Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Transkript

1 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) , och de som inte gjorde det. Knappt hälften av lärarna i undersökningen har deltagit i ITiS och av dessa uppger drygt sex av tio att deras sätt att arbeta med IT har påverkats av deltagandet. De tydligaste skillnaderna som finns mellan lärare som deltagit i ITiS och lärare som inte deltagit är framför allt att ITiS-lärare: är mer positiva till att använda IT i undervisningen oftare använder datorn i undervisningen, utanför lektionstid i skolan samt i hemmet kopplat till skolarbetet oftare använder internet i undervisningen tycker att de har större nytta av datorn som pedagogiskt verktyg oftare använder e-post hemma till arbetsrelaterade uppgifter. figur 7.1 Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? Lärare. Procent. Knappt hälften av lärarna (47 procent) har varit med i ITiS. Jämfört med tidigare mätningar har andelen lärare som varit med i ITiS minskat. Eftersom satsningen avslutades 2002 anger inga lärare 2003 och 2004 att de är med i ITiS.

2 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 86 figur 7.2 Både grundskollärare och gymnasielärare som deltagit i ITiS ser i större utsträckning att de har nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen än lärare som inte deltagit. Av lärare som deltagit i ITiS svarar 53 procent av grundskollärarna och 66 procent av gymnasielärarna att de har mycket eller ganska stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. figur 7.3 Grundskollärare som deltagit i ITiS är mer positiva till att använda IT i undervisningen än grundskollärare som inte deltagit i ITiS, 86 procent respektive 78 procent är positiva. Bland gymnasielärare är det dock ingen större skillnad i inställningen till att använda IT i undervisningen mellan dem som varit med i ITiS och dem som inte varit det.

3 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 87 figur 7.4 Lärare som deltagit i ITiS tenderar att vara mer positiva till att använda internet i undervisningen än lärare som inte deltagit. Detta gäller både i grundskolan och i gymnasieskolan. Bland grundskollärarna är 74 procent av dem som deltagit i ITiS positiva, jämfört med 70 procent bland dem som inte deltagit i ITiS. Bland gymnasielärarna är 79 procent av dem som deltagit i ITiS positiva, jämfört med 74 procent bland dem som inte deltagit. figur 7.5 Internet och elevers källkritik uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Tycker du att internet har ökat eller minskat elevernas medvetenhet kring källkritik? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Ökat medvetenheten Minskat medvetenheten Vet ej Lärare som deltagit i ITiS anser i högre utsträckning att internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik (49 procent av grundskollärarna och 59 procent av gymnasielärarna) än de lärare som inte deltagit i ITiS.

4 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 88 figur 7.6 Anser du att ditt sätt att arbeta med IT i dag har påverkats av att du deltagit i ITiS? Lärare som deltagit i ITiS. Procent. Knappt två tredjedelar (63 procent) av de lärare som varit med i ITiS anser att deras sätt att arbeta med IT i dag har påverkats av det faktum att de deltagit i ITiS, medan en tredjedel (33 procent) menar att det inte påverkats. Grundskollärare som deltagit i ITiS anser i högre grad att deltagandet haft effekt på deras sätt att arbeta med IT, 69 procent av grundskollärarna och 56 procent av gymnasielärarna anger detta. figur 7.7 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Grundskollärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning datorn dagligen på lektionstid (27 procent) än grundskollärare som inte deltagit i ITiS (17 procent). Skillnaden är inte lika tydlig på gymnasieskolan, dock är det värt att notera att gymnasielärare som inte har deltagit i ITiS i högre utsträckning svarar att de aldrig använder datorn på lektionstid.

5 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 89 figur 7.8 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du datorn utanför lektionstid i skolan? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Grundskollärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning datorn dagligen utanför lektionstid i skolan (77 procent) jämfört med grundskollärare inte deltagit i ITiS (64 procent). figur 7.9 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du datorn hemma med koppling till skolan? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Grundskollärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning datorn dagligen hemma med koppling till skolan (26 procent), än grundskollärare som inte deltagit i ITiS (17 procent). Bland gymnasielärarna som deltagit i ITiS är siffran 29 procent, medan motsvarande siffra för gymnasielärare som inte deltagit i ITiS är 23 procent.

6 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 90 figur 7.10 Internetanvändning i undervisningen uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du internet i undervisningen? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Lärare som deltagit i ITiS, i både grund- och gymnasieskolan, använder i högre utsträckning internet i undervisningen än de lärare som inte deltagit. Särskilt tydliga blir skillnaderna om man jämför dem som aldrig använder internet i undervisningen. En tredjedel av grundskollärarna (34 procent) som inte deltagit i ITiS använder aldrig internet i undervisningen. Bland grundskollärare som deltagit i ITiS är siffran 17 procent. figur 7.11 Lärare som använder internet hemma. Procent. I figur 7.11 redovisas hur stor andel som uppgett att de använder internet hemma till att skicka e-post med koppling till skolan (jämför med figur 3.12). Lärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning internet hemma för att skicka e-post med koppling till skolan än lärare som inte deltagit i ITiS. Bland grundskollärare är det 80 procent av dem som deltagit i ITiS som gör detta jämfört med 70 procent av dem som inte deltagit i ITiS. Bland gymnasielärarna är siffran 82 procent för dem som deltagit i ITiS och 68 procent för dem som inte deltagit.

7 91 8 Skolledare och IT-planering Frågorna som redovisas i detta kapitel behandlar administration, kompetens och support kring IT i skolan, framför allt kopplat till skolledarens roll. Vissa av frågorna har bara ställts i 2004 års undersökning, vilket innebär att jämförelse över tiden inte kan göras. Däremot jämförs skolledarnas svar med avseende på ålder, gymnasieskola eller grundskola och för kommunala respektive fristående skolor, vilket redovisas då intressanta skillnader uppträder. Skolledarna anser att deras egen IT-kompetens är mycket viktig för att kunna leda det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan. En stor del av skolledarna uppger också att de har stort behov av kompetensutveckling inom IT-området. Många bedömer sin egen kompetens som låg när det gäller beställning och drift av IT. Samtidigt uppger runt hälften av skolledarna att deras kompetens när det gäller den pedagogiska och administrativa användningen av IT är hög. Nära nio av tio skolledare anser att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan. Äldre skolledare anser i något högre utsträckning att fortsatt utveckling av användningen av IT i skolan är viktig för skolans måluppfyllelse. Knappt en tredjedel av skolledarna i kommunala skolor uppger att det finns en fungerande och styrande IT-plan i kommunen för införskaffande av ITutrustning och programvara till skolan, vilket är en minskning jämfört med För nära en fjärdedel av skolledarna gäller att en sådan IT-plan saknas helt. När frågan ställs om det finns en finansierad plan är det ännu fler som anger att en sådan saknas: 37 procent. Drygt hälften av skolledarna uppger att behovet av IT-investeringar är stort. Vad gäller planer för lärarnas kompetensutveckling kring IT är det nära hälften av skolledarna i kommunala skolor som anger att en sådan plan saknas i deras kommun. Det är en tydlig ökning jämfört med Över hälften av skolledarna anger att IT används på deras skola för administrativa uppgifter, till exempel frånvarohantering. Skolledare på gymnasiet anger i betydligt högre utsträckning att IT används för detta och andra syften. Skolledare på grundskolan uppger dock i högre utsträckning att IT används i kontakten med elevernas föräldrar.

8 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 92 figur 8.1 Hur viktig anser du att din IT-kompetens är för att du ska kunna leda det fortsatta utvecklingsarbetet på din skola? Skolledare. Procent. Mer än fyra av fem skolledare (81 procent) anser att deras egen IT-kompetens är viktig för att leda det fortsatta utvecklingsarbetet på den egna skolan: 38 procent svarar mycket viktigt och 43 procent svarar ganska viktigt. Endast 7 procent av skolledarna tycker att det är oviktigt. Det är ingen större skillnad mellan skolledare på grundskolan och skolledare på gymnasieskolan. figur 8.2 Hur viktigt anser du det är för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan? Skolledare. Procent. Nästan nio av tio skolledare (87 procent) anser att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan (49 procent anger mycket viktigt och 38 procent anger ganska viktigt ). Endast 3 procent av skolledarna tycker att det är oviktigt. Jämfört med 2003 års mätning är det ingen större skillnad på andelen skolledare som anser det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT på skolan. Både skolledare i gymnasieskolan och grundskolan anser att fortsatt utveckling av användningen av IT i skolan är viktig för skolans måluppfyllelse: 84 procent av skolledarna på grundskolan anser att den är ganska eller mycket viktig. Av skolledarna i gymnasieskolan anger 88 procent att den är ganska eller mycket viktig.

9 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 93 figur 8.3 Skolledare som är 60 år eller äldre anser i särskilt hög utsträckning att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan: 92 procent tycker att det är mycket eller ganska viktigt. Av skolledarna som är yngre än 50 år anger 83 procent att det är mycket eller ganska viktigt. figur 8.4 Har din kommun en långsiktig plan för införskaffande av IT-utrustning och programvara på din skola? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Drygt tre av tio skolledare (31 procent) på kommunala skolor anger att deras kommun har en IT-plan för deras skola som är i bruk och är styrande för införskaffandet av IT-utrustning och programvara. Knappt en av fyra (24 procent) uppger att det finns en IT-plan som är delvis styrande, medan nästan lika många (23 procent) uppger att IT-plan saknas.

10 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 94 Jämfört med 2003 är det en lägre andel som anger att det finns en styrande IT-plan och samtidigt är det en högre andel skolledare som uppger att IT-plan saknas. Bägge dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Det är vanligare att gymnasieskolor saknar IT-plan jämfört med grundskolor. Av skolledarna på gymnasieskolan uppger 29 procent att IT-plan saknas, medan motsvarande siffra för skolledare på grundskolan är 17 procent. Dock är det i princip en lika stor andel skolledare på grundskolan som på gymnasieskolan som anger att det finns en styrande IT-plan 33 procent skolledare på grundskolan och 30 procent skolledare på gymnasieskolan. figur 8.5 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller långsiktig finansiering av skolans IT-utrustning och programvara? Skolledare, kommunala skolor. Procent. En knapp fjärdedel (24 procent) av skolledarna anger att det finns en heltäckande finansieringsplan i deras kommun vad gäller skolans IT-utrustning och programvara. 31 procent anger att en sådan plan delvis finns medan 37 procent uppger att finansieringsplan saknas. Jämfört med 2003 års undersökning är det i princip en lika stor andel som anger att finansieringsplan finns (24 procent i 2004 års mätning jämfört med 23 procent 2003). Det är dock en något högre andel skolledare som anger att en sådan plan saknas 37 procent i 2004 års mätning jämfört med 32 procent 2003.

11 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 95 figur 8.6 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller teknisk drift och support av din skolas IT-utrustning Skolledare, kommunala skolor. Procent. Nästan hälften (49 procent) av skolledarna säger att kommunen och skolan delar på ansvaret för teknisk drift och support av den egna skolans ITutrustning. För nästan fyra av tio (39 procent) av skolledarnas skolor är det kommunen som ansvarar för drift och support, medan 11 procent av skolledarna anger att det är den enskilda skolans ansvar. Jämfört med 2003 är det en högre andel skolledare som uppger att kommunen ansvarar för drift och support 39 procent i 2004 års mätning jämfört med 30 procent figur 8.7 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller teknisk drift och support av din skolas IT-utrustning? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Gymnasieskolor ansvarar i högre utsträckning själva för drift och support av sin IT-utrustning jämfört med grundskolor. Det är vanligare att kommunen och skolan delar på ansvaret för teknisk drift och support av skolans IT-utrustning i grundskolan jämfört i gymnasieskolan.

12 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 96 figur 8.8 Hur fungerar ansvarsfördelningen mellan kommunen och skolan när det gäller den tekniska driften och supporten av din skolas IT-utrustning? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Mycket Mycket braganska braganska bra Mycket Mycket dåligtganska dåligtganska dåligt Två tredjedelar (68 procent) av skolledarna anser att ansvarsfördelningen mellan kommunen och skolan fungerar bra när det gäller den tekniska driften och supporten av skolans IT-utrustning, 15 procent svarar att ansvarsfördelningen fungerar varken bra eller dåligt och 13 procent anser att det fungerar dåligt. Jämfört med 2003 års undersökning är det i princip en lika stor andel skolledare som anser att ansvarsfördelningen fungerar bra 68 procent i 2004 års mätning jämfört med 66 procent figur 8.9 Hur stort är behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning på din skola? Skolledare. Procent. Mycket Mycket stortganska stortganska stort Mycket Mycket litetganska litetganska litet Drygt hälften (53 procent) av skolledarna för kommunala skolor anser att behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är stort. En dryg fjärdedel (26 procent) av dessa skolledare säger att behovet varken är litet eller stort och något färre anger att behovet är litet (19 procent). Skillnaden är stor mellan skolledare i kommunala skolor och i friskolor. Skolledare i friskolor säger i högre utsträckning att deras behov av investeringar i ytterligare IT-utrustning på skolan är litet (38 procent jämfört med 19 procent i kommunala skolor). Drygt tre av tio (31 procent) skolledare i friskolor anger att behovet är stort, jämfört med 53 procent i kommunala skolor. Jämfört med 2003 års undersökning uppger en större andel skolledare, både på kommunala skolor och fristående skolor, att behovet av IT-investeringar är stort.

13 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 97 figur 8.10 Hur stort är behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning på din skola? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Mycket Mycket stortganska stortganska stort Mycket Mycket litetganska litetganska litet Det är en något högre andel av skolledarna på gymnasieskolan som anger att behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är stort jämfört med skolledare på grundskolan (56 procent på gymnasieskolan jämfört med 51 procent på grundskolan). Det är också en något lägre andel skolledare på gymnasieskolan som uppger att behovet är litet (17 procent av skolledarna på gymnasieskolan jämfört med 21 procent på grundskolan). I 2003 års mätning hade skolledare på grundskolan ett större behov av investeringar i ytterligare IT-utrustning än skolledare på gymnasieskolan. figur 8.11 Vad stämmer bäst på din kommun när det gäller fortsättning av lärarnas kompetensutveckling kring IT efter ITiS? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Bara 15 procent av skolledarna anger att det i deras kommun finns en plan för fortsättningen av lärarnas kompetensutveckling kring IT efter ITiS, samt att den är finansierad. Detta är en minskning jämfört med 2003, då 22 procent uppgav att en finansierad plan fanns. I stället har andelen skolledare som uppger att en sådan plan finns men att den ej är finansierad ökat, från 13 procent 2003 till 17 procent Nästan hälften av skolledarna (47 procent) uppger 2004 att plan för kompetensutveckling saknas i deras kommun, vilket är en ökning från 36 procent 2003.

14 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 98 figur 8.12 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller gemensamma stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT, exempelvis genom IT-pedagog, AV-central? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Drygt hälften av skolledarna (55 procent) säger att det finns gemensamma stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT och att dessa har god tillgänglighet. En fjärdedel anger att sådana stödfunktioner finns, men att tillgängligheten är bristfällig. En (1) procent säger att stödfunktioner inte finns men planeras, medan 15 procent anger att stödfunktioner varken finns eller planeras. Jämfört med 2003 är det en något högre andel 2004 som uppger att det finns gemensamma stödfunktioner med god tillgänglighet 55 procent i 2004 års mätning jämfört med 50 procent Andelen skolledare som svarar vet ej har ökat från 3 till 11 procent. figur 8.13 Ange vilkenvilka stödfunktioner som finns för lärare i din kommun. Skolledare som angett att stödfunktioner finns.* Procent.

15 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 99 Den vanligaste typen av stödfunktioner som finns för lärarnas kompetensutveckling kring IT är IT-pedagog/mediepedagog (48 procent). Det är också vanligt med AV-central/mediecentral eller IT-avdelning/ IT-support/helpdesk. figur 8.14 Hur bedömer du din egen kompetens när det gäller att ansvara för beställning och drift av din skolas IT-utrustning och programvara? Skolledare. Procent. Mycket Mycket höghög höghög Mycket Mycket låglåg låglåg En fjärdedel av skolledarna bedömer sin egen kompetens som hög när det gäller att ansvara för beställning och drift av sin skolas IT-utrustning och programvara. Fyra av tio bedömer sin kompetens som varken hög eller låg, medan tre av tio skolledare bedömer sin kompetens som låg. Skolledare som är yngre än 50 år bedömer att deras kompetens är hög i större utsträckning än skolledare som är äldre än 50 år. Det är en större andel skolledare på gymnasieskolan som bedömer sin kompetens som hög jämfört med skolledare på grundskolan. 29 procent av skolledarna på gymnasieskolan bedömer sin kompetens som hög, medan motsvarande siffra för skolledare på grundskolan är 21 procent. Jämfört med 2003 års mätning har andelen skolledare som bedömer sin kompetens som hög minskat från 30 till 25 procent och andelen som bedömer sin kompetens som låg har ökat från 26 till 30 procent. I alla åldersgrupper är det färre som i 2004 års undersökning anger att de har hög kompetens jämfört med 2003.

16 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 100 figur 8.15 Hur bedömer du din egen kompetens när det gäller att ansvara för och stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT på din skola? Skolledare. Procent. Mycket Mycket höghög höghög Mycket Mycket låglåg låglåg Knappt hälften (45 procent) av skolledarna bedömer sin egen kompetens som hög när det gäller att ansvara för och stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT på deras skola. Nästan fyra av tio (37 procent) säger att deras kompetens inom detta område varken är hög eller låg, medan 15 procent av skolledarna bedömer sin kompetens som låg. Skolledare i gymnasieskolan anser i högre utsträckning att deras kompetens inom området är hög. 50 procent av skolledarna på gymnasieskolan bedömer sin egen kompetens vara hög medan motsvarande siffra för skolledarna på grundskolan är 40 procent. Yngre skolledare bedömer sin kompetens som hög i större utsträckning än vad äldre skolledare gör. Jämfört med 2003 års mätning har andelen skolledare som anger att de har hög kompetens minskat från 51 till 45 procent. Minskningen har skett i alla åldersgrupper och i såväl grund- som gymnasieskolan.

17 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 101 figur 8.16 Hur bedömer du din egen kompetens när det gäller att ansvara för och stimulera den administrativa användningen av IT på din skola? Skolledare. Procent. Mycket Mycket höghög höghög Mycket Mycket låglåg låglåg Mer än hälften (55 procent) av skolledarna bedömer den egna kompetensen som hög när det gäller att ansvara för och stimulera den administrativa användningen av IT på sin skola. Knappt tre av tio (28 procent) skolledare anger att deras kompetens inom området varken är hög eller låg, medan 12 procent av skolledarna däremot anser att deras kompetens är låg. Jämfört med 2003 har inga större förändringar skett. Fler skolledare på gymnasieskolan bedömer sin kompetens som hög jämfört med skolledare på grundskolan. Ju yngre skolledarna är, desto fler anger att de har hög kompetens inom detta område. Jämfört med 2003 har i stort sett inga stora förändringar skett när det gäller skolledarnas syn på sin kompetens när det gäller IT för administrativa syften. figur 8.17 Hur bedömer du ditt eget behov av kompetensutveckling inom IT-området? Skolledare. Procent. Mycket Mycket stortganska stortganska stort Mycket Mycket litetganska litetganska litet

18 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 102 Knappt fyra av tio skolledare (38 procent) bedömer att deras eget behov av kompetensutveckling inom IT-området är stort. Nästan lika många (35 procent) säger att deras behov av sådan kompetensutveckling varken är stort eller litet. Drygt en fjärdedel (26 procent) bedömer sitt behov av kompetensutveckling inom IT-området som litet. Skolledare på grundskolan bedömer i något högre utsträckning att deras behov av kompetensutveckling är stort jämfört med skolledare på gymnasieskolan. Skolledare som är yngre än 50 år bedömer i större utsträckning att deras behov av kompetensutveckling inom IT-området är litet jämfört med lärare som är äldre än 50 år. Jämfört med 2003 års undersökning har inga tydliga förändringar skett. figur 8.18 På vilket område är behovet störst av egen kompetensutveckling? Skolledare som svarat att behovet är stort (se figur 8.17).* Procent. De områden som skolledarna anser sig ha behov av kompetensutveckling inom är framför allt presentationer, Powerpoint samt inom området djupare kunskaper/programhantering/använda finesserna bättre.

19 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 103 figur 8.19 Använder ni IT på er skola för att lösa följande uppgifter? Skolledare. Procent. En majoritet (52 procent) av skolledarna uppger att de i hög grad använder IT på sin skola för lärarnas administrativa uppgifter, exempelvis frånvarohantering. Knappt fyra av tio skolledare (39 procent) uppger att de använder IT för att stödja lärarsamarbete, exempelvis digitala arbetsytor eller gemensam lagring av dokument. Det är inte lika vanligt att skolledarna använder IT för att ge möjlighet för föräldrar att uttrycka åsikter och diskutera i digitala forum. Endast 8 procent av skolledarna uppger att det är något skolan gör i hög grad, samtidigt uppger 65 procent att detta är en funktion som saknas på skolan eller inte används alls. figur 8.20 Användning av IT-verktyg för att lösa skolans uppgifter uppdelat på skolform Använder ni IT på er skola för att lösa följande uppgifter? Skolledare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Ja, i hög Ja, i viss Nej, inte Funktionen Vet Ja, i hög Ja, i viss Nej, inte Funktionen Vet grad grad alls saknas ej grad grad alls saknas ej Lärarnas administrativa uppgifter, t.ex. frånvarohantering Olika former av lärarsamarbeten, t.ex. digitala arbetsytor eller gemensam lagring av dokument Kompetensutveckling, t.ex. kurser på nätet, lärplattformar Möjligheter för föräldrar att följa sitt barns arbete, t.ex. genom digitala portfolios Möjligheter för föräldrar att uttrycka åsikter och diskutera i digitala forum Det är generellt vanligare på gymnasieskolan att IT används för att lösa uppgifter som nämns i denna figur. Skillnaden är mest påtaglig när det gäller lärarnas administrativa uppgifter och olika former av IT-stött lärarsamarbete. Värt att notera är att det inte är så stor skillnad mellan grund- och gymnasieskolor när det gäller hur många som svarar att funktionen finns eller ej.

20 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 104 figur 8.21 Tre fjärdedelar av skolledarna anser att IT kan eller skulle kunna användas för att förbättra kontakten med föräldrar. Nästan hälften (46 procent) av skolledarna anser att IT kan eller skulle kunna användas till att öka elevinflytandet och en dryg majoritet (54 procent) anser att IT kan eller skulle kunna användas till att förbättra samarbetet mellan lärarna. Skolledare på grundskolan och gymnasieskolan anser i ungefär lika hög utsträckning att IT kan eller skulle kunna användas för att förbättra kontakterna med föräldrarna: 72 procent av skolledarna på grundskolan instämmer medan motsvarande siffra för skolledare på gymnasieskolan är 78 procent. När det gäller användning av IT för att förbättra elevinflytande och för att förbättra samarbetet mellan lärarna anser skolledare på gymnasieskolan i högre utsträckning att detta är något IT kan eller skulle kunna användas till.

21 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 105 figur 8.22 I hur hög grad använder ni IT i dag för att Skolledare. Procent. Av skolledarna uppger 15 procent att de i hög grad använder IT i dag för att förbättra kontakten med föräldrarna. 9 procent uppger att de använder IT för att förbättra elevinflytandet och 27 procent för att förbättra samarbetet mellan lärarna. Det är vanligare att skolledare på grundskolan i hög grad använder IT för att förbättra kontakterna med föräldrarna jämfört med skolledare på gymnasieskolan. Samtidigt är det vanligare att skolledare på gymnasieskolan uppger att de i hög grad använder IT för att förbättra elevinflytande och för att förbättra samarbetet mellan lärarna.

22 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 106 figur 8.23 Deltar du eller någon annan från din skola i något gemensamt arbete på kommunal nivå, som behandlar Skolledare, kommunala skolor. Procent. Nästan var femte skolledare (20 till 21 procent) deltar själv i något gemensamt arbete på kommunal nivå som behandlar pedagogisk och/eller administrativ utveckling med stöd av IT. Av skolledarna deltar 9 procent själv i något arbete som behandlar IT-relaterade teknik- och infrastrukturfrågor, medan en majoritet (53 procent) uppger att ingen deltar. Det är vanligare att skolledare på grundskolan uppger svarsalternativet ingen deltar jämfört med skolledare på gymnasieskolan.

23 107 9 Geografiska skillnader I 2004 års undersökning har skolledarnas svar kring IT-planering, kompetens med mera, studerats utifrån ett geografiskt perspektiv. Den geografiska indelningen har gjorts enligt SCB:s H-regioner (se nästa sida och bilaga 1). Sveriges kommuner delas där in i sju olika regioner utifrån befolkningens storlek i kommunen eller dess geografiska närhet. Även i 2003 års undersökning gjordes en geografisk analys, men regionerna var färre och större. Årets undersökning ger därför en bättre bild av läget på olika håll i landet. Tabellerna i detta kapitel redovisar ett antal av de frågor som ställts till skolledarna i kapitel 8 samt några frågor från andra kapitel. I tabellerna redovisas inte samtliga svarsalternativ som finns till varje fråga, utan endast andelen skolledare som har valt det svarsalternativ som är det mest positiva eller fördelaktiga med avseende på IT i skolan. Syftet är att kunna göra en jämförelse mellan olika regioner och delar av landet, för att se om det finns tydliga geografiska skillnader när det gäller skolans IT-utveckling. För att kunna göra jämförelsen anges längst ner i varje tabell ett rankningsvärde för respektive geografisk region. Detta värde anger i vilken ordning regionen hamnar i det aktuella frågeområdet. Rankning 1 innebär högsta (eller bästa) rankningen, medan rankning 7 innebär lägsta (eller sämsta) rankningen. Rankningsvärdet är beräknat utifrån en standardisering av svarsandelarna, vilket innebär att frågeställningarna emellan jämförs på lika villkor. Anledningen är att en frågeställning där svarsandelarna är exempelvis 10 procent ska jämföras med en frågeställning där svarsandelarna är 90 procent, och då den procentuella skillnaden (ej räknat i procentenheter) mellan 90 och 80 procent är mindre än den procentuella skillnaden mellan 10 och 20 procent så standardiseras värdena. Eftersom rankningsvärdet fås fram genom en matematisk beräkning, kan det inte enkelt räknas ut genom att de synliga värdena i respektive tabell summeras. Undersökningen av de geografiska skillnaderna visar att det är de tre storstadsregionerna som ligger i topp. Skolorna i dessa regioner har bättre ITplanering, större användning av IT och högre IT-kompetens bland skolledarna. De regioner som ligger sämst till är kommunkategorierna tätbygd och glesbygd, det vill säga befolkningsmässigt små kommuner. I dessa regioner värderar skolledarna sin egen kompetens som låg och även deltagandet i utveckling av IT och användningen av IT anses vara låg.