Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar
|
|
- Sven-Erik Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det består av många dimensioner exempelvis föräldrars utbildning, ekonomiska förhållanden och boende. Tre artiklar, som på olika sätt och i olika utsträckning behandlar social bakgrund, språklig kompetens och läsutveckling, kommer att presenteras här. De publicerades 2009 respektive Gemensamt för artiklarna är att de utgår från stora enkätundersökningar. Den ena artikeln, Direct and indirect effects of parents education on reading achievment amnong third graders in Sweden, av Eva Myrberg och Monica Rosén lyfter fram föräldrars utbildningsnivå som en viktig faktor för barnens möjligheter att utveckla kunskaper i läsning. Den andra, Young People s Reading: The Importance of the home environment and family support, av Christina Clark och Lucy Hawkins, visar på hur de resurser som finns i hemmet varierar utifrån social tillhörighet, genus och etnicitet samt hur detta i sin tur påverkar elevers attityder till läsning samt läsvanor. Den tredje artikeln, Språklige minoriteters prestasjoner i naturfag og lesing i PISA 2000 och 2006 en nordisk sammanlikning presenterar hur språkliga minoritetselever klarar läsuppgifter och naturorienterade uppgifter. Direct and indirect effects of parents education on reading achievment amnong third graders in Sweden, av Eva Myrberg och Monica Rosén Utgångspunkt Myrberg och Rosén hypotes är att förmågan att lära i skolan är beroende av elevens sociala klasstillhörighet och föräldrars utbildning. Hypotesen testas genom att studera hur föräldrars utbildning påverkar läsinlärning. Hur har forskarna gått tillväga? Myrberg och Roséns artikel är består av två studier dels PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) 2001 dels en lässtudie från I båda ingår frågor till föräldrarna. Cirka elever i 9 10 årsåldern i 717 klasser och 292 skolor har deltagit. Antalet flickor och pojkar var ungefär lika många. Myrberg och Rosén skriver inget om vare sig kön eller etnicitet i denna artikel. Vilka resultat fann forskarna? Hypotesen bekräftas när forskarna analyserar sitt material. Föräldrars utbildning har direkt inverkan på antalet böcker i hemmet. Föräldrars utbildning har direkt påverkan på tidiga läsaktiviteter i hemmet med barnet och indirekt via böcker i hemmet. I figuren nedan syns även att böcker, tidiga läsaktiviteter och tidigt läsande har inverkan på läsutvecklingen under skolåren.
2 Figur 1. Föräldrars utbildning och dess betydelse för läsutveckling Myrberg och Rosén menar även att föräldrars utbildning är en grund för förväntningar och strävan när det gäller barnens läsutveckling. Tidiga läsaktiviteter kan vara att läsa högt för barnet. Tidig läsning påverkar läsförmågan positivt i årskurs 3. Vad kan skolan göra? en reflektion Elevers sociala bakgrund är för lärare svåra, för att inte säga omöjliga, att påverka. Lärare har dock även de stor påverkan på barns läsutveckling. Om föräldrars utbildning har stor betydelse behöver förskolan och skolan skapa miljöer som är kreativa för läsutveckling. Exempelvis bör det finnas böcker i klassrum och på skolan, förslagsvis i ett bibliotek. Förskolan kan stimulera till läsaktiviteter. Lärare kan läsa högt för eleverna. Young Peoplés Reading: The Importance of the home environment and family support av Christina Clark och Lucy Hawkins (2010) Utgångspunkt Christina Clark och Lucy Hawkins (2010) artikel Young Peoplés Reading: The Importance of the home environment and family support, beskriver de resurser som barn har i hemmet och som stödjer literacitet. Artikeln bygger på en enkätstudie och har inga teoretiska utgångspunkter utan är en redovisning av enkäten. Syftet med enkätstudien är även att undersöka hur literacitet påverkas av demografiska faktorer. I literacitet ingår: barns läsglädje barns attityder till läsning barns användning av text
3 barns läsutveckling Hur har forskarna gått tillväga? elever i åldern 8 till 16 år deltog i studien. Eleverna fick besvara en enkät online. Totalt medverkade 112 skolor i England, Nordirland, Scotland och Wales. Förutom enkätstudien hade forskarna möjlighet att relatera enkätstudien till 4503 elevers resultat för läsutveckling. Antalet flickor respektive pojkar som deltog i studien var ungefär lika många. Forskarna var intresserade av om etnicitet har någon betydelse för läsutveckling och eleverna kategoriserades efter Vit, Mix, Asiatisk och Svart utifrån elevernas svar på enkäten om etnisk tillhörighet. Vilka resultat fann forskarna? Några intressanta data från enkäten angående resurser i hemmet är att: 85% av eleverna har en egen eller har tillgång till en mobiltelefon 77% av eleverna har en egen eller har tillgång till en dator 73% av eleverna har egna böcker Christina Clark och Lucy Hawkins menar att tillgång till resurser som ovan har betydelse för läsutveckling. Framförallt elever som kämpar med läsning har lägre tillgång till datorer, dagstidningar, veckotidningar och en egen arbetsplats än elever som ligger över genomsnittet i läsning. Det skulle kunna tolkas så, men inte med nödvändighet, att föräldrars socio ekonomiska status har betydelse för läsutveckling. Flickorna har procentuellt sett fler eller lättare tillgång till mobiler, datorer böcker, veckotidningar och ett eget skrivbord. Den mest markanta skillnaden mellan pojkar och flickor är att flickor har betydligt fler egna böcker. Elever med asiatisk bakgrund har fler egna böcker och tillgång till veckotidningar i högre grad än svarta. Enkäterna analyserades och olika information relaterades till varandra. Framförallt fann forskarna att föräldrars uppmuntran och egna läsande samt samtal mellan föräldrar och barn om läsning var positivt för barnens förhållande till läsning. Barnen gillade att läsa, läste regelbundet och hade en positiv attityd till läsning. Dessutom menade barnen att god läsförmåga är viktigt för att lyckas i livet.
4 Figur 2. Föräldrars påverkan på barns läsning. Förutom att barnet utvecklar ett läsbeteende medför även föräldraaktiviteterna att barnets läsförmåga ökar. Christina Clark och Lucy Hawkins menar även att uppmuntran, samtal och föräldrars läsande har mycket stor betydelse för att barnet ska befinna sig över förväntat resultat för åldern när det gäller läsförmåga.
5 Figur 3. Föräldrafaktorer som påverkar barnens läsförmåga. Värt att notera är att det inte finns någon skillnad i hur ofta barnen pratade med föräldrarna om det lästa hemma utifrån socio ekonomisk bakgrund. Men det är stor skillnad mellan olika etniska grupperingar. I gruppen Mix, Asiatiska, och Svarta talar föräldrarna oftare med barnen om vad barnen läser jämfört med gruppen Vita. Vad kan skolan göra? en reflektion Ett viktigt resultat är att barn som pratar med sina föräldrar om det de läser i mycket större utsträckning än de som inte pratar om sin läsning med föräldrarna tycker att läsning är roligt. I skolan borde samtal om läsande förekomma i större utsträckning för att gynna fler barns läsutveckling. Lärares läsning borde synliggöras och lustfyllda kreativa läsaktiviteter finnas med i det dagliga skolarbetet. Språklige minoriteters prestasjoner i naturfag og lesing i PISA 2000 og 2006 en nordisk sammanlikning av Rita Hvistendahl och Astrid Roe (2010) Utgångspunkt Rita Hvistendahl och Astrid Roe (2010) artikel presenterar och diskuterar resultat för språkliga minoriteter i Norden i PISA 2000 og Syftet är att undersöka hur språk påverkar förmågan att besvara naturkunskaps och läsuppgifter. I artikeln jämförs flickor och pojkars resultat samt elever från den språkliga majoriteten och elever från språkliga minoriteter. Majoritetsspråkselever är elever med svenska, danska, norska, isländska och finska som sitt första språk. Med minoritetselever avses elever vilkas båda föräldrar är födda utomlands. Denna grupp delas in i elever som är födda utomlands och elever som är födda i Norden. Sverige har störst antal elever med två utlandsfödda
6 föräldrar av de nordiska länderna. En svag ökning har skett sedan 2000 fram till 2006 i så väl Sverige som övriga nordiska länder. Läsning definieras i PISA som en baskunskap för att kunna tillägna sig information och kunskap från skrivna texter att eleven kan reflektera över det hon/han har läst. Läsproven mäter inte specifikt läshastighet och förmåga att avkoda utan hur eleven förstår, tolkar och reflekterar över olika texter som berättande, beskrivande och argumenterande texter. Även förmågan att läsa olika typer av diagram och tabeller mäts. Hur gick forskarna tillväga? Rita Hvistendahl och Astrid Roe har jämfört resultaten i läsning och naturorienterade uppgifter från PISA 2000 och PISA PISA studien mäter 15 åringars kompetens i läsning, matematik och naturkunskap vart tredje år var fokus på naturorienterade ämnen och 2000 på läsning fanns även frågor som gällde elevens motivation och strategier för lärande i naturkunskap vilket inte fanns med De har även studerat elevernas intresse för naturorienterade ämnen och hur det påverkar förmågan att svara på uppgifterna. Vilka resultat fann forskarna? Genomgående i PISA presterar elever från språkliga minoriteter i Norden sämre än övriga elever i såväl läsning som naturorienterade uppgifter. Det gäller både 2000 och Flickor som tillhör majoritetsbefolkningen presterar bäst. Elever som har högt resultat i läsning har även högt resultat i naturkunskapsuppgifterna. Detta beror på att naturkunskapsuppgifterna inleder med en lästext som är nödvändig att förstå och lösa uppgiften. Dessutom är i stort sett samtliga uppgifter i PISA studien byggda på literacy definitionen att eleven ska kunna reflektera över problemställningar mer än att enbart ha kunskaper i ämnet. Minoritetseleverna har större intresse för och är mer motiverade att läsa naturorienterade ämnen än majoritetseleverna men de presterar sämre i naturorienterade uppgifter Minoritetsflickor presterar bättre än minoritetspojkar i läsning. Minoritetsflickor visar störst intresse av naturorienterade ämnen men de presterar i stort sett lägre än alla andra elever. I Norge och Island presterar de dock bättre än minoritetspojkarna i samma land. Naturorienterade uppgifter som upplevs som enkla av majoritetseleverna klarar flera av minoritetseleverna. En större procentandel minoritetselever än majoritetselever svarar inte alls på vissa uppgifter. Intressant är att vid flervalsuppgifter där man ska kryssa för ett alternativ så är det endast 1% som lämnar blankt oavsett språklig bakgrund. Att gissa är ju fullt möjligt på sådana uppgifter. Vad kan skolan göra? en reflektion
7 Tidigare forskning visar att uppgifter i naturorienterade ämnen till stor del handlar om elevens förmåga att förstå texter och inte att utföra praktiska uppgifter. Hvisendahl och Roe menar att det beror på att uppgifterna kräver god läsförmåga och kompetens i skolspråket avseende naturorienterade ämnen. Det innebär att eleverna behöver kunskap om och erfarenhet av att arbeta med naturorienterade texter i skolan. De behöver också arbeta med begrepp på såväl svenska som modersmålet för att förstå och kunna använda begreppen. Ett sätt att arbeta med detta i skolan är en systematisk integrering av språkligt arbete i naturorienterade ämnen så att eleverna får syn på de språkliga uttryck och mönster som är utmärkande för respektive ämne.
Trender i läsresultaten i PIRLS 2001-2006. Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo
Trender i läsresultaten i PIRLS 21-26 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) Läsförståelse i åk 4 (9-1 år) Litterära
Läs merLäsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018
Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,
Läs merTIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM
i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner
Läs merKönsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1
Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen
Läs merBILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson
BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga
Läs merFÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL
FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merAktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare
Aktuell läsforskning Chris Silverström, specialplanerare Studier som gäller läsning Information från många olika håll: - PISA, 15-åringar i olika länder (vart tredje år sedan 2000, senast 2012) - PIRLS,
Läs merKommittédirektiv. Läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Dir. 2016:78. Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016
Kommittédirektiv Läsfrämjande insatser i och utanför skolan Dir. 2016:78 Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016 Sammanfattning En kommitté i form av en delegation ska, inom ramen för satsningen
Läs merLÄRARENKÄT. 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm
LÄRARENKÄT 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Lärarenkät Din skola är utvald att representera Sverige
Läs merBarns och ungas läsning
Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället Läsdelegationen 1 Uppdraget Bidra till mer likvärdiga förutsättningar för barn och unga att uppnå en fullgod läsförmåga och lust att läsa. Läsdelegationen
Läs merEn beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans
Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen
Läs merAnna Olsson. Anna Maria Åkerberg
Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in
Läs merInternationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?
Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité - TIMSS, sa du inte? Christel Bäckström, Kvalitetsnätverket 20161201 Alla tycker till om skolan Vem använder sig av tex och varför? Vems
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merHur påverkar kön och etnicitet intresset för teknik hos grundskoleelever? Jan Grenholm och Edvard Nordlander
Hur påverkar kön och etnicitet intresset för teknik hos grundskoleelever? Jan Grenholm och Edvard Nordlander En studie av teknikämnets roll och status i grundskolan. En förstu Som skall ge svar på bl.a.
Läs merUppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet
Regeringsbeslut I:9 2013-12-05 U2013/7215/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merPresentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska
Presentation Rektorskonferens 30 mars 2012 Samarbete matematik - svenska I dag ska vi presentera: Våra uppdrag/ vårt samarbete Läsa, skriva, räkna Satsning år 1 Handlingsplan i matematik Handlingsplan
Läs merSammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017
Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merEn studie om barns läsvanor och läsutveckling
En studie om barns läsvanor och läsutveckling A study on children's reading habits and literacy development Ann-Sofie Wennsten Fakulteten för humaniora och samhällskunskap Svenska/Lärarutbildningen Examensarbete
Läs merFOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan
FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av
Läs merYttrande från Göteborgs Stad gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)
Kommunstyrelsen Datum 2018-10-17 Diarienummer 1240/18 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2018/01470/KO Yttrande från gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning -
Läs merÄmnesprov i årskurs 3
Utbildningsstatistik Reviderad 1 (8) Ämnesprov i årskurs 3 Ämnesproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 genomförs i slutet av årskursen och är obligatoriska att använda. 1 Resultat
Läs mer2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN
2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda
Läs merLäsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?
Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Christer Jacobson Linnéuniversitet, Växjö 2010 Flera internationella undersökningar, som PISA och PIRLS, har påvisat att svenska elevers
Läs merSkolenkäten hösten 2018
Skolenkäten hösten 2018 Huvudmannarapport/Skolenhetsrapport Enkätresultat Raoul Wallenbergskolan Bromma, Raoul Wallenbergskolorna AB Elever Total antal Antal svar Svarsfrekvens Årskurs 5 grundskola 29
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merNationella prov i årskurs 3
Utbildningsstatistik 1 (9) Nationella prov i årskurs 3 Nationella ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk genomförs under vårterminen i årskurs 3 sedan våren 2009 och är obligatoriska
Läs merNationella prov i grundskolan våren 2012
23 januari 2013 1 (35) Nationella prov i grundskolan våren 2012 I denna promemoria beskrivs s statistik om nationella prov i grundskolan våren 2012. Provresultat redovisas för årskurserna 3, 6 och 9. Våren
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014
Enheten för Utbildningsstatistik 20-12-09 1 (8) Dnr: 20:00054 Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 20 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från ämnesproven i årskurs
Läs merLika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor
Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merReading Kids läs och ha roligt!
Reading Kids läs och ha roligt! Ett samarbetsprojekt mellan Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun Bakgrund - Rapporten: Utvärdering Tidig läsinlärning
Läs merHur läser år 8-eleverna i Stockholm?
Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan
Läs merSkolan föräldrar
Skolan föräldrar 2013 1 Välj klass A. Klass 3a 6 33,3 B. Klass 3b 0 0 C. Klass 5a 12 66,7 D. Klass 5b 0 0 E. Ripan Östergårdsskolan 0 0 2 Kön A. Kvinna 16 88,9 B. Man 2 11,1 3 Jag upplever att mitt barn
Läs merHammarbacksskolan RO Resultatuppföljning
Läsåret 2013/2014 Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Innehållsförteckning Vårt rektorsområde...3 Verksamhetsidé...3 Vision...3 Prioriterade mål läsåret 2013-2014 med kommentarer 4 Hammarbacksskolans
Läs merSveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!
Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner
Läs merÖrebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent)
Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida 1 Innehåll
Läs merFRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN
FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Frågeformulär om skolan Din skola är utvald att
Läs merÖrebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015
Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen
Läs merSpråk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga Material 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen
1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,
Läs merFörskole-/familjedaghemsenkät 2015
Förskole-/familjedaghemsenkät 205 Resultatet från undersökningen kommer att användas för att förbättra kvaliteten på förskolor och familjedaghem i Göteborg. Besvara frågorna utifrån dina upplevelser som
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merSammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1
Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merEN ENKÄT OM ATT LÄRA SIG LÄSA
EN ENKÄT OM ATT LÄRA SIG LÄSA International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm En enkät om att lära sig läsa Ditt barns
Läs merFör att lyckas måste vi förstå våra elever
För att lyckas måste vi förstå våra elever Nyckeltal för att styra mot resultat Lina Axelsson Kihlblom Haninge kommun 2017-10-26 1 Jag ska tala om Hur det gått Utmaningar Vad fungerar för att kompensera
Läs meralla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tillgänglig utbildninglärmiljöns betydelse för att alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska
Läs merFörskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR
Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans lokala arbetsplan.
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella
Läs merBornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
Läs merSolna stad Brukarundersökning 2018
Brukarundersökning 018 Maj 018, elever årskurs 3 5 svar, 3 % Om undersökningen Bakgrund genomför regelbundet en brukarundersökning i förskola och grundskola. Syftet är att underlag till kvalitetsutvecklingen
Läs merMatematiken i PISA
Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till
Läs merOBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
Läs merÖrebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården. 10 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården 10 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört
Läs merEn beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011
Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första
Läs merÖrebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F-6 48 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning
Läs merSammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN
Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och
Läs merLiteracy tillsammans med empatidockor
Literacy tillsammans med empatidockor Vilka elever kommer till vår skola? Skolverkets projekt med avseende på språk, lärande och identitet i svenskundervisning Övergripande syfte ge lärarna kunskap, möjligheter
Läs merResultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta
Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Presentationens innehåll Om PISA 2012 Elevernas socioekonomiska bakgrund Resultatnivån
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merNormer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).
Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles
Läs merLikvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad
Likvärdig förskola 12 februari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15
nheten för utbildningsstatistik 1 (20) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven i grundskolan.
Läs merRapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8
KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev
Läs merForskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Läs merDiskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?
Läs merUtvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket
Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan
Läs merGymnasiebehörighet 2018
Gymnasiebehörighet 2018 Statistisk analys för Askersunds kommun och rikets resultat årskurs 9 2019-01-16 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2018...3 2.1
Läs merEnkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun
Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,
Läs merSkolenkäten hösten 2018
Skolenkäten hösten 2018 Huvudmannarapport/Skolenhetsrapport Enkätresultat Vendestigens skola, Vendestigens Förskola och Skola AB Elever Total antal Antal svar Svarsfrekvens Årskurs 5 grundskola 9 9 100%
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet
Läs merElevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm
j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.
Läs merGymnasiebehörighet 2017
Gymnasiebehörighet 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans och rikets resultat årskurs 9 2018-02-21 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2017... 3 2.1 Gymnasiebehörighet...
Läs merSkurups kommun Skolan föräldrar 2013
Skurups kommun Skolan föräldrar 2013 Välj skola A. Alléskolan 21 14,4 B. Hallenborgskolan C. Mackleanskolan 9 6,2 23 15,8 D. Mariaskolan 13 8,9 E. Mölleskolan 27 18,5 F. Rutgerskolan 10 6,8 G. Slimmingeby
Läs merHela Sverige läser med barnen läsfrämjande insatser i och utanför skolan
Promemoria 2016-09-22 Utbildningsdepartementet Kulturdepartementet Hela Sverige läser med barnen läsfrämjande insatser i och utanför skolan God läsförmåga är en central del av all inlärning. Läsförmåga
Läs merÖrebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015
Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (18) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella proven
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merMatematik Jag är... Jag går i årskurs... Det är roligt med matematik. Namn Antal % A. flicka B. pojke Total
Matematik 2011 Jag är... A. flicka 127 50 B. pojke 127 50 Jag går i årskurs... A. 3 29 11,4 B. 4 13 5,1 C. 5 30 11,8 D. 6 18 7,1 E. 7 51 20,1 F. 8 38 15 G. 9 75 29,5 Det är roligt med matematik. 50 19,7
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Vi har ett nytt läsår framför oss. Alla har förväntningar
Läs merÖrebro kommun. Örebro skolenkät Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent)
Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida
Läs merMariaskolan hela skola föräldrar 2016
Mariaskolan hela skola föräldrar 2016 1 Välj klass Årskurs F - 3 70 80,5 Årskurs 4-6 17 19,5 Årskurs 7-9 0 0 2 Mitt barn trivs i skolan. Stämmer helt och hållet 47 54 Stämmer ganska bra 32 36,8 Stämmer
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan.
Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merLäs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16
Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket
Läs merRutgerskolan föräldrar 2016
Rutgerskolan föräldrar 2016 1 Välj klass Årskurs F - 3 40 50,6 Årskurs 4-6 38 48,1 Årskurs 7-9 1 1,3 2 Mitt barn trivs i skolan. Stämmer helt och hållet 37 46,8 Stämmer ganska bra 34 43 Stämmer ganska
Läs merLäsförståelse och hörförståelse
Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen 2015-04-21 Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus Talat och skrivet språk (Wengelin
Läs merPIRLS & TIMSS Årskurs 4. En enkät om undervisningen i läsning, matematik och naturvetenskap. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: BARCODE
h Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: j BARCODE PIRLS & TIMSS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! En enkät om undervisningen i läsning, matematik och naturvetenskap Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS
Läs merEn beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008
Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och
Läs merKvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Läs merPISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet
PISA Resultat och Resultatutveckling Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet Vad är PISA? - Programme for international student assessment - Mäter 15-åriga elevers kunskaper i matematik, läsförståelse,
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merVälkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum
Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt
Läs merBARA JAG HAR LUGN OCH RO KAN JAG LÄSA VAR JAG VILL
BARA JAG HAR LUGN OCH RO KAN JAG LÄSA VAR JAG VILL - Elevers inställning till läsning i olika situationer och under olika förutsättningar. EMMA ANDERSSON TALUS & MIMMI HÖGBACK Akademin för utbildning,
Läs mer