Trender i läsresultaten i PIRLS Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo

Transkript

1 Trender i läsresultaten i PIRLS Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo

2 Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) Läsförståelse i åk 4 (9-1 år) Litterära texter och informationstexter. Relativt omfattande texter (ca 12 ord). Fyra olika förståelseaspekter: identifiera explicit angiven information; göra enkla inferenser; tolka och integrera ideer och information; värdera innehåll, språk och textelement. 1 texter kombinerade i 13 häften med två texter (2 x 4 minuter). Ett dussintal frågor (både flerval och öppna) efter varje text. Frågeformulär till eleverna Bakgrund Läsvanor och läsintresse Dator- och medieutnyttjande Läsundervisningen

3 Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), forts Frågeformulär till föräldrar Tidiga läsaktiviteter Uppskattad läsförmåga vid skolstart Läsaktiviteter och läsresurser i hemmet Föräldrarnas utbildning och yrke Frågeformulär till läraren Undervisningsstrategier Utvärderingsmetoder Resurser Deltagande PIRLS 21: 35 länder (36 deltagare) PIRLS 26: 4 länder (45 deltagare) PIRLS 21 and 26: 26 länder (28 deltagare)

4 Syften med PIRLS Beskriva skillnader i läsförståelse mellan länder och över tid. Förklara de observerade skillnaderna.

5 Fokus på förändring över tid Förändring över tid inom länder är enklare att förklara än skillnader mellan länder vid en viss tidpunkt. Förklaringar till förändring över tid inom länder ger förutsättningar att skapa kunskap som är policyrelevant.

6

7 Fördelningen av poängförändringar Frequency länder hade signifikanta förbättringar, medan 6 länder hade signifikanta försämringar Score Change Mean = 3.4 Std. Dev. = N = 28

8 Ålder och läsresultat Sambandet mellan medelåldern på eleverna i landet och läsresultat är -,15. Läspoäng Hong Kong Singapore Italien Canada, O Tyskland Bulgarien USA Nederländerna Nya Zeeland Canada, Q Litauen Slovakien Lettland Slovenien Frankrike Island Israel Moldavien Norge Rumänien Iran Makedonien 4 35 Marocko Ålder 26

9 Skillnad i ålder och skillnad i resultat Skillnaden i ålder relateras till skillnaden i läsresultat: Stark korrelation mellan åldersskillnad och poängförändring (r =.53, b = 45) I Ryssland hade alla elevers fyra års skolgång år 26, men bara 5 % hade det år 21. Ungefär hälften av Singapores poängförbättring förklaras av att eleverna var äldre 26, och en stor del av Marockos poängförsämring av att eleverna var yngre 26.

10 Föräldrar födda utomlands Ökning av adelen barn vars båda föräldrar är födda utomlands har samband med nedgång (r = -.35; b = -1.3) Förändring i läspoäng Hong Kong Ryssland Singapore Slovenien Slovakien Italien Moldavien Ungern Tyskland Canada, O Israel Nya Zeeland Island Skottland Norge Bulgarien Frankrike Litauen Canada, Q Lettland England -2-3 Rumänien Marocko Båda föräldrarna födda utomlands (% förändring)

11 Tidiga läsaktiviteter i hemmet 4 3 Singapore Ryssland Hong Kong Early Home Literacy Activities (EHLA): Index bestående av: Läsa böcker Berätta sagor Sjunga sånger Leka med bokstavsklossar Leka ordlekar Läsa ord på skyltar Förändring i EHLA är positivt relaterat till förändring i läspoäng (r =.4; b = 1.4) Förändring i Föräldrars Läsning Hemma korrelerar inte med poängförändring Förändring i antal Barnböcker Hemma korrelerar positivt med poängförändring. (r =.34) Förändring i läspoäng Bulgarien Rumänien Slovakien Slovenien Italien Ungern Moldavien Tyskland Canada, O Iran Nya Zeeland Norge Makedonien Island Canada, Q Litauen Frankrike Nederländerna Förändring i andelen med hög EHLA

12 Elevers självbedömda läsförmåga 4 3 Singapore Ryssland Hong Kong 2 Slovenien Förändring i Elevers självbedömda läsförmåga korrelerar positivt med poängförändring (r =,43, b = 1,). Poängförändring Slovakien Italien Ungern Moldavien Tyskland Canada, O Iran Nya Zeeland Israel Makedonien USA Skottland Norge Canada, Q Bulgarien Island Frankrike Lettland Litauen England -2-3 Marocko Rumänien Elevers självbedömda läsförmåga, hög (% förändring)

13 Elevers läsning för nöjes 4 3 Singapore Ryssland Hong Kong Förändring i Elevers läsning för nöjes skull utanför skolan är positivt relaterat till poängförändring (r =.35, b = 1.) Förändring i Elevers attityd till läsning har inget samband med poängförändring. Poängförändring Slovenien Slovakien Italien Ungern Tyskland Iran Israel Nya Zeeland Norge Island USA Skottland Lettland Bulgarien Canada, Q Litauen Nederländerna England Rumänien Canada, O -3 Marocko Läser för nöjes skull, dagligen (% förändring)

14 Elevers användning av dator 4 3 Ryssland Hong Kong Singapore Inget samband mellan förändring i datoranvändning hemma och poängförändring (r =,18) Problem med outliers i denna analys Förändring i läspoäng Iran Marocko Slovenien Italien Slovakien Tyskland Ungern Moldavien Israel Canada, O Makedonien Nya Zeeland Norge USA Island Lettland Canada, Q Bulgarien Nederländerna England Rumänien Datoranvändning hemma, skillnad 21-26

15 Elevers användning av dator, forts Tyskland Italien Slovakien Canada, O Ungern Analys begränsad till länder/regioner inom OECD. Negativt samband mellan förändring i datoranvändning hemma och poängförändring (r = -,52, b = -,65) Poängförändring -5-1 USA Canada, Q Nya Zeeland Skottland Norge Island Frankrike Nederländerna England Datoranvändning hemma, skillnad 21-26

16 Datortillgång i skolan Analysen begränsad till länder/regioner inom OECD Förändring i Elevernas tillgång till datorer i skolan har positivt samband med poängförändring (r =,67, b =.28). Samma resultat när Slovakien tas bort ur beräkningarna. Förändring i andelen datorer med Internetanslutning har svagare samband (r = Poängförändring Italien Tyskland Ungern Canada, O Nya Zeeland Skottland Norge Island USA Canada, Q Frankrike Nederländerna England Slovakien,43) Datorer tillgängliga för eleverna (% förändring)

17 Undervisningsprogram 15 1 Italien Ungern Tyskland Slovakien Förändring i andelen elever som använder av undervisningsprogram på dator för att utveckla läsfärdigheter har positivt samband med poängförändring (r =,5, b =,32) Poängförändring USA Canada, Q Canada, O Nya Zeeland Skottland Island Frankrike Norge Nederländerna -1 England Eleverna använder undervisningsprogram för att utveckla läsfärdigheter (% förändring)

18 Bedömningsmetoder 4 3 Ryssland Hong Kong Singapore Förändring i andelen som fäster stort avseende vid Lärarens egen professionella bedömning för att bedöma elevers läsfärdigheter har positivt samband med poängförändring (r =,39, b =,65) Poängförändring Lettland Slovenien Slovakien Tyskland Italien Iran Moldavien Ungern Canada, O Nya Zeeland Israel Skottland Makedonien Island Norge USA Bulgarien Frankrike Litauen Nederländerna England Förändring i användning av diagnostiska test eller klassrumsprov har inte samband med poängförändring Lärarens egen professionella bedömning -2-3 Rumänien Marocko

19 Frånvaro 4 3 Singapore Hong Kong Ryssland 2 Slovenien Förändring i bedömningen av rektor att Skolfrånvaro är inget problem har positivt samband med poängförändring (r =,46, b =,74). Poängförändring Kanada, O Frankrike Slovakien Italien Moldavien Tyskland Ungern Iran Nya Zeeland Israel Norge Makedonien USA Bulgarien Island Lettland Kanada, Q Nederländerna Litauen -2 Rumänien Marocko Skolfrånvaro inget problem, enligt rektor

20 Sammanställning av resultat

21 Några slutsatser Många faktorer påverkar förändringar i ett lands resultat, en del i positiv riktning, och andra i negativ riktning. Nettoeffekten observeras. De här presenterade analyserna är endast exempel, och baseras på information i den publicerade internationella rapporten. Det kompletta PIRLSmaterialet tillåter analys av många fler faktorer, och en högre grad av precision i analysen. Några huvudslutsatser: Elevernas läsning utanför skolan är viktig, liksom föräldrarnas stöd för den tidiga utvecklingen av läsförmåga. Skolans insatser är också av stor betydelse.