Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt Global klass

Transkript

1 Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande och tvärvetenskapligt betraktelsesätt (se lokala kursplaner i bilaga längre ner). Metodiken har sitt ursprung bl a i den nordirländska kommuniteten Corrymeela Community, som under de många åren av konflikt i landet övat upp en förmåga att skapa övningar och modeller för hur relationer mellan människor ska utvecklas att bli mera hållbara och mindre bräckliga. Denna inövning i ett pluralistiskt samhälle måste bli en viktig del av att skapa det hållbara samhälle där hållbara relationer blir helt avgörande mellan grupper med skillnader i livssyn, religion och kultur. Lokal förankring När det gäller förankringsarbetet så är det främst Global klass som haft framgång. Utbildningsvägen har under tio år haft ett stöd i Utbildningsnämnd, bland politiker och i de pedagogiska nämndernas stab. Stödet byggde på att medlemmar i arbetslaget sökte upp och startade en dialog med politiker, tjänstemän och rektorer och presenterade en robust modell för utvecklingsarbetet. Skolverket gav ett pekuniärt stöd under projekttiden och Utbildningsnämnden och proaros tillförde de medel som behövdes efter att projektledaren gjort dragning under nämndsammanträden och vid andra tillfällen, återkommande med flera av arbetslagsmedlemmarna. Elevers initiativ Elevrådet har under ett antal år på eget initiativ genomfört insamlingar, stöttade av skolan på olika sätt, till projekt i Indien och Afrika. Tänk om - dagen består av dels en halvdag med information för hela skolan, dels av en insamlingsdag som helt ägnas åt solidaritetsarbete. Eleverna motiveras genom lektionsbesök och den aktiva elevgruppens lektionsmedverkan. Spridningseffekter och samarbete med Den Globala Skolan Global klasseleverna bidrar särskilt med en spridningseffekt genom att alltid redovisa erfarenheterna av sina fältstudier i sin egen hemmaklass och i en årskurs 1 på sin skola. De har dessutom gjort offentliga utställningar av fotografi, målningar mm och hållit föredrag på Stadsbiblioteket om t ex kvinnornas situation i Indien. Genom att eleverna läser i sina ordinarie klasser största delen av tiden, sprids också medvetenheten om de globala frågorna även till elever som inte går Global klass. Samarbetet med Den Globala Skolan i region öst har bl a fört samman rektorer, Ola Björlin, (lärare på Rudbeckianska gymnasiet och ansvarig för det Internationella rådet på skolan) och proaros miljöansvarige Mei Jangesjö vid ett tillfälle. När Global klass påbörjade sitt arbete så fanns inte många förebilder. Jakobsbergs gymnasium var den skola som vi studerade. När vi startade valde vi en annan modell där själva klassen skulle bli global. Genom att undervisningen låg i individuella valet så vill vi uppnå en spridningseffekt till olika program, klasser och skolor. När vi nu ser på vår spridningsroll är det kanske framförallt vår påverkan på andra kommuner och skolor som är intressant. Global klass genomförde i Den Globala Skolans regi ett seminarium våren 2007 där vi hade mer än 20 skolor i ett antal kommuner (huvudsakligen ifrån östra Sverige). Många av dessa använde sig av vår modell. Även Globala Gymnasiet i Stockholm har utvecklat sina kurser med inspiration bl a från samarbetet med oss fr o m ett seminarium som Global klass - lärare ordnade i Västerås 2003 inom ramen för Envisions (där 1

2 Regeringskansliet också var drivande part). Genom framträdanden i radio, lokaltelevision och genom att lokaltidningen har publicerat material om oss en del skrivet av elever i Global klass så har också lokalbefolkningen kunnat få ett hum om att det pågår ett arbete med globala frågor och hållbar utveckling på bl a Rudbeckianska. Vi har haft besök av delegationer från andra kommuner och hållit studiedagar på många platser i Sverige där våra kursplaner och metodiska arbetssätt kunnat spridas. Vi vår hemsida och material om/från oss på Den Globala Skolans hemsida har information gått ut även på den nationella nivån. Bilaga KURSPLANER I GLOBAL KLASS, VÄSTERÅS KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR (Reviderade vårterminen 2007) Ämne: Globalkunskap Lokala kurser A och B Ämnets syfte Ämnet Globalkunskap vill vidga elevens insikt i frågor som rör politik, religion, ekonomi och miljö ur ett internationellt perspektiv. Studierna ger möjligheter att tillsammans reflektera över globala sammanhang för att så småningom kunna värdera och ta ställning i dessa frågor. Genom ett personligt möte med annorlunda kulturer ökar elevens förståelse av andra levnadsmönster och religioner och ger perspektiv på det egna samhället och på sin egen roll. Mål att sträva mot att öka elevens insikter i internationella frågor och väcka ett personligt engagemang att skapa medvetenhet om hur kultur, religion och miljöfrågor har samband med konflikter att ge inblick i arbete som syftar till fred, rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter att belysa globaliseringens effekter i både närmiljö och internationellt att kunna beskriva och förstå hur religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att tänka och handla och kunna relatera religioners och andra livsåskådningars uttrycksformer, tro och idéer till problemsituationer i vardags- och yrkesliv att ge eleven ett personligt möte med en annorlunda kultur och med människor med annan tro genom fältstudier utomlands att ge eleven förmåga att se utvecklings- och framtidsfrågor ur olika perspektiv Ämnets karaktär och uppbyggnad Det lokala ämnet Globalkunskap ges inom det individuella valet Global klass. Ämnet är tvärvetenskapligt och består av A-kurs (100p) och B-kurs (100p) A-kursen behandlar frågor om människors livsbetingelser och hälsa. Vidare studeras konflikt och samarbete i världen. Människovärde och användningen av naturresurser är andra centrala teman, liksom människors tro, livssyn och rättvisefrågor. B-kursen förbereder och följer upp fältstudier i andra länder. Studiet av politik, religion, natur, kultur och litteratur med inriktning på respektive fältstudieplats förbereder fältstudien. För att träna upp fältstudieteknik genomförs en studie av svenskt samhälle, som belyses ur liknande aspekter. Kursen avslutas med globala frågor i ett framtidsperspektiv. Fältstudier genomförs i sådana delar av världen där utvecklingsfrågor och/eller frågor kring fred och konflikt är centrala. Dessa fältstudier utgör grund för elevernas Projektarbete (nationell kursplan) som också genomförs inom ramen för Global klass. 2

3 Kurs: Globalkunskap A Kurskod: SH 1514 Poäng: 100 Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Tema: Behov, resurser och livsstil Elevens skall: ha kännedom om fördelningen av resurser i världen redogöra för människans grundläggande behov och analysera hur vatten, mark och mat förekommer, används och fördelas redogöra för hur vår livsstil påverkar globalt ge förslag till förbättringar för en rättvisare fördelning ha kunskap om miljömärkning och rättvisemärkning Tema: Konflikt och samarbete ha kunskap om orsaker till konflikter på hemmaplan och i världen, samt ge exempel på hur olika aktörer arbetar för att främja samarbete ha kännedom om hur miljöproblem och fördelningen av naturresurser utgör källor till konflikt ha kunskap om och kunna analysera en aktuell global konflikt ha kännedom om demografins grunder och inblick i aktuell migrations- och flyktingproblematik Tema: Mänskliga rättigheter förstå sambanden mellan demokrati, utveckling, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter ha kunskap om de grundläggande konventionerna om mänskliga fri- och rättigheter kunna reflektera över etik och livsfrågor och ha förståelse för den värdegrund som den svenska skolan vilar på Tema: Globalisering redogöra för hur politiska och ekonomiska beslut på internationell och global nivå ger både positiva och negativa effekter på människors livssituation Tema: FN:s milleniemål Eleven skall genom studier av FN:s millenniemål kunna redogöra för utvecklingsrelaterade globala miljöproblem t ex klimatförändringar och ozonförtunning och ge förslag på hur vi ska nå en hållbar utveckling ha kunskap om hälsofrågor utifrån ett globalt perspektiv ha kännedom om svält, extrem fattigdom, vilka aktörer som arbetar och hur de arbetar med problemen ha kännedom om utbildningens betydelse för utveckling samt känna till exempel på utbildningssatsningar ha kännedom om jämställdhet globalt, kvinnors situation, barnadödlighet och mödrahälsa. 3

4 ha kännedom om hur barnadödlighet och mödrahälsa kan kopplas till ett lands utveckling, samt känna till exempel på satsningar inom området kunna reflektera över en hållbar utveckling socialt, miljömässigt, ekonomiskt och ur hälsosynpunkt, utifrån ett globalt perspektiv Betygskriterier för Globalkunskap A Kriterier för betyget Godkänd tar eget ansvar för sin inlärning och visar personligt engagemang eleven känner till fördelningen av resurser i världen samt hur miljö, hälsa och globalisering påverkar människans villkor eleven uppvisar grundläggande kunskaper om orsaker till konflikter och förutsättningar för samarbete samt kan reflektera kring centrala värdegrundsfrågor eleven känner till och kan grundläggande redogöra för något av FN:s millenniemål samt reflektera över begreppet hållbar utveckling eleven kan återge och sammanfatta huvuddragen i kursens teman Kriterier för betyget Väl godkänd eleven tar stort ansvar för sin inlärning samt visar personligt engagemang och god samarbetsförmåga eleven uppvisar, utöver det kunskapsinnehåll som beskrivs för betyget godkänd, god förmåga att analysera, reflektera över och värdera olika samhällsfenomen som kursen behandlar Kriterier för betyget Mycket väl godkänd eleven tar stort ansvar för både sin egen och gruppens inlärning, visar god samarbetsförmåga och starkt personligt engagemang för de globala frågorna eleven uppvisar, utöver det kunskapsinnehåll som beskrivs för betyget godkänd, mycket god förmåga att analysera, värdera och reflektera utifrån olika perspektiv på de samhällsfenomen som kursen behandlar eleven har förmåga att på ett nyanserat sätt diskutera, argumentera och värdera eleven bidrar på ett kreativt sätt till kursens innehåll och utveckling Kurs: Globalkunskap B Kurskod: SH 1515 Poäng: 100 Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Tema: Fältstudier i fokus: samhälle, historia, religion, geografi, natur, hälsa ha kännedom om grundläggande antropologiska metoder och betraktelsesätt genomföra och redovisa en fältstudie av svenskt samhälle ur olika aspekter ha grundläggande kunskap om natur, kultur, religion och politik i det samhälle där elevens fältstudieplats är belägen Tema: In i världen: fältstudieresa i grupper till utvalda platser planera och genomföra en fältstudie inom valt ämnesområde i samarbete med handledare och ev. tolk. Se mål för nationell kursplan Projektarbete genom deltagande i föreläsningar och studiebesök vidga sina kunskaper om fältstudieplatsen öka förståelsen för andra levnadsmönster och få perspektiv på sitt eget 4

5 Tema: På hemmaplan: Uppföljning av fältstudier, informationsinsatser bearbeta, sammanställa och presentera erfarenheter från fältstudierna, i och utanför skolan kunna reflektera över erfarenheter från fältstudierna 5

6 Tema: Framtiden - hot och möjligheter kunna diskutera globala tendenser kunna formulera hur studierna i Global klass har påverkat eleven kunna reflektera över sin egen roll i det globala samhället, i närmiljön såväl som i ett större sammanhang Betygskriterier för Globalkunskap B Kriterier för betyget Godkänd eleven tar eget ansvar för sin inlärning eleven tillägnar sig grundläggande färdigheter i fältstudieteknik eleven planerar, genomför och redovisar en mini-fältstudie på hemmaplan eleven redovisar grundläggande kunskap om fältstudieplatsen eleven deltar vid föreläsningar och studiebesök på fältstudieplatsen eleven sammanställer och redovisar, i skolmiljö, sina erfarenheter från fältstudierna eleven kan, på en grundläggande nivå, diskutera globala tendenser samt sin egen roll i det globala samhället. Kriterier för betyget Väl godkänd eleven tar stort ansvar för sin inlärning samt visar personligt engagemang och god samarbetsförmåga eleven uppvisar, utöver de kunskaper som beskrivs för betyget godkänd, god förmåga att analysera, reflektera över och värdera samt redovisa i skolmiljö, olika fenomen som kursen behandlar eleven visar intresse vid föreläsningar och studiebesök och förmår att ta vara på fältstudieplatsens möjligheter eleven förstår, förklarar och diskuterar globala tendenser som rör samhälls- och naturvetenskapliga frågor eleven kan diskutera och reflektera över sin egen roll i det globala samhället samt ta ställning i olika aktuella samhällsfrågor. Kriterier för betyget Mycket väl godkänd eleven tar stort ansvar för både sin egen och gruppens inlärning, visar god samarbetsförmåga och starkt personligt engagemang eleven uppvisar, utöver de kunskaper som beskrivs för betyget godkänd, mycket god förmåga att analysera, reflektera över och värdera och redovisa i skolmiljö, olika fenomen som kursen behandlar eleven visar stort intresse och engagemang vid föreläsningar och studiebesök och förmår att på ett aktivt sätt ta vara på fältstudieplatsens möjligheter eleven diskuterar och reflekterar, vid redovisningstillfällena, kring upplevelser och intryck från fältstudietiden eleven använder medvetet och kritiskt flera olika källor och verktyg samt analyserar komplexa globala frågor ur olika perspektiv eleven bidrar på ett kreativt sätt till kursens innehåll och utveckling Ämne: Kulturkommunikation Lokal kurs A Ämnets syfte Kulturkommunikationen ger eleven olika arbetsredskap och insikter som förbereder för mötet med andra kulturer och livsstilar. Inom ramen för Global klass kompletterar detta ämne Globalkunskap A och B genom att göra eleven bekant med de kommunikativa aspekterna av 6

7 intervjuarbete, fältstudiemetodik och förhållningssätt i en forskningssituation. Förtrogenhet med engelska språket i dessa avseenden är också ett viktigt syfte med kursen. Mål att sträva mot att öka elevens kunskap om och förståelse för kommunikationens roll i studiet av kultur, religion och livsfrågor ur olika perspektiv och i olika delar av världen att förbereda eleverna för deras fältstudier med avseende på såväl allmänna kommunikativa färdigheter och kommunikationsmönster som socialt samspel mellan sin egen kultur och andras kulturer att öka elevens förmåga att kommunicera på engelska i olika sammanhang under fältstudien att utveckla elevens förmåga att presentera svensk kultur och svenskt samhällsliv Ämnets karaktär och uppbyggnad Det lokala ämnet Kulturkommunikation ges inom ramen det individuella valet Global klass under båda årskurserna och bygger på insikter inom bl a antropologin, socialpsykologi och språkvetenskapen. Ämnet är tvärvetenskapligt och omfattar en kurs på 100 poäng. Människan och hennes relationer till den Andre är utgångspunkten. I studiet av hur vår identitet byggs upp genom samverkan med andra människor och genom mötet med det som är lika och olika, berörs livsfrågorna och sättet att besvara dessa genom kulturen, religionen och etiken. Kulturbegreppet ses ur båda sina huvudbetydelser; den antropologiska och den som har konsterna i fokus; litteratur, bild, musik osv. Genom de första tematiska kursavsnitten Jag och de andra och Likaolika vill ämnet ge en grund för att under den senare delen av kursen rikta in sig på de specifika fältstudieplatser som eleverna ska besöka. Eftersom dessa platser förutsätter förmåga att bruka engelska språket som arbetsverktyg, studeras delar av ämnet på engelska. Ämnet läses före, under och efter fältstudien och är därför delvis integrerat med ämnet Globalkunskap, särskilt under fältstudieveckorna i annat land. Ämnet har endast en kurs och läses med ca 50 p i årskurs 2 och 50 poäng i årskurs 3. Kurs: Kulturkommunikation Kod: SH 1501 Poäng: 100 Mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs: ha kunskap om den egna kulturen och livsåskådningen och reflektera kring denna ha kunskap om andra kulturmönster och kunna visa på likheter och skillnader mellan den egna kulturen och andras, samt ha reflekterat kring detta ha utvecklat sina färdigheter att med engelska som kommunikationsmedel genomföra undersökningar och intervjuer samt ha insikter om kroppsspråkets betydelse ha kunskap om skönlitteratur, bildkonst och musik i de länder där fältstudierna bedrivs ha kunskap om hur människors socialisering och livsbetingelser formas i olika samhällen som vi studerar 7

8 Betygskriterier för Kulturkommunikation Kriterier för betyget Godkänd Eleven beskriver sin egen och andras kulturer och livsåskådningar och ger exempel på likheter och skillnader samt reflekterar kring dessa. Eleven kan redogöra för hur människor lever och tror, vilka konfliktsituationer och sociala skillnader som finns och se samband mellan kultur och samhällsfrågor. Eleven har kännedom om litteratur, konst och musik i de länder där fältstudier bedrivs samt genomför sina fältstudier med engelska som kommunikationsmedel. Eleven kan ge exempel på kroppsspråkets betydelse i olika situationer och är medveten om den inverkan detta kan ha. Kriterier för betyget Väl godkänd Utöver ovanstående dessutom Eleven diskuterar och reflekterar mera djupgående kring kulturers och trossystems likheter och skillnader. Eleven resonerar kring och identifierar olika samhällssituationer där kulturell och social skillnad har betydelse. Eleven reflekterar kring länders litteratur, konst och musik som kulturyttring och redogör självständigt för de samhälleliga och kulturella faktorer som format dessa samt visar god kommunikativ förmåga. Eleven är väl förtrogen med kroppsspråkets betydelse i kommunikativa situationer. Kriterier för Mycket väl godkänd Dessutom Eleven jämför och diskuterar kultur och tro ur olika perspektiv och drar slutsatser kring faktorer som påverkar människans socialisering. Eleven läser texter av många olika slag och diskuterar och analyserar texterna i förhållande till den miljö, den tid och det samhälle de uppstått i. Eleven tolkar kroppsspråk väl och uppfattar nyanser inom kulturmöten. Eleven bidrar konstruktivt till arbetet med frågor kring kursens innehåll. 8