Är svenska elever dåliga i algebra och geometri?
|
|
- Pernilla Maj Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Är svenska elever dåliga i algebra och geometri? Lena Adolfsson I förra numret gavs en sammanfattande beskrivning av TIMSS-projektets studie av svenska 13-åringars kunskaper i matematik. I denna artikel fortsätter rapporteringen med en fördjupad analys av resultaten i algebra och geometri. Vad kan det bero på att svenska elever i årskurs 7 presterar sämre än elever i många andra länder inom dessa båda ämnesområden? TIMSS, världens största studie TIMSS, Third International Mathematics and Science Study, är världens hittills största komparativa studie inom utbildningsområdet och den tredje undersökningen som omfattar matematik och naturvetenskap inom IEA, International Project for the Evaluation of Educational Achievement. Ett syfte har varit att beskriva elevprestationer i matematik och naturvetenskap både nationellt och internationellt. TIMSS har varit fokuserad på tre åldersgrupper. Bakom den svenska studien står Skolverket. I den deltog två åldersgrupper, 13-åringarna (årskurs 6 och 7) samt eleverna i gymnasieskolans sista årskurs. Resultaten i matematik När resultaten för åldersgruppen 13-åringar presenterades i november 1996 gick rubrikerna i massmedia ut på att svenska elevers prestationer i matematik var medelmåttiga. Av de 25 länder som hade genomfört studien enligt de krav som den internationella ledningen för TIMSS formulerat placerade sig de svenska eleverna i årskurs 6 på 16:e plats. För åk 7 blev placeringen nummer 14. Bäst presterade Lena Adolfsson är forskningsassistent vid Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå universitet. Hon har tidigare arbetat som lärare på högstadiet och Komvux. Nämnaren nr 1, 1997 eleverna i de asiatiska länderna Singapore, Korea och Japan. De svenska elevernas resultat visade sig också vara lägre för vissa områden, algebra och geometri, och högre för andra, statstik och mätningar. I statistik och mätningar placerade sig eleverna på ungefär 10:e plats. 1 Betydligt sämre blev placeringen i algebra och geometri där de svenska eleverna kom på ca 20:e plats. 2 Studien av 13-åringarna I de flesta deltagande länder börjar eleverna skolan vid 6 års ålder till skillnad från Sverige där de börjar vid 7 års ålder. 3 Det innebär att de årskurser som innehåller flest 13-åringar i Sverige är årskurserna 6 och 7, men i de flesta andra länder årskurs 7 och 8. Mot den bakgrunden valde Sverige att också delta med ett antal klasser från årskurs 8 för att vi skulle kunna göra jämförelser mellan elever som gått lika många år i skolan. 1 I statistik för årskurs 6 plats 7 och för årskurs 7 plats 8. I mätningar för årskurs 6 plats 13 och årskurs 7 plats I geometri för årskurs 6 plats 20 och årskurs 7 plats 21. I algebra för årskurs 6 plats 23 och för årskurs 7 plats Även eleverna i Danmark, Norge och de tysktalande delarna av Schweiz börjar skolan vid 7 års ålder. 21
2 Uppgiftskategorier i TIMSS Det teoretiska kunskapsprovet bestod av 151 uppgifter i matematik. De flesta var flervalsuppgifter, men det fanns även öppna uppgifter. Samtliga uppgifter kodades efter ämnesmässigt innehåll. I TIMSS delades matematiken in i sex kategorier, dessa kommer fortsättningsvis att kallas TIMSS-kategorier. De fyra kategorier som beskrivs i artikeln presenteras nedan. Övriga kategorier är taluppfattning och proportionalitet. Algebra. Ekvationer, formler, linjära samband och olikheter samt serier och mönster. Geometri. Koordinatsystem, kongruens och likformighet, symmetriegenskaper samt vinklar. Mätningar. Omkrets och volym samt avrundning och avläsning av skalor. Flera av uppgifterna i kategorin skulle i Sverige klassificeras som geometri. Statistik. Tolkningar av tabeller och diagram, statistik samt sannolikhetslära. En nyanserad resultatbild För att kunna nyansera det första allmänna intrycket av resultatbilden skall jag försöka göra en fördjupad beskrivning av de svenska elevernas prestationer. Resultaten kommer att analyseras utifrån de kategorier där de svenska eleverna i årskurs 7 uppvisade ett lägre respektive högre resultat. Till skillnad från resultatredovisningen för TIMSS där jämförelsen gjordes mellan elever i samma åldersgrupp så tittar vi här på resultaten för elever som gått lika många år i skolan. Dessutom kommer resultaten för de olika länderna att relateras till stoff i läroböckerna i respektive land. Slutligen kommer en analys av svenska läroböcker i matematik för årskurs 6, 7, 8 och 9 att presenteras. Följande frågeställningar studeras: Hur ser resultatet ut när elever som gått lika många år i skolan jämförs med varandra? Hur kan resultatet tolkas utifrån en jämförelse med innehållet i olika länders läroböcker? Vilken tonvikt läggs i de svenska läroböckerna på olika moment i matematik för årskurserna 6, 7, 8 och 9 och hur kan detta kopplas ihop med resultatet från TIMSS? Syftet med att belysa de ovan presenterade frågeställningarna har varit att kunna visa en något annan bild av de svenska elevernas prestationer. Det finns givetvis många andra tolkningar av vilka faktorer som påverkar elevernas resultat. Algebra bättre i årskurs 8 I Skolverkets rapport 114 konstaterades att i ett nationellt perspektiv sker en tydlig resultatförbättring på det teoretiska kunskapsprovet i TIMSS för de svenska eleverna från årskurs 6 till 8 (Skolverket, 1996). Den största förbättringen sker från årskurs 6 till 7 i matematikämnet som helhet, men för vissa kategorier, algebra och geometri, är förbättringen störst från årskurs 7 till 8. I tabell 1 redovisas hur placeringen för de svenska eleverna förändras från årskurs 7 till 8 bland de 25 deltagande länderna i högre årskursen. Tabellen visar att det även i ett internationellt perspektiv sker en märkbar förbättring från årskurs 7 till 8 i både algebra och geometri. Resultaten förbättras även i mätningar och statistik. Där har de svenska eleverna i årskurs 8 resultat som är bland de bästa. För att ytterligare beskriva svenska elevers prestationer redovisas resultaten för ett antal utvalda länder. Länderna har valts utifrån två kriterier: dels att de har redovisningar när det gäller den analys av läroböcker som kommer att presenteras längre fram, dels att länderna kan tänkas vara intressanta utifrån ett svenskt perspektiv. 4 4 De nordiska länderna som har fullföljt studien, Norge och Island. USA och Ryssland som stora internationellt viktiga länder. Viktiga europeiska länder: Frankrike och Skottland. England har ej redovisat resultat från läroboksanalyser så därför har Skottland valts i stället. Skottland visar resultat i matematik som påminner mycket om Englands. De länder som presterar bäst i matematik, Singapore och Japan, ingår också. 22 Nämnaren nr 1, 1997
3 Tabell 1. Rangen för de svenska eleverna i årskurs 7 och årskurs 8 jämfört med årskurs 8 internationellt. Åk Algebra Geometri Mätn Statistik 7, Sv , Sv Tabell 2. Ländernas rang i TIMSS-kategorierna algebra, geometri, mätningar och statistik. För samtliga länder utom Norge är de redovisade resultaten för åk 8, för Norge åk 7. LandAlgebra Geometri Mätn Statistik Singapore Japan Ryssland Sverige, Frankrike USA Skottland Norge Sverige, Island Tabell 2 visar att årskurs 7 i Sverige har bättre resultat i mätningar och statistik än i algebra och geometri. Förbättringen för årskurs 8 är tydlig i algebra och geometri och placeringen är nu ungefär lika för de fyra kategorierna. De flesta övriga länder visar ingen större variation i placeringarna för de olika kategorierna förutom Ryssland som har en tydlig skillnad när det gäller resultatet i statistik. USA har ett högre resultat i algebra jämfört med de övriga kategorierna. I Ryssland är det geometri som gäller Hur kan då resultaten variera så för olika länder? En intressant jämförelse är att undersöka de vanligaste läroböckerna i de deltagande länderna. Jag utgår från grundantagandet att läroboksvolymen av ett visst moment också avspeglar den vikt momentet har i undervisningen i respektive årskurs och land. I TIMSS fick varje land i uppgift att koda innehållet i en lärobok. Kodningen gick till så att sammanhängande textstycken med likartat ämnesmässigt innehåll kodades efter de kategorier som tidigare beskrivits. I Sverige analyserades Matematikboken ABC, (Undvall m fl, 1992) för årskurs 7. Figur 1 visar resultat av analysen av läroböcker för årskurs 7 i Sverige och Norge och för årskurs 8 i de övriga länderna. Figuren visar hur den ämnesmässiga tyngdpunkten varierar mellan de olika länderna. Algebra är viktigt i Japan, Ryssland, Singapore och USA. I Sverige, Skottland och Frankrike utgör däremot algebra en mycket liten del av kursen. Geometri utgör en betydande del av kursen i Ryssland, Japan, Frankrike och Singapore. Av de utvalda länder är Sverige det land som har minst Frankrike Island Japan Norge Statistik Figur 1. Fördelning av TIMSS-kategorier i en lärobok i matematik i angivna länder. (Det totala innehållet kan överstiga 100 % eftersom ett stycke kan ha flera koder.) Ryssland Singapore Skottland Sverige USA % Algebra Geometri Mätningar Nämnaren nr 1,
4 av TIMSS-kategorin geometri. I Skottland, Sverige och Singapore är mätningar viktigt medan kategorin saknas i Ryssland och Japan. Statistik betonas i Sverige och i Island. I Ryssland och Singapore saknas däremot statistik helt i de analyserade läroböckerna. Analysen tyder på att i Sverige är statistik och mätningar viktiga kategorier, medan Ryssland saknar dessa. Deras lärobok domineras av algebra och geometri. Är de svenska resultaten i algebra och geometri förvånande? Att koppla analysen av läroböcker i TIMSS till de erhållna resultaten för de olika länderna måste naturligtvis göras med mycket stor försiktighet. En analys av läroböcker ger inte information om vilken roll läroboken har i undervisningen i olika länder. Dessutom beskrivs inte svårighetsnivån i böckerna. Men utifrån ovan redovisade reservationer kan ändå några intressanta iakttagelser göras. Analysen av läroboken för årskurs 7 i Sverige visar att algebra och geometri troligen utgör endast en liten del av undervisningen. Resultatet för de svenska eleverna i årskurs 7 är därför inte förvånande. Däremot betonas geometri och algebra betydligt mer i Norge och i Island, men de har ändå ett resultat som i stort är lika som det svenska och det är mer anmärkningsvärt. Ryssland förefaller ha ett resultat som stämmer väl överens med vad som betonas i läroboken; de presterar bra i algebra och geometri men betydligt sämre i statistik och mätningar. Länder som Frankrike, Singapore och Japan har ett högt resultat i samtliga kategorier. Gemensamt för dessa länder är att geometri och/eller algebra är viktiga men inte statistik. Kunskaper i framför allt algebra tillägnar sig eleverna troligtvis endast i matematikundervisningen, däremot kan det vara rimligt att anta att elever i länder där algebra betonas ändå kan tillgodogöra sig kategorier som mätningar och framförallt statistik. Dessa kategorier är inte av samma formellt matematiska karaktär som algebra och geometri och kunskaper kan därför fås även utanför ämnet matematik. I årskurs 9 betonas algebra Som ett komplement till den analys av läroböcker som genomfördes inom ramen för TIMSS har jag även studerat andra läroböcker enligt en alternativ metod. För en lärobok har sidantalet för varje TIMSS-kategori räknats ut och därefter har kategorins andel av bokens innehåll beräknats. En liknande analys av läroböcker i matematik redovisas också av exempelvis Anna Löthman (1995) i hennes avhandling. De böcker som jag valde ut var de vanligast förekommande läroböckerna för de klasser som deltog i TIMSS våren 1995, enligt uppgifter från de deltagande klassernas lärare. För årskurs 6 var den vanligaste läroboken Räkneresan (Skoogh m fl, 1988). I årskurs 7 och 8 var det Matematikboken ABC (Undvall m fl, 1991, 1992). Eftersom eleverna i årskurs 9 inte deltog i den svenska delen av TIMSS finns inte data för vilken lärobok som användes mest i den årskursen, men vi utgår från att bokvalet för de flesta är detsamma som för årskurs 7 och 8. Därför har även Matematikboken ABC (Undvall m fl, 1992) analyserats för årskurs 9. För årskurs 7 är den analyserade boken avsedd för både allmän och särskild kurs, för årskurserna 8 och 9 är det boken för särskild kurs i matematik som analyserats. I tabell 3 visas resultaten från analysen av läroböcker för årskurserna 6, 7, 8 och 9. Tabell 3 visar tydligt hur kategorin algebra blir allt viktigare i senare årskurser på högstadiet i svenska läroböcker. För årskurs 6 saknas i princip uppgifter i algebra och även för årskurs 7 utgör kategorin en liten andel av det totala innehållet i kursen. Värt att notera är att uppgifterna i TIMSSkategorin geometri inte utgör någon stor del av kursen varken för årskurs 6 eller högstadiet. Det som kallas geometri i svenska läroböcker hör oftast till TIMSS-kategorin mätningar. Statistik utgör en större andel i årskurs 6 jämfört med de övriga årskurserna. Det bör dock betonas att uppgifter som tillhör statistik och som innehåller tolkningar av diagram och tabeller även finns inom andra kategorier i matematik. Dessutom innehåller svenska läroböcker i andra ämnen också tolkningar av tabeller och diagram. 24 Nämnaren nr 1, 1997
5 Tabell 3. TIMSS-kategoriernas andelar i Räkneresan årskurs 6 samt Matematikboken årskurs 7-9 i procent. (Siffrorna stämmer inte med de i figur 1 eftersom de är kodade efter två skilda principer. Observera att siffrorna för årskurs 8 och 9 gäller för särskild kurs i matematik. I allmän kurs utgör momentet algebra en något mindre andel av kursen.) Årskurs Algebra Geometri Mätningar Statistik Övrigt Svenska elevers resultat i linje med läroböckernas innehåll och Lgr 80 För att avslutningsvis knyta an till de frågeställningar som inledde artikeln så kan det konstateras att när resultaten jämförs mellan elever som gått lika många år i skolan blir resultatet för svenska elever i ett internationellt perspektiv betydligt bättre. Förbättringen är tydlig i de områden där vi var dåliga i årskurs 7, algebra och geometri. När analysen av läroböcker kopplas till resultatet stämmer bilden väl överens för de svenska eleverna i årskurs 7. Algebra och geometri utgör en liten del av kursen för årskurs 6 och 7 och resultatet kan därför sägas vara förväntat. En närmare beskrivning av svenska läroböcker för årskurs 6-9 visar hur algebra betonas i årskurs 9 och så gott som saknas i årskurs 6 vilket innebär att de flesta uppgifter i TIMSS-provet i algebra inte är relevanta för svenska elever i årskurs 6 och 7. (På UPPSLAGET s presenteras några av uppgifterna.) För TIMSS-kategorin geometri är resultatförbättringen för årskurs 8 inte lika tydligt kopplad till betoningen av detta område i läroboken. Att eleverna trots detta presterar klart bättre jämfört med årskurs 7 kan troligtvis förklaras med att många uppgifter i kategorin kan lösas utan specifika kunskaper i geometri. Elevens allmänna kunskapsökning från en årskurs till en annan gör att förbättringen blir tydlig även för denna kategori. De svenska elever som deltog i TIMSS har under hela sin skolgång läst efter Lgr 80 där det betonades att eleven skulle utveckla sin förmåga att lösa vardagsproblem. I Lgr 80 beskrivs vilka kunskaper och färdigheter i algebra som en elev som gått i grundskolan ska ha: Lösning av enkla ekvationer främst genom att pröva och utgå från problem. Funktionsbegreppet introduceras genom praktiska experiment. Tolkning av enkla funktioner, avbildade i första kvadranten av ett koordinatsystem. Beräkning av funktionsvärden genom att sätta in dem i formler, knutna till vardagsliv eller till skolämnen. (s ) Här framgår det att betoningen även i algebra ligger på det som har en verklighetsanknytning. Den mer formella behandlingen av algebra och ekvationer var inte något som alla elever som läst enligt Lgr 80 skulle behärska. Sammanfattning Sammanfattningsvis har avsikten i denna artikel varit att nyansera bilden av att svenska elever presterar dåligt i algebra och geometri. I TIMSS-redovisningen jämfördes elever i samma åldersgrupp. Resultatbilden visade då att svenska elever presterade dåligt i algebra och geometri. Här jämfördes elever som gått lika många år i skolan och dessutom har en jämförelse av läroböcker gjorts. Bilden av resultatet blir då en annan. De svenska elevernas resultat kan till viss del sägas vara förväntade eftersom algebra och ekvationer betonas i senare årskurser i svenska grundskolan. Om svenska elever har bättre kunskaper och kommit ikapp elever i andra länder i exempelvis algebra och ekvationer kan resultaten från den del av TIMSS som gäller gymnasieeleverna ge besked om. I början av 1998 presenteras dessa data och då kan vi få ytterligare kunskap om svenska elevers prestationer i matematik i ett internationellt perspektiv. Nämnaren nr 1,
6 Varför komparativa studier? Internationella studier som TIMSS insamlar en mycket omfattande datamängd från många länder. En poäng med omfattande internationella studier är, för att citera Husén (1973), att vi kan göra en kartläggning av faktorer som förklarar skillnader i skolresultat mellan nationella skolsystem samt mellan skolor och elever inom dessa system. (s 9) Den här typen av undersökningar ger oss alltså möjlighet att se på vårt skolsystem med delvis nya ögon. Intressanta jämförelser av resultaten kan göras mot bakgrund av information om olika länders lärooch kursplaner samt elevers, lärares och skolledares attityder. Förhoppningsvis kan resultatet från TIMSS leda till en konstruktiv och värdefull diskussion kring undervisning i matematik och naturvetenskap. Referenser Beaton, A. (1996). Mathematics Achievement in the Middle School Years: IEA s Third International Mathematics and Science Study (TIMSS). TIMSS International Study Center: Chestnut Hill, MA, USA. Howson, G. (1995). Mathematics Textbooks: A Comparative Study of Grade 8 Texts. TIMSS Monograph No. 3. Vancouver: Pacific Educational Press. Husén, T. (1973). Svensk skola i internationell belysning 1, Naturorienterande ämnen. Uppsala: Almquist & Wiksell. Löthman, A. (1995). Om matematikundervisning innehåll, innebörd och tillämpning. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Robitaille, D. F. (Ed.). (1993). Curriculum Frameworks for Mathematics and Science. TIMSS Monograph No. 1. Vancouver: Pacific Educationl Press. Skoogh, L. m fl (1988). Räkneresan E. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Skoogh, L. m fl (1988). Räkneresan F. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Skolverket (1996). Svenska 13-åringars kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Skolverkets rapport 114. Stockholm: Liber Distribution. Skolöverstyrelsen (1980). Lgr 80, Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. Undvall, L. m fl (1991). Matematikboken för högstadiet. 7 ABC. Falköping: Almqvist & Wiksell. Undvall, L. m fl (1992). Matematikboken för högstadiet. 8 ABC särskild kurs. Falköping: Almqvist & Wiksell. Undvall, L. m fl (1992). Matematikboken för högstadiet. 9 ABC särskild kurs. Falköping: Almqvist & Wiksell. Kommentar till UPPSLAGET Nämnarenredaktionen har i samverkan med Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå universitet, gjort ett urval av uppgifter som ingått i TIMSS. De har tidigare getts till ett slumpmässigt urval av elever i åk 6, 7 och 8 i Sverige. De presenteras nu som kopieringsunderlag på följande sidor för att ge alla intresserade lärare möjlighet att pröva i egna klasser. I nästa nummer kommer vi att kommentera urvalet och diskutera svenska resultat på uppgifterna jämfört med resultaten i andra länder. Bengt Johansson & Ronnie Ryding De svar som bedömts som korrekta ges i tabellen härintill. Uppgift Svar som accepterats V1 Tal i intervallet 165 X < 175 U1 15 eller 16 min V3 D T2 a) 180 b)1/3 eller ekvivalent uttryck Q8 B I7 A K9 D Q1 E P15 B J12 6/7 eller ekvivalent uttryck J16 A L16 7 Samtliga offentliga provuppgifter som gavs i studien av 13-åringarna finns utgivna i bokform. Rapporten innehåller också svarsfrekvenser (%) uppdelade på kön för Sverige för åk 6, 7 och 8 och internationellt: Skolverket (1996). Provuppgifter. TIMSS. Stockholm: Liber Distribution. (Beställningsnummer 96:258). 26 Nämnaren nr 1, 1997
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merTIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8
TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).
Läs merMatematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merLäromedel granskning
Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen
Läs merDynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merUPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT Matematikuppgifter i TIMSS 2003
UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT 255 2004 Matematikuppgifter i Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se www.skolverket.se
Läs merDet första nationella kursprovet
Det första nationella kursprovet Katarina Kjellström Spänningen bland elever och lärare inför det första nationella provet för kurs A i gymnasieskolan i maj 1995 var stor. Hur skulle det spegla den gemensamma
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merLuleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson
Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merEnkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
Läs merGymnasiets nationella prov och KTHs förkunskapskrav en matematisk kulturklyfta?
Gymnasiets nationella prov och KTHs förkunskapskrav en matematisk kulturklyfta? Hans Thunberg, KTH Matematik thunberg@mathkthse Sammanfattning Det nationella provsystemet har bl a som uppgift att tydliggöra
Läs merAtt lära av Pisa-undersökningen
Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merInledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22
Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merKursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01
Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kursplan Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Inriktning matematik/matematikdidaktik för de
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merIdentifikationsetikett Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Skol-ID: Stratum ID: Huvudstudie Skolenkät Årskurs 8 Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2003, en stor internationell
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merHur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet
Matematiklyftet Ökad måluppfyllelse Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Fortbildning i matematikdidaktik för alla matematiklärare Stöd för arbetet med matematik i förskolan och förskoleklassen
Läs merHögpresterande gymnasieelever i TIMSS. Svenska gymnasieelevers prestation i matematik och fysik i ett internationellt perspektiv
Högpresterande gymnasieelever i TIMSS Svenska gymnasieelevers prestation i matematik och fysik i ett internationellt perspektiv Anita Wester Björn Sigurdsson Abstract The instruments and results making
Läs merHandbok för provledare
Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före
Läs merMatematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29
Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics
Läs merEXAMENSARBETE. Matematikkunskapernas försämring i grundskolan
EXAMENSARBETE 2005:054 Matematikkunskapernas försämring i grundskolan Susanne Ericsson Camilla Svanberg Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap
Läs mer1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska
Resultat från kursprov 1 våren 2014 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2014 hade temat Olika världar. Provet är det sjätte
Läs merKURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola
MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merAktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare
Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS,
Läs merAntalet unga studenter i Sverige och i andra länder
Antalet unga studenter i Sverige och i andra länder Inledning En kvantitativ jämförelse. (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2005-12-29) I anslutning till de senaste månadernas diskussion om det lämpliga
Läs mermatematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55
Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att
Läs merTid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare
Läs merLgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem
Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Nya betygsskalan A-F samt - F= ej klarat kunskapskraven för lägsta nivå E - = det finns ej underlag för en bedömning. Det livslånga lärandet. Samma förmågor hela
Läs merKursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr
Läs merKomvux Malmö. Sommarskola. Kursutbud. Sommaren 2014. Malmö Stad
Komvux Malmö Sommarskola Kursutbud Sommaren 2014 Malmö Stad Innehåll 2 Innehåll Sommarskola hos Komvux Malmö Pauli & Komvux Malmö Södervärn... 4 Sommaren 2014... 4 Studie- och yrkesvägledning... 4 Kurator...
Läs merVi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.
Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Variation i folkhögskoleton Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat
Läs merTIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8
TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Innehållsförteckning
Läs merUndervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå.
Under vårterminen 2015 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 samt betygssättning i grundskolans åk 6, 9 och i gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på verksamhetsnivå
Läs merPromemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor
Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S Utbildningsdepartementet Vissa timplanefrågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Författningsförslag... 4 1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)...
Läs merKommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merHej Björn! Först vill jag passa på att tacka för senast. Det var en trevlig "nätverksdag" tycker jag.
Från: Tommy Jansson Dp [tommy.jansson@edu.norrkoping.se] Skickat: den 15 september 2010 13:16 Till: Ämne: Bifogade filer: info@kognitivtcentrum.se Information föräldrautbildning i matematik Dyskalkyli
Läs merKurser på GrundVuxNivå
Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merInnehåll. 1 Allmän information 5. 4 Formativ bedömning 74. 5 Diagnoser och tester 90. 6 Prov och repetition 107. 2 Kommentarer till kapitlen 18
Innehåll 1 Allmän information Seriens uppbyggnad Lärobokens struktur 6 Kapitelinledning 7 Avsnitten 7 Pratbubbleuppgifter Aktivitet Taluppfattning och huvudräkning 9 Resonera och utveckla 9 Räkna och häpna
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,
Läs merMatematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9
träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen
Läs merMATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER
MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER Xantcha 2013 2014 Examination. För godkänt betyg i kursen krävs: Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter. Närvaro och aktivt deltagande under lektionerna. Frånvaro
Läs merHur bra är svenska ungdomar i matematik?
1 Inledning Hur bra är svenska ungdomar i matematik? Slutsatser av PISA 2003 Av Lars Brandell (2005-02-19, rättat 2005-02-25) I slutet av år 2004 publicerades inte mindre än tre olika rapporter som berör
Läs merStudie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
Läs mer2014-09-26. Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström
Bedömning för lärande i matematik Växjö 18 september 2014 Katarina Kjellström PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merVFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4
Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
Läs merMed fokus på matematik
SKOLVERKETS AKTUELLA ANALYSER 2015 Med fokus på matematik Analys av samstämmighet mellan svenska styrdokument och den internationella studien PISA Med fokus på matematik Analys av samstämmighet mellan
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merUpplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning
Läs merMatematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH
Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs merLÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010
LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs merPraktiska kunskapsprov i TIMSS
Praktiska kunskapsprov i TIMSS Anna Hofslagare Här diskuteras uppgifter av laborativ karaktär, som prövats i TIMSS och visat sig användbara i klassrumssammanhang. I nästa nummer presenteras några uppgifter
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011
1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merTIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff
TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher
Läs merSkolans resultatutveckling 2011-2015
1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor
Läs merSkolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning
Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens
Läs mer1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.
Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merElever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson
Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merUrfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.
Läs merParallellseminarium 2
Parallellseminarium 2 201 Naturinspirerad matematik Fö, Föreläsning Annica Nettrup, Anette Barr, Anna Rosdahl På Naturförskolan Snusmumriken utgör naturen runt omkring inspiration till den vardagliga matematiken.
Läs merDerivata ett filosofiskt mysterium
Derivata ett filosofiskt mysterium Torulf Palm Våren 1996 gick de första nationella provet i matematik för kurs C. Provet bestod av en tidsbunden del och en breddningsdel. Här diskuteras syfte och bakgrund
Läs merRedovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning
Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget
Läs merMatematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Dagens program Problemlösning i undervisning Vad menas med rika problem? Heuristisk metod: geometriskt ort Problemlösning The question, what is problem solving,
Läs merFörskolan framgångsfaktor enligt OECD
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har
Läs mer2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK
ISSN 1402-0041 Utdrag ur 2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Filip, Gustav, Tove och några klasskamrater från årskurs 5 på Byskolan i Södra Sandby arbetar med friktion
Läs merProblemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Läs merKonkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11)
Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11) ( www.skolverket.se) Kunskapskraven i matematik kan delas in i följande områden: problemlösning, begrepp, metod, kommunikation och resonemang.
Läs merKommun Kommunkod Skolform
Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax wwworsase Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Skolform Orsa 34 Grundskola Skolenhetskod 3400401 Skolid 03947 Skolbladet presenterar den valda
Läs merBILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson
BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga
Läs merElevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:
Elevnära, anpassning och textrörlighet Av Carin Jonsson, Umeå universitet Elevnära som språkhandling och innehåll I projektet Den elevnära texten i ord och bild tränas eleverna i att hitta och förstå sagans
Läs merKartläggning av målgruppen
Bilaga 1till Lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Kartläggning av målgruppen Innehåll 1. Kartläggning av målgruppens storlek... 2 1.1 Elever som inte har fullgoda
Läs mer