Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Transkript

1 Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad? Susanne Urban Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet

2 Mina viktigaste budskap Det är städer som är segregerade, inte förorter. Rumsliga, sociala och ekonomiska förhållanden är relaterade till varandra. Demokrati (och integration) förutsätter dynamik. 2/12

3 Två perspektiv på integration Samhällsintegration när system fungerar och anpassas efter de som ingår Assimileringsintegration individer inpassas i system som fasta 3

4 Samhällsintegration? Gemeinshaft likhet och sällskaplighet Arbetsdelning Gesellshaft samarbete genom specialisering/olikhet subjektiv att vara (sig själv) objektiv att att göra (det man gör för att tjäna pengar positionen i samhället).

5 Systemintegration Regler och ekonomi anpassas för att fungera ihop Social integration Relationer mellan människor fungerar Social ordning Då systemintegration fungerar ihop med social integration 5

6 (assimilerings)integration till rättigheter Thomas Humphrey Marshall: civila, politiska och sociala rättigheter. Juridiskt Politiskt Ekonomiskt Utbildning Kulturellt? 6

7 Mångkultur 7

8 Integration Kan ses som en situation eller en process, på individ, grupp eller samhällsnivå. En ömsesidig övergripande process, eller en ensidig. Viktigt att vara tydlig vad som avses i det sammanhang en diskussion förs i! 8

9 Segregation

10 Vad är en segregerad arbetsmarknad? Total segregation

11 Ganska stark segregation. Fördelningen av svarta och vita pluppar är inte jämn. Vissa branscher är helt vita, några är mera blandade. Men observera att människor kan delas in i avsevärt många fler kategorier än två!

12 0,2 Andel företagare i eget företag och företagare i aktiebolag 2015 per födelseland. Män. 0,18 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 GAMBIA FILIPPINERNA SOMALIA ERITREA UGANDA COLOMBIA SRI LANKA BOSNIEN-HERCEGOVINA CHILE ÖVRIGA AFRIKA THAILAND BRASILIEN ETIOPIEN OKÄNT BOLIVIA KOREA, SYD- RA, LIECTENSTEIN, MALTA, MONACO, SLOVENIEN CENTRALAMERIKA SPANIEN INDIEN PORTUGAL SVERIGE KROATIEN MAKEDONIEN PERU AFGHANISTAN JUGOSLAVIEN SYDÖST ASIEN TOTALT FRANKRIKE MAROCKO FINLAND RYSSLAND ÖSTERRIKE IRLAND RUMÄNIEN SYDAMERIKA REST PAKISTAN BANGLADESH ARGENTINA KANADA EGYPTEN ISLAND ITALIEN GREKLAN BELGIEN, LUXENBURG RYSSLAND KAMBODJA, VIETNAM ALGERIET TUNISIEN NORGE KINA, TAIWAN USA VÄSTINDIEN UNGERN BULGARIEN AUSTRALIEN ESTLAND EM REP (DDR), SAAR-OMR, TYSKLAND STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND DANMARK SCHWEIZ ARABISKA HALVÖN KOSLOVAKIEN, SLOVAKIEN, TJECKIEN IRAN JAPAN LETTLAND, LITAUEN IRAK DANZIG, POLEN NEDERLÄNDERNA LIBANON SYRIEN TURKIET Företagare AB-företagare 12

13 0,16 Andel företagare i eget företag och företagare i aktiebolag 2015 per födelseland. Kvinnor. 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 ERITREA SOMALIA GAMBIA ETIOPIEN BOSNIEN-HERCEGOVINA UGANDA IEN, ANDORRA, LIECTENSTEIN, MALTA, CHILE KROATIEN ÖVRIGA AFRIKA SRI LANKA PORTUGAL JUGOSLAVIEN AFGHANISTAN MAKEDONIEN FILIPPINERNA INDIEN COLOMBIA PERU SVERIGE CENTRALAMERIKA OKÄNT EGYPTEN MAROCKO TOTALT KOREA, SYD- ALGERIET FINLAND BANGLADESH SPANIEN BOLIVIA IRAK TUNISIEN ISLAND RUMÄNIEN BULGARIEN SYDAMERIKA REST IRAN SLOVENIEN IRLAND ARGENTINA GREKLAN FRANKRIKE RYSSLAND ARABISKA HALVÖN BRASILIEN ESTLAND ÖSTERRIKE RYSSLAND SYDÖST ASIEN NORGE CKOSLOVAKIEN, SLOVAKIEN, TJECKIEN ITALIEN VÄSTINDIEN KANADA DANMARK UNGERN LIBANON SYRIEN TURKIET EM REP (DDR), SAAR-OMR, TYSKLAND AUSTRALIEN BELGIEN, LUXENBURG PAKISTAN LETTLAND, LITAUEN STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND USA SCHWEIZ KAMBODJA, VIETNAM KINA, TAIWAN DANZIG, POLEN THAILAND NEDERLÄNDERNA JAPAN 13 Företagare AB-företagare

14 Genomsnittlig skillnad av antal anställda per företag per SNI-kod (( )/2015) och genomsnittlig nettoinvestering per sni-kod (2015), i genomsnitt per födelseland. Män. Ej Thailand. SYR TUR POL SVE 14

15 Hur blir arbetsmarknaden segregerad? Bakgrund: uppväxt, familj och vänner. Utbildningssystemet, validering. Rekryteringsmetoder, regelverk för professioner, företagsmöjligheter. Diskriminering på arbetsmarknaden, från banker, kunder. Förflyttningar inom och mellan marknader. 15

16 Vad är problemet med segregation på arbetsmarknaden? Problem 1. Orättvist! Människors kunskaper värderas olika på grund av kön och hudfärg. Problem 2. Orättvist! Arbetet inom vissa branscher bedrivs under mer osäkra och riskabla villkor än andra. Problem 3. Brist på nätverksövergripande kontakter Bristande erfarenhet av samarbete med personer med annat kön och hudfärg leder till att sociala nätverk blir begränsade. Problem både för företagare och jobb-sökare.

17 Några förslag för att nå en mer integrerad arbetsmarknad Öppna upp nätverken bland företagare och företagsledare så de kan rekrytera bättre. Ett dynamiskt perspektiv är nödvändigt för att staden och arbetsmarknaden ska utvecklas med dess människor. Lyssna och ta tillvara på all energi och vilja som finns.