Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan"

Transkript

1

2

3 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga lärare, skolledare och elever har tillgång till dator i hemmet och samtidigt är internetpenetrationen hög. Inkluderar vi även tillgången på IT-verktyg i skolan, visar det sig att det i princip inte är någon som saknar tillgång till dator eller internet. Tillgången till IT-verktyg både i hemmet och i skolan har de senaste åren varit konstant hög för lärare och skolledare. Dock kan vi konstatera att internettillgången för elever har ökat kraftigt de senaste åren. Den höga tillgången på IT-verktyg medför att användning av datorn i hemmet och i skolan är relativt utbredd. Användningen av dator hemma bland lärare och skolledare ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Vi kan dock konstatera att användning av dator i hemmet har ökat bland elever. Användning av IT Äldre lärare använder IT och datorer mer i undervisningen. Tre av fyra elever använder ofta internet i skolarbetet. Datoranvändning i skolan I 2003 års mätning ombads lärare och elever att uppge hur ofta de använder datorn på sätt som är kopplat till deras skolarbete. Det visar sig att det bland lärare är mer än dubbelt så många som använder datorn utanför lektionstid på skolan jämfört med på lektionstid. Äldre lärare använder i högre utsträckning datorn på lektionstid än yngre. Det är även äldre lärare som i högre utsträckning använder internet i undervisningen. Jämfört med 2002 har dock andelen lärare som använder internet ofta i undervisningen minskat, och andelen som aldrig använder internet i undervisningen ökat. Internetanvändning i skolan Nästan tre av fyra elever säger att de ofta använder internet kopplat till skolarbetet, antingen hemma eller i skolan. Det är färre än år 2002, då åtta av tio elever ofta använde internet kopplat till skolarbetet. Sju av tio elever använder ofta datorn i skolan på lektionstid, och drygt sex av tio elever använder ofta datorn i skolan utanför lektionstid. Dock är det en lägre andel som uppger att de använder datorn hemma med koppling till skolan. Inte helt oväntat är det en mycket högre andel lärare som använder datorn hemma med just koppling till skolan. Datoranvändningen med koppling till skolan bland skolledare har ökat de senaste åren. År 2003 är det mer än sju av tio skolledare som använder datorn mer än 10 timmar i veckan, vilket ska jämföra med drygt hälften för två år sedan. Det är utbrett bland lärare, skolledare och elever att via internet söka information med koppling till arbetet/skolarbetet. Läraren använder även datorn till stor del för lektionsförberedelser eller för att kommunicera med andra, mestadels privat. Det är tydligt att gymnasielärare använder datorn med koppling till skolan i högre utsträckning än grundskollärare. Skolledare använder datorn i stor utsträckning till administrativa uppgifter och för att kommunicera.

4 118 IT I SKOLAN IT och internet i undervisningen En majoritet av lärarna ser stor nytta med datorn som pedagogiskt verktyg. För lite pengar och för få datorer hindrar IT-användningen. Allt fler lärare anser att internet ökar elevernas medvetenhet om källkritik. Inställning till IT och internet i undervisningen Lärarnas uppfattning om nyttan av att använda datorn som pedagogiskt verktyg har ökat de senaste åren. År 2003 är det en majoritet som ser stor eller ganska stor nytta med datorn som pedagogiskt verktyg. Det är fortfarande fler gymnasielärare än grundskollärare som ser denna nytta. Trots att det bara är en dryg majoritet av lärarna som ser en nytta med datorn som pedagogiskt verktyg, är drygt åtta av tio positivt inställda till att använda IT i undervisningen. Tendensen är dock att andelen lärare som är positiva till att använda IT och internet i undervisningen har minskat något sedan Även skolledare och elever är positivt inställda till att använda IT och internet i undervisningen dock är det fler som är positiva till att använda IT än internet i undervisningen. Det är tydligt att gymnasielärare är mer positiva än grundskollärare. Skolledare ser fler fördelar med att använda IT i undervisningen än lärare och elever. De största fördelarna som lärare, skolledare och elever ser är att IT underlättar elevernas informationssökning och ger naturlig datorvana. Hinder för IT i undervisningen Lärare anser att för lite pengar, för få datorer och för låg kompetens hos lärarna är problem och hinder när det gäller att använda IT i undervisningen. Bland eleverna upplevs för långsamma datorer och felaktiga eller osanna uppgifter på internet som de största problemen och hindren. Gemensamt för de båda grupperna är att de är självkritiska. Lärarna upplever låg kompetens bland lärarna som ett mycket större problem och hinder jämfört med eleverna, som inte i lika hög grad upplever låg kompetens hos lärarna som ett problem. Å andra sidan ser elever ointresserade elever som ett större problem än vad lärarna gör. Lärare på grundskolan ser mer problem och hinder än lärare på gymnasiet. Internet och källkritik Andelen elever som anser att internet har ökat deras medvetenhet kring källkritik har minskat i 2003 års undersökning. Bland lärare är det i stället fler och fler som anser att internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik. Det är till största delen yngre lärare som anser att medvetenheten har ökat. Det är fortfarande, liksom tidigare år, fler elever än lärare som anser att medvetenheten kring källkritik har ökat. Elevernas skriftliga förmåga Det är fler elever än lärare som anser att IT-användningen har bidragit till förbättring av elevers skriftliga förmåga. Det är i högre grad äldre lärare som är positiva till denna fördel med IT-användningen. Lärarna tycker även i denna mätning att IT-användningen har ökat möjligheterna till att anpassa undervisningen i tid och rum, och vi kan se att gymnasielärarna är mer positiva i detta avseende än grundskolelärarna. Skolledarna anser att internet ökar de internationella kontakterna. Internationella kontakter Lärare, skolledare och elever är alla överens om att internet generellt har förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter, men att det inte i lika många fall inneburit att just deras skolas internationella kontakter har ökat. Det är dock klart att skolledare i större utsträckning anser att internet inneburit ökade internationella kontakter.

5 4 SAMMANFATTNING 119 Elever i behov av särskilt stöd Ett liknande mönster finner vi i frågan om man anser att IT i skolan kan ge stöd till elever med särskilda behov, där skolledare jämfört med lärare i högre utsträckning anser detta. I princip samtliga skolledare uppger även att just deras skola använder IT för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Bland lärare är inte den uppfattningen lika utbredd. Vi kan även se en tydlig skillnad mellan skolledare och lärare på grundskolan jämfört med skolledare och lärare på gymnasieskolan, där personalen på grundskolan ser en större nytta och större användning av IT för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Hög tillgång men minskad användning av internet i undervisningen. IT underlättar elevernas informationssökning. Lärare och internet Om vi sammanfattar situationen när det gäller lärare och internet ser vi att tillgången är hög, men att användningen av internet i undervisningen har minskat jämfört med Även attityden till att använda internet i undervisningen tenderar att ha försämrats något. Särskilt lärare på gymnasiet anser att det är ett problem att eleverna missbrukar internet. Samtidigt blir lärarna mer och mer positiva till att internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik. Lärarna anser också att internet generellt har förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter. År 2003 anger 9 av 10 lärare att de anser att IT underlättar elevernas informationssökning, vilket är en tydlig ökning jämfört med förra året. Även om denna sista siffra inte specifikt handlar om internet, kan man anta att den även rymmer en bedömning av elevernas informationssökning via nätet. Skillnader mellan flickor och pojkar Pojkar chattar mer. Det är ingen skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller tillgång till IT och inte heller vad gäller attityden och inställningen till att använda IT och internet i undervisningen. Användningen av IT på lektionstid är också densamma för båda könen. Däremot finns det skillnader i användningen av IT i hemmet där fler pojkar använder dator ofta. Pojkarna använder också oftare datorn utanför lektionstid i skolan, medan flickor i stället i högre grad än pojkar använder datorn hemma med koppling till skolan. Flickor använder också internet med koppling till skolan oftare än pojkar, både hemma och i skolmiljön. Majoriteten av både lärare och elever anser att det är skillnad mellan flickors och pojkars datoranvändning. Pojkar anses generellt spela mer spel, ladda ner mer musik och använda internet/surfa mer. Flickor däremot anses använda IT mer i skolarbetet/för informationssökning, chatta/delta mer i diskussionsgrupper, arbeta mer i grupp, använda datorn mer målinriktat och skicka mer e-post. Vissa av dessa fördomar får stöd i undersökningen, andra inte. Undersökningen pekar på att pojkar faktiskt spelar mer spel än flickor. De laddar också ner mer musik, men här är flickorna också mycket aktiva och intresserade. Användningen av internet är mer sammansatt: Pojkarna visar större intresse och använder internet något mer hemma än flickor, men flickor använder oftare internet hemma kopplat till skolarbete än pojkarna. Även i skolan tenderar flickorna att använda IT mer för sina studier än pojkar, men skillnaderna är inte stora. När det gäller chatt och diskussionsgrupper stämmer inte den gängse bilden av att detta är flickornas område. I stället är det pojkarna som både använder det mer och som är mest intresserade, inte flickorna. Dock är det flickorna som skickar och läser mest e-post i hemmet. De uppger också att de är mer intresserade av detta än pojkarna. Könen skiljer sig inte åt i användningen av dator för att kommunicera med andra kopplat till skolan.

6 120 IT I SKOLAN Lärarnas kunskap om IT Fler och fler elever anser att lärarna har tillräcklig IT-kompetens. Generellt bedömer lärarna sin egen IT-kompetens lägre än när skolledare och elever uttalar sig om lärarnas kompetens. Detta mönster är tydligt både på grundskolan och gymnasieskolan, och det är grundskollärarna som anser att de har sämst kunskap. Yngre lärare anser i högre utsträckning att de har tillräcklig kunskap, medan en majoritet av lärare över 50 år anser att deras kunskap är otillräcklig. Det ska dock poängteras att det är lärarnas självbild som avspeglas, inte den faktiska kompetensen. De yngre lärarnas mer positiva självbild vad gäller IT-kompetens bör också ställas mot att de använder internet mer sällan i undervisningen och datorn mer sällan på lektionstid än äldre lärare. Det är dock ett fåtal lärare som tycker att deras kunskap är helt otillräcklig. Det finns en positiv trend som sträcker sig från 1997, då knappt två av tio ansåg att deras kunskap var tillräcklig, till 2003, då nästan hälften är av samma uppfattning. Samma trend finner vi bland elever, där fler och fler elever upplever att deras lärare har tillräcklig kunskap. De kunskaper som lärarna anses sakna är till stor del grundläggande datorvana/allmän datorkunskap. De lärare som utexaminerats 1998 eller senare fick även frågan om hur nöjda de är med de kunskaper de fått under lärarutbildningen om hur man kan använda IT i undervisningen. Det visar sig att nästan tre av fyra lärare på något sätt inte är nöjda med sin utbildning i ITanvändning. Lärarnas syn på IT-plan i skolan Drygt en fjärdedel av lärarna anser att det finns en ganska eller mycket tydlig plan eller strategi för hur IT ska användas på deras skola. Lika många anser att planen är ganska eller mycket otydlig. En dryg femtedel anger att det inte finns någon plan alls. Jämfört med tidigare år har andelen som anger att det inte finns någon plan ökat dramatiskt, från några få procent till en dryg femtedel. Andelen som anser att det finns en ganska eller mycket tydlig plan har dock inte minskat. Lärare som varit med i satsningen ITiS tenderar att i högre grad anse att det finns en ganska eller mycket tydlig IT-plan i skolan, jämfört med lärare som inte har varit med. Grundskollärare anser i högre grad att det finns en tydlig plan för IT-användningen på skolan än gymnasielärare. Gymnasielärarna anger oftare att IT-planen för skolan är otydlig. Skillnader mellan grund- och gymnasieskola Gymnasielärare har större tillgång till egen dator. Gymnasielärare använder internet oftare på lektionstid än lärare på grundskolan. Lärare i grundskolan respektive gymnasieskolan har i stort sett samma tillgång till IT-redskap i hemmet. Däremot använder gymnasielärare sin dator hemma något mer än lärare på grundskolan. Det gäller även internetanvändningen hemma, även om skillnaderna inte är stora. När det gäller tillgång till egen dator i skolan är dock skillnaderna stora: dubbelt så många lärare på gymnasiet (51 procent) har tillgång till egen dator jämfört med lärare på grundskolan (25 procent). Det visar sig också att betydligt fler lärare på gymnasiet dagligen använder datorn utanför lektionstid i skolan. På gymnasiet anger 9 av 10 lärare att de dagligen använder datorn utanför lektionstid i skolan, medan motsvarande siffra för grundskollärare är drygt 6 av 10. Däremot finns det ingen skillnad i användningen på lektionstid i skolan. Både när

7 4 SAMMANFATTNING 121 Gymnasielärare har större nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. det gäller lärare i grundskolan och gymnasiet är det ungefär 3 av 10 som anger att de dagligen använder datorn på lektionstid. Lika många använder datorn någon eller några gånger i veckan på lektionstid. Cirka 15 procent av lärarna i båda dessa grupper använder aldrig datorer på lektionstid. Lärare på gymnasiet använder dock internet betydligt oftare på lektionstid än lärare på grundskolan. När det gäller ett antal andra konkreta aktiviteter är det tydligt att gymnasielärare är flitigare datoranvändare än lärare på grundskolan, till exempel när det gäller att kommunicera med elever via e-post, lektionsförberedelser och annat förberedelsearbete. När det gäller e-postkommunikation med föräldrarna tycks dock grundskollärarna ligga före. Detsamma gäller användningen av IT för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Att gymnasielärare använder dator mer visar sig också i att betydligt fler lärare på gymnasiet (63 procent) än på grundskolan (44 procent) anger att de har nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. Lärare på gymnasiet är också i högre grad mycket positiva till att använda såväl IT som internet i undervisningen. Också när det gäller upplevda problem och hinder är det tydligt att gymnasielärare i mindre utsträckning upplever att sådana finns. På en punkt upplever dock gymnasielärare i högre utsträckning att det finns problem: elevers missbruk av internet. 6 av 10 gymnasielärare ser detta som ett problem, jämfört med drygt 4 av 10 grundskollärare. Fler lärare på gymnasiet anser att de har helt eller nästan tillräckliga kunskaper om IT, 53 procent jämfört med 46 procent av lärarna på grundskolan. Skillnader mellan nya och äldre lärare Nya lärare är flitigare i att söka information. Äldre lärare använder internet mer i undervisningen. Det finns en tendens mot att något färre av grundskollärarna med examen 1998 eller senare har tillgång till internet och e-post i hemmet. Gymnasielärarna med examen 1998 eller senare, som har tillgång till internet, har dock betydligt högre tillgång till fast uppkoppling/bredband hemma. För övrigt har lärare med examen 1998 eller senare här kallade nya lärare i stort sett samma tillgång till IT-redskap i hemmet som lärare med examen före Nya lärare använder inte datorn mindre ofta hemma än lärare med examen 1997 eller tidigare. Av de lärare som använder internet hemma tenderar nya lärare att flitigare utföra aktiviteter som att söka information, både privat och i arbetet. På frågan hur ofta man använder datorn hemma med koppling till skolan framkommer ingen tydlig skillnad mellan dessa båda lärarkategorier. Sammantaget finns det inget i undersökningen som tyder på att nya lärares datorvana när det gäller användning hemma är sämre, utan snarare bättre, än för lärare med examen 1998 eller senare. Tillgången till egen dator i skolan är betydligt lägre för nya lärare, både på grundskolan och i gymnasiet. Ändå anger fler nya lärare att de använder datorn utanför lektionstid i skolan. Ser man till användandet på lektionstid i skolan är dock skillnaderna mellan dessa två lärarkategorier stora, både på gymnasiet och i grundskolan: betydligt färre nya lärare använder datorn dagligen på lektionstid. Även när det gäller användandet av internet på lektionstid ligger nya lärare sämre till. Trots att lärare med examen 1998 eller senare använder datorer och internet mindre i undervisningen, är det något fler av dessa som anger att de har nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. Den allmänna inställningen till att använda IT i undervisningen skiljer sig inte mellan

8 122 IT I SKOLAN nya lärare och övriga. Detsamma gäller den allmänna inställningen till att använda internet i undervisningen. Inte heller när det gäller synen på de största fördelarna med att använda IT i undervisningen finns tydliga skillnader. Skillnader mellan kvinnliga och manliga lärare Kvinnliga lärare har inte lika god tillgång till datorer som deras manliga kollegor. Manliga, yngre lärare använder datorer i låg utsträckning i undervisningen. Kvinnliga lärare har positiva attityder till att använda internet i undervisningen. Det finns intressanta skillnader även mellan kvinnliga och manliga lärare när det gäller såväl tillgång till datorer som användande av och attityder till IT. Färre kvinnliga lärare på gymnasiet har tillgång till en egen dator: 38 procent har egen dator jämfört med 63 procent för manliga gymnasielärare. På grundskolan finns i årets undersökning ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare. Manliga lärare under 30 år är den grupp som i lägst utsträckning använder datorer dagligen på lektionstid (17 procent). Lärare över 50 år, både kvinnliga och manliga, använder datorer dagligen på lektionstid i betydligt högre utsträckning (33 34 procent) än de yngre. När det gäller användandet på skolan utanför lektionstid finns inte denna tydliga skillnad mellan åldersgrupper, utan användandet ligger högt mellan 71 och 88 procent för både manliga och kvinnliga lärare oavsett ålder. Manliga lärare är dock i högre utsträckning dagliga användare av datorer utanför lektionstid än kvinnliga lärare. När det gäller användande hemma med koppling till skolan ligger manliga lärare under 30 år i topp: 35 procent gör det dagligen. Motsvarande siffra för kvinnliga lärare under 30 år är endast 16 procent. Av övriga grupper, det vill säga manliga och kvinnliga lärare över 30 år, använder mellan 20 och 25 procent datorn dagligen hemma. När det gäller attityden till att använda IT och internet i undervisningen är kvinnliga lärare något mer positiva än manliga, även om alla grupper ligger högt (70 84 procent). Mest positiva attityder finns hos kvinnliga gymnasielärare. Kvinnliga lärare tenderar också generellt att ha större faktisk nytta av datorn som pedagogiskt redskap än manliga. Återigen ligger kvinnliga lärare på gymnasiet i topp: 64 procent uppger att de har mycket eller ganska stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Lägst upplevd nytta finns hos manliga lärare på grundskolan (37 procent). Trots att kvinnliga lärare inte har lägre datoranvändning än manliga, är det betydligt fler kvinnliga lärare som uppger att deras kunskaper om IT är otillräckliga, vilket tyder på att kvinnliga lärare är mer kritiska till sina egna kunskaper än manliga. Kvinnliga lärare, speciellt på grundskolan, är i något högre utsträckning nöjda med de kunskaper de fick från lärarhögskolan hur man kan utnyttja IT i undervisningen. Skolledare och IT-planering Skolledarna är positiva till IT och internet. Skolledare och IT Skolledarna är en IT-mogen yrkeskår. Skolledarna använder IT i mycket hög utsträckning, mest för att kommunicera, ordbehandla, söka information via internet och för administrativa uppgifter. En stor majoritet använder datorn med koppling till arbetet mer än 10 timmar per vecka. Skolledarna kommunicerar i hög grad via e-post med sina lärare, minst någon gång per vecka. De flesta gör det dagligen. Skolledare i gymnasieskolan kommunicerar i högre utsträckning med sina lärare jämfört med skolledare på grundskolan. Kommunikationen via e-post med elevernas föräldrar är däremot relativt låg, majoriteten kommunicerar dock med dessa minst en gång per termin.

9 4 SAMMANFATTNING 123 Skolledarna anser att elevernas skrivprocess stimuleras. Skolledarna är nöjda med lärarnas kunskaper, lärarna själva är mindre nöjda. Skolledarna är positiva till IT och internet i skolan och i undervisningen. Nästan alla anser att IT generellt har förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter, de flesta att de förbättrats i hög grad. Skolledarna ser många fördelar med IT i skolan: det underlättar elevernas informationssökning, ger naturlig datorvana, stimulerar skrivprocessen, ökar motivationen för skolarbetet med mera. Det finns emellertid ett glapp mellan skolledarnas och lärarnas uppfattning om IT i skolan. Skolledarna anser att IT används och har effekter i skolan i högre utsträckning än lärarna. Det finns även ett glapp mellan skolledarnas positiva attityder och den faktiska användningen. Detta är tydligt när det gäller frågor som lärares kommunikation med elever och hur IT påverkat skolors internationella kontakter. Skolledarna anser även i högre grad än lärarna att IT kan ge stort stöd till elever i behov av särskilt stöd och att IT verkligen används på deras skola i detta syfte. Nästan alla skolledare anger att IT används så, medan färre av lärarna har denna uppfattning. En majoritet av skolledarna tycker att lärarnas IT-kunskaper är tillräckliga. Lärarna själva är mer negativa till sina egna kunskaper. Skolledarnas kompetens Skolledarna anser att deras egen IT-kompetens är mycket viktig. Fyra av fem anser att den är viktig för att kunna leda det fortsatta utvecklingsarbetet på den egna skolan. Dessutom anser nära nio av tio skolledare att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan. Dock anser skolledare i centrala Sverige i lägre utsträckning att det är viktigt med IT-kompetens och att utveckla användningen av IT i skolan. Skolledare i gymnasieskolan anser i ännu högre utsträckning än skolledare i grundskolan att fortsatt utveckling av användningen av IT i skolan är viktigt för skolans måluppfyllelse. En fjärdedel av skolledarna bedömer sin kompetens som låg när det gäller att ansvara för beställning och drift av sin skolas IT-utrustning och programvaror. Skolledare som är mellan 50 år eller äldre är mer kritiska till sin kompetens inom detta område än de som är yngre. Däremot bedöms den egna kompetensen som högre när det gäller att ansvara för att stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT och den administrativa användningen av IT på skolan. I båda fallen är det endast en av tio skolledare som bedömer sin kompetens som låg. Skolledare i Stockholms län anser i högre grad än skolledare i andra regioner att deras kompetens är hög inom dessa områden. Skolledare i gymnasieskolan anser i högre utsträckning att deras kompetens är hög när det gäller att ansvara för och stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT på sin skola. När det gäller skolledarnas behov av kompetensutveckling inom ITområdet anger nästan fyra av tio att behovet är stort. Skolledare mellan 50 och 59 år bedömer sig ha större behov av detta än skolledare som är yngre. Ett stort antal kommuner saknar IT-planer och IT-finansiering. Kommunernas planer för IT i skolan Knappt fyra av tio skolledare i kommunala skolor säger att det finns en fungerande och styrande IT-plan för deras skola i kommunen för införskaffande av IT-utrustning och programvara. För 18 procent av skolledarna gäller att en sådan IT-plan saknas helt. Skolledare i västra Sverige uppger i lägre utsträckning att en IT-plan saknas, jämfört med Stockholms län och centrala Sverige. Samtidigt anger endast 23 procent av skolledarna att det finns en heltäckande långsiktig plan för finansieringen av skolans IT-utrustning och programvaror.

10 124 IT I SKOLAN Vad gäller planer för lärarnas kompetensutveckling kring IT är det mer än en tredjedel av skolledarna i kommunala skolor som anger att en sådan plan saknas i deras kommun. Planer för IT i skolan finns alltså i viss utsträckning, men i ett stort antal kommuner saknas helt planer eller finansiering och styrande funktion. Ansvarsfördelning mellan skola och kommun Ansvarsfördelningen mellan kommunala skolor och kommunen vad gäller teknisk drift och support av skolans IT-utrustning är i mer än hälften av fallen delad mellan de två parterna. Det är vanligare att det är kommunen som har hela ansvaret för teknisk drift och support av skolans IT-utrustning när det gäller kommunala grundskolor, medan det är vanligare att enskilda kommunala gymnasieskolor själva ansvarar för drift och support. Två tredjedelar av skolledarna anger att ansvarsfördelningen mellan skola och kommun fungerar bra. Ansvarsfördelningen verkar fungera bättre i sydöstra och västra Sverige och sämre i centrala Sverige. Behov av IT-utrustning och IT-stöd Drygt fyra av tio skolledare i kommunala skolor anser att behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är stort i dag. Behovet av investeringar i IT-utrustningen är mycket större i kommunala skolor än i friskolor. Behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är större på kommunala grundskolor än på kommunala gymnasieskolor. Hälften av skolledarna i grundskolan anger att behovet är stort, jämfört med två femtedelar av skolledarna i gymnasieskolan. Hälften av skolledarna i kommunala skolor anger att det finns gemensamma stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT och att dessa har god tillgänglighet. De stödfunktioner som finns är främst IT-pedagog, AV-central och IT-tekniker. I sydöstra Sverige och i Stockholms län finns stödfunktioner i större utsträckning än i centrala Sverige. Geografiska skillnader I figur har vi tittat närmare på ett urval av de frågor som handlar om skolornas planering, investeringsbehov, skolledarnas attityder och deras värdering av sin kompetens med mera. Stockholms län har det sammantaget bästa resultatet, tätt följt av västra och norra Sverige. I den region som här kallas västra Sverige ingår Göteborg, och det är intressant att notera att Stockholm och Göteborg placerar sig bra i vår rangordning. Tidigare har annars storstadsregionerna ansetts ligga efter många av landets mindre kommuner när det gäller IT i skolan. Resultatet bör dock tolkas med viss försiktighet, bland annat eftersom rapportens indelning av regioner är grov. Med all säkerhet finns ett antal kommuner i regionerna som ligger bra till, men det har inte varit möjligt att göra analyser på kommunnivå. Stockholm ligger i topp när det gäller attityder och värdering av skolledarens egen kompetens, centrala Sverige ligger i topp när det gäller investeringsbehov, sydöstra Sverige när det gäller värdering av drift, support och stöd och västra Sverige när det gäller långsiktiga planer.

11 4 SAMMANFATTNING 125 Kännedom om webbplatsen Kollegiet Fler och fler lärare känner till KK-stiftelsens webbplats, och detta är vanligare bland grundskollärare. Fler än två av tre som känner till Kollegiet har även varit inne på den. Vi kan även utläsa en positiv trend när det gäller användandet, som nästan tredubblats sedan Samtidigt blir också besökarna mer och mer positiva till innehållet på webbplatsen. År 2003 är tre av fyra besökare positiva till Kollegiet.

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) 1999 2002, och de

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler...

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler... KK-Stiftelsen 2001 s och flickors datoranvändning, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. s och flickors datoranvändning...5 4. Publiceringsregler...41 2001 Svenska GALLUP 1. Förord

Läs mer

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40 KK-Stiftelsen Användning och attityder till IT Elever, lärare, skolledare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till IT...5 4. Elever och IT...32 5. Rankinglistor...40

Läs mer

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT 1 Innehåll 1. Förord...3 2. Metodsammanställning...4 3. Användning och attityd till IT...6 4. Elever och IT...34 5. Rankinglistor...38 6. Publiceringsregler...57 2 1. Förord Denna rapport innehåller delar

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31 KK-Stiftelsen IT-baserade läromedel Elever, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. IT-baserade läromedel...5 4. Skolbok i tiden.23 5. Kollegiet.com 26 6. ITIS 31 7. Publiceringsregler...35

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till

Läs mer

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 Kund: Lärarförbundet Kontakt: Kristina Stutterheim, Matilda Westerman Datum: 21 juni, 2011 Anna Ragnarsson Senior Research Consultant Tel: +46 8 535 25 892 anna.ragnarsson@novusgroup.se

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Eleverna och internet 2015

Eleverna och internet 2015 Eleverna och internet 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson iis.se Version 1.0 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Eleverna och internet

Eleverna och internet Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Eleverna och internet webbstjärnan Eleverna och internet 2013 Version 1.1 2013 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt

Läs mer

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Datum 2009-03-09 1 (6) Krusboda skola Lokal IT-plan HT2009-VT2010 2 (6) En likvärdig skola IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Elever i behov av särskilt

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Förslag till nationell strategi för skolans digitalisering för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan Den digitala våren 2 februari: Nationellt

Läs mer

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1. Inledning......

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Utvärderingsavdelningen Rapport 0 (115) IT-användning och IT-kompetens i skolan Skolverkets IT-uppföljning 2015 Diarienummer: 2015:00067 Rapport 2 (115) Skolverket

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Tänk på den skolenhet där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skolenhet efterfrågas

Tänk på den skolenhet där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skolenhet efterfrågas 1. Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Gymnasieskolan: Högskoleförberedande program Yrkesprogram Introduktionsprogram Annan utbildning, skriv

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet Uppdraget Ökad måluppfyllelse Likvärdighet Utnyttja IT:s strategiska potential Tydlig nationell ambitionsnivå och målsättning Vision 222 Alla barn

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT!

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT! Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT! Charlotte Berglund 070-5148307 Professionell Utveckling i Sverige AB 4 skolledarträffar! - Leda lärande (skolledare från

Läs mer

Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson. Eleverna och internet

Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson. Eleverna och internet Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Eleverna och internet webbstjärnan 2014 Eleverna och internet 2014 Version 1.1 2014 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT... KK-Stiftelsen 2001 med olika familjebakgrunds användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...20

Läs mer

Lärarpanelen. Om Stockholms stads IT-infrastruktur

Lärarpanelen. Om Stockholms stads IT-infrastruktur Lärarpanelen Om Stockholms stads IT-infrastruktur Bakgrund Genomförandebeslut om införande av gemensamt IT-system för staden fattades september 2008. Avtal skrevs mellan Stockholms stad och Volvo IT i

Läs mer

IT i lärarutbildningen

IT i lärarutbildningen IT i lärarutbildningen attityder, användande och kunnande bland lärarutbildare och studenter 2004 Utförd av: Metamatrix Development & Consulting AB 2004-11-24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metod

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

IT i skolan Stockholm

IT i skolan Stockholm IT i skolan Stockholm SIDAN 1 Göran Isberg Utbildningsförvaltningen IT användning i skolan Nivå på IT användning Förtrogen i handhavande Teori och pedagogik Egen metodutveckling Givare Deltagande Användning

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Utvecklingsplan för IT inom BUN

Utvecklingsplan för IT inom BUN Utvecklingsplan för IT inom BUN 2006 2009 Godkänd i BUN 060615, 104 Inledning Med visionen i fokus; Barnet/eleven i centrum för bildning och fostran, är det av största vikt att man följer med i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet Vision 2022 Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014

Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Vision och målsättning Målet med Myrjöskolans IT-satsning är att förbereda eleverna inför framtida studier och arbetsliv där IT tillsammans med den senaste teknologin är

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

SKL:s arbete med skolan

SKL:s arbete med skolan Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

LÄRARSTUDERANDE OCH IT LÄRARSTUDERANDE OCH IT Enkät med svar Rapport 1a 1 OBS denna redovisning är en punktskattning i procent inom 95%-iga konfidensintervall utan variation samt antal uppgift saknas. Totalsiffror hämtade från

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Tematisk analys över rätten till stöd

Tematisk analys över rätten till stöd Publiceringsår 2016 Tematisk analys över rätten till stöd Erfarenheter efter regelbunden tillsyn och anmälningsärenden första halvåret 2016 www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016 Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn Kännedom Årets totala kännedom på ungefär samma nivå som närboende vilket antyder att totala kännedomen ökat. Kännedomen är störst i Huddinge (fyra av tio) och

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Undersökning om Stureplanerna

Undersökning om Stureplanerna Undersökning om Stureplanerna 18 september 2017 Johan Orbe Om undersökningen Undersökningen genomfördes under perioden 8-15 september 2017 i Sifos webbpanel. Totalt tillfrågades 1003 personer boende i

Läs mer

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka v. 6-7, 2016 Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011 Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011 Syftet med enkäten har varit att ta reda vad elever och deras föräldrar vid Kulturskolan tycker om verksamheten. Vi har

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer