Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:"

Transkript

1 Elevnära, anpassning och textrörlighet Av Carin Jonsson, Umeå universitet Elevnära som språkhandling och innehåll I projektet Den elevnära texten i ord och bild tränas eleverna i att hitta och förstå sagans ramberättelse och struktur genom att själva illustrera händelseförloppet i bilder. Bilderna används som ett narrativt minnesunderlag för att eleverna ska uppöva förmågan att uttrycka sig tämligen fritt när de återger sagans förvecklingar och slutligen når fram till dess höjdpunkt. Den memorering som det här handlar om är tryggheten i att fånga en berättelses essens utan att försöka återge innehållet ordagrant. Både den kommunala språk-, läs- och skrivutvecklaren Inga-Lisa Andersson och läraren Wivianne Falck menar att eleverna i och med detta erbjuds en berättarfrihet som gynnar alla elever. De får använda en berättarröst som är deras egen. De barn som behöver får fortsatt träning med sina sagor för att så småningom erövra det eftertraktade certifikatet. Nyckelord för arbetsprocessen: BERÄTTELSESTRUKTUR, MEMORERINGSSTRATEGIER, SAMMANSATT TEXT, SPRÅK Hej, här är min saga Något kan vara eller bli elevnära I syftestexten för den nya kursplanen i svenska läser jag: Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt taloch skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften (kursplan, 2011, s 89). Detta medför en didaktisk utmaning som förutsätter att läraren, i sin undervisning, har de kunskaper och det intresse som krävs för att verkligen kunna arbeta elevnära. Inte minst genom att möta alla elever på ett sådant sätt att det i själva verket skapas förutsättningar för att eleven

2 såväl vill som vågar och kan.vilka innebörder av begreppet elevnära visar sig då i skolutvecklarens beskrivning av Motalas berättarprojekt? För att kunna besvara den frågan tittar vi lite närmare på begreppet. I kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska, årskurs 3, återfinns kravet på att eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt, samt att eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen (kursplan 2001, kunskapskrav, s 2). Elevnära kan höra samman både med den/de som utför aktiviteten och vad aktiviteten i sig handlar om och syftar till. Elevnära kan därmed avse de möjligheter som inryms i aktiviteter som omfattar och tillvaratar elevers erfarenheter och vägar till lärande (Tinglev, 2005, s ). Ewa Bergh Nestlog ger i avhandlingen Perspektiv i elevtexter Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår en förklaring som kompletterar Tinglevs beskrivning av elevnära här ovan. Nestlog utgår från att innehåll, form och funktion måste samverka när en elev förväntas ta sig an en arbetsuppgift i skolan, det kan till exempel, som i Motalas berättarprojekt, handla om att läsa och återberätta innehållet i en text. Lärarens bidrag handlar om att via samtal erbjuda olika öppningar och vägar in i texten för att den både ska kunna tas emot och bli begriplig för eleverna (Nestlog, 2009, s. 122). Även Barbro Hagberg- Persson talar om nämnda samverkan som en relation mellan handling och innehåll. Med samverkan skapas förutsättningar för en elevnära dialog där olika språkliga handlingar bygger på varandra och ett gemensamt innehåll kan skapas och upprätthållas (Hagberg-Persson, 2006, s 70). Karin Jönsson använder sig av begreppen personligt meningsskapande och involvering för att mer specifikt förklara den nära relationen mellan läsare, text och värld som jag menar underförstått efterfrågas av såväl Tinglev som Bergh Nestlog och Hagberg-Persson. (Jönsson, 2007, s.115 ff). Inga-Lisa förklarar att hon strävar efter att möta och tillvarata elevernas språkliga erfarenheter, kunskaper och intressen i elevnära undervisnings- och lärsituationer präglade av tydlighet, begriplighet och kontakt. Inga-Lisa använder i själva verket begreppet elevnära både när hon talar om innehåll (att läsa, berätta och skriva sagor) och när hon motiverar sina undervisnings-

3 handlingar i samband med arbetsprocessen. I det senare handlar det om att något (ett innehåll, en text), med lärarens stöd kan göras bekant, elevnära. Begreppet elevnära kan alltså förstås både som motiv, innehåll och genomförande, dvs. som motiv för en undervisningshandling samt innehåll och/eller undervisningshandling, för att få till stånd ett rum för lärande där eleverna vill, vågar och kan. Skolutvecklaren Inga-Lisas tolkningar och tillämpningar av begreppet elevnära i relation till berättarprojektet kan sammanfattas enligt nedanstående punkter: Texters innehåll, handling, berättelsestruktur och språk görs bekant. Stöd och strategier för berättande och memorering genom tillämpning av ett sammansatt textbegrepp där det talade och skrivna språket kombineras med bilder. Språkliga aktiviteter kring ord och begrepp som uppmärksammats av barnen själva. Elevnära och Anpassning har alltid att göra med en relation mellan någon eller något annat. När jag har lyssnat till Inga-Lisas förklaringar om betydelsen av att tillvarata elevens språkliga erfarenheter, intressen och kulturella bakgrunder inser jag att hon samtidigt talar om anpassning. Hon förutsätter att läraren i berättarprojektet måste anpassa utformningen av och innehållet i undervisningen med hänsyn till att alla elever ska kunna delta i lärsituationer präglade av tydlighet, begriplighet och kontakt. Här underförstås samtidigt att alla elever måste kunna förstå och acceptera de förväntningar och krav som vilar på dem. Med berättarprojektet följer en träning i att vara aktiva läsare, berättare och lyssnare. Arbetet under lektionerna omfattar aktiviteter som tillsammans ska bidra ett lärande med hänsyn till: innehåll språk framförande Lyssnandet lyfts fram som en avgörande del av berättandet. På samma sätt som berättelsen kräver förberedelse så måste också lyssnaren bidra med sin

4 del. Rollen som lyssnare är inte helt lätt. Den kräver ansträngning, men som en flicka uttrycker det: om man sitter och lyssnar länge tycker man till slut att det är spännande och då blir man koncentrerad. Begreppet anpassning återfinns i läroplanen: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vidare sägs att anpassningen ska göras med hänsyn till elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Lpo 94, s 4). I syftestexten i nya kursplanen i svenska framgår formuleringar som handlar om att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära liksom att undervisningen ska stärka elevernas medvetenhet om, och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Jag läser här in ett konsekvenstänkande som rimligen antyder en given ömsesidighet mellan just elevnära och anpassning. Möjligen kan vi förstå det som att det ena förutsätter det andra genom att undervisningen måste kunna anpassas efter elevgrupp, undervisningssituation, sammanhang och specifik skolkontext. Enligt syftestexten i den nya kursplanen framgår att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Här tänker jag mig anpassning i betydelsen av att ta tillvara det redan bekanta för att gör det ännu obekanta bekant. Jag tänker mig alltså att anpassning å ena sidan handlar om att ordna undervisningen med hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov. Å andra sidan tänker jag mig att anpassning inbegriper elevens förmåga (jfr vilja, våga, kan) att anpassa sig till de förutsättningar och de ramar som anges i en specifik undervisnings- och lärandesituation. Det ligger alltså nära till hands att förstå begreppet anpassning som en allmändidaktisk princip som handlar om generella förutsättningar för lärande. En princip som kan formuleras i ett antal direkta frågor i mötet med eleven och inför planringen av ett undervisningsoch lärandeinnehåll: Vilka (språkliga) erfarenheter har eleven? På vilka sätt föredrar hon/han att uttrycka dessa? Hur möter och tillvaratar jag elevens (språkliga) erfarenheter? Vad kan eleven redan?

5 Vad vill jag att hon/han ska lära sig härnäst? Hur kan eleven lära sig detta? Textrörlighet, att läsa på, mellan och bortom raderna med det ena benet i texten och det andra i sin egen erfarenhetsvärld Begreppet elevnära såsom det här används för att beskriva Motalas berättarprojekt handlar både om innehåll (sagan som textgenre) och om kommunikation och dialog (språkliga färdigheter). Ett möte mellan en texts innehåll och språkliga färdigheter som i sin tur omfattar förförståelse, tolkningar och språkhandlingar, begrepp som alla kan relateras till text och rörlighet i text. I artikeln Bättre läsning och bättre skrivande men hur? Om grupprocesser och textrörlighet skriver Lars Brink att frågan om textrörlighet omfattar såväl läsning som skrivning eftersom det handlar om funktionellt arbete med såväl; elevernas egna som andras texter. Textrörlighet handlar om att eleven enskilt och tillsammans med andra rör sig i och mellan texter. Eleven/eleverna befinner sig så att säga med det ena benet i texten och det andra i sina egna och varandras erfarenhetsvärldar (Brink, 2009, s Se även Halliday 2004, Liberg, 2005, Nestlog 2009 angående textrörlighet och funktionell textsyn). Förståelsen av begreppet textrörlighet får konsekvenser för vad och hur läraren väljer att arbeta med läs- och skrivaktiviteter i klassrummet. Begreppet involverar, såsom jag uppfattar det, både textpraxis och texthändelser. Textpraxis: Vad läser och skriver eleverna och varför? I förlängningen handlar textpraxis om lärarens pedagogiska val som i sin tur har att göra med hur

6 läraren förhåller sig till undervisnings- och kunskapsinnehåll och undervisningsvanor i relation till svenskämnena och andra skolämnen. Texthändelser: Hur, varför, och när läser och skriver eleverna? Texthändelserna i klassrummet avspeglar, liksom textpraxis, lärarens syn på vad svenskämnena är eller kan vara i relation till läroplan och kursplaner, svenska och svenska som andraspråk. Med berättarprojektet i Motala aktualiseras begreppet textrörlighet både som textpraxis och texthändelse. Eleverna arbetar självständigt och tillsammans med andra med en specifik textgenre, sagan. De lär sig att läsa såväl på som mellan raderna. De övar sig på att kombinera olika texttyper. De uttrycker berättelsens (sagans) budskap och berättelsestruktur med egna bilder och ord. Med berättandet uppmanas eleverna att bidra med en muntlig tolkad text som utgör stommen för den avslutande uppgiften att skriva ned den egna version av sagan med stöd av de verktyg som arbetsprocessen erbjudit. Jag menar, avslutningsvis, att eleven som övertygat utbrister: Jag har den i huvudet nu, med anspelning på sin saga, får mig att fundera vidare över betydelsen av summan av delmängderna text som handling och text som erfarenhet. Utan att övertolka hennes kommentar inser jag hur konsekvenserna av de betydelser som här lagts i begreppen elevnära, anpassning och rörlighet i text kunnat bidra till att hon, inte minst genom språket, bär den nyvunna kunskapen och erfarenheten i sitt huvud. Litteratur: Axelsson, Monica (2009) Vardagsspråk och skolspråk i utveckling. Karin Jönsson (red). Bygga broar och öppna dörrar, s

7 Barton, David (2007) Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell Publishing. Bergh Nestlog, Ewa (2009) Perspektiv i elevtexter Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Licentiatavhandling, svenska med didaktisk inriktning, Växjö universitet. Brink, Lars (2009) Bättre läsning och bättre skrivande men hur? Om grupprocesser och textrörlighet. Karin Jönsson (red). Bygga broar och öppna dörrar, Stockholm: Liber, s Fast, Carina (2001) Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur & Kultur. Hagberg-Persson, Barbro. Barns mångfaldiga språkresurser i mötet med skolan. Akademisk avhandling. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk. Uppsala: Uppsala universitet. Halliday, Michael A.K. (2004) An Introduction to Functional Grammar. London: Arnold. Jonsson, Carin (2006) Läsningens och skrivandets bilder. En analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling. Akademisk avhandling i Pedagogiskt arbete. Umeå universitet. Umeå: Print & Media. Jonsson, Carin (2009a) Skriva och läsa Hur lär man sig det? Går det att skriva sig till läsning? Tema: Resa i språkmiljöer, Skolverket och Multimediabyrån. Umea/ Jonsson, Carin (2009b) Sammansatta språkhandlingar. SCIRA, Swedish Council of the International Reading Association. Årgång 34/2, s Jönsson, Karin (2007) Litteraturarbetets möjligheter En studie av barns läsning i årskurs F 3. Malmö Studies in Educational Sciences, Malmö: Malmö högskola. Magnusson, Helena (2005). Berättande bilder. Svenska tecknade serier för barn. Akademisk avhandling. Stockholm: Makadam. Skolverket (2009) Remissversion av kursplan i svenska i grundskolan.

8 Skolverket (2009) Nya språket lyfter! Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan årskurs 1-5. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2008) Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. Stockholm: Skolverket. SOU. Att lämna skolan med rak rygg. Statens offentliga utredningar, 1997:108, s 61. Stockholm:Fritzes. Tinglev, Inger (2005) Inkludering i svårigheter tre timplanebefriade skolors svenskundervisning. Akademisk avhandling, Pedagogiskt arbete, Umeå universitet. Umeå: Print & Media. Wagner, ÅseKari H. & Strömqvist, Sven (2010) Den flerspråkiga människan. Lund:Studentlitteratur. Ärnström, Ulf (2008) En bok om berättelser i undervisning. BTJ förlag.

9

Att göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson

Att göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson Att göra texter elevnära Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson Undervisningen i svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tal- och skriftspråk så att de vill, vågar och kan uttrycka sig i olika

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion

Läs mer

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Detta är en kurs som skall fördjupa dina kunskaper i och om läs- och skrivundervisning. Du har en grund

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Moderna språk. Ämnets syfte

Moderna språk. Ämnets syfte Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk Göteborg 18 oktober 2011

Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk Göteborg 18 oktober 2011 Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk Göteborg 18 oktober 2011 Bikupa Varför finns svenska och svenska som andraspråk som skolämnen? Utgångspunkter Samma språk Olika förutsättningar Rätten

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Inför prövning i Moderna språk steg 4

Inför prövning i Moderna språk steg 4 Inför prövning i Moderna språk steg 4 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska:

Läs mer

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GYMNASIESKOLAN Diskutera Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena I den nya gymnasieskolan finns nio ämnen som är gemensamma för hela gymnasieskolan engelska, historia,

Läs mer

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språk-, läs- och skrivutveckling RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet

Läs mer

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi). FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas

Läs mer

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17 Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Svenska och svenska som andraspråk

Svenska och svenska som andraspråk Svenska och svenska som andraspråk Nationella mål år 3 Eleven ska beträffande läsning -kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt Lokal tolkning av mål att nå Kunna läsa sitt namn, frågar ex. vad

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Publiceringsår 2016. Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4 6

Publiceringsår 2016. Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4 6 Publiceringsår 2016 Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4 6 Skolinspektionen 2 (17) Kvalitetsgranskning, 2016:1 Diarienummer: Dnr 400-2014:5611 Foto: Ryno

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna

Läs mer

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan engelska

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan engelska 2012-05-08 Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan engelska Om ämnet Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande.

Läs mer

Prövning i Moderna språk 2

Prövning i Moderna språk 2 Prövning i Moderna språk 2 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska: Jeanette

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska

Läs mer

En resa genom litteraturen

En resa genom litteraturen En resa genom litteraturen Barn- och ungdomsböcker Namn: Klass: Inledning De flesta barn och ungdomar brukar läsa, eller har läst olika böcker. Det finns också många olika författare som har skrivit barn-

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

svenska som andraspsråk

svenska som andraspsråk Svenska som andraspråk Kurskod: SGRSVA7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet svenska handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas.

Läs mer

Språket skapar. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Språket skapar. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Språket skapar Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Monica Lindvall Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC)

Läs mer

NORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten

NORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten NORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT! Kommunikation och undervisning i gränsöverskridande språkmöten Sylvana Sofkova Hashemi & Helén Stålarm Högskolan Väst, Trollhättan Mölndal Glasbergsskolan F-6, GränsöverskridandeNordiskUnder

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

MANUAL. för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen

MANUAL. för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen MANUAL för arbetet med Åtgärdsprogram inom Barn- och utbildningsförvaltningen Innehåll: Inledning Samarbete skola-hem... 3 Åtgärdsprogram och IUP... 3 Att utreda och kartlägga... 3 Att utreda/kartlägga

Läs mer

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10 Bedömning för lärande Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10 Program: 13.00 Inledning, syfte och bakgrund 14.00 Lärande samtal (inkl. fika) 15.30 Avslutning och sammanfattning Inledning, syfte och bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola

Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola Att undervisa tematiskt I såväl temaplaneringen som i reportaget framgår det på flera ställen att lärarlaget har en uttalad ambition att arbeta ämnesöverskridande

Läs mer

Akademin för utbildning och ekonomi. Boksamtal. En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse

Akademin för utbildning och ekonomi. Boksamtal. En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse Akademin för utbildning och ekonomi Boksamtal En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse Helena Sikberg Juni 2011 Examensarbete, 15 högskolepoäng Didaktik Grundnivå

Läs mer

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk 2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Kommunicera eller lära? Allt är att skriva, sa Lisa.

Kommunicera eller lära? Allt är att skriva, sa Lisa. Lärarutbildningen Examensarbete Hösten 2004 Kommunicera eller lära? Allt är att skriva, sa Lisa. Handledare: Anna Flyman Mattsson Författare: Jeanette Nilsson Anna-Karin Thorsell Kommunicera eller lära?

Läs mer

Hur kan vi arbeta med elevnära texter?

Hur kan vi arbeta med elevnära texter? Hur kan vi arbeta med elevnära texter? Några tankar framförda av Carina Fast 7 september 2009 Skolverkets språk-, läs och skrivsatsning 5åriga Joel skriver sitt namn på matoranska (Fast, 2009) Förskolläraren:

Läs mer