MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER"

Dan Abrahamsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER Xantcha Examination. För godkänt betyg i kursen krävs: Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter. Närvaro och aktivt deltagande under lektionerna. Frånvaro enstaka pass kan accepteras. Större bortavaro kan eventuellt kompenseras, ehuru detta i så fall må bli en individuell bedömningsfråga för lärare och studierektor. I. Introduktion. 6 september 2013 II. Matematik och matematikundervisning. 16 september 2013 Matematik ett kärnämne: Kapitel 1. (Lämplig omfattning kan vara ungefär två sidor text.) A. S. 11: Fråga 1. B. S. 11: Fråga 2. C. S. 13: Fråga 2, men utgå från dina egna tankar och erfarenheter kring skolans och universitetets undervisning. D. S. 15: Fråga 1. Skriv vad du själv tänker kring hemuppgifter. E. S. 15: Fråga 2. Skriv vad du själv anser om prov och diagnoser. F. S. 17: Endera av frågorna 1 3. Skriv ut Skolverkets kursplaner i matematik och medtag varje lektion! 1

6 september 2013 II. Matematik och matematikundervisning. 16 september 2013 Matematik ett kärnämne: Kapitel 1. (Lämplig omfattning kan vara ungefär två sidor text.) A. S. 11: Fråga 1. B. S. 11: Fråga 2.

2 III. Kunskaper i matematik. 3 oktober 2013 Matematik ett kärnämne: Kapitel 2. A. S. 20: Fråga 3. B. S. 24: Fråga 2. C. S. 24: Fråga 3. D. S. 27: Fråga 2. Välj två arbetsuppgifter från någon universitetskurs i matematik, och diskutera. E. S. 29: Fråga 2. IV. Elevens och lärarens ansvar. 17 oktober 2013 Matematik ett kärnämne: Kapitel 3. A. S. 44: Fråga 1. Utgå från dina egna erfarenheter och jämför med universitetet. B. S. 44: Fråga 2. C. S. 44: Fråga 3. Berätta om din egen inställning till matematik och din målsättning med studierna. D. S. 45: Fråga 1. Diskutera hur du tänker dig elevernas inflytande och ansvarstagande i ditt klassrum. V. Aktiviteter och utvärdering. 28 oktober 2013 Matematik ett kärnämne: Kapitel 4, 5. A. S. 53: Fråga 1. B. S. 69: Fråga 1. C. S. 69: Fråga 2. D. S. 69: Fråga 6. 2

Utgå från dina egna erfarenheter och jämför med universitetet. B. S. 44: Fråga 2. C. S. 44: Fråga 3. Berätta om din egen inställning till matematik och din målsättning med studierna. D. S. 45: Fråga 1.

3 VI. Lektionsplanering för högstadiet. 15 november 2013 Gör en lektionsplanering för högstadiet enligt separata instruktioner. Förbered muntlig redovisning av densamma (cirka tio minuter). Talsystem och de fyra räknesätten Bråk och procent Pamela Algebra och ekvationer Erik Geometriska begrepp Anders Geometriska satser och bevis Funktioner och räta linjen Daniel G. Sannolikhetslära Daniel M. Statistik VII. Föreläsning på högstadiet. 2 december 2013 Förbered tio minuters föreläsning på högstadienivå. Ni skall introducera något valfritt begrepp eller sats från det moment av kursen ni blivit tilldelade enligt nedan. Den skriftliga redovisningen skall innehålla reflexioner och motiveringar till ert upplägg. Förklara hur ni tänker, varför ni valt just denna approach och varför ni anser detta vara ett lämpligt sätt att få eleverna intresserade. Beskriv hur ni tänker er elevernas respons, möjliga frågor, invändningar eller kritik från dem, och hur ni i så fall kan bemöta dessa. Talsystem och de fyra räknesätten Daniel M. Bråk och procent Algebra och ekvationer Geometriska begrepp Pamela Geometriska satser och bevis Erik Funktioner och räta linjen Anders Sannolikhetslära Statistik Daniel G. VIII. Nivågruppering. 12 december 2014 Matematik ett kärnämne: Kapitel 8. 3

Sannolikhetslära Daniel M. Statistik VII. Föreläsning på högstadiet. 2 december 2013 Förbered tio minuters föreläsning på högstadienivå.

4 A. S. 134: Fråga 1. B. S. 136: Fråga 2. C. S. 141: Fråga 8. D. S. 141: Fråga 9. IX. Uppgifter. 20 januari 2014 Veronica Crispin Quiñonez. X. Metodikföreläsning. 22 januari 2014 Inbjuden lärare från högstadiet föreläser om metodik. XI. Infärgning. 30 januari 2014 Matematik ett kärnämne: Kapitel 6. Uppgiften är att genomläsa kursplanen för kurs 1A för respektive gymnasieprogram enligt nedanstående lista, och sedan konkret relatera varje moment i kursen till elevernas framtida (yrkes)liv. Försök att beskriva situationer där eleverna verkligen kommer att behöva matematiken, och inte konstruera artificiella exempel. Program: Hantverk Restaurant och livsmedel Pamela Bygg och anläggning Erik Vård och omsorg Anders Naturbruk VVS och fastighet Daniel G. Hotell och turism Daniel M. Barn och fritid XII. Lektionsplanering för gymnasiet. 13 februari 2014 Gör en lektionsplanering för gymnasiet enligt separata instruktioner. Förbered muntlig redovisning av densamma (cirka tio minuter). 4

Uppgiften är att genomläsa kursplanen för kurs 1A för respektive gymnasieprogram enligt nedanstående lista, och sedan konkret relatera varje moment i kursen till elevernas framtida (yrkes)liv.

5 Algebra Geometri Trigonometri Funktioner Erik Derivator Daniel G. Sannolikhetslära och statistik Anders XIII. Föreläsning på gymnasiet. 27 februari 2014 Förbered tio minuters föreläsning på gymnasienivå. Ni skall introducera något valfritt begrepp eller sats från det moment av kursen ni blivit tilldelade enligt nedan. Den skriftliga redovisningen skall innehålla reflexioner och motiveringar till ert upplägg. Förklara hur ni tänker, varför ni valt just denna approach och varför ni anser detta vara ett lämpligt sätt att få eleverna intresserade. Beskriv hur ni tänker er elevernas respons, möjliga frågor, invändningar eller kritik från dem, och hur ni i så fall kan bemöta dessa. Algebra Anders Geometri Daniel G. Trigonometri Funktioner Derivator Sannolikhetslära och statistik Erik XIV. Matematiska problem. 13 mars 2014 Skott et al., Matematik för lärare: Kapitel 6, Att arbeta med planering för elevaktiviteter. A. På sidorna finns beskriven en hierarki av matematiska problem, ordnade efter svårighetsgrad eller vilken kognitiv förmåga de kräver. Redogör kort för dessa fyra olika typer av problem, samt ge exempel på två stegrade trappor av problem: en från algebra och en från geometri. Motivera hur dessa problem passar in i respektive kategori. 5

Den skriftliga redovisningen skall innehålla reflexioner och motiveringar till ert upplägg.

6 B. På sidorna finns beskrivet några sätt att modifiera givna problem. Välj en uppgift från en lärobok. Modifiera den genom att avlägsna information. Resonera pedagogiskt: På vilket sätt blir uppgiften annorlunda? Förändras svårighetsgraden? Blir flera svar plötsligt möjliga? Finns det mönster i svaren? Kan man generalisera? Finns det djupare bakomliggande matematik? Vad lär sig eleverna? C. Välj en uppgift från en lärobok. Modifiera den genom att förändra information. Diskutera pedagogiskt som ovan. D. Anför en uppgift där eleverna själva har i uppdrag att formulera ett matematiskt problem, uppfyllande vissa specifikationer. Resonera pedagogiskt om denna uppgift. De tre problemen i B D bör vara hämtade ur olika avsnitt av gymnasiekursen. XV. Tankenötter. 27 mars 2014 Besvara följande fråga skriftligen inför lektionen (1 2 sidor): A. Sök sex tankenötter med vidhängande (kortfattade) lösningar. Ange under vilka avsnitt i kursen (högstadiet, gymnasiet) dessa skulle kunna passa in, och reflektera didaktiskt över dem. Beskriv hur dessa problem är mer utmanande än vanliga standarduppgifter. Vari ligger svårigheterna? På vilket sätt måste man tänka utanför lådan? Hur skulle respektive problem kunna användas? Kan det nyttjas som introduktion till ett område, en kluring för hela klassen att grubbla över, eller som utmaning för de allra bästa? Förutom att leta på nätet och i böcker om tankenötter, kan man söka efter problem från Högstadiets Matematiktävling eller Skolornas Matematiktävling, vilka är våra SM i matematik. Problem från dessa finns utgivna i bokform, men ligger sedan några år tillbaka även på nätet. Ange era källor! XVI. Bedömning. 10 april 2014 Besvara följande fråga skriftligen inför lektionen (1 2 sidor): A. Begrunda det utdelade problemet om papper (stencilen Papper i kursens filarea). Detta är hämtat från de nationella proven för Matematik 1C. 6

Finns det djupare bakomliggande matematik? Vad lär sig eleverna? C. Välj en uppgift från en lärobok. Modifiera den genom att förändra information. Di

7 Konstruera tre lösningar till detta, som ni anser borde graderas med betygen A, C och E, respektive. Motivera, med stöd i Skolverkets kunskapskrav, er bedömning. XVII. Levande undervisning. 28 april 2014 Besvara följande fråga skriftligen inför lektionen (1 2 sidor): A. Sök sex matematiska kuriosa man kan föredra för sina elever i syfte att göra undervisningen levande och spännande. Det kan till exempel handla om berättelser från matematikens historia, personliga anekdoter eller referenser till matematik i filmer och böcker. Ge kort didaktisk reflexion över dessa: Var i undervisningen tänker du dig föra in dessa? Vad kan man lära av dem? XVIII. Metodikföreläsning. 9 maj 2014 Inbjuden adjunkt från gymnasiet föreläser om metodik. Förbered en eller två frågor att ställa. XIX. Likabehandling. 13 maj 2014 Förbered en fråga för diskussion på temat likabehandling: mobbing, jämställdhet, dyslexi, matematiksvårigheter,... Tag gärna en forskningseller debattartikel till utgångspunkt. XX. Matematikdidaktisk forskning. 15 och 22 maj 2014 Förbered en presentation av en forskningsartikel i matematikdidaktik hämtad från tidskriften Nämnaren. 7

Det kan till exempel handla om berättelser från matematikens historia, personliga anekdoter eller referenser till matematik i filmer och böcker.

Relevanta dokument

Erik Östergren lärarutbildningen, 5hp HT 2015

Erik Östergren lärarutbildningen, 5hp HT 2015 Kurslitteratur Matematik ett kärnämne (Nämnaren Tema) Diverse artiklar All kurslitteratur kommer att finnas tillgänglig på Studentportalen. Kurshemsida http://studentportalen.uu.se Undervisning 20 lektionstillfällen.