Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag."

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. Läsanvisningar och reflektionsfrågor till kapitel 1-3 Inledning Patrik Svenssons bok från 2008 är ett försök att ge en vid bild av IKT i språkutbildning i Sverige. Det övergripande syftet är presentera olika områden, teknologier och diskussioner inom området. Innehållet är både tillbakablickande historiskt, framåtpekande visionärt och förankrat i nuet. Svensson är sedan många år ledare för ett Humlab vid Umeå universitet där man särskilt studerat de sociokulturella aspekterna av informationsteknik inom Humaniora. Svenssons bok får i den här kursen fungera som "inkörsport" till området IKT - lärande och undervisning i språk. Beroende på er tidigare bakgrund och erfarenheter inom området IKT kommer (delar av) innheållet att kännas mer eller mindre bekant och lättilgängligt. Det är nog oundvikligt i en sådan här kurs. Boken ger alltså en översikt och många av de användningsområden, verktyg och tillämpningar som presenteras kommer vi att återkomma till under kursens gång. Boken är inte forskningsinriktad i den meningen att den presenterar forskningsresultat i någon större utsträckning även om det förekommer. Snarare antar den ett (beprövat) erfarenhetsperspektiv där Svenssons egna erfarenheter och observationer samsas med andras. Därför behöver den här läsningen också kompletteras med empiriska studier av IKT användning och dess effekter på lärande och undervisning i språk. I de delar som är mer teoretiskt orienterade (se t ex kap 2) antar Svensson ett sociokulturellt perspektiv på lärande och lägger därmed också mycket fokus på IKT:s sociala och kommunikativa funktioner. IKT blir här ett medel för social kontakt som skapar förutsättningar för motivation, tillgång till språket och lärande. Slutligen är det viktigt att understryka att även om det finns didaktiska tips - så här kan du arbeta med IKT - så är det inte bokens huvudsyfte. Genom det breda och reflekterande anslaget i Svenssons bok kan också vissa delar läsas mer översiktligt i vårt sammanhang. Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3

2 Kapitel 1 Språkutbildning och informationsteknik Läsanvisningar: Kapitel 1 introducerar området, definierar vissa begrepp och ger en översikt av vanliga och mindre vanliga användningsområden av IKT. Kapitlet läses i sin helhet, särskilt ss På s listar Svensson olika användningsområden. Det som saknas i framställningen är en diskussion om vilka pedagogiska behov som dessa användningsområden kan förväntas fylla och vilka resurser och kompetenser som de kräver för att de skall kunna användas på ett effektivt sätt. Valet av en viss typ av IKT-resurs betingas alltså av ett antal olika faktorer - tekniska, pedagogiska och vad vi kan kalla för ramfaktorer. a) Vilka krav på kringresurser ställer de olika användningsområdena? Hur ser ramarna för IKT användning ut på din skola? Vilka initiativ skulle man behöva eller kunna ta för att förbättra situationen? b) Hur ser du på din egen tekniktröskel i förhållande till de olika områdena? c) Hur ser din egen privata användning av IKT ut i förhållande till den indelning som görs här? d) Vilka av de här användningsområdena som skulle vara intressantast att prova eller vidareutveckla i din egen undervisning? Varför? s Varför IT i språkutbildning? a) Vilka av de skäl som listas uppfattar du som mest övertygande? b) Vilka användningsområden uppfattar du som mest relevanta för de elever du arbetar med?

3 Kapitel 2 Lärande och informationsteknik Läsanvisningar: Kapitel två läses i sin helhet. Det utgör ett försök att sätta in IKT användningen i ett större pedagogiskt perspektiv. De ansatser som formuleras här (s.35) gäller boken som helhet. Översikten över IT:s olika användningsområden på s.49ff är användbar för att förstå området. s : Den kritiska diskussionen (se också kapitel 8, s ) I en bok som syftar till att presentera möjligheter och fördelar med IKT i språkundervisningen ges den kritiska diskussionen ett begränsat utrymme. Det kan vara naturligt men det är viktigt att komma ihåg att IKT-satsningar, både lokalt och nationellt, ofta har kritiserats. Så sent som hösten 2012 publicerade Skolinspektionen en rapport om IT i undervisningen som beskriver användningen av IT i några olika ämnen (bl a svenska, men inte moderna språk eller engelska) i grundskolan (olika årskurser) och gymnasiet. Resultaten i korthet Satsningar på inköp av IT-utrustning har i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla användningen av IT så att det blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. Ofta har man nöjt sig med att använda IT-utrustningen för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet. Skolledningen styr inte användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt. Många skolor saknar övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet, och IT-användningen i undervisningen blir därför ofta en fråga som beror på den enskilde lärarens intresse. Lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IT-verktygen i det pedagogiska arbetet har inte tillgodosetts. En del skolor saknar grundläggande förutsättningar för användning av IT i undervisningen därför att de saknar, eller har föråldrad utrustning. Ett annat problem är att de saknar IT-support i det dagliga arbetet. [http://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/genomfordakvalitetsgranskningar/it-i-undervisningen/] Debatten om IT i skolan präglas, tyvärr, ofta av "tyckande" där teknik-profeter och teknikbelackare på ofta oklara grunder har bestämda uppfattningar åt endera hållet. Därför är Skolinspektionens rapport välkommen.

4 Reflektera över: a) Hur förhåller du dig själv till den kritiska diskussionen som Svensson för? Vilka uppfattningar delar du? Vilka tar du avstånd ifrån? Varför? s Informationsteknikens roller a) Har du redan använt IT i någon av dessa olika roller? Vilka är dina erfarenheter? b) De olika rollerna kan kopplas till olika språkinlärningsteorier. Vilken typ av inlärningssyn kan ligga bakom användningen av IT som automat? s Det konstruktivistiska lärandet Det konstruktivistiska lärandeperspektivet sätter särskilt fokus på de sociala sidorna av lärandet, lärande som en social aktivitet och lärandet i ett meningsfullt sammanhang, tillsammans med andra. På ett plan finns det beröringspunkter med det kommunikativa synsättet på språk och språkutbildning som framkommer t ex i Gemensam europeisk referensram för språk (Skolverket, 2007). Det är dock viktigt att komma ihåg att från språkinlärningsforskningen vet vi att lärande i språk också är en individuell och intern process, där individen, eleven, successivt och etappvis konstruerar en kompetens i ett nytt språk via implicita och explicita lärandeprocesser. Det är tänkbart att ett konstruktivistiskt perspektiv särskilt kan stödja förutsättningarna för de implicita lärandeprocesserna. Ett sådant konstaterande kan leda till reflektioner av typen: a) I vilket skede av elevens språkinlärning kan det konstruktivistiska lärandet tänkas passa bäst? Lite tillspetsat kan man fråga sig: Är det mer lämpligt för den mer kompetente gymnasieeleven i engelska än för nybörjareleven i tyska? b) Språkundervisning har en betydande innehållslig bredd - från kulturella aspekter till språkfärdighet på olika plan. Finns det delar av språkundervisningen där kombinationen IKT och ett konstruktivistiskt tänkande kan antas vara särskilt fruktbart? Varför? s.65 Teknikens (fysiska) plats Den fysiska miljön är viktig i all sammanhang där lärande sker. Den senaste tiden har utvecklingen gått mot att allt fler elever har egna datorer (en-till-en eller 1:1 modellen) vilket möjligen kommer att leda till att datorsalarna får en minskad betydelse. a) Har eleverna på din skola egen skoldator? Vilka är de viktigaste konsekvenserna av det? b) Hur ser ev. datorsalar ut på din skola? c) Är det möjligt att förändra? Vad krävs isåfall?

5 Kapitel 3 Digitala medier i språkutbildningen Läsanvisningar: Kapitel tre ger en överblick över digitala medier men kopplingen till det didaktiska är inte så stark. Särskilt gäller det diskussionen om elektronisk litteratur och analysen av websidor och dess avsnitt kan läsas mer översiktligt. Slutet av kapitlet behandlar wikis och bloggar och är däremot intressant och viktigt att läsa. ss Om bloggar och bloggar i språkutbildningen Man kan notera att Svensson inte i första hand för diskussionen här utifrån en behovsdiskurs utan ifrån vad man kan kalla en möjlighetsdiskurs (jmfr s. 42 och diskussionen där), dvs Svensson pekar i huvudsak på vad man tekniskt kan göra med bloggar, vilka fördelar bloggar har när det gäller enkel publicering och spridning mm a) Vilka didaktiska behov tror du att man bättre skulle kunna uppfylla med bloggar än med nuvarande pedagogiska verktyg (penna & papper alternativt vanlig ordbehandlare)?

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Rapport skolutveckling och digitalisering

Rapport skolutveckling och digitalisering Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Digital kompetens Styrdokumenten IT Datapolitik för skolområdet datorn som ett redskap... bland andra datorstöd i undervisningen

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits Dnr: 346/2008-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits 1. Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Vad är ett Hälsoäventyr? Hälsoäventyrets vision är att stärka barn och ungas självkänsla så att de får förmåga att fatta goda och hälsosamma

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Forskarskola i spanska med inriktning på kultur och litteratur

Forskarskola i spanska med inriktning på kultur och litteratur Forskarskola i spanska med inriktning på kultur och litteratur Varför en forskarskola i spanska? - Ämnet har expanderat kraftigt under de senaste tjugo åren. Spanskan är numera det näst största främmande

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG 2 Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG 3 Europeiska unionens nyckelkompetenser för livslångt lärande 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt

Läs mer

Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1

Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1 Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1 Aktivitets ID: 38771 Tid: 21 september - 4 december 2015 Plats: Distans Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli

Läs mer

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 1 VISION Vuxenutbildningen är en mötesplats som främjar lärande, reflektion och utveckling utifrån de studerandes förutsättningar och behov. 2 POLICY Verksamheten vid Vuxenutbildningen

Läs mer

Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet

Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet Skolverket 2013 Tillgången till datorer har ökat kraftigt sedan 2008 Inte mycket mer användning Många lärare upplever

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Dnr: 254/2009-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Teacher Education intended for Preschool and

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014 Förskola/Skola Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014 Stenhamra och Uppgårdskolan Rektor: Lillemor Bergquist Tel: 08-124 57 804 1. Inledning Kvalitetsuppföljning ht 2014 Uppgårdskolan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN Utbildningsplan för GRUNDLärarprogrammet 180 240 hp HT 2012 Lärarutbildningsnämnden Innehållsförteckning Allmänt... 2 1. Huvudområde för utbildningen... 2 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt

Läs mer

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2013 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsförvaltningen. Bildningsstaden Borås

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsförvaltningen. Bildningsstaden Borås Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Utbildningsförvaltningen Bildningsstaden Borås Faställt av: Utbildningsnämnden Datum: 26 oktober 2010 För revidering ansvarar: Utbildningsnämnden, förutom

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)

Läs mer

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr:

Hemadress: Arbete adressuppgifter: Rektors e-post/tel.nr: Skattningsschema för Hem och fritidspedagoger eller motsvarande, 30 hp (1 30). Ingår i Lärarlyftet II. Skattningen föregås av en innehållsdiskussion vid ett fysiskt möte angående de aktuella lärandemålens

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen.

Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen. Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen. 1. Enkät till lärare i matematik 2. Enkät till ämnesansvariga Uppgiften att du arbetar som lärare i gymnasieskolan

Läs mer

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018 1 (7) Datum 2015 10 12 Ärendebeteckning GYF 2015/0681 05.01 Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2016 2018 1. Varför behövs en digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund? Syfte De utmaningar

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun 2009-06-02

Lokal arbetsplan. för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun 2009-06-02 Lokal arbetsplan för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun 2009-06-02 1 Övergripande verksamhetsidé Åt var och en efter behov Av var och en efter förmåga 1818-1883 Verksamheten skall kännetecknas

Läs mer

Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids

Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids imotion Syfte 1 Målet med denna planering är att introducera appen imotion från Fingerlab i verksamheten i syfte att stimulera till lärande

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning

Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning Leif Bryngfors & Joakim Malm Nationellt utbildnings- o utvecklingscentrum för SI Lunds Universitet Enkel idé Organiserar grupper (8-15 studenter ) SI-ledare

Läs mer

Nämnden för lärarutbildning NLU 5-05 2005-10-14. Lärarprogrammet leder till Lärarexamen, 140, 180, 200 eller 220 poäng.

Nämnden för lärarutbildning NLU 5-05 2005-10-14. Lärarprogrammet leder till Lärarexamen, 140, 180, 200 eller 220 poäng. HÖGSKOLAN I KALMAR UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningscentrum Lärarprogrammet Utbildningsplanen för Lärarutbildningen har antagits av Lärarutbildningsnämnden vid Högskolan i Kalmar 2000-11-27, och reviderats

Läs mer

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Prop. 2009/10:165 (inför ny skollag) Utdrag ur propositionen:

Läs mer

Kursinformation med litteraturförteckning. Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng

Kursinformation med litteraturförteckning. Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng Kursinformation med litteraturförteckning Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk 10 högskolepoäng Vårterminen 2012 Välkommen till Bedömning av språkfärdighet inom sfi/svenska som andraspråk

Läs mer

Alingsås kommun. Utredning avseende leasing HIP' EY Building a better working world

Alingsås kommun. Utredning avseende leasing HIP' EY Building a better working world Alingsås kommun Utredning avseende leasing HIP' EY Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Bakgrund och syfte 2 1.2. Frågeställningar 2 1.3. Metod 2 1.4. Avgränsning 2 2. Utredningens resultat 3 2.1. Vad leasas av

Läs mer

VFU-handbok FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET, 90 HP. Institutionen för Individ och samhälle

VFU-handbok FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET, 90 HP. Institutionen för Individ och samhälle 2012 09 18 VFU-handbok FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET, 90 HP Institutionen för Individ och samhälle 1 Innehåll Inledning... 3 Syftet med VFU... 3 Principer för organiseringen av VFU... 5 VFU-organisationen...

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Malmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK 2009 2010

Malmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK 2009 2010 Malmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK 2009 2010 Innehållsförteckning MEDIATEKETS MÅL...3 1. Mediateket ska vara skolans informationscentrum med en stimulerande

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun Lärande i fritidshem 1 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Rektors roll och ansvar s. 3 3. Metod s. 3 4. Syfte s. 3-4 5. Grundfrågor s. 4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2010:541 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 12 maj 2010. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till högskoleförordningen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE DECEMBER 2015 Innehåll Inledning 1 Bakgrund 2 Kort om projektet Dalawux Flexibelt lärande 3 Utvärderingens syfte, upplägg och aktiviteter 4 Utvärderingens

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer