Högpresterande gymnasieelever i TIMSS. Svenska gymnasieelevers prestation i matematik och fysik i ett internationellt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högpresterande gymnasieelever i TIMSS. Svenska gymnasieelevers prestation i matematik och fysik i ett internationellt perspektiv"

Transkript

1 Högpresterande gymnasieelever i TIMSS Svenska gymnasieelevers prestation i matematik och fysik i ett internationellt perspektiv Anita Wester Björn Sigurdsson

2 Abstract The instruments and results making up the basis for this study are taken from TIMSS, the Third International Mathematics and Science Study, which was carried out in This study focuses on the results of students having taken advanced mathematics or physics in their final year of secondary school (in Sweden this is students at the N- or T-track or NV-program). The purpose of this study has been to analyze, describe and compare the results in mathematics and physics respectively, of the 5 per cent highest achieving students in nine countries: France, Switzerland, Canada, the Czech Republic, the US, Australia, Denmark (only physics) and Norway (only mathematics). The results in both mathematics and physics show only marginal differences in the countries relative positions comparing the results of the whole population and the results of the top five per cent achieving students. In mathematics, Swedish students do well on numbers, equations & functions items, while their performance on items in other categories could be characterized as average. In physics, Swedish students show a very high performance in all five categories.

3 BAKGRUND Under våren 1995 genomfördes en världsomspännande undersökning, TIMSS (Third International Mathematics and Science Study), av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap. Sverige har deltagit i två av de populationer som undersökts, 13-årigar (årskurs 6 och 7), kallad population 2, samt elever i gymnasieskolans avgångsklasser, benämnd population 3. Resultaten av studien har på det nationella planet redovisats av Skolverket i två rapporter, Skolverket (1996 och 1998). Resultaten från TIMSS har också rapporterats i ett flertal internationella publikationer av vilka kan nämnas Beaton et al (1996a och 1996b), Mullis et al (1998), Robitaille (red; 1997). Undersökningen har, vid sidan av kunskapsproven i matematik och naturvetenskap, också omfattat enkäter till elever, skolledare och lärare (endast population 2). Det föreligger alltså en mycket omfattande datamängd som möjliggör analyser i såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Två studier som genomförts vid Enheten för pedagogiska mätningar fokuserar, liksom denna, på extremgrupperna vad gäller prestation i matematik och naturvetenskap. I den första, Wester & Sigurdsson (1998a) har de 5% högst presterande 13-åriga eleverna i Sverige (population 2) jämförts med motsvarande grupp i sju andra länder: Danmark, Norge, Frankrike, Tjeckien, USA, Japan och England. Resultaten visar, vid en rangordning av länderna efter medelresultat, att högpresterande svenska elever hamnar på samma plats som de svenska eleverna totalt (populationen). Detta kan också uttryckas som att högpresterande svenska elever ligger på samma nivå som högpresterande elever i andra länder, i relation till prestationen i populationen, som utgörs av samtliga 13-åringar i landet. I den andra rapporten (Wester & Sigurdsson, 1998b) jämförs de 5% lägst presterande eleverna i Sverige med motsvarande grupp i samma sju länder som ovan. Också här visar resultatet att de lågpresterande svenska eleverna presterar i nivå med lågpresterande i övriga länder. De svenska elevernas placering i 5%-sämsta-gruppen är alltså densamma som placeringen i totalgruppen, bestående av landets alla 13-åringar. TIMSS syfte har bland annat varit att beskriva och kartlägga elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap, men också att förklara varför vissa elever lyckas bättre än andra i dessa ämnen. Detta kan naturligtvis ske med olika utgångspunkter och på olika nivåer, t ex på systemnivå, på skolnivå, på klassnivå och på individnivå. 1

4 I Skolverket (1998) redovisas resultaten av en analys där elevfaktorer utgjort utgångspunkten för förklaring till prestation i matematik och naturvetenskap (kapitel 8, sid ). Den faktor som i störst utsträckning förklarade framgången var val av matematikkurs. Andra faktorer av betydelse för framgång var uppfattningen om den egna prestationen i såväl matematik som fysik. SYFTE Syftet med denna studie har varit att kartlägga, beskriva och jämföra de 5% högst presterande eleverna i TIMSS (Third International Mathematics and Science Study) population 3, dvs. elever i gymnasieskolan sista årskurs med inriktning mot matematik respektive fysik. För Sveriges del utgörs denna grupp av elever på NT-linje eller NV-program. Följande frågeställningar har undersökts: 1. Hur presterar 5%-bästa-gruppen i Sverige jämfört med motsvarande grupp i övriga länder i matematik sammantaget samt i olika innehållskategorier i matematik? 2. Hur presterar 5%-bästa-gruppen i Sverige jämfört med motsvarande grupp i övriga länder i fysik sammantaget samt i olika innehållskategorier i fysik? 3. Skiljer sig de 5% bästa eleverna i Sverige från de 5% bästa i övriga länder vad gäller eventuella könsskillnader i prestation i matematik? 4. Skiljer sig de 5% bästa eleverna i Sverige från de 5% bästa i övriga länder vad gäller eventuella könsskillnader i prestation i fysik? 2

5 METOD Instrument och genomförande De instrument och resultat som har utgjort basen för denna studie är hämtade från TIMSS. Den elevgrupp som studerats i detta fall är elever i gymnasieskolans sista årskurs som läser omfattande kurser i matematik och fysik, i TIMSS kallade matematik- respektive fysikspecialister 1. Undersökningen genomfördes i mars 1995 och alla deltagande skolor genomförde provet vid ett tillfälle under en tvåveckorsperiod. En beskrivning av studien och resultaten redovisas i Skolverkets rapport nr 145 (1998). Totalt prövades 65 uppgifter vardera i matematik och fysik. I matematik var 47 av dessa flervalsuppgifter, 1 kortsvarsuppgifter och 8 långsvarsuppgifter. I fysik fanns 42 flervalsuppgifter, 15 kortsvarsuppgifter och 8 långsvarsuppgifter. I både matematik och fysik indelades uppgifterna i fem rapportkategorier. I matematik ingick ekvationer och funktioner (17 uppgifter), derivator och integraler (15), geometri (23), statistik och sannolikhetslära (7) samt logiska resonemang och induktionsbevis (3). Fysikuppgifterna indelades i mekanik (16 uppgifter), ellära (16), värmelära (9), vågrörelselära (1) samt modern fysik (14). Urval av länder Vid sidan av Sverige har sju länder utvalts för jämförelse i matematikgruppen. De är Frankrike, Schweiz, Canada, Tjeckien, USA, Australien och Danmark. De fyra förstnämnda har, liksom Sverige, uppfyllt samtliga kriterier för urval och deltagarandel (se Mullis et al, 1998), Australien och USA har inte uppfyllt deltagarkvoten och Danmark har varken uppfyllt kriterierna för urval eller deltagarkvot. Det har, trots brister i procedurerna, ändå bedömts vara av intresse att ta med dessa länder i jämförelsen. I fysikgruppen har följande länder ingått: Frankrike, Schweiz, Canada, Tjeckien, USA, Australien och Norge. Skälet till att Danmark utgått är att mindre än 5% av eleverna i sista årskursen på gymnasieskolan ingått i specialistundersökningen i fysik. I stället tillkommer Norge som inte deltog i specialistundersökningen i matematik. Norge har uppfyllt kriterier för såväl urval som deltagarandel. 1 I Sverige utgörs denna grupp av elever på naturvetskaplig (N) och teknisk (T) linje samt naturvetenskapligt (NV) program. 3

6 Urval av individer I TIMSS har man antagit att endast de elever som ingick i specialistundersökningen i matematik tillhör de 5%-bästa i matematik i hela populationen elever i gymnasieskolans sista årskurs. För att identifiera de 5%-bästa eleverna skattades antalet i 5%-bästa-gruppen utifrån antalet i populationen (som i sin tur skattas till elever), dvs. totala antalet elever i gymnasieskolans sista årskurs. Totalt uppskattas antalet elever i 5%-bästa-gruppen sålunda till 3567 elever. Hela specialistgruppen i matematik uppskattas till elever (se Törnkvist, 1997), vilket utgjorde populationen elever på N- eller T-linje eller NV-program, dvs. samtliga elever i sista årskursen på N eller T-linje eller NV-program. De 3567 eleverna i populationen motsvaras av 28 elever i stickprovet. Medelvärdet för eleverna i 5%-bästa-gruppen beräknas genom att ta medelvärdet av de fem plausible values 2, som var och en av eleverna i stickprovet erhållit. Den 95:e percentilen, anger det lägsta genomsnittliga plausible value som erhållits bland de 28 eleverna i 5%-bästa-gruppen. Alla beräkningar har sedan gjorts utifrån elevernas genomsnittliga plausible value (se Mullis et al, 1998, sid. 132). 2 Ett plausible value är inte en skattning av den enskilda elevprestationen, utan skall användas för att för att beskriva och jämföra olika populationers och delpopulationers prestationer. För ytterligare information se Törnkvist (1997, sid. 9-1). 4

7 RESULTAT Frekvensfördelningar i 5%-bästa gruppen matematik och fysik I figur 1 presenteras frekvensfördelningarna i matematik i 5%-bästa-gruppen i de olika länderna Frankrike Std. Dev = 3 Mean = 643 N = Tjeckien Std. Dev = 81 Mean = 578 N = Schweiz Std. Dev = 58 Mean = 638 N = USA Std. Dev = 57 Mean = 569 N = Sverige Std. Dev = 41 Mean = 621 N = Australien Std. Dev = 58 Mean = 662 N = Canada Std. Dev = 46 Mean = 636 N = Danmark Std. Dev = 31 Mean = 63 N = Figur 1. Frekvensfördelningar i matematik för 5%-bästa gruppen i de olika länderna. 5

8 Av figur 1 framgår att det föreligger en kraftig variation länderna emellan både vad gäller medelvärde och spridning i 5%-bästa-gruppen i matematik. Det högsta medelvärdet har Australien, följt av Frankrike, medan de klart lägsta medelvärdena finns i USA och Tjeckien. Det sistnämnda landet har också den största spridningen, medan Danmark och Frankrike har den minsta spridningen i poäng bland 5%-bästa-gruppen. Figur 2 visar frekvensfördelningen i fysik för 5%-bästa-gruppen i de olika länderna Frankrike Std. Dev = 31 Mean = 55 N = Tjeckien Std. Dev = 62 Mean = 54 N = Schweiz Std. Dev = 52 Mean = 582 N = Norge Std. Dev = 5 Mean = 65 N = Sverige 5 USA Std. Dev = 41 Mean = 688 N = Std. Dev = 33 Mean = 49 N = Canada Std. Dev = 42 Mean = 572 N = Australien Std. Dev = 37 Mean = 67 N = Figur 2. Frekvensfördelningar i fysik för 5%-bästa gruppen i de olika länderna. 6

9 Figur 2 visar att Sverige har det högsta medelvärdet i 5%-bästa-gruppen, följt av Norge. Det klart lägsta medelvärdet har eleverna i USA. Spridningen är störst i Tjeckien och minst i Frankrike och USA. Provresultat Provresultaten för 5%-gruppen i de åtta undersökta länderna presenteras dels i form av matematikresultat respektive fysikresultat för samtliga elever och dels uppdelat på flickor och pojkar. Vidare redovisas resultaten uppdelat på innehållskategorier i de båda ämnena. I matematik redovisas tre kategorier 3, ekvationer& funktioner, derivator/integraler samt geometri medan fysikämnet indelats i fem kategorier, mekanik, ellära, värmelära, vågrörelselära och modern fysik. Matematikresultat totalt I tabell 1 redovisas för vart och ett av de undersökta länderna medelvärde (medelvärdet av plausible values 1-5) och rangordning i matematik för gruppen i sin helhet (the school-leaving age cohort) samt för 5%-bästa-gruppen. Dessutom presenteras differensen i medelpoäng och rangordning mellan totalgruppen och 5%-bästa-gruppen. Plausible values är standardiserade på ett sådant sätt att medelvärdet för specialistgruppen i alla deltagande länder är 51 och standardavvikelsen är 1. Tabell 1. Medelvärde (Mv) och rangordning (Rang) i matematik för de 5% bästa och totalgruppen, samt differensen däremellan. Uppdelat på länder. Land 5% Bästa Alla Diff (bästa-alla) Mv Rang Mv Rang Mv Rang Frankrike Schweiz Sverige Canada Tjeckien USA Australien Danmark Kategorierna statistik samt logik har inte redovisats separat i den internationella databasen, eftersom de innehåller relativt få uppgifter. 7

10 Av tabell 1 framgår att ländernas rangordning i totalgruppen och 5%-bästagruppen visar en god överensstämmelse i de flesta länder, rangkorrelationen är.76. Australien ligger i topp i 5%-bästa-gruppen jämfört med 4:e plats i totalgruppen och även Canada ligger två placeringar bättre i 5%-bästagruppen jämfört med totalgruppen. För Danmark gäller det motsatta, två placeringar lägre i 5%-bästa-gruppen jämfört med totalgruppen. Andelen flickor som tillhör 5%-bästa-gruppen i matematik samt andelen flickor i hela specialistgruppen (populationen) presenteras i figur 3. Figur 3. Andelen flickor bland de 5% bästa i matematik samt andelen flickor i specialistgruppen i matematik (populationen). Uppdelat på länder. Andelen flickor i 5%-bästa-gruppen är klart lägre än andelen pojkar i samtliga länder. Den minst ojämna fördelningen finns i USA, med proportionen 4/6, och Australien, med proportionen 42/58. Den mest ojämna fördelningen mellan flickor och pojkar i 5%-bästa-gruppen finns i Sverige (21/79), Frankrike (22/78) och Schweiz (23/77). Andelen flickor i populationen är också lägst i Sverige (31%) och högst i Tjeckien (59%). Den jämnaste fördelningen mellan flickor och pojkar finner vi i USA (49/51), Canada (47/53), Schweiz (46/54) och Australien (45/55). I samtliga undersökta länder har pojkarna i 5%-bästa-gruppen ett högre medelvärde än flickorna i motsvarande grupp. Minst är skillnaden i Frankrike (3 poäng), Australien (5) och USA (8) och störst är den i Sverige (25 poäng), Schweiz (23), Canada (22) och Tjeckien (22). Danmark ligger däremellan med en differens till pojkarnas fördel på 17 poäng. 8

11 Matematik kategorier I följande avsnitt presenteras matematikresultaten uppdelat på kategorierna ekvationer/funktioner, derivator/integraler samt geometri. Ingen separat redovisning har gjorts för kategorierna statistik respektive logik, på grund av att de innehåller allt för få uppgifter för att en särredovisning skall bli meningsfull (se också Gonzalez m fl., 1998, sid. 2-3) Tabell 2. Medelvärde (Mv) och rangordning (Rang) i kategorin ekvationer och funktioner för de 5% bästa och totalgruppen (alla), samt differensen däremellan. Uppdelat på länder. Land 5% Bästa Alla Diff (bästa-alla) Mv Rang Mv Rang Mv Rang Frankrike Schweiz Sverige Canada Tjeckien USA Australien Danmark Tabell 2 visar att de svenska eleverna ligger väl framme både i totalgruppen och i 5%-bästa-gruppen när det gäller ekvationer och funktioner. Frankrike faller från 1:a plats i totalgruppen till 4:e i 5%-bästa-gruppen, medan Canada och Australien båda ligger något bättre till i 5%-bästa-gruppen jämfört med totalgruppen. För samtliga länder är rangkorrelationen.76. 9

12 Tabell 3. Medelvärde (Mv) och rangordning (Rang) i kategorin derivator/integraler för de 5% bästa och totalgruppen (alla), samt differensen däremellan. Uppdelat på länder. Land 5% Bästa Alla Diff (bästa-alla) Mv Rang Mv Rang Mv Rang Frankrike Schweiz Sverige Canada Tjeckien USA Australien Danmark Tabell 3 visar att i kategorin derivator/integraler är rangordningen i det närmaste identisk i totalgruppen och 5%-bästa gruppen i samtliga länder, rangkorrelationen är.95. Tabell 4. Medelvärde (Mv) och rangordning (Rang) i kategorin geometri för de 5% bästa och totalgruppen (alla), samt differensen däremellan. Uppdelat på länder. Land 5% Bästa Alla Diff (bästa-alla) Mv Rang Mv Rang Mv Rang Frankrike Schweiz Sverige Canada Tjeckien USA Australien Danmark Tabell 4 visar att det är små skillnader i rangordning i totalgruppen och 5%- bästa-gruppen i alla länder utom Australien. Landet ligger i topp i 5%-bästagruppen och i mitten när det gäller totalgruppen. Rangkorrelationen är.74 och det är Australien som drar ner värdet. 1

13 Sammanfattningsvis noteras små skillnader i ländernas inbördes rangordning i totalgruppen jämfört med 5%-bästa-gruppen i såväl matematik sammantaget som i de tre delkategorierna, med genomgående högra rangkorrelationer. Svenska elever ligger mycket väl till när det gäller ekvationer och funktioner, medan resultaten i övriga delkategorier och matematik totalt inte riktigt ligger på samma höga nivå. Fysikresultat totalt Fysikdelen redovisas utan häfte 4, eftersom Norge helt saknar värden för detta häfte. För jämförbarhetens skull har därför häfte 4 uteslutits för samtliga länders resultat. Häfte 4 är ett blandhäfte, som innehåller både matematikoch fysikuppgifter. Tabell 5. Medelvärde (Mv) och rangordning (Rang) i fysik för de 5% bästa och totalgruppen (alla), samt differensen däremellan. Uppdelat på länder. Land 5% Bästa Alla Diff (bästa-alla) Mv Rang Mv Rang Mv Rang Frankrike Schweiz Sverige Canada Tjeckien Norge USA Australien Tabell 5 visar att rangordningen mellan länder i 5%-bästa-gruppen och totalgruppen är identisk så när som på att Sverige och Norge byter plats i 5%- bästa-gruppen jämfört med i totalgruppen. Rangkorrelationen är.98. I figur 4 redovisas andelen flickor i 5%-bästa-gruppen i fysik samt andelen flickor i hela specialistgruppen (populationen). 11

14 Figur 4. Andelen flickor bland de 5% bästa i fysik samt andelen flickor i specialistgruppen i fysik (populationen). Uppdelat på länder. Av figur framgår att andelen flickor är klart lägre än andelen pojkar i 5%- bästa-gruppen i fysik i samtliga länder. Lägsta andelen flickor har Sverige (8%), Schweiz (17%), Norge (18%) och Canada (19%), medan den högsta andelen flickor, 29%, finns i Tjeckien. Andelen flickor i specialistgruppen (populationen) är lägst i Norge, följt av Sverige och Australien och högst i Tjeckien, som är det enda landet med en högre andel pojkar än flickor i specialistgruppen. Pojkarna har, i alla länder utom Sverige, ett något högre medelvärde än flickorna. Högst är differensen i Tjeckien med 39 poäng. I Sverige har flickorna i genomsnitt 9 poäng högre än pojkarna, vilket är det högsta medelvärdet av alla, oavsett land och kön. Detta måste dock tolkas mot bakgrund av den låga andelen flickor i 5%-bästa-gruppen i Sverige (endast 8%). Fysik - kategorier Ländernas medelvärde och rangordning för var och en av kategorierna i fysik presenteras i tabellerna

15 Tabell 6. Medelvärde (Mv) och rangordning (Rang) i kategorin mekanik för de 5% bästa och totalgruppen (alla), samt differensen däremellan. Uppdelat på länder. Land 5% Bästa Alla Diff (bästa-alla) Mv Rang Mv Rang Mv Rang Frankrike Schweiz Sverige Canada Tjeckien Norge USA Australien Tabell 6, som visar resultatet för kategorin mekanik, ger nästan exakt samma bild som resultaten för fysikämnet totalt (tabell 5). Rangordningen länderna emellan i 5%-gruppen jämfört med i totalgruppen är helt lika förutom att Sverige och Norge samt Frankrike och Schweiz byter plats i 5%-gruppen jämfört med totalgruppen. Rangkorrelationen är.95. Tabell 7. Medelvärde (Mv) och rangordning (Rang) i kategorin ellära för de 5% bästa och totalgruppen (alla), samt differensen däremellan. Uppdelat på länder. Land 5% Bästa Alla Diff (bästa-alla) Mv Rang Mv Rang Mv Rang Frankrike Schweiz Sverige Canada Tjeckien Norge USA Australien Resultaten i kategorin ellära visar också en stabil rangordning vid jämförelsen mellan 5%-bästa-gruppen och totalgruppen. Schweiz är det enda land där rangordningen skiljer två steg mellan 5%-bästa-gruppen och totalgruppen. Rangkorrelationen är

16 Tabell 8. Medelvärde (Mv) och rangordning (Rang) i kategorin värmelära för de 5% bästa och totalgruppen (alla), samt differensen däremellan. Uppdelat på länder. Land 5% Bästa Alla Diff (bästa-alla) Mv Rang Mv Rang Mv Rang Frankrike Schweiz Sverige Canada Tjeckien Norge USA Australien Den största skillnaden i rangordning i 5%-bästa-gruppen jämfört med i totalgruppen noteras för Norges del; Norge har det högsta värdet i totalgruppen men endast det 4:e bästa i 5%-bästa-gruppen. Rangkorrelationen, vars värde dras ner av Norge, är.82. Tabell 9. Medelvärde (Mv) och rangordning (Rang) i kategorin vågrörelselära för de 5% bästa och totalgruppen (alla), samt differensen däremellan. Uppdelat på länder. Land 5% Bästa Alla Diff (bästa-alla) Mv Rang Mv Rang Mv Rang Frankrike Schweiz Sverige Canada Tjeckien Norge USA Australien Som framgår av tabell 9 är det endast små skillnader i ländernas rangordning i totalgruppen jämfört med 5%-bästa-gruppen. Rangkorrelationen är

17 Tabell 1. Medelvärde (Mv) och rangordning (Rang) i kategorin modern fysik för de 5% bästa och totalgruppen (alla), samt differensen däremellan. Uppdelat på länder. Land 5% Bästa Alla Diff (bästa-alla) Mv Rang Mv Rang Mv Rang Frankrike Schweiz Sverige Canada Tjeckien Norge USA Australien Tabell 1 visar att rangordningen mellan länderna i kategorin modern fysik i totalgruppen överensstämmer tämligen väl med rangordningen i 5%- gruppen. Rangkorrelationen är.9. En sammanfattning av resultaten i fysik ger en bild liknande den som erhölls i matematik, nämligen att vi noterar endast smärre skillnader i ländernas inbördes rangordning i totalgruppen jämfört med i den högpresterande gruppen. Detta visar sig också i genomgående höga rangkorrelationer. De svenska elevernas prestationer är mycket goda i såväl totalgruppen som i 5%-bästa-gruppen och detta gäller såväl i fysikämnet sammantaget som i de fem delkategorierna. SAMMANFATTAD RESULTATBILD Den första frågeställning som undersökts handlar om hur 5%-bästagruppen i Sverige presterar jämfört med motsvarande grupp i övriga länder i matematik? Resultaten visar endast marginella skillnader i ländernas inbördes rangordning i totalgruppen jämfört med 5%-bästa-gruppen i såväl matematik totalt som i de tre delkategorierna. Detta gäller också de svenska eleverna. De svenska elevernas prestation är mycket god när det gäller ekvationer & funktioner, medan resultaten i övriga delkategorier (derivator/integraler samt geometri) och matematik totalt inte riktigt ligger på samma höga nivå. 15

18 De högpresterande svenska eleverna i matematik presterar alltså i nivå med övriga länders högpresterande elever, i relation till elevprestationen i totalgruppen. Den andra frågeställningen som undersökts lyder: Hur presterar 5%-bästagruppen i Sverige jämfört med motsvarande grupp i övriga länder i fysik? Analyserna i fysik ger en bild likande den som erhölls i matematik, nämligen endast smärre skillnader i ländernas inbördes ordning i totalgruppen jämfört med i 5%-bästa-gruppen. De svenska eleverna ligger i totalgruppen på 1:a plats i två delkategorier (ellära och vågrörelselära) och på 2:a plats i övriga delkategorier samt fysikämnet sammantaget. I 5%-bästa-gruppen har de svenska eleverna en tätposition i samtliga delkategorier i fysik samt totalpoängen i fysik. Den samlade bilden av de svenska 5%-bästa-elevernas prestation i fysik jämfört med övriga länders 5%-bästa elever är att de svenska eleverna hävdar sig väl i jämförelse med elever i andra länder, både relativt prestationen i totalgruppen och i absoluta termer. Den tredje frågeställning som studerats gäller frågan om de 5% bästa eleverna i Sverige skiljer sig från de 5% bästa i övriga länder vad gäller eventuella könsskillnader i prestation i matematik? Resultaten visar att andelen pojkar i 5%-bästa-gruppen är klart högre än andelen flickor i samtliga länder. Den mest ojämna fördelningen mellan flickor och pojkar i 5%-bästagruppen finns i Sverige, med proportionerna 21/79, i Frankrike (22/78) och Schweiz (23/77). Andelen flickor i populationen, för Sveriges del N- eller T- linje eller NV-program, är också lägst i Sverige, med 31% flickor. Högsta andelen flickor i populationen finns i Tjeckien, där flickorna utgör 59% av specialistgruppen i matematik. Pojkarna har, i samtliga länder, en högre medelpoäng än flickorna. Störst är skillnaden i Sverige, 25 poäng, Schweiz, 23 poäng, samt Canada och Tjeckien där skillnaden uppgår till 22 poäng. Den samlade bilden vad gäller könsskillnader i prestation i matematik är den att Sverige har den ojämnaste könsfördelningen i 5%-bästa-gruppen (lägst andel flickor) och vi har också den mest ojämna fördelningen mellan flickor och pojkar i populationen. Samtidigt har vi i Sverige den största skillnaden i medelpoäng mellan pojkar och flickor, till pojkarnas fördel. Slutligen har frågan om de 5% bästa eleverna i Sverige skiljer sig från de 5% bästa i övriga länder vad gäller eventuella könsskillnader i prestation i fysik undersökts. Liksom i matematik visar resultaten i fysik att andelen pojkar i 5%-bästa-gruppen är klart högre än andelen flickor i samtliga länder. Lägsta andelen flickor i 5%-bästa-gruppen noteras i Sverige, där andelen 16

19 flickor uppgår till endast 8%. Andelen flickor i populationen, dvs. specialistgruppen i fysik, är lägst i Norge, 26%, följt av Sverige, 33%. Det positiva för Sveriges del är dock att denna lilla grupp av flickor bland de 5%-bästa har ett mycket bra resultat, nämligen det högsta medelvärdet av alla, såväl flickor som pojkar, i samtliga länder. 17

20 REFERENSER Beaton, A.E., Mullis, I.V.S., Martin, M.O., Gonzales, E.J., Kelly, D.L., & Smith, T.A. (1996a). Mathematics Achievement in the Middle School Years. IEA s Third International Mathematics and Science Study. Boston College, Chestnut Hill, MA: TIMSS International Study center. Beaton, A.E., Martin, M.O., Mullis, I.V.S., Gonzales, E.J., Smith, T.A., & Kelly, D.L.(1996b). Science Achievement in the Middle School Years. IEA s Third International Mathematics and Science Study. Boston College, Chestnut Hill, MA: TIMSS International Study center. Gonzalez, E.J., Smith, T.A., & Sibberns, H. (Eds.). (1998). User Guide for the TIMSS International Database. Final Year of Secondary School. Boston College, Chestnut Hill, MA: TIMSS International Study Center. Mullis, I. V. S., Martin, M. O., Beaton, A. E., Gozales, E. J., Kelly, D. L., & Smith, T. A. (1998) Mathematics and Science Achievement in the Final Year of Secondary School. IEA s Third International Mathematics and Science Study. Boston College, Chestnut Hill, MA: TIMSS International Study center. Robitaille, D. F. (Ed.). (1997). National Contexts for Mathematics and Science Education. An Encyclopedia of the Educational Systems Participating in TIMSS. University of British Columbia, Vancouver, Canada: Pacific Educational Press. Skolverket (1996). TIMSS. Svenska 13-åringars kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv (Skolverkets rapport Nr. 114). Stockholm: Liber Distribution Publikationstjänst. Skolverket (1998). TIMSS. Kunskaper i matematik och naturvetenskap hos svenska elever i gymnasieskolans avgångsklasser (Skolverkets rapport Nr. 145). Stockholm: Liber Distribution Publikationstjänst. Wester, A., & Sigurdsson, B. (1998a). Högpresterande elever i TIMSS. Svenska 13-åringars prestation i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. (Provmemoria nr 133). Umeå: Umeå Universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. Wester, A., & Sigurdsson, B. (1998b). Lågpresterande elever i TIMSS. Svenska 13-åringars prestation i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. (Provmemoria nr 135). Umeå: Umeå Universitet, Enheten för pedagogiska mätningar. 18

Högpresterande elever i TIMSS

Högpresterande elever i TIMSS December 1997 Högpresterande elever i TIMSS Svenska 13-åringars prestation i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv Anita Wester Björn Sigurdsson Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Är svenska elever dåliga i algebra och geometri?

Är svenska elever dåliga i algebra och geometri? Är svenska elever dåliga i algebra och geometri? Lena Adolfsson I förra numret gavs en sammanfattande beskrivning av TIMSS-projektets studie av svenska 13-åringars kunskaper i matematik. I denna artikel

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).

Läs mer

1. INLEDNING. I avsnitt 5 beskrivs resultatvariablerna procent rätt, nationell rashpoäng och internationell rashpoäng samt deras användningsområden.

1. INLEDNING. I avsnitt 5 beskrivs resultatvariablerna procent rätt, nationell rashpoäng och internationell rashpoäng samt deras användningsområden. ABSTRACT The main goal of TIMSS was to measure student achievement in school subjects as mathematics and science in different countries. The purpose of this technical report is to describe the sampling

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT Matematikuppgifter i TIMSS 2003

UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT Matematikuppgifter i TIMSS 2003 UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT 255 2004 Matematikuppgifter i Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se www.skolverket.se

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Innehållsförteckning

Läs mer

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1 Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig

Läs mer

Matematiken i PISA

Matematiken i PISA Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International

Läs mer

Praktiska kunskapsprov i TIMSS

Praktiska kunskapsprov i TIMSS Praktiska kunskapsprov i TIMSS Anna Hofslagare Här diskuteras uppgifter av laborativ karaktär, som prövats i TIMSS och visat sig användbara i klassrumssammanhang. I nästa nummer presenteras några uppgifter

Läs mer

Dnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12

Dnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12 Dnr. U2008/5466/SAM PM 2007-02-12 Utbildningsdepartementet SAM, analysfunktionen Mats Björnsson Telefon 08-405 15 15 E-post mats.bjornsson@education.ministry.se 37 internationella kunskapsmätningar under

Läs mer

Prestationsskillnader mellan flickor och pojkar i NO

Prestationsskillnader mellan flickor och pojkar i NO Prestationsskillnader mellan flickor och pojkar i NO En studie av uppgiftsformatets betydelse i TIMSS 2003 Niklas Eriksson BVM nr 15, 2005 ISSN 1652-7313 Sammanfattning Resultaten från Trends in International

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 Utbildningsstatistik 2011-01-17 1 (21) Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 publicerar i SIRIS, s internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem,

Läs mer

Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta

Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Presentationens innehåll Om PISA 2012 Elevernas socioekonomiska bakgrund Resultatnivån

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

FLICKOR, POJKAR OCH FYSIK I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV

FLICKOR, POJKAR OCH FYSIK I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV FLICKOR, POJKAR OCH FYSIK I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV En undersökning av specialistgruppen i TIMSS population 3. Kristian Ramstedt Pm nr 155, 1999 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--155--SE Abstract The

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29 Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics

Läs mer

8. Internationella kunskapsoch

8. Internationella kunskapsoch Kunskapsmätningar 8 8. Internationella kunskapsoch attitydmätningar Jämförande internationella studier 1964 2003 Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. I detta kapitel beskrivs

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Hur är läget i Sverige och Norge? Hur är läget? Hur får vi aktiva, engagerade och motiverade elever och lärere i matematik?

Hur är läget i Sverige och Norge? Hur är läget? Hur får vi aktiva, engagerade och motiverade elever och lärere i matematik? Hur får vi aktiva, engagerade och motiverade elever och lärere i matematik? Mona Røsseland, Nasjonalt senter for matematikk, Norge Läromedelsförfattare, Pixel 15-Aug-10 Hur är läget? Hur är situationen

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella

Läs mer

Under det senaste året har Nämnarens

Under det senaste året har Nämnarens jukka törnroos Matematikkunskaper i Finland i internationell jämförelse Här granskas finska resultat i PISA 2003 och TIMSS 1999 närmare. Eleverna som deltog i PISA 2003 i Finland gick i årskurs 8 eller

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014 Enheten för Utbildningsstatistik 20-12-09 1 (8) Dnr: 20:00054 Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 20 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från ämnesproven i årskurs

Läs mer

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. 165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar

Läs mer

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA? Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité - TIMSS, sa du inte? Christel Bäckström, Kvalitetsnätverket 20161201 Alla tycker till om skolan Vem använder sig av tex och varför? Vems

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22) Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9, 2018 1 (22) Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Betyg... 3 Nationella prov... 3 Underlag för resultatredovisningen... 4 Datamaterial...

Läs mer

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm Identification Label School ID: School Name: Skolenkät Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2008

Läs mer

SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA PETER NYSTRÖM

SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA PETER NYSTRÖM SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA 20161212 PETER NYSTRÖM Seminarium PISA VARTÅT LUTAR DET? Let others have the higher test scores. I prefer to bet on the creative, can-do spirit of the American people, on its

Läs mer

TIMSS Advanced svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

TIMSS Advanced svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik TIMSS Advanced svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik Peter Nyström Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs

Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs Enheten för förskole- och grundskolestatistik Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9 2017 Sammanfattning På nationell nivå visar resultaten att majoriteten av eleverna

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet PISA Resultat och Resultatutveckling Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet Vad är PISA? - Programme for international student assessment - Mäter 15-åriga elevers kunskaper i matematik, läsförståelse,

Läs mer

Vad är matematiskt kunnande

Vad är matematiskt kunnande Svensk skola i internationell belysning med fokus på matematik AtidP Astrid Pettersson Stockholm den 25 november 2014 Vad är matematiskt kunnande enligt PISA? En individs d förmåga att formulera, använda

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning Inledning av Lars Brandell 1 (2011-06-30) Det finns en vanlig uppfattning att kunskaper i matematik inte är så viktiga längre för människorna i i dagens och

Läs mer

GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database

GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database PERCENTILEKVIVALERADE BETYG En beskrivning av hur grundskole- och gymnasiebetyg har transformerats

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Piteås kunskapsresultat jämfört med Sveriges kommuner 2015/2016

Piteås kunskapsresultat jämfört med Sveriges kommuner 2015/2016 1 Piteås kunskapsresultat jämfört med Sveriges kommuner 2015/2016 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se 2 Syfte Syftet med rapporten är att ge ett övergripande jämförelse

Läs mer

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (18) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven

Läs mer

Identifikationsetikett Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Skol-ID: Stratum ID: Huvudstudie Skolenkät Årskurs 8 Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2003, en stor internationell

Läs mer

TIMSS, TIMSS Advanced och betygen

TIMSS, TIMSS Advanced och betygen SKOLVERKETS AKTUELLA ANALYSER 2017 TIMSS, TIMSS Advanced och betygen Analys av sambandet mellan svenska betyg och de internationella TIMSS-studierna TIMSS, TIMSS Advanced och betygen Analys av sambandet

Läs mer

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier Bilder av skolan Resultat från /PISA KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren Britt-Marie Backlund Ulf Fredriksson PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand /PISA 1 /PISA 3 Syftet

Läs mer

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) Vetenskapsrådets forskarmöte om internationella studier på skolområdet 2007-02-02 International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS) I detta blad finns information om: Bakgrund och syfte Instrument

Läs mer

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Christer Jacobson Linnéuniversitet, Växjö 2010 Flera internationella undersökningar, som PISA och PIRLS, har påvisat att svenska elevers

Läs mer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Ålandsprovet i matematik. En mätning av matematikkunskaperna i årskurs 6 hösten Jakob Sällström

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Ålandsprovet i matematik. En mätning av matematikkunskaperna i årskurs 6 hösten Jakob Sällström ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Ålandsprovet i matematik En mätning av matematikkunskaperna i årskurs 6 hösten 2016 Jakob Sällström 29.03.2017 Underlag 279 sjätteklassister, 144 pojkar och 135 flickor

Läs mer

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm? Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan

Läs mer

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. Utbildningsdepartementet Departementspromemoria Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Fler obligatoriska nationella ämnesprov

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-18 Dnr 71-2009-73 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 Eleverna som gick ut från gymnasieskolan våren 2009 var fler än någonsin. Såväl betyg

Läs mer

Fysikbegreppets flyktighet: En konsekvens av kursplaneförändringar?

Fysikbegreppets flyktighet: En konsekvens av kursplaneförändringar? Fysikbegreppets flyktighet: En konsekvens av kursplaneförändringar? Helena Johansson och Magnus Oskarsson Mittuniversitetet Peter Nyström Göteborgs universitet Sammanfattning TIMSS Advanced är en internationell

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Arjann Akbari, Anni Gustafsson Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Det nationella provet i svenska

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)

Läs mer

Rättelse. Beslutsdatum: Dnr: :169 0 (1)

Rättelse. Beslutsdatum: Dnr: :169 0 (1) Rättelse Beslutsdatum: Dnr: 5.1.3-2016:169 0 (1) Rättelse till Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning avseende förstaårseleverna i årskullen

Läs mer

Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor

Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S Utbildningsdepartementet Vissa timplanefrågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Författningsförslag... 4 1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)...

Läs mer

Att motverka skolmisslyckanden

Att motverka skolmisslyckanden Att motverka skolmisslyckanden Konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt Hur ser det ut i Västra Götaland? Vad beror det på? Förklaringsmodeller Vad bör göras? www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Diarienummer: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 Dnr: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 1 (25) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Om de nationella

Läs mer

TIMSS Advanced 2008. Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

TIMSS Advanced 2008. Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik TIMSS ramverk Information om skolsystemet Nationella regler och mål Lärar- och skolenkäter Genomförd undervisning Elevenkät och elevprov

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018 Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4

Läs mer

Nationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar

Nationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar Nationella prov 2018 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2018-12-03 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat Nationella prov 2018...3 2.1 Engelska...3 2.2

Läs mer

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15 nheten för utbildningsstatistik 1 (20) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven i grundskolan.

Läs mer

TIMSS Advanced 2015 RAPPORT Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i ett internationellt perspektiv

TIMSS Advanced 2015 RAPPORT Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i ett internationellt perspektiv RAPPORT 449 206 INTERNATIONELLA STUDIER TIMSS Advanced 205 Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i ett internationellt perspektiv TIMSS Advanced 205 Svenska gymnasieelevers

Läs mer

Nationella prov i grundskolan våren 2012

Nationella prov i grundskolan våren 2012 23 januari 2013 1 (35) Nationella prov i grundskolan våren 2012 I denna promemoria beskrivs s statistik om nationella prov i grundskolan våren 2012. Provresultat redovisas för årskurserna 3, 6 och 9. Våren

Läs mer

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

Resultat från Skolenkäten hösten 2018 Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans

Läs mer

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,

Läs mer

De nationella proven i NO åk 6 Skillnader i resultat mellan olika grupper

De nationella proven i NO åk 6 Skillnader i resultat mellan olika grupper Frank Bach, Birgitta Frändberg, Mats Hagman, Eva West och Ann Zetterqvist In the spring of 2013 national tests in biology, physics and chemistry in grade 6 were implemented for the first time in Sweden.

Läs mer

Rustad att möta framtiden?

Rustad att möta framtiden? SAMMANFATTNING AV INTERNATIONELLA STUDIER RAPPORT 352 2010 Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat. Rustad

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6

Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 2015-10-23 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1. Resultat från kursprov 1 våren 2017 Ylva Nettelbladt, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2017 hade temat Vad jag vill

Läs mer

TIMSS Advanced 2008. Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet. Peter Nyström Umeå universitet. Ett syfte med TIMSS är

TIMSS Advanced 2008. Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet. Peter Nyström Umeå universitet. Ett syfte med TIMSS är TIMSS Advanced 2008 Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet Ett syfte med TIMSS är att beskriva och jämföra elevprestationer både nationellt och internationellt samt redovisa elevernas

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första

Läs mer

Nationella prov 2016

Nationella prov 2016 Nationella prov 2016 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2016-12-06 Anneli Jöesaar Forskningssamordnare Sjöängsskolan, Askersund anneli.joesaar@skola.askersund.se 070-23 88 958

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid

Läs mer

Mått för value added, eller skoleffekt, introducerat 2016

Mått för value added, eller skoleffekt, introducerat 2016 Internationella Engelska Skolan Hans Bergström, 28 mars 2017 Mått för value added, eller skoleffekt, introducerat 2016 1. Bakgrund. Internationella Engelska Skolan har ett Academic Advisory Board, som

Läs mer

RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 2018 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman

RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 2018 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 18 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman 1. Inledning Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 18 hade titeln Heta namn och handlade om namn på människor

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster 2016

Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster 2016 Senast uppdaterad: 2017-02-21 1 (13) Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster Sammanfattning Under betalade Skolverket ut drygt 1,2 miljarder kronor i statsbidrag till huvudmän som inrättat karriärtjänster

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011

Resultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011 Resultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011 Inledning Hösten 2011 gavs det första nationella provet i matematik inom ramen för Lgy 11. Provet gavs på kurs Matematik 1c, som läses av elever

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer