KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan"

Transkript

1 GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD URVAL Lärare Skolledare Elever TABELLERNAS UPPBYGGNAD RESULTAT BESKRIVNING AV MÅLGRUPPERNA Lärare Elever TILLGÅNG IT I hemmet I skolan ANVÄNDNING IT I hemmet I skolan KUNSKAP OM IT DATORN SOM PEDAGOGISKT VERKTYG IT i undervisningen Källkritik PUBLICERINGSREGLER FRÅGEFORMULÄR ÖPPNA SVAR TABELLER Lärare Elever 2

3 Inledning Denna rapport innehåller resultat från den undersökning som KK- Stiftelsen, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, har givit TNS GALLUP Sverige i uppdrag att genomföra. Undersökningen är utformad i samarbete mellan Peter Fowelin och Stig- Roland Rask från KK-stiftelsen samt Eva Ferndahl på TNS GALLUP Sverige. Databearbetningen av resultatet har gjorts av Monica Wallin och Fredrik Nilsson, TNS GALLUP Sverige. För rapporten svarar Eva Ferndahl och Katarina Griphult, TNS GALLUP Sverige. För en djupare och mer omfattande analys kan det vara intressant att förutom rapporten även studera de tabeller och öppna svar som finns i bilaga. Stockholm, Eva Ferndahl 3

4 Sammanfattning Lärares och gymnasieelevers IT-användning utifrån ett könsperspektiv Tillgången till IT-redskap (dator, Internet, e-post och CD-rom/DVD) är mycket hög för lärare och elever, både hemma och i skolan. Skillnaderna mellan könen har minskat de senaste åren och är idag mycket små. Bland eleverna uppger pojkar dock i något högre grad än flickor att de har tillgång till samtliga nämnda IT-redskap. När det gäller tillgången till CD-rom/DVD-spelare finns det signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor. På frågan om man har tillgång till egen eller gemensam dator visar svaren stora könsskillnader, både bland lärare och bland elever. Av de manliga lärarna har närmare hälften (47%) tillgång till egen dator medan det endast är tre av tio (29%) kvinnliga lärare som har det. Bland eleverna har drygt en av tio (11%) pojkar och en av tjugo (5%) flickor tillgång till egen dator. En majoritet av lärare och elever anser att det finns skillnader mellan pojkars och flickors datoranvändning. Främst anser man att pojkar spelar mer spel och flickor chattar mer/deltar i diskussionsgrupper. Datorn används flitigt av lärare och elever, både hemma och i skolan. Det generella mönster som kan utläsas är att manliga lärare använder datorn och Internet i högre grad än kvinnliga lärare. Bland eleverna är pojkar flitigare användare än flickor. Skillnaderna mellan könen tycks minska något jämfört med föregående år. Över hälften av lärarna (59%) anser sig ha tillräckliga IT-kunskaper. Det är signifikant fler lärare på gymnasiet (64%) än på grundskolan (54%) som upplever sig ha tillräckliga IT-kunskaper. Det är även signifikant fler män, både inom hela lärarkollektivet och uppdelat på gymnasium och grundskola, som anser sig ha tillräckliga kunskaper. Fyra av tio lärare (40%) och sju av tio elever (70%) anser att Internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik. De manliga lärarna tar tydligare ställning till om medvetenheten har ökat, medan de kvinnliga lärarna i högre grad är tveksamma. Bland eleverna tycker närmare tre fjärdedelar (73%) av pojkarna och drygt två tredjedelar (67%) av flickorna att Internet ökat deras medvetenhet kring källkritik. 4

5 1. Bakgrund och syfte TNS GALLUP har för femte gången genomfört en undersökning där KK-stiftelsens satsning på IT i skolor utvärderas. Årets undersökning riktar sig till lärare, elever och skolledare. Den är på många sätt en upprepning av de undersökningar som gjorts 2001, 1999, 1998 och Jämförelser med tidigare resultat kommer därför att göras där det är möjligt. Det finns även nya och omformulerade frågor som redovisas utifrån årets mätning. Syftet med undersökningen är att ta reda på och utvärdera målgruppernas tillgång och attityder till IT. Även kunskap om och användande av IT har undersökts. I denna rapport redovisas skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare, ofta nedbrutet på gymnasie- och grundskola, samt skillnader mellan flickor och pojkar i elevgruppen. 5

6 2. Metod Intervjuerna genomfördes i september En hektisk tid på skolorna, vilket innebär en tidskrävande process för att få tillgång till aktuella adressregister för elever och lärare. Sammanlagt har följande antal intervjuer genomförts med respektive målgrupp: Lärare Skolledare Elever intervjuer 601 intervjuer intervjuer 2.1 Urval Urvalet är dels inköpt dels har ett slumpmässigt urval av skolor gjorts där vi beställt adresslistor från respektive skola Lärare TNS GALLUP Sverige har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I varje län har ca 50 intervjuer genomförts. En ambition har även varit att få en fördelning mellan grundskola och gymnasieskola. Totalt har 645 intervjuer genomförts med lärare på grundskolan och 550 med lärare på gymnasieskolan. Svarsfrekvensen är 72 procent Skolledare Urvalet består av ett köpt riksrepresentativt register från PAR. Adressregistret innehåller skolledare både på gymnasiet och grundskolan. Totalt har 300 intervjuer genomförts med skolledare på grundskolan och 301 på gymnasiet. Svarsfrekvensen är 62 procent Elever TNS GALLUP Sverige har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I varje län har ca 50 intervjuer genomförts. Endast elever på gymnasiets årskurs 2 och 3 är intervjuade. Årskurs 1 exkluderades med tanke på att intervjuerna genomfördes i början på skolåret och för att de eleverna därför rimligen inte skulle kunna uttala sig om sin gymnasieskola beträffande IT-frågor. Totalt har 1200 intervjuer genomförts med elever på gymnasieskolor. Svarsfrekvensen är 76 procent. 6

7 2.2 Tabellernas uppbyggnad Tabelleringen har skett med hjälp av statistikprogrammet DIANA. Tabellerna läses radvis och jämförs kolumnvis. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datorns procentberäkning och vägning. Om fler svar tillåts i en fråga dvs. om respondenten fått avge mer än ett svar summerar inte de olika svarsalternativens delsummor till 100%. Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att man håller i minnet att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är ett felslut att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle ha erhållits om samtliga i en population besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett ja - svar på 50% en något större osäkerhet än ett ja - svar på 10% eller 90%. - Ett 95-procentigt konfidensintervall har använts. Detta innebär att resultatet i 95 fall av 100 ligger inom felmarginalen. 7

8 3. Resultat 3.1 Beskrivning av målgrupperna Lärare Av lärarna arbetar drygt hälften i grundskolan (54%) och de övriga i gymnasieskolan (46%). Åldersmässigt är en av tio lärare 29 år eller yngre (12%), nästan hälften är mellan år (45%) och drygt var fjärde är mellan år (43%). De yngre lärarna arbetar i högre grad i grundskolan (66%), medan lärarna i de äldre åldersgrupperna är jämnt fördelade på gymnasium och grundskola. Kvinnor är i majoritet bland de intervjuade lärarna (57%). Könsfördelningen är tydlig även mellan gymnasielärare och grundskollärare. En stor andel (61%) av de manliga lärarna återfinns i gymnasiet. Vad gäller undervisningsämnen så är det signifikant fler kvinnliga lärare i humanistiska och estetiska ämnen medan manliga lärare dominerar i praktiskt yrkesinriktade ämnen. En knapp fjärdedel av lärarna har arbetat som lärare mellan 1-5 år (24%). De flesta av dem är under 29 år (85%). Bland de äldre lärarna har över tre fjärdedelar arbetat som lärare i mer än 20 år (77%). 84 procent av samtliga intervjuade lärare har lärarexamen från Lärarhögskolan Elever Eleverna i undersökningen går på gymnasiet och de flesta är mellan år. Fördelningen män kvinnor är jämn. Den största andelen elever finns på naturvetenskapliga (15%) och samhällsvetenskapliga programmet (25%). De manliga eleverna är överrepresenterade på till exempel elprogrammet, fordonsprogrammet och industriprogrammet, medan kvinnliga elever dominerar på samhällsvetenskapliga programmet, handelsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. 8

9 3.2 Tillgång IT I detta kapitel redovisas vilken tillgång lärare och elever har till ITredskap i de fall där det finns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare respektive pojkar och flickor i elevgruppen. I lärargruppen finns det inga skillnader mellan män och kvinnor vad gäller tillgång till IT-redskap. Därför finns dessa frågor inte redovisade I hemmet Figur 1 Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i hemmet? Samtliga elever Dator CD-rom / DVD-spelare Internet Alla Pojkar Flickor Inget av dem En klar majoritet av eleverna har tillgång till dator (96%), Internet (88%), e-post (86%) och CD-rom/DVD-spelare (89%) hemma. Pojkar uppger dock i något högre grad än flickor att de har tillgång till samtliga ovan nämnda IT-redskap. Vid en jämförelse med föregående års undersökning har skillnaderna mellan flickor och pojkar minskat något. Den enda skillnaden som är signifikant mellan flickor och pojkar gäller CD-rom/DVD-spelare, där pojkar (93%) i högre grad än flickor (85%) uppger att de har tillgång. Endast ett fåtal elever anger att de inte har tillgång till något av ovanstående IT-redskap. 9

10 Figur 2 Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i hemmet? Samtliga elever Pojkar Flickor Skillnaderna mellan flickor och pojkars tillgång till dator i hemmet har successivt minskat sedan I år skiljer endast 1 procent mellan flickor och pojkar, medan den 1995 skiljde 14 procent. Under 1995 och 1997 var tillgången betydligt lägre än vid mätningarna Vi har testat om det går att statistiskt säkerställa förändringen i de skillnader som finns mellan pojkar och flickor över tid. Det finns signifikanta skillnader med en 95-procentig säkerhet i förändringen både över intervallet och

11 3.2.2 I skolan Figur 3 Vilka av följande IT-redskap har du tillgång till i skolan? Samtliga elever Dator Internet Alla Pojkar Flickor CD-rom / DVD-spelare Inget av dem I stort sett alla elever (100%) har tillgång till dator och Internet i skolan. Flertalet har även tillgång till e-post (93%). Närmare tre fjärdedelar (74%) har tillgång till CD-rom/DVD-spelare i skolan. Det finns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor. Något mer än åtta av tio pojkar (82%) har tillgång till CD-rom/DVD-spelare medan endast närmare två tredjedelar (64%) av flickorna har det. Ingen elev svarar att de inte har tillgång till något av ovanstående ITredskap i skolan. 11

12 Figur 4 Har du tillgång till egen dator i skolan eller är det en gemensam dator? Lärare och elever med tillgång till egen dator i skolan Egen Totalt elever Flickor Pojkar Total lärare Kvinnliga lärare Manliga lärare Gemensam Alla lärare och elever har tillgång till dator i skolan. Denna tillgång kan delas in i två kategorier; de som har tillgång till egen dator och de som delar dator. Lärare har tillgång till egen dator (36%) i högre utsträckning än elever (8%). Det finns signifikanta skillnader mellan könen avseende tillgång till egen dator i skolan. Av de manliga lärarna har närmare hälften (47%) tillgång till egen dator. Detsamma gäller endast närmare tre av tio (29%) kvinnliga lärare. Bland eleverna har drygt en av tio (11%) pojkar och en av tjugo (5%) flickor tillgång till egen dator. 12

13 Figur 5 Har du tillgång till egen dator i skolan eller är det en gemensam dator? Lärare med tillgång till egen dator i skolan Egen Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna Gemensam Det finns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare, både på grundskolan och gymnasiet, gällande tillgång till egen dator i skolan. Nästan fyra av tio (38%) manliga och nästan en av fyra (22%) kvinnliga grundskollärare har tillgång till egen dator i skolan. I gymnasiet är det drygt hälften (53 %) av de manliga lärarna och fyra av tio (41%) kvinnliga lärare som har egen dator i skolan. 13

14 3.3 Användning IT KK-skolprojekt 02 I detta kapitel beskrivs hur frekvent datorn används och vad man använder datorn till i de fall det finns signifikanta skillnader mellan könen. I huvudsak är användningen hemma och i skolan/på arbetsplatsen särredovisade. Figur 6 Skiljer sig pojkar och flickors datoranvändning åt? Samtliga lärare Ja, pojkar och flickor har olika datoranvändning Nej, pojkar och flickor har inte olika datoranvändning Alla Lärare på grundskolan Lärare på gymnasiet Tveksam, vet ej Två tredjedelar (66%) av lärarna tycker att det finns skillnader i pojkars och flickors datoranvändning. Nästan en fjärdedel (24%) av lärarna tycker att det inte finns några skillnader och var tionde (10%) är tveksam, vet ej. Det är signifikant fler grundskollärare (70%) än gymnasielärare (61%) som tycker att det finns skillnader i pojkars och flickors datoranvändning. Jämfört med föregående år (73%) så är det i år färre lärare (66%) som uppger att det finns skillnader i pojkars och flickors datoranvändning. 14

15 Figur 7 Skiljer sig pojkar och flickors datoranvändning åt? Samtliga elever Ja, killar och tjejer har olika datoranvändning Nej, killar och tjejer har inte olika datoranvändning Alla Pojkar Flickor Tveksam, vet ej En majoritet av gymnasieeleverna (60%) anser att pojkar och flickors datoranvändning skiljer sig åt. Drygt en tredjedel (35%) tycker inte att det finns skillnader och ungefär var tjugonde (6%) är tveksam. Det finns ingen skillnad för hur pojkar och flickor besvarar denna fråga. Det är färre elever i år (60%) än föregående år (73%) som anser att det finns skillnader i datoranvändning mellan könen. 15

16 Figur 8 På vilket sätt tycker du att pojkar och flickor skiljer sig åt? Lärare som anser att det finns skillnader i datoranvändningen Pojkar spelar mer spel Flickor chattar mer / deltar i diskussionsgrupper Flickor är mer försiktiga Flickor använder det mer i skolarbetet / informationssökning Pojkar använder Internet mer / surfar Pojkar använder datorn mer målinriktat Flickor använder datorn mer målinriktat Flickor skickar mer e-post pojkar använder det mer i skolarbetet / informationssökning Alla Lärare på grundskolan Lärare på gymnasiet Pojkar laddar ned mer musik Flickor använder Internet mer / surfar Pojkar chattar mer / deltar i diskussionsgrupper Flickor arbetar mer i grupp Flickor spelar mer spel Annat Över hälften av lärarna (55%) svarar att pojkar spelar mer spel. Det är den aktivitet där skillnaden mellan flickors och pojkars datoranvändning märks bäst. Både gymnasie- och grundskollärare delar den uppfattningen. Det finns ändå en signifikant skillnad mellan de två lärargrupperna där fler grundskollärare (58%) än gymnasielärare (50%) anser att pojkar spelar mer spel. Resultatet stämmer rätt väl med föregående års undersökning. Flickor chattar mer/deltar i diskussionsgrupper är en annan skillnad som många lärare (27%) ser. I stort sätt stämmer rangordningen av vilka aktiviteter som skiljer pojkars och flickors datoranvändning åt om man särstuderar gymnasie- och grundskollärare. Tre av tio lärare (30%) uppger svarsalternativet annat. Där framgår bland annat följande synpunkter: Pojkar använder datorn mer än flickor. Pojkar har ett tekniskt intresse. Pojkar tar för sig mera och vågar mer. Flickor använder datorn till kommunikation och pojkar mer tekniskt. Flickor är mer ointresserade, men mer seriösa vid datoranvändningen. Pojkar leker mer med datorn, är vanare vid datorer. Flickor är rädda och pojkar orädda för att arbeta med datorer. 16

17 Figur 9 På vilket sätt tycker du att killars och tjejers datoranvändning skiljer sig åt? Elever som anser att det finns skillnader i datoranvändningen Killar spelar mer spel Tjejer chattar mer - deltar i diskussionsgrupper Killar använder datorn mer målinriktat Tjejer skickar mer e-post Killar använder Internet mer - surfar Tjejer använder det mer i skolarbetet / informationssökning Killar laddar ned mer musik Alla Pojkar Flickor Tjejer använder Internet mer - surfar Killar använder det mer i skolarbetet informationssökning Tjejer använder datorn mer målinriktat Annat Att pojkar spelar mer spel är det svarsalternativ som flest elever (47%) väljer för att beskriva skillnader i pojkars och flickors datoranvändning. Fler flickor (52%) än pojkar (43%) anser att pojkar spelar mer spel. Flickor chattar mer/deltar i diskussionsgrupper är en annan skillnad som många elever (22%) anser att finns. Det är en åsikt som pojkar (26%) har i högre utsträckning än flickor (17%). Jämfört med föregående år (28%) är det färre elever i år som anser att detta är en skillnad. En av fyra elever (25%) har uppgett svarsalternativet annat. Där framgår bland annat följande synpunkter: Pojkar är mer intresserade generellt sett. Det är mer naturligt för pojkar att använda datorer. Fler pojkar än flickor använder datorer. Pojkar spenderar mer tid framför datorn. Pojkar kan mer om datorer och flickor är inte intresserade av datorer. Pojkar missbrukar datorn mer (laddar ner spel, fuskar) och flickor använder datorn mera smart. Flickor har svårare att förstå datorer. Pojkar har mer kunskap. 17

18 3.3.1 I hemmet Figur 10 Hur många timmar i veckan använder du Internet hemma? Lärare med tillgång till Internet hemma Mindre än en timme 1-2 timmar 3-5 timmar Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna 6-10 timmar Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna timmar > 21 timmar Mer än hälften av lärarna (54%) använder Internet hemma 1-2 timmar per vecka. Signifikant fler kvinnor (60%) än män (48%) använder Internet 1-2 timmar per vecka. Diagrammet visar ett tydligt mönster som innebär att de manliga lärarna tillbringar fler timmar framför Internet hemma. Bland gymnasielärare finns det dock inga signifikanta skillnader i mäns och kvinnors Internetanvändning hemma. Däremot återfinns mönstret att män använder Internet hemma mer än kvinnor när man jämför manliga och kvinnliga grundskollärare. Fler än sex av tio kvinnliga grundskollärare (63%) använder Internet 1-2 timmar per vecka och mindre än hälften av männen (45%) använder Internet i samma omfattning. Medelvärdet för hur många timmar i veckan som lärare använder datorn hemma är 3,8 timmar. För männen är medelvärdet 4,5 timmar och för kvinnor är medelvärdet 3,2 timmar. 18

19 Figur 11 Hur många timmar i veckan använder du din dator hemma? Elever som har dator hemma Mindre än en timme 1-2 timmar 3-5 timmar 6-10 timmar Alla Pojkar Flickor timmar > 21 timmar Nästan en fjärdedel av eleverna (24%) använder datorn hemma 3-5 timmar i veckan. Diagrammet visar tydligt att en större andel av pojkarna använder datorn mer än 5 timmar per vecka hemma. Medelvärdet för hur många timmar i veckan elever använder datorn hemma är 9,9 timmar. Pojkar använder datorn i snitt 12,9 timmar i veckan medan flickor använder den 6,1 timmar i veckan. Pojkar använder alltså datorn hemma dubbelt så många timmar som flickor. 19

20 Figur 12 Vad av följande använder du din dator till hemma? Elever som använder Internet hemma Söka information i skolarbetet Skicka privat e-post Söka information privat Ladda hem musik Skicka e-post för att utföra uppgifter som är kopplade till skolan Delta i diskussionsgrupper eller chatta Alla Pojkar Flickor Spela spel Beställa varor och tjänster Något annat Tvksam, vet ej Det finns skillnader mellan könen när det gäller till vilka aktiviteter man använder Internet hemma. Flickor använder Internet i första hand till att söka information i skolarbetet (92%) och därefter för att skicka privat e-post (88%). Pojkar använder Internet främst för att söka information i skolarbetet (88%) och för att söka information privat (88%). Att skicka e-post privat hamnar på tredje plats på pojkarnas rankinglista (78%) och är en aktivitet de ägnar mindre tid åt än flickorna. På flickornas rankinglista hamnar söka information privat (75%) på tredje plats. Det är stora skillnader i flickors och pojkars användning av Internet även när det gäller att spela spel och beställa varor och tjänster. Mer än hälften av pojkarna spelar spel (56%) och beställer varor och tjänster (55%) medan endast drygt en fjärdedel av flickorna (26%) ägnar sig åt dessa aktiviteter. Eleverna är flitiga att använda Internet hemma. I medeltal används Internet 7,6 timmar i veckan. Det finns även här signifikanta skillnader mellan könen. Pojkar använder Internet hemma i snitt 9,4 timmar per vecka och flickor i snitt 5,2 timmar per vecka. 20

21 3.3.2 I skolan Figur 13 Hur ofta använder du datorn i skolan? Elever som har tillgång till Internet i skolan Dagligen Någon eller några ggr i veckan Varannan vecka Någon eller några ggr i månaden Alla Pojkar Flickor Någon eller några ggr per termin Mer sällan Aldrig En klar majoritet av eleverna (87%) använder datorn i skolan minst någon gång i veckan. Av dessa uppger nästan fyra av tio (38 %) att de använder datorn dagligen. Det är signifikant fler pojkar (41%) än flickor (34%) som dagligen använder datorn i skolan. Jämfört med föregående år så svarar både pojkar (47%) och flickor (37%) i lägre utsträckning att de använder datorn dagligen. Skillnaderna i pojkars och flickors användning har också minskat något. 21

22 3.4 Kunskap om IT Lärarnas IT-kunskaper har ständigt ökat sedan Det är den bild som lärarna själva ger och som bekräftas av eleverna vid de två senaste mätningarna, då eleverna också fått frågan. Figur 14 Tycker du att dina egna kunskaper om IT är tillräckliga eller tycker du inte det? Samtliga lärare Helt tillräckliga Nästan tillräckliga Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna Inte tillräckliga Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna Helt otillräckliga Tveksam, vet ej Över hälften av lärarna (59%) anser sig ha tillräckliga IT-kunskaper. Det är signifikant fler lärare på gymnasiet (64%) än på grundskolan (54%) som upplever att de har tillräckliga IT-kunskaper. Det är även signifikant fler män än kvinnor, både inom hela lärarkollektivet och uppdelat på gymnasium och grundskola, som anser sig ha tillräckliga IT-kunskaper. Närmare en tredjedel av männen (32%) tycker att de har helt tillräckliga kunskaper om IT. Det är nästan dubbelt så många jämfört med andelen kvinnor (15%). På gymnasiet anser mer än en tredjedel (36%) av de manliga lärarna och cirka en sjundedel (14%) av de kvinnliga lärarna att de har tillräckliga IT-kunskaper. Samma mönster går igen på grundskolan. Drygt en fjärdedel av männen (27%) anser sig ha tillräckliga kunskaper om IT. Endast en sjundedel av kvinnorna (15%) ger samma svar. Vad gäller elever finns det inga signifikanta skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker om lärarnas IT-kunskap. 22

23 Figur 15 Är du nöjd eller inte nöjd med de kunskaper du fick från Lärarhögskolan om hur man kan nyttja IT i undervisningen? Lärare som avslutat studier från Lärarhögskolan under åren Ja, mycket nöjd Ja, ganska nöjd Nej, inte riktigt Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna Nej, inte alls Tveksam, vet ej Observera att totala basen för frågan understiger 200 svar De lärare som tagit Lärarexamen har även svarat på frågan hurvida de är nöjda eller inte med de kunskaper gällande hur man kan nyttja IT i undervisningen som de fick från Lärarhögskolan. Tre fjärdedelar (76%) av lärarna är inte nöjda. Ungefär hälften av lärarna (54%) har svarat att de inte alls är nöjda. En signifikant större andel av de kvinnliga lärarna (61%) är inte alls nöjda med de kunskaper de fått jämfört med de manliga lärarna (42%). Samma mönster återfinns om lärargruppen delas på gymnasium och grundskola. Nästan sju av tio kvinnliga (69%) och fyra av tio manliga (40%) gymnasielärare är inte alls nöjda med den kunskap de fått. Mönstret återfinns även på grundskolan, men där är skillnaderna inte signifikanta. 23

24 3.5 Datorn som pedagogiskt verktyg I detta kapitel redovisas ett antal frågeområden som berör dator och Internet kopplat till undervisning och där det finns skillnader mellan könen. Kapitlet inleds med allmänna frågor om datorn som pedagogiskt verktyg. Därefter presenteras inställningar till IT/Internet i undervisningen samt medvetenhet kring källkritik IT i undervisningen Figur 16 Tycker du att du har stor eller liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen? Lärare som har tillgång till dator på arbetet Stor nytta Varken liten eller stor nytta Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna Liten nytta Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna Tveksam, vet ej Något färre än hälften (45%) av lärarna anser att de har stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. Det är en ökning jämfört med föregående år (42%). De kvinnliga lärarna anser sig ha något större nytta av datorn som pedagogiskt verktyg än de manliga. Det finns ett antal signifikanta skillnader som styrker det, till exempel svarar något fler än var fjärde (27%) av de manliga gymnasielärarna och nästan två av tio (19%) av de kvinnliga gymnasielärarna att de endast har liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. 24

25 Figur 17 Vilka av följande saker upplever du som ett problem eller hinder när det gäller att använda IT i undervisningen? Samtliga elever För långsamma datorer För lite pengar Elever missbrukar internet Felaktiga/osanna uppgifter på Internet För få datorer Dålig utrustning För lite tid för IT i undervisningen Alla Pojkar Flickor För låg kompetens hos lärarna Ointresserade elever Utvecklingen går för fort Finns inga problem/hinder När elever på gymnasiet anger vilka problem de upplever med att använda IT i undervisningen är det framför allt: för långsamma datorer (67%), för lite pengar (60%) och eleverna missbrukar Internet (56%) som framstår som de största problemen. Denna rangordning delas av både pojkar och flickor. På fjärde (egentligen delad tredje) plats på pojkarnas rangordningslista står felaktiga eller osanna uppgifter på Internet (52%). På rankingplats fyra på flickornas lista står för få datorer (58%). Det är signifikant fler flickor som uppger detta svar. 25

26 3.5.2 Källkritik Figur 18 Tycker du att Internet har ökat eller minskat elevernas medvetenhet kring källkritik? Samtliga lärare Ökat medvetenheten Minskat medvetenheten Lärare grundskolan man Lärare grundskolan kvinna Inte påverkat medvetenheten Lärare gymnasiet man Lärare gymnasiet kvinna Tveksam, vet ej Fyra av tio lärare (42%) anser att Internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik. Drygt en fjärdedel (26%) anser att det inte har påverkat. De manliga lärarna har i högre grad tagit ställning till hur de tycker Internet påverkar elevernas medvetenhet. Nästan hälften (46%) av männen anser i signifikant högre grad än de kvinnliga lärarna (39%) att Internet ökat elevernas medvetenhet kring källkritik. Det är även signifikant fler manliga (19%) än kvinnliga (13%) lärare som tycker att Internet har minskat elevernas medvetenhet kring källkritik. De kvinnliga lärarna (22%) är jämfört med de manliga (10%) i signifikant högre grad tveksamma till huruvida Internet har ökat eller minskat elevernas medvetenhet kring källkritik. Samma mönster går igen om grundskola och gymnasieskola särredovisas. På gymnasiet finns dock inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare i denna fråga. 26

27 Figur 19 Tycker du att Internet har ökat eller minskat din egen medvetenhet kring källkritik? Samtliga elever Ökat medvetenheten Minskat medvetenheten Alla Pojkar Flickor Tveksam, vet ej Mer än två tredjedelar av eleverna (70%) anser att Internet har ökat den egna medvetenheten kring källkritik. Det är betydligt fler elever än lärare som anser att Internet ökat medvetenheten. Närmare tre fjärdedelar (73%) av pojkarna och drygt två tredjedelar (67%) av flickorna anser att Internet har ökat den egna medvetenheten kring källkritik. 27

28 4. Publiceringsregler Rapporten, som innehåller resultat från en undersökning utförd av TNS GALLUP Sverige på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller TNS GALLUP Sverige om ej annat överenskommes. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, databärare och annat material till samtliga undersökningar TNS GALLUP Sveriges egendom. TNS GALLUP Sverige skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I TNS GALLUP Sveriges intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig TNS GALLUP Sverige rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att uppmuntra en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: den intervjuform som använts i undersökningen, t ex besök i hemmet, telefon eller post undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg När en klient publicerar resultat från en TNS GALLUP Sverigeundersökning, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av TNS GALLUP Sveriges ledning. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. 28

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler...

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler... KK-Stiftelsen 2001 s och flickors datoranvändning, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. s och flickors datoranvändning...5 4. Publiceringsregler...41 2001 Svenska GALLUP 1. Förord

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT... KK-Stiftelsen 2001 med olika familjebakgrunds användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...20

Läs mer

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT 1 Innehåll 1. Förord...3 2. Metodsammanställning...4 3. Användning och attityd till IT...6 4. Elever och IT...34 5. Rankinglistor...38 6. Publiceringsregler...57 2 1. Förord Denna rapport innehåller delar

Läs mer

Metodsammanställning. Allmänheten

Metodsammanställning. Allmänheten Metodsammanställning För allmänheten har intervjuerna genomförts på kvällstid per telefon, under perioden 14 23 maj 2002. Sammanlagt har 1000 intervjuer genomförts bland allmänheten 18 år och äldre, bosatta

Läs mer

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31 KK-Stiftelsen IT-baserade läromedel Elever, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. IT-baserade läromedel...5 4. Skolbok i tiden.23 5. Kollegiet.com 26 6. ITIS 31 7. Publiceringsregler...35

Läs mer

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB ETANOL OCH BIODIESEL / 1517972

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB ETANOL OCH BIODIESEL / 1517972 1 Etanol och biodiesel En undersökning bland allmänheten för Världsnaturfonden WWF Christer Boije, 2008-11-07 Projektnummer: 1517972 Om undersökningen Ämne Etanol och biodiesel Projektnummer 1517972 Uppdragsgivare

Läs mer

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40 KK-Stiftelsen Användning och attityder till IT Elever, lärare, skolledare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till IT...5 4. Elever och IT...32 5. Rankinglistor...40

Läs mer

Spel på Internet. En undersökning bland allmänheten för Lotteriinspektionen. Christer Boije, 2007-11-26 Projektnummer: 1516646

Spel på Internet. En undersökning bland allmänheten för Lotteriinspektionen. Christer Boije, 2007-11-26 Projektnummer: 1516646 Spel på Internet En undersökning bland allmänheten för Lotteriinspektionen Christer Boije, 2007-11-26 Projektnummer: 1516646 Om undersökningen Ämne: Spel på Internet en undersökning bland allmänheten Projektnummer:

Läs mer

Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt

Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt Sifos Telefonbuss vecka 5, 2016 Alice Danielsson Johan Orbe 15587 2016-11-1 Kommentarer angående inställning till att låta flyget betala sin klimatpåverkan

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se 30-49-åringars syn på det kommande året Konsumentklimatet juni 2011 1522031

Läs mer

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker Konsumentklimatet juli 2011 1522031

Läs mer

Vart går skatteåterbäringen?

Vart går skatteåterbäringen? Vart går skatteåterbäringen? Juni 9 KARNA LARSSON-TOLL k.larsson-toll@research-int.com PROJEKTNUMMER 8 SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN TEL : +6 ()8 7 FAX : +6 ()8

Läs mer

Pensionsbarometern Januari-februari 2005

Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Projektnummer 1513219 2005-02-14 Sifo Research & Consulting SE-114 78 Stockholm Tel: +46 (0)8 507 420 00 Secondary name to Sweden Fax: +46 (0)8 507 420 01 Research

Läs mer

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1. Inledning......

Läs mer

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer: Fjärrvärme 2011 E.ON Jon Andersson, 2011-05-20 Projektnummer: 1522498 1 Om undersökningen Ämne: Fjärrvärme Projektnummer: 1522498 Uppdragsgivare: E.ON Tid för fältarbete: 16-19 maj 2011 Antal genomförda

Läs mer

Christer Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013

Christer Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013 Christer Nordh/2013-02-22 Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre 11-14 februari 2013 Undersökning om förvaltningstjänster Om undersökningen Syfte: Målgrupp:

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013

Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013 Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013 2013-03-26 Johan Orbe Caroline Theorell Om undersökningen Bakgrund och syfte: Sifo har på uppdrag av Folkbildningsförbundet (FBF) för fjärde gången genomfört

Läs mer

Villaägaren. MarkCheck ROT avdraget. December 2009

Villaägaren. MarkCheck ROT avdraget. December 2009 MarkCheck ROT avdraget December 2009 Syfte och metod Medlemstidningen Villaägaren har givit Mistat AB i uppdrag att genomföra en undersökning bland landets hantverkare. Syftet med undersökningen är att

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation Örebro universitet Rapport: Linje 14 September 13, Markör Marknad och Kommunikation Markör Örebro Kungsgatan 1 71 47 Örebro Fax: 19-16 16 17 Markör Stockholm Virkesvägen 4 1 3 Stockholm Fax: 8-716 83 81

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Rapport Svenskarnas användning av telefoni & internet 2010

Rapport Svenskarnas användning av telefoni & internet 2010 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Rapport Svenskarnas användning av telefoni & internet INDIVIDUNDERSÖKNING

Läs mer

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun 9 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning i förskola, familjedaghem, grundskola

Läs mer

Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp

Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp 1 Om undersökningen Ämne: Energieffektivisering och förhållande till koldioxidutsläppen Beställare: E.ON Sverige

Läs mer

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 April 2011 Genomförd av CMA Research AB Sammanfattning Grundskoleelever För tredje året i rad har Norrköpings kommun genomfört en brukarundersökning bland grundskoleelever

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011 GRvux Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret Beställare: Kenneth Ardehed, GRvux Projektledare: Peter Linsér, Markör Augusti Markör Örebro Kungsgatan 7 47 Örebro

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Engelska skolan, Järfälla

Engelska skolan, Järfälla Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola 26 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Pensioner! - En studie om!

Pensioner! - En studie om! Pensioner! - En studie om! Pensioner om undersökningen! Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av A7onbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Undersökningen

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Skolundersökning 2009 Grundskolan. Fria Maria. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Grundskolan. Fria Maria. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Grundskolan På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara underlag för stadens och skolornas

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015 Det handlar om kärlek Läsåret 2014/2015 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 5 899 elever svarat på enkäten före skolveckan och 3 718 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0329 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Föräldrar & medier 2012/13

Föräldrar & medier 2012/13 Föräldrar & medier / Innehåll Förord Inledning, bakgrund, metod och läsanvisning Sammanfattning Resultatredovisning. Är barnet en pojke eller flicka?. Hur mycket fyller barnet i år?. Har barnet syskon?.

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Bakgrund & Genomförande

Bakgrund & Genomförande Bakgrund & Genomförande 14 augusti 2015 BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av NCC. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur svenska allmänheten ser på vilka ämnen som är

Läs mer

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Utvärderingsavdelningen Rapport 0 (115) IT-användning och IT-kompetens i skolan Skolverkets IT-uppföljning 2015 Diarienummer: 2015:00067 Rapport 2 (115) Skolverket

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Engelska gymnasiet Göteborg - Gy 2 - Göteborgs Stad

Engelska gymnasiet Göteborg - Gy 2 - Göteborgs Stad Engelska gymnasiet Göteborg - Gy - Göteborgs Stad Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Hea Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014. Antal svar: 13

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014. Antal svar: 13 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014 Antal svar: 13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Online Family rapporten. Familjens liv på Internet ett globalt perspektiv Juni 2010

Online Family rapporten. Familjens liv på Internet ett globalt perspektiv Juni 2010 Online Family rapporten Familjens liv på Internet ett globalt perspektiv Juni 2010 Norton Online Family rapporten 2 ycker du att dina barn T tillbringar för mycket tid på Internet? Är du orolig över att

Läs mer

Fairtrade Kännedomsundersökning

Fairtrade Kännedomsundersökning Fairtrade Kännedomsundersökning Uppdragsgivare: Maria Granefelt, Fairtrade Kundansvarig: Ulla Holmberg, TNS SIFO Projektledare: Maria Rönnberg, TNS SIFO Projektnummer:1521165-02-24 Om undersökningen Under

Läs mer