Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Transkript

1

2

3 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga lärare, skolledare och elever har tillgång till dator i hemmet och samtidigt är internetpenetrationen hög. Inkluderar vi även tillgången på IT-verktyg i skolan, visar det sig att det i princip inte är någon som saknar tillgång till dator eller internet. Tillgången till IT-verktyg både i hemmet och i skolan har de senaste åren varit konstant hög för lärare och skolledare. Dock kan vi konstatera att internettillgången för elever har ökat kraftigt de senaste åren. Den höga tillgången på IT-verktyg medför att användning av datorn i hemmet och i skolan är relativt utbredd. Användningen av dator hemma bland lärare och skolledare ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Vi kan dock konstatera att användning av dator i hemmet har ökat bland elever. Användning av IT Äldre lärare använder IT och datorer mer i undervisningen. Tre av fyra elever använder ofta internet i skolarbetet. Datoranvändning i skolan I 2003 års mätning ombads lärare och elever att uppge hur ofta de använder datorn på sätt som är kopplat till deras skolarbete. Det visar sig att det bland lärare är mer än dubbelt så många som använder datorn utanför lektionstid på skolan jämfört med på lektionstid. Äldre lärare använder i högre utsträckning datorn på lektionstid än yngre. Det är även äldre lärare som i högre utsträckning använder internet i undervisningen. Jämfört med 2002 har dock andelen lärare som använder internet ofta i undervisningen minskat, och andelen som aldrig använder internet i undervisningen ökat. Internetanvändning i skolan Nästan tre av fyra elever säger att de ofta använder internet kopplat till skolarbetet, antingen hemma eller i skolan. Det är färre än år 2002, då åtta av tio elever ofta använde internet kopplat till skolarbetet. Sju av tio elever använder ofta datorn i skolan på lektionstid, och drygt sex av tio elever använder ofta datorn i skolan utanför lektionstid. Dock är det en lägre andel som uppger att de använder datorn hemma med koppling till skolan. Inte helt oväntat är det en mycket högre andel lärare som använder datorn hemma med just koppling till skolan. Datoranvändningen med koppling till skolan bland skolledare har ökat de senaste åren. År 2003 är det mer än sju av tio skolledare som använder datorn mer än 10 timmar i veckan, vilket ska jämföra med drygt hälften för två år sedan. Det är utbrett bland lärare, skolledare och elever att via internet söka information med koppling till arbetet/skolarbetet. Läraren använder även datorn till stor del för lektionsförberedelser eller för att kommunicera med andra, mestadels privat. Det är tydligt att gymnasielärare använder datorn med koppling till skolan i högre utsträckning än grundskollärare. Skolledare använder datorn i stor utsträckning till administrativa uppgifter och för att kommunicera.

4 118 IT I SKOLAN IT och internet i undervisningen En majoritet av lärarna ser stor nytta med datorn som pedagogiskt verktyg. För lite pengar och för få datorer hindrar IT-användningen. Allt fler lärare anser att internet ökar elevernas medvetenhet om källkritik. Inställning till IT och internet i undervisningen Lärarnas uppfattning om nyttan av att använda datorn som pedagogiskt verktyg har ökat de senaste åren. År 2003 är det en majoritet som ser stor eller ganska stor nytta med datorn som pedagogiskt verktyg. Det är fortfarande fler gymnasielärare än grundskollärare som ser denna nytta. Trots att det bara är en dryg majoritet av lärarna som ser en nytta med datorn som pedagogiskt verktyg, är drygt åtta av tio positivt inställda till att använda IT i undervisningen. Tendensen är dock att andelen lärare som är positiva till att använda IT och internet i undervisningen har minskat något sedan Även skolledare och elever är positivt inställda till att använda IT och internet i undervisningen dock är det fler som är positiva till att använda IT än internet i undervisningen. Det är tydligt att gymnasielärare är mer positiva än grundskollärare. Skolledare ser fler fördelar med att använda IT i undervisningen än lärare och elever. De största fördelarna som lärare, skolledare och elever ser är att IT underlättar elevernas informationssökning och ger naturlig datorvana. Hinder för IT i undervisningen Lärare anser att för lite pengar, för få datorer och för låg kompetens hos lärarna är problem och hinder när det gäller att använda IT i undervisningen. Bland eleverna upplevs för långsamma datorer och felaktiga eller osanna uppgifter på internet som de största problemen och hindren. Gemensamt för de båda grupperna är att de är självkritiska. Lärarna upplever låg kompetens bland lärarna som ett mycket större problem och hinder jämfört med eleverna, som inte i lika hög grad upplever låg kompetens hos lärarna som ett problem. Å andra sidan ser elever ointresserade elever som ett större problem än vad lärarna gör. Lärare på grundskolan ser mer problem och hinder än lärare på gymnasiet. Internet och källkritik Andelen elever som anser att internet har ökat deras medvetenhet kring källkritik har minskat i 2003 års undersökning. Bland lärare är det i stället fler och fler som anser att internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik. Det är till största delen yngre lärare som anser att medvetenheten har ökat. Det är fortfarande, liksom tidigare år, fler elever än lärare som anser att medvetenheten kring källkritik har ökat. Elevernas skriftliga förmåga Det är fler elever än lärare som anser att IT-användningen har bidragit till förbättring av elevers skriftliga förmåga. Det är i högre grad äldre lärare som är positiva till denna fördel med IT-användningen. Lärarna tycker även i denna mätning att IT-användningen har ökat möjligheterna till att anpassa undervisningen i tid och rum, och vi kan se att gymnasielärarna är mer positiva i detta avseende än grundskolelärarna. Skolledarna anser att internet ökar de internationella kontakterna. Internationella kontakter Lärare, skolledare och elever är alla överens om att internet generellt har förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter, men att det inte i lika många fall inneburit att just deras skolas internationella kontakter har ökat. Det är dock klart att skolledare i större utsträckning anser att internet inneburit ökade internationella kontakter.

5 4 SAMMANFATTNING 119 Elever i behov av särskilt stöd Ett liknande mönster finner vi i frågan om man anser att IT i skolan kan ge stöd till elever med särskilda behov, där skolledare jämfört med lärare i högre utsträckning anser detta. I princip samtliga skolledare uppger även att just deras skola använder IT för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Bland lärare är inte den uppfattningen lika utbredd. Vi kan även se en tydlig skillnad mellan skolledare och lärare på grundskolan jämfört med skolledare och lärare på gymnasieskolan, där personalen på grundskolan ser en större nytta och större användning av IT för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Hög tillgång men minskad användning av internet i undervisningen. IT underlättar elevernas informationssökning. Lärare och internet Om vi sammanfattar situationen när det gäller lärare och internet ser vi att tillgången är hög, men att användningen av internet i undervisningen har minskat jämfört med Även attityden till att använda internet i undervisningen tenderar att ha försämrats något. Särskilt lärare på gymnasiet anser att det är ett problem att eleverna missbrukar internet. Samtidigt blir lärarna mer och mer positiva till att internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik. Lärarna anser också att internet generellt har förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter. År 2003 anger 9 av 10 lärare att de anser att IT underlättar elevernas informationssökning, vilket är en tydlig ökning jämfört med förra året. Även om denna sista siffra inte specifikt handlar om internet, kan man anta att den även rymmer en bedömning av elevernas informationssökning via nätet. Skillnader mellan flickor och pojkar Pojkar chattar mer. Det är ingen skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller tillgång till IT och inte heller vad gäller attityden och inställningen till att använda IT och internet i undervisningen. Användningen av IT på lektionstid är också densamma för båda könen. Däremot finns det skillnader i användningen av IT i hemmet där fler pojkar använder dator ofta. Pojkarna använder också oftare datorn utanför lektionstid i skolan, medan flickor i stället i högre grad än pojkar använder datorn hemma med koppling till skolan. Flickor använder också internet med koppling till skolan oftare än pojkar, både hemma och i skolmiljön. Majoriteten av både lärare och elever anser att det är skillnad mellan flickors och pojkars datoranvändning. Pojkar anses generellt spela mer spel, ladda ner mer musik och använda internet/surfa mer. Flickor däremot anses använda IT mer i skolarbetet/för informationssökning, chatta/delta mer i diskussionsgrupper, arbeta mer i grupp, använda datorn mer målinriktat och skicka mer e-post. Vissa av dessa fördomar får stöd i undersökningen, andra inte. Undersökningen pekar på att pojkar faktiskt spelar mer spel än flickor. De laddar också ner mer musik, men här är flickorna också mycket aktiva och intresserade. Användningen av internet är mer sammansatt: Pojkarna visar större intresse och använder internet något mer hemma än flickor, men flickor använder oftare internet hemma kopplat till skolarbete än pojkarna. Även i skolan tenderar flickorna att använda IT mer för sina studier än pojkar, men skillnaderna är inte stora. När det gäller chatt och diskussionsgrupper stämmer inte den gängse bilden av att detta är flickornas område. I stället är det pojkarna som både använder det mer och som är mest intresserade, inte flickorna. Dock är det flickorna som skickar och läser mest e-post i hemmet. De uppger också att de är mer intresserade av detta än pojkarna. Könen skiljer sig inte åt i användningen av dator för att kommunicera med andra kopplat till skolan.

6 120 IT I SKOLAN Lärarnas kunskap om IT Fler och fler elever anser att lärarna har tillräcklig IT-kompetens. Generellt bedömer lärarna sin egen IT-kompetens lägre än när skolledare och elever uttalar sig om lärarnas kompetens. Detta mönster är tydligt både på grundskolan och gymnasieskolan, och det är grundskollärarna som anser att de har sämst kunskap. Yngre lärare anser i högre utsträckning att de har tillräcklig kunskap, medan en majoritet av lärare över 50 år anser att deras kunskap är otillräcklig. Det ska dock poängteras att det är lärarnas självbild som avspeglas, inte den faktiska kompetensen. De yngre lärarnas mer positiva självbild vad gäller IT-kompetens bör också ställas mot att de använder internet mer sällan i undervisningen och datorn mer sällan på lektionstid än äldre lärare. Det är dock ett fåtal lärare som tycker att deras kunskap är helt otillräcklig. Det finns en positiv trend som sträcker sig från 1997, då knappt två av tio ansåg att deras kunskap var tillräcklig, till 2003, då nästan hälften är av samma uppfattning. Samma trend finner vi bland elever, där fler och fler elever upplever att deras lärare har tillräcklig kunskap. De kunskaper som lärarna anses sakna är till stor del grundläggande datorvana/allmän datorkunskap. De lärare som utexaminerats 1998 eller senare fick även frågan om hur nöjda de är med de kunskaper de fått under lärarutbildningen om hur man kan använda IT i undervisningen. Det visar sig att nästan tre av fyra lärare på något sätt inte är nöjda med sin utbildning i ITanvändning. Lärarnas syn på IT-plan i skolan Drygt en fjärdedel av lärarna anser att det finns en ganska eller mycket tydlig plan eller strategi för hur IT ska användas på deras skola. Lika många anser att planen är ganska eller mycket otydlig. En dryg femtedel anger att det inte finns någon plan alls. Jämfört med tidigare år har andelen som anger att det inte finns någon plan ökat dramatiskt, från några få procent till en dryg femtedel. Andelen som anser att det finns en ganska eller mycket tydlig plan har dock inte minskat. Lärare som varit med i satsningen ITiS tenderar att i högre grad anse att det finns en ganska eller mycket tydlig IT-plan i skolan, jämfört med lärare som inte har varit med. Grundskollärare anser i högre grad att det finns en tydlig plan för IT-användningen på skolan än gymnasielärare. Gymnasielärarna anger oftare att IT-planen för skolan är otydlig. Skillnader mellan grund- och gymnasieskola Gymnasielärare har större tillgång till egen dator. Gymnasielärare använder internet oftare på lektionstid än lärare på grundskolan. Lärare i grundskolan respektive gymnasieskolan har i stort sett samma tillgång till IT-redskap i hemmet. Däremot använder gymnasielärare sin dator hemma något mer än lärare på grundskolan. Det gäller även internetanvändningen hemma, även om skillnaderna inte är stora. När det gäller tillgång till egen dator i skolan är dock skillnaderna stora: dubbelt så många lärare på gymnasiet (51 procent) har tillgång till egen dator jämfört med lärare på grundskolan (25 procent). Det visar sig också att betydligt fler lärare på gymnasiet dagligen använder datorn utanför lektionstid i skolan. På gymnasiet anger 9 av 10 lärare att de dagligen använder datorn utanför lektionstid i skolan, medan motsvarande siffra för grundskollärare är drygt 6 av 10. Däremot finns det ingen skillnad i användningen på lektionstid i skolan. Både när

7 4 SAMMANFATTNING 121 Gymnasielärare har större nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. det gäller lärare i grundskolan och gymnasiet är det ungefär 3 av 10 som anger att de dagligen använder datorn på lektionstid. Lika många använder datorn någon eller några gånger i veckan på lektionstid. Cirka 15 procent av lärarna i båda dessa grupper använder aldrig datorer på lektionstid. Lärare på gymnasiet använder dock internet betydligt oftare på lektionstid än lärare på grundskolan. När det gäller ett antal andra konkreta aktiviteter är det tydligt att gymnasielärare är flitigare datoranvändare än lärare på grundskolan, till exempel när det gäller att kommunicera med elever via e-post, lektionsförberedelser och annat förberedelsearbete. När det gäller e-postkommunikation med föräldrarna tycks dock grundskollärarna ligga före. Detsamma gäller användningen av IT för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Att gymnasielärare använder dator mer visar sig också i att betydligt fler lärare på gymnasiet (63 procent) än på grundskolan (44 procent) anger att de har nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. Lärare på gymnasiet är också i högre grad mycket positiva till att använda såväl IT som internet i undervisningen. Också när det gäller upplevda problem och hinder är det tydligt att gymnasielärare i mindre utsträckning upplever att sådana finns. På en punkt upplever dock gymnasielärare i högre utsträckning att det finns problem: elevers missbruk av internet. 6 av 10 gymnasielärare ser detta som ett problem, jämfört med drygt 4 av 10 grundskollärare. Fler lärare på gymnasiet anser att de har helt eller nästan tillräckliga kunskaper om IT, 53 procent jämfört med 46 procent av lärarna på grundskolan. Skillnader mellan nya och äldre lärare Nya lärare är flitigare i att söka information. Äldre lärare använder internet mer i undervisningen. Det finns en tendens mot att något färre av grundskollärarna med examen 1998 eller senare har tillgång till internet och e-post i hemmet. Gymnasielärarna med examen 1998 eller senare, som har tillgång till internet, har dock betydligt högre tillgång till fast uppkoppling/bredband hemma. För övrigt har lärare med examen 1998 eller senare här kallade nya lärare i stort sett samma tillgång till IT-redskap i hemmet som lärare med examen före Nya lärare använder inte datorn mindre ofta hemma än lärare med examen 1997 eller tidigare. Av de lärare som använder internet hemma tenderar nya lärare att flitigare utföra aktiviteter som att söka information, både privat och i arbetet. På frågan hur ofta man använder datorn hemma med koppling till skolan framkommer ingen tydlig skillnad mellan dessa båda lärarkategorier. Sammantaget finns det inget i undersökningen som tyder på att nya lärares datorvana när det gäller användning hemma är sämre, utan snarare bättre, än för lärare med examen 1998 eller senare. Tillgången till egen dator i skolan är betydligt lägre för nya lärare, både på grundskolan och i gymnasiet. Ändå anger fler nya lärare att de använder datorn utanför lektionstid i skolan. Ser man till användandet på lektionstid i skolan är dock skillnaderna mellan dessa två lärarkategorier stora, både på gymnasiet och i grundskolan: betydligt färre nya lärare använder datorn dagligen på lektionstid. Även när det gäller användandet av internet på lektionstid ligger nya lärare sämre till. Trots att lärare med examen 1998 eller senare använder datorer och internet mindre i undervisningen, är det något fler av dessa som anger att de har nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. Den allmänna inställningen till att använda IT i undervisningen skiljer sig inte mellan

8 122 IT I SKOLAN nya lärare och övriga. Detsamma gäller den allmänna inställningen till att använda internet i undervisningen. Inte heller när det gäller synen på de största fördelarna med att använda IT i undervisningen finns tydliga skillnader. Skillnader mellan kvinnliga och manliga lärare Kvinnliga lärare har inte lika god tillgång till datorer som deras manliga kollegor. Manliga, yngre lärare använder datorer i låg utsträckning i undervisningen. Kvinnliga lärare har positiva attityder till att använda internet i undervisningen. Det finns intressanta skillnader även mellan kvinnliga och manliga lärare när det gäller såväl tillgång till datorer som användande av och attityder till IT. Färre kvinnliga lärare på gymnasiet har tillgång till en egen dator: 38 procent har egen dator jämfört med 63 procent för manliga gymnasielärare. På grundskolan finns i årets undersökning ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare. Manliga lärare under 30 år är den grupp som i lägst utsträckning använder datorer dagligen på lektionstid (17 procent). Lärare över 50 år, både kvinnliga och manliga, använder datorer dagligen på lektionstid i betydligt högre utsträckning (33 34 procent) än de yngre. När det gäller användandet på skolan utanför lektionstid finns inte denna tydliga skillnad mellan åldersgrupper, utan användandet ligger högt mellan 71 och 88 procent för både manliga och kvinnliga lärare oavsett ålder. Manliga lärare är dock i högre utsträckning dagliga användare av datorer utanför lektionstid än kvinnliga lärare. När det gäller användande hemma med koppling till skolan ligger manliga lärare under 30 år i topp: 35 procent gör det dagligen. Motsvarande siffra för kvinnliga lärare under 30 år är endast 16 procent. Av övriga grupper, det vill säga manliga och kvinnliga lärare över 30 år, använder mellan 20 och 25 procent datorn dagligen hemma. När det gäller attityden till att använda IT och internet i undervisningen är kvinnliga lärare något mer positiva än manliga, även om alla grupper ligger högt (70 84 procent). Mest positiva attityder finns hos kvinnliga gymnasielärare. Kvinnliga lärare tenderar också generellt att ha större faktisk nytta av datorn som pedagogiskt redskap än manliga. Återigen ligger kvinnliga lärare på gymnasiet i topp: 64 procent uppger att de har mycket eller ganska stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Lägst upplevd nytta finns hos manliga lärare på grundskolan (37 procent). Trots att kvinnliga lärare inte har lägre datoranvändning än manliga, är det betydligt fler kvinnliga lärare som uppger att deras kunskaper om IT är otillräckliga, vilket tyder på att kvinnliga lärare är mer kritiska till sina egna kunskaper än manliga. Kvinnliga lärare, speciellt på grundskolan, är i något högre utsträckning nöjda med de kunskaper de fick från lärarhögskolan hur man kan utnyttja IT i undervisningen. Skolledare och IT-planering Skolledarna är positiva till IT och internet. Skolledare och IT Skolledarna är en IT-mogen yrkeskår. Skolledarna använder IT i mycket hög utsträckning, mest för att kommunicera, ordbehandla, söka information via internet och för administrativa uppgifter. En stor majoritet använder datorn med koppling till arbetet mer än 10 timmar per vecka. Skolledarna kommunicerar i hög grad via e-post med sina lärare, minst någon gång per vecka. De flesta gör det dagligen. Skolledare i gymnasieskolan kommunicerar i högre utsträckning med sina lärare jämfört med skolledare på grundskolan. Kommunikationen via e-post med elevernas föräldrar är däremot relativt låg, majoriteten kommunicerar dock med dessa minst en gång per termin.

9 4 SAMMANFATTNING 123 Skolledarna anser att elevernas skrivprocess stimuleras. Skolledarna är nöjda med lärarnas kunskaper, lärarna själva är mindre nöjda. Skolledarna är positiva till IT och internet i skolan och i undervisningen. Nästan alla anser att IT generellt har förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter, de flesta att de förbättrats i hög grad. Skolledarna ser många fördelar med IT i skolan: det underlättar elevernas informationssökning, ger naturlig datorvana, stimulerar skrivprocessen, ökar motivationen för skolarbetet med mera. Det finns emellertid ett glapp mellan skolledarnas och lärarnas uppfattning om IT i skolan. Skolledarna anser att IT används och har effekter i skolan i högre utsträckning än lärarna. Det finns även ett glapp mellan skolledarnas positiva attityder och den faktiska användningen. Detta är tydligt när det gäller frågor som lärares kommunikation med elever och hur IT påverkat skolors internationella kontakter. Skolledarna anser även i högre grad än lärarna att IT kan ge stort stöd till elever i behov av särskilt stöd och att IT verkligen används på deras skola i detta syfte. Nästan alla skolledare anger att IT används så, medan färre av lärarna har denna uppfattning. En majoritet av skolledarna tycker att lärarnas IT-kunskaper är tillräckliga. Lärarna själva är mer negativa till sina egna kunskaper. Skolledarnas kompetens Skolledarna anser att deras egen IT-kompetens är mycket viktig. Fyra av fem anser att den är viktig för att kunna leda det fortsatta utvecklingsarbetet på den egna skolan. Dessutom anser nära nio av tio skolledare att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan. Dock anser skolledare i centrala Sverige i lägre utsträckning att det är viktigt med IT-kompetens och att utveckla användningen av IT i skolan. Skolledare i gymnasieskolan anser i ännu högre utsträckning än skolledare i grundskolan att fortsatt utveckling av användningen av IT i skolan är viktigt för skolans måluppfyllelse. En fjärdedel av skolledarna bedömer sin kompetens som låg när det gäller att ansvara för beställning och drift av sin skolas IT-utrustning och programvaror. Skolledare som är mellan 50 år eller äldre är mer kritiska till sin kompetens inom detta område än de som är yngre. Däremot bedöms den egna kompetensen som högre när det gäller att ansvara för att stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT och den administrativa användningen av IT på skolan. I båda fallen är det endast en av tio skolledare som bedömer sin kompetens som låg. Skolledare i Stockholms län anser i högre grad än skolledare i andra regioner att deras kompetens är hög inom dessa områden. Skolledare i gymnasieskolan anser i högre utsträckning att deras kompetens är hög när det gäller att ansvara för och stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT på sin skola. När det gäller skolledarnas behov av kompetensutveckling inom ITområdet anger nästan fyra av tio att behovet är stort. Skolledare mellan 50 och 59 år bedömer sig ha större behov av detta än skolledare som är yngre. Ett stort antal kommuner saknar IT-planer och IT-finansiering. Kommunernas planer för IT i skolan Knappt fyra av tio skolledare i kommunala skolor säger att det finns en fungerande och styrande IT-plan för deras skola i kommunen för införskaffande av IT-utrustning och programvara. För 18 procent av skolledarna gäller att en sådan IT-plan saknas helt. Skolledare i västra Sverige uppger i lägre utsträckning att en IT-plan saknas, jämfört med Stockholms län och centrala Sverige. Samtidigt anger endast 23 procent av skolledarna att det finns en heltäckande långsiktig plan för finansieringen av skolans IT-utrustning och programvaror.

10 124 IT I SKOLAN Vad gäller planer för lärarnas kompetensutveckling kring IT är det mer än en tredjedel av skolledarna i kommunala skolor som anger att en sådan plan saknas i deras kommun. Planer för IT i skolan finns alltså i viss utsträckning, men i ett stort antal kommuner saknas helt planer eller finansiering och styrande funktion. Ansvarsfördelning mellan skola och kommun Ansvarsfördelningen mellan kommunala skolor och kommunen vad gäller teknisk drift och support av skolans IT-utrustning är i mer än hälften av fallen delad mellan de två parterna. Det är vanligare att det är kommunen som har hela ansvaret för teknisk drift och support av skolans IT-utrustning när det gäller kommunala grundskolor, medan det är vanligare att enskilda kommunala gymnasieskolor själva ansvarar för drift och support. Två tredjedelar av skolledarna anger att ansvarsfördelningen mellan skola och kommun fungerar bra. Ansvarsfördelningen verkar fungera bättre i sydöstra och västra Sverige och sämre i centrala Sverige. Behov av IT-utrustning och IT-stöd Drygt fyra av tio skolledare i kommunala skolor anser att behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är stort i dag. Behovet av investeringar i IT-utrustningen är mycket större i kommunala skolor än i friskolor. Behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är större på kommunala grundskolor än på kommunala gymnasieskolor. Hälften av skolledarna i grundskolan anger att behovet är stort, jämfört med två femtedelar av skolledarna i gymnasieskolan. Hälften av skolledarna i kommunala skolor anger att det finns gemensamma stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT och att dessa har god tillgänglighet. De stödfunktioner som finns är främst IT-pedagog, AV-central och IT-tekniker. I sydöstra Sverige och i Stockholms län finns stödfunktioner i större utsträckning än i centrala Sverige. Geografiska skillnader I figur har vi tittat närmare på ett urval av de frågor som handlar om skolornas planering, investeringsbehov, skolledarnas attityder och deras värdering av sin kompetens med mera. Stockholms län har det sammantaget bästa resultatet, tätt följt av västra och norra Sverige. I den region som här kallas västra Sverige ingår Göteborg, och det är intressant att notera att Stockholm och Göteborg placerar sig bra i vår rangordning. Tidigare har annars storstadsregionerna ansetts ligga efter många av landets mindre kommuner när det gäller IT i skolan. Resultatet bör dock tolkas med viss försiktighet, bland annat eftersom rapportens indelning av regioner är grov. Med all säkerhet finns ett antal kommuner i regionerna som ligger bra till, men det har inte varit möjligt att göra analyser på kommunnivå. Stockholm ligger i topp när det gäller attityder och värdering av skolledarens egen kompetens, centrala Sverige ligger i topp när det gäller investeringsbehov, sydöstra Sverige när det gäller värdering av drift, support och stöd och västra Sverige när det gäller långsiktiga planer.

11 4 SAMMANFATTNING 125 Kännedom om webbplatsen Kollegiet Fler och fler lärare känner till KK-stiftelsens webbplats, och detta är vanligare bland grundskollärare. Fler än två av tre som känner till Kollegiet har även varit inne på den. Vi kan även utläsa en positiv trend när det gäller användandet, som nästan tredubblats sedan Samtidigt blir också besökarna mer och mer positiva till innehållet på webbplatsen. År 2003 är tre av fyra besökare positiva till Kollegiet.