e s i g n i f i k a n t s k i l l n a d. s ä m r e r e s u l t a t ä n rsignifikant e s u l t a t ä n bättre S v e r i g e signifikant skillnad. Ssämre v e r i g e resultat än O E C D - l ä n d e r O E C D - l ä n d e r O E C D - l ä n d e r resultat än Länder med ej Länder med signifikant F in la n d (5 6 3 ) Ö s t e r r ik e ( ) F r a n k r ik e (4 9 5 ) K a n a d a (5 3 4 ) Irla n d ( ) Is la n d (4 9 1 ) J a p a n N-länder y a Z e e la n 1 0 U n g e r n -länder S v e r i g e 4 3 U S A -länder S lo v a k ie n (5 3 ) ( 5 0 ) (4 8 9 ) (5 3 ) ( 5 0 ) (4 8 8 ) A u s t r a lie n (5 2 7 ) O E C D m e d e l ( ) S p a n ie n (4 8 8 ) N e d e r lä n d e r n a (5 2 5 ) P o le n ( ) N o r g e (4 8 7 ) S y d k o r e a (5 2 2 ) D a n m a r k ( ) L u x e m b u r g (4 8 6 ) T y s k la n d (5 1 6 ) Ita lie n (4 7 5 ) S t o r b r it a n n ie n (5 1 5 ) P o r t u g a l (4 7 4 ) T je c k ie n (5 1 3 ) G r e k la n d (4 7 3 ) S c h w e iz (5 1 2 ) T u r k ie t (4 2 4 ) B e lg ie n (5 1 0 ) M e x ik o (4 1 0 ) Finland (563) Österrike (511) Frankrike (495) Kanada (534) Irland (508) Island (491) Japan (531) Ungern (504) USA (489) Ö v r i g a Nya Zeeland H o n g k o n g - K in (530) (5 4 2 ) Ö v r i g a (503) Slovakien K r o a t ie n (488) (4 9 3 ) a T a iw a n EAustralien s t la n d 3 2 ) (527) 3 1 ) medel L e t t la n d (500) LSpanien it a u e n 9 0 ) (488) 8 8 ) L ie c h t e n s t e in SNederländerna lo v e n ie 2 2 ) (525) 1 9 ) Polen R y s s la n (498) INorge s r a e l 7 9 ) (487) 5 4 ) d a M a c a o - K in Sydkorea (5 1 1 ) (522) Danmark C h ile S e r b ie n (496) BLuxemburg u lg a r ie n (4 3 8 ) 3 6 ) (486) 3 4 ) Tyskland (516) U r u g u a y JItalien o r d a ie n 2 8 ) (475) 2 2 ) Storbritannien (515) T h a ila n d R u m ä n ie n MPortugal o n t e n e g r o (4 2 1 ) 1 8 ) (474) 1 2 ) Tjeckien (513) I n d o n e s ie n AGrekland r g e n t in a (3 9 3 ) (3 (473) 9 1 ) Schweiz (512) B r a s ilie n C o lo m b ia TTurkiet u n is n (3 9 0 ) (3 8 8 ) (3 (424) 8 6 ) Belgien (510) /PISA A z r b a d ja n QMexiko a t a r (3 8 2 ) (3 (410) 4149 ) K ir g iz is t a n (3 2 2 ) Svenska pojkars och flickors resultat på de olika innehållsskalorna (inom parentes skillnaden mot pojkar/flickor i ) 502 (-3) 494 (-1) Om naturvetenskap Resultat på de olika innehållsskalorna 508 (0) 488 (-3) 513 (+9) 511 (+11) 526 (+13) 507 (+20) Jorden och rymden Levande system Fysikaliska system /PISA 16 pojkar flickor 7 8

5 Huvudresultat Naturvetenskap På -snitt totalt Svenska elever starka på kunskaper inom naturvetenskap Svenska elever svagare på kunskaper om naturvetenskap Vissa könsskillnader inom underområden Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring Huvudresultat matematik På genomsnittlig -nivå Liten försämring hos de duktigaste eleverna Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring /PISA 17 /PISA 19 MATEMATIK LÄSNING Länder med signifikant bättre resultat än -länder Finland (548) Sydkorea (547) Nederländerna (531) Schweiz (530) Kanada (527) Japan (523) Nya Zeeland (523) Australien (520) Belgien (520) Danmark (513) Länder med ej signifikant skillnad -länder Tjeckien (510) Island (506) Österrike (505) Tyskland (504) (502) Irland (501) medel (498) Frankrike (496) Länder med signifikant sämre resultat än -länder Storbritannien (495) Polen (495) Slovakien (492) Ungern (491) Luxemburg (490) Norge (490) Spanien (480) USA (474) Portugal (466) Italien (462) Grekland (459) Turkiet (424) Mexico (406) /PISA 18 Länder med signifikant bättre resultat än Länder med ej signifikant skillnad Länder med signifikant sämre resultat än -länder -länder -länder Sydkorea (556) Australien (513) Storbritannien (495) Finland (547) Polen (508) Tyskland (495) Kanada (527) (507) Danmark (494) Nya Zeeland (521) Nederländerna (507) medel (492) Irland (517) Belgien (501) Österrike (490) Schweiz (499) Frankrike (488) Japan (498) Island (484) Norge (484) Övriga Övriga Tjeckien (483) Hongkong-Kina (536) Liechtenstein (510) Ungern (482) Estland (501) Luxemburg (479) Portugal (472) Italien (469) /PISA 20 Slovakien (466) S ( ) 9 10

6 Skillnad mot -medel Svenska elevers resultat i läsning Resultat läsning Läsning 2000 Läsning 2003 Läsning 2006 Likvärdighet 6 indikatorer Total variation i elevresultat: ungefär på -genomsnittet Effekt på resultat av elevens egen socioekonomiska bakgrund: ungefär på -genomsnittet percentiler /PISA 21 /PISA 23 Huvudresultat läsning Likvärdighet 6 indikatorer Svenska elever fortfarande mycket goda läsare klart över -genomsnittet Viss försämring hos de allra svagaste läsarna Stora könsskillnader dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna /PISA 22 Variation i resultat mellan skolor: Mindre skillnader mellan skolor i jämfört med Skillnader i skolors socioekonomiska sammansättning: Mindre skillnader i jämfört med Effekt på resultat av skolans socioekonomiska sammansättning: Mindre effekt i jämfört med /PISA

7 Likvärdighet 6 indikatorer Skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund: Infödda-svenskfödda elever med utländsk bakgrund: 48 poäng (: 55p) Infödda-utlandsfödda elever med utländsk bakgrund: 78 poäng (: 58p) Svårt att jämföra länder pga att sammansättning och invandringspolitik varierar mellan länder Förändringar i likvärdighet sedan 2000 och 2003 För fem av sex indikatorer syns inga förändringar över tid För en indikator, variation i resultat mellan skolor syns en fortsatt och tilltagande uppåtgående trend för /PISA 25 /PISA 27 Likvärdighet i ett internationellt perspektiv Läsning Variation mellan skolorna har ett av de mest likvärdiga skolsystemen Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer Finland inte bara det land med bästa resultaten utan har även det mest likvärdiga skolsystemet Matematik Variation mellan skolorna /PISA Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer /PISA

8 Vad kännetecknar länder som lyckas bra i PISA och andra internationella studier? Exempeluppgift Sammanhållet (icke-differentierat) skolsystem Elever med högt läsengagemang och engagemang för skolan generellt Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda relationer mellan lärare och elever Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån /PISA 29 /PISA 31 En exempeluppgift /PISA 30 /PISA

9 /PISA 33 /PISA 35 PISA 2006 Naturvetenskap i fokus intresse engagemang /PISA 34 /PISA

10 Intresse och engagemang för naturvetenskap Intresse för naturvetenskap Visar nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar och upptäckter. Visar vilja att lära sig mer inom naturvetenskap, med användning av olika resurser och metoder. Visar vilja att söka information och har ett stabilt intresse för naturvetenskap, inklusive att överväga en yrkeskarriär med anknytning till naturvetenskap. Stöd för naturvetenskapliga undersökningar Inser vikten av att beakta olika naturvetenskapliga perspektiv och argument. Stöder användningen av fakta och rationella förklaringar. Uttrycker behovet av logik och noggrannhet för att dra slutsatser. Ansvar för naturresurser och miljö Visar personligt ansvar för hållbar utveckling. Visar insikt om miljökonsekvenser av eget handlande. Visar vilja att agera för att bevara naturresurser. Optimism om miljön. Andel elever som tror att problemen nedan kommer att minska under de kommande 20 åren Luftföroreningar Energibrist Utdöendet av växter och djur Skogsavverkning för markexploatering Vattenbrist Kärnavfall /PISA 37 /PISA 39 Miljö. Andel elever som ser följande miljöfrågor som allvarliga problem för sig själva eller andra i sitt land. Luftföroreningar Energibrist Utdöendet av växter och djur Skogsavverkning för markexploatering Vattenbrist Kärnavfall Svenska elever visar tillsammans med finska minst oro för miljön /PISA 38 Naturvetenskapens värde i stort. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Framsteg inom naturvetenskap och teknik förbättrar i allmänhet människors levnadsförhållanden Framsteg inom naturvetenskap och teknik bidrar i allmänhet till att förbättra ekonomin Framsteg inom naturvetenskap och teknik medför i allmänhet sociala fördelar /PISA

11 Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Jag kommer att använda naturvetenskap på många sätt när jag blir vuxen Naturvetenskap är mycket betydelsefullt för mig Jag tycker att naturvetenskap hjälper mig förstå saker omkring mig /PISA 41 Fritidsaktiviteter. Andel elever som gör följande mycket ofta eller regelbundet Tittar på TV-program om naturvetenskap Lånar eller köper böcker om naturvetenskap Besöker webbsidor som handlar om naturvetenskapliga ämnen Lyssnar på radioprogram om framsteg inom naturvetenskapen Läser naturvetenskapliga tidskrifter eller artiklar om vetenskap i tidningar Besöker en naturvetenskaplig förening /PISA Framtida ambitioner. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Jag skulle vilja läsa naturvetenskap efter gymnasiet Jag skulle vilja ägna mitt liv åt att syssla med avancerad naturvetenskap Jag skulle vilja arbeta med naturvetenskapliga projekt när jag blir vuxen Jag skulle vilja arbeta med ett yrke som har med naturvetenskap att göra /PISA 42 Självtillit. Andel elever på respektive fråga som uppger att de skulle klara den lätt eller med lite ansträngning. Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem Förklara varför jordbävningar förekommer oftare i en del områden än i andra Beskriva antibiotikas roll vid behandlingen av sjukdomar /PISA

12 Resultat Samband mellan intresse och resultat i naturvetenskap för olika länder 600 Tittar vi sambandet mellan intresse och prestation ser vi en 500 motsägelsefull bild tona fram 400 Elevers intresse Huvudresultat intresse Naturvetenskap Lågt intresse totalt Starka samband i mellan intresse och resultat Hur ökar vi intresset??? 300 /PISA 45 lågt Intresse högt /PISA 47 Omsorg om miljö Optimism om miljön Naturvetenskapens värde i stort Fritidsaktiviteter Intresse och resultat Motivation och värdesättande Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Framtida ambitioner i naturvetenskap Självtillit i naturvetenskap Resultat för nedre resp övre kvartil för resp index /PISA 46 Tack PISA nationellt centrum Härnösand /PISA

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier. Varför deltar Sverige i PISA?

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier. Varför deltar Sverige i PISA? Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA Magnus Oskarsson Maria Lundgren Lena Lenner PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand OECD/PISA 1 OECD/PISA 2 OECD/PISA 3 Syftet med PISA-studier I PISA

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Bilder av skolan. Resultat från OECD/PISA. Bergabo 28 aug 2008

Bilder av skolan. Resultat från OECD/PISA. Bergabo 28 aug 2008 Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA Bergabo 28 aug 2008 Magnus Oscarsson Biträdande projektledare PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand OECD/PISA 1 OECD/PISA 2 1 OECD/PISA 3 Syftet med

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Matematiken i PISA

Matematiken i PISA Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

PIRLS 2011 & TIMSS 2011

PIRLS 2011 & TIMSS 2011 PIRLS 2011 & TIMSS 2011 Om PIRLS-studien 2011 Läsförmåga i årskurs 4 Ca 300 000 elever i 49 länder Ca 4660 elever i Sverige Enkäter till rektorer, lärare, föräldrar och elever Resultat i läsning Signifikant

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning Inledning av Lars Brandell 1 (2011-06-30) Det finns en vanlig uppfattning att kunskaper i matematik inte är så viktiga längre för människorna i i dagens och

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?

Läs mer

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut Barn och stress Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd? Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut Om barn, unga och

Läs mer

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU NV 41 SM 0205,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLNI U6YHULJH 7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU Accommodation statistics 2001, Sweden,NRUWDGUDJ (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU Under

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 1. Av vilken anledning är du i XXX? Åretruntboende Sommarboende Semesterboende

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig

Läs mer

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. 165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala

Läs mer

Dnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12

Dnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12 Dnr. U2008/5466/SAM PM 2007-02-12 Utbildningsdepartementet SAM, analysfunktionen Mats Björnsson Telefon 08-405 15 15 E-post mats.bjornsson@education.ministry.se 37 internationella kunskapsmätningar under

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Södermanlands län år 2018

Södermanlands län år 2018 Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Skolledares vardagsarbete och skolans kultur

Skolledares vardagsarbete och skolans kultur Skolledares vardagsarbete och skolans kultur Almedalen 5 juli 2016 Gunnar Berg Magnus Oskarsson Tomas Berglund Svensk skola i internationell belysning Internationella skolundersökningar ämne resultat

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling Lärande för hållbar utveckling Konferens i Umeå 21 februari 2011 Ingrid Engdahl Ordförande i Svenska OMEP www.omep.org.se ingrid.engdahl@buv.su.se Hållbar utveckling? Det betyder att alla gör någonting

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS,

Läs mer

Globala Arbetskraftskostnader

Globala Arbetskraftskostnader Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden

Läs mer

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Internationella löner En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Löner och arbetskraftkostnader 2003 Arbetskraftskostnad, Norden, 2003 300 250 svenska kronor

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/ Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.

Läs mer

I fråga om problemlösning. Finland de minsta skillnaderna mellan skolorna och i fråga om elevernas familjebakgrund.

I fråga om problemlösning. Finland de minsta skillnaderna mellan skolorna och i fråga om elevernas familjebakgrund. I fråga om problemlösning uppvisade Finland de minsta skillnaderna mellan skolorna och i fråga om elevernas familjebakgrund. Poängtal i snitt för tio-i-toppländerna Inga signifikanta skillnader mellan

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

sammanfattning av Rapport

sammanfattning av Rapport sammanfattning av Rapport 6 2007 PISA 2006 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Resultaten i koncentrat. 10 3 10 2 3x + 5 17 0,02 x 8 200 A

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende

Läs mer

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/ Migration och ekonomisk tillväxt Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Mars, 2004 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs Mars 2004 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA / PAGE

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,

Läs mer

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder

Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Inledning En kvantitativ jämförelse. (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2005-12-29) I anslutning till de senaste månadernas diskussion om det lämpliga

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Hur bra är svenska ungdomar i matematik?

Hur bra är svenska ungdomar i matematik? 1 Inledning Hur bra är svenska ungdomar i matematik? Slutsatser av PISA 2003 Av Lars Brandell (2005-02-19, rättat 2005-02-25) I slutet av år 2004 publicerades inte mindre än tre olika rapporter som berör

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Vuxen- vaccinations- program Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Barnvaccinationsprogrammet: Noggrann kontroll och uppföljning. 97-98 % täckning Efter 18 årsdagen: Lycka till! (Hoppas

Läs mer

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna, Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv Sweco för Villaägarna, 2019-02-20 Metod Data från Eurostat Data inrapporterat från Energimyndigheten och SCB Nätkostnad: Medel från inrapportering från Ei

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) Vetenskapsrådets forskarmöte om internationella studier på skolområdet 2007-02-02 International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) I detta blad finns information om: Bakgrund och syfte Instrument

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

PISA Programme for International Student Assessment

PISA Programme for International Student Assessment Förord Hur väl rustade är dagens unga att möta framtidens utmaningar? Klarar de att analysera, diskutera och framföra sina åsikter på ett effektivt och konstruktivt sätt? Är ungdomarna förberedda för ett

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugor och vandrarhem. Rekordår 2008 trots nedgång i slutet av året. Den utländska marknaden ökade mest

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugor och vandrarhem. Rekordår 2008 trots nedgång i slutet av året. Den utländska marknaden ökade mest NV 41 SM 0905 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2008 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugor och vandrarhem Accommodation statistics 2008, Sweden I korta drag Rekordår 2008 trots nedgång i slutet

Läs mer

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 VALLÖFTEN FÖR ATT HÖJA LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET 3,5 miljarder i investeringar i läraryrkets

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader September 2001 International outlook Wages, Salaries, Labour costs September 2001 Innehåll Sida Källor... 2 Definitioner... 2 Arbetskraftskostnad

Läs mer

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare

Läs mer

Rustad att möta framtiden?

Rustad att möta framtiden? SAMMANFATTNING AV INTERNATIONELLA STUDIER RAPPORT 352 2010 Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat. Rustad

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Oktober, 2002 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs October 2002 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

UPPDATERING AV UPPSKATTAD LIVSLÄNGD Mjukvaruversion 1.1 för Medtronic-enheter InSync 8040 Thera (inklusive i Series )/Prodigy Thera DR 7968i

UPPDATERING AV UPPSKATTAD LIVSLÄNGD Mjukvaruversion 1.1 för Medtronic-enheter InSync 8040 Thera (inklusive i Series )/Prodigy Thera DR 7968i UPPDATERING AV UPPSKATTAD LIVSLÄNGD Mjukvaruversion 1.1 för Medtronic-enheter InSync 8040 Thera (inklusive i Series )/Prodigy Thera DR 7968i Tillägg till programmeringsguide 0123 Inledning 3 Inledning

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer