Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?"

Transkript

1 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) , och de som inte gjorde det. Knappt hälften av lärarna i undersökningen har deltagit i ITiS och av dessa uppger drygt sex av tio att deras sätt att arbeta med IT har påverkats av deltagandet. De tydligaste skillnaderna som finns mellan lärare som deltagit i ITiS och lärare som inte deltagit är framför allt att ITiS-lärare: är mer positiva till att använda IT i undervisningen oftare använder datorn i undervisningen, utanför lektionstid i skolan samt i hemmet kopplat till skolarbetet oftare använder internet i undervisningen tycker att de har större nytta av datorn som pedagogiskt verktyg oftare använder e-post hemma till arbetsrelaterade uppgifter. figur 7.1 Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? Lärare. Procent. Knappt hälften av lärarna (47 procent) har varit med i ITiS. Jämfört med tidigare mätningar har andelen lärare som varit med i ITiS minskat. Eftersom satsningen avslutades 2002 anger inga lärare 2003 och 2004 att de är med i ITiS.

2 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 86 figur 7.2 Både grundskollärare och gymnasielärare som deltagit i ITiS ser i större utsträckning att de har nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen än lärare som inte deltagit. Av lärare som deltagit i ITiS svarar 53 procent av grundskollärarna och 66 procent av gymnasielärarna att de har mycket eller ganska stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. figur 7.3 Grundskollärare som deltagit i ITiS är mer positiva till att använda IT i undervisningen än grundskollärare som inte deltagit i ITiS, 86 procent respektive 78 procent är positiva. Bland gymnasielärare är det dock ingen större skillnad i inställningen till att använda IT i undervisningen mellan dem som varit med i ITiS och dem som inte varit det.

3 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 87 figur 7.4 Lärare som deltagit i ITiS tenderar att vara mer positiva till att använda internet i undervisningen än lärare som inte deltagit. Detta gäller både i grundskolan och i gymnasieskolan. Bland grundskollärarna är 74 procent av dem som deltagit i ITiS positiva, jämfört med 70 procent bland dem som inte deltagit i ITiS. Bland gymnasielärarna är 79 procent av dem som deltagit i ITiS positiva, jämfört med 74 procent bland dem som inte deltagit. figur 7.5 Internet och elevers källkritik uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Tycker du att internet har ökat eller minskat elevernas medvetenhet kring källkritik? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Ökat medvetenheten Minskat medvetenheten Vet ej Lärare som deltagit i ITiS anser i högre utsträckning att internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik (49 procent av grundskollärarna och 59 procent av gymnasielärarna) än de lärare som inte deltagit i ITiS.

4 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 88 figur 7.6 Anser du att ditt sätt att arbeta med IT i dag har påverkats av att du deltagit i ITiS? Lärare som deltagit i ITiS. Procent. Knappt två tredjedelar (63 procent) av de lärare som varit med i ITiS anser att deras sätt att arbeta med IT i dag har påverkats av det faktum att de deltagit i ITiS, medan en tredjedel (33 procent) menar att det inte påverkats. Grundskollärare som deltagit i ITiS anser i högre grad att deltagandet haft effekt på deras sätt att arbeta med IT, 69 procent av grundskollärarna och 56 procent av gymnasielärarna anger detta. figur 7.7 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Grundskollärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning datorn dagligen på lektionstid (27 procent) än grundskollärare som inte deltagit i ITiS (17 procent). Skillnaden är inte lika tydlig på gymnasieskolan, dock är det värt att notera att gymnasielärare som inte har deltagit i ITiS i högre utsträckning svarar att de aldrig använder datorn på lektionstid.

5 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 89 figur 7.8 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du datorn utanför lektionstid i skolan? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Grundskollärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning datorn dagligen utanför lektionstid i skolan (77 procent) jämfört med grundskollärare inte deltagit i ITiS (64 procent). figur 7.9 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du datorn hemma med koppling till skolan? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Grundskollärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning datorn dagligen hemma med koppling till skolan (26 procent), än grundskollärare som inte deltagit i ITiS (17 procent). Bland gymnasielärarna som deltagit i ITiS är siffran 29 procent, medan motsvarande siffra för gymnasielärare som inte deltagit i ITiS är 23 procent.

6 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 90 figur 7.10 Internetanvändning i undervisningen uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du internet i undervisningen? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Lärare som deltagit i ITiS, i både grund- och gymnasieskolan, använder i högre utsträckning internet i undervisningen än de lärare som inte deltagit. Särskilt tydliga blir skillnaderna om man jämför dem som aldrig använder internet i undervisningen. En tredjedel av grundskollärarna (34 procent) som inte deltagit i ITiS använder aldrig internet i undervisningen. Bland grundskollärare som deltagit i ITiS är siffran 17 procent. figur 7.11 Lärare som använder internet hemma. Procent. I figur 7.11 redovisas hur stor andel som uppgett att de använder internet hemma till att skicka e-post med koppling till skolan (jämför med figur 3.12). Lärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning internet hemma för att skicka e-post med koppling till skolan än lärare som inte deltagit i ITiS. Bland grundskollärare är det 80 procent av dem som deltagit i ITiS som gör detta jämfört med 70 procent av dem som inte deltagit i ITiS. Bland gymnasielärarna är siffran 82 procent för dem som deltagit i ITiS och 68 procent för dem som inte deltagit.

7 91 8 Skolledare och IT-planering Frågorna som redovisas i detta kapitel behandlar administration, kompetens och support kring IT i skolan, framför allt kopplat till skolledarens roll. Vissa av frågorna har bara ställts i 2004 års undersökning, vilket innebär att jämförelse över tiden inte kan göras. Däremot jämförs skolledarnas svar med avseende på ålder, gymnasieskola eller grundskola och för kommunala respektive fristående skolor, vilket redovisas då intressanta skillnader uppträder. Skolledarna anser att deras egen IT-kompetens är mycket viktig för att kunna leda det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan. En stor del av skolledarna uppger också att de har stort behov av kompetensutveckling inom IT-området. Många bedömer sin egen kompetens som låg när det gäller beställning och drift av IT. Samtidigt uppger runt hälften av skolledarna att deras kompetens när det gäller den pedagogiska och administrativa användningen av IT är hög. Nära nio av tio skolledare anser att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan. Äldre skolledare anser i något högre utsträckning att fortsatt utveckling av användningen av IT i skolan är viktig för skolans måluppfyllelse. Knappt en tredjedel av skolledarna i kommunala skolor uppger att det finns en fungerande och styrande IT-plan i kommunen för införskaffande av ITutrustning och programvara till skolan, vilket är en minskning jämfört med För nära en fjärdedel av skolledarna gäller att en sådan IT-plan saknas helt. När frågan ställs om det finns en finansierad plan är det ännu fler som anger att en sådan saknas: 37 procent. Drygt hälften av skolledarna uppger att behovet av IT-investeringar är stort. Vad gäller planer för lärarnas kompetensutveckling kring IT är det nära hälften av skolledarna i kommunala skolor som anger att en sådan plan saknas i deras kommun. Det är en tydlig ökning jämfört med Över hälften av skolledarna anger att IT används på deras skola för administrativa uppgifter, till exempel frånvarohantering. Skolledare på gymnasiet anger i betydligt högre utsträckning att IT används för detta och andra syften. Skolledare på grundskolan uppger dock i högre utsträckning att IT används i kontakten med elevernas föräldrar.

8 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 92 figur 8.1 Hur viktig anser du att din IT-kompetens är för att du ska kunna leda det fortsatta utvecklingsarbetet på din skola? Skolledare. Procent. Mer än fyra av fem skolledare (81 procent) anser att deras egen IT-kompetens är viktig för att leda det fortsatta utvecklingsarbetet på den egna skolan: 38 procent svarar mycket viktigt och 43 procent svarar ganska viktigt. Endast 7 procent av skolledarna tycker att det är oviktigt. Det är ingen större skillnad mellan skolledare på grundskolan och skolledare på gymnasieskolan. figur 8.2 Hur viktigt anser du det är för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan? Skolledare. Procent. Nästan nio av tio skolledare (87 procent) anser att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan (49 procent anger mycket viktigt och 38 procent anger ganska viktigt ). Endast 3 procent av skolledarna tycker att det är oviktigt. Jämfört med 2003 års mätning är det ingen större skillnad på andelen skolledare som anser det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT på skolan. Både skolledare i gymnasieskolan och grundskolan anser att fortsatt utveckling av användningen av IT i skolan är viktig för skolans måluppfyllelse: 84 procent av skolledarna på grundskolan anser att den är ganska eller mycket viktig. Av skolledarna i gymnasieskolan anger 88 procent att den är ganska eller mycket viktig.

9 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 93 figur 8.3 Skolledare som är 60 år eller äldre anser i särskilt hög utsträckning att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan: 92 procent tycker att det är mycket eller ganska viktigt. Av skolledarna som är yngre än 50 år anger 83 procent att det är mycket eller ganska viktigt. figur 8.4 Har din kommun en långsiktig plan för införskaffande av IT-utrustning och programvara på din skola? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Drygt tre av tio skolledare (31 procent) på kommunala skolor anger att deras kommun har en IT-plan för deras skola som är i bruk och är styrande för införskaffandet av IT-utrustning och programvara. Knappt en av fyra (24 procent) uppger att det finns en IT-plan som är delvis styrande, medan nästan lika många (23 procent) uppger att IT-plan saknas.

10 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 94 Jämfört med 2003 är det en lägre andel som anger att det finns en styrande IT-plan och samtidigt är det en högre andel skolledare som uppger att IT-plan saknas. Bägge dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Det är vanligare att gymnasieskolor saknar IT-plan jämfört med grundskolor. Av skolledarna på gymnasieskolan uppger 29 procent att IT-plan saknas, medan motsvarande siffra för skolledare på grundskolan är 17 procent. Dock är det i princip en lika stor andel skolledare på grundskolan som på gymnasieskolan som anger att det finns en styrande IT-plan 33 procent skolledare på grundskolan och 30 procent skolledare på gymnasieskolan. figur 8.5 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller långsiktig finansiering av skolans IT-utrustning och programvara? Skolledare, kommunala skolor. Procent. En knapp fjärdedel (24 procent) av skolledarna anger att det finns en heltäckande finansieringsplan i deras kommun vad gäller skolans IT-utrustning och programvara. 31 procent anger att en sådan plan delvis finns medan 37 procent uppger att finansieringsplan saknas. Jämfört med 2003 års undersökning är det i princip en lika stor andel som anger att finansieringsplan finns (24 procent i 2004 års mätning jämfört med 23 procent 2003). Det är dock en något högre andel skolledare som anger att en sådan plan saknas 37 procent i 2004 års mätning jämfört med 32 procent 2003.

11 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 95 figur 8.6 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller teknisk drift och support av din skolas IT-utrustning Skolledare, kommunala skolor. Procent. Nästan hälften (49 procent) av skolledarna säger att kommunen och skolan delar på ansvaret för teknisk drift och support av den egna skolans ITutrustning. För nästan fyra av tio (39 procent) av skolledarnas skolor är det kommunen som ansvarar för drift och support, medan 11 procent av skolledarna anger att det är den enskilda skolans ansvar. Jämfört med 2003 är det en högre andel skolledare som uppger att kommunen ansvarar för drift och support 39 procent i 2004 års mätning jämfört med 30 procent figur 8.7 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller teknisk drift och support av din skolas IT-utrustning? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Gymnasieskolor ansvarar i högre utsträckning själva för drift och support av sin IT-utrustning jämfört med grundskolor. Det är vanligare att kommunen och skolan delar på ansvaret för teknisk drift och support av skolans IT-utrustning i grundskolan jämfört i gymnasieskolan.

12 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 96 figur 8.8 Hur fungerar ansvarsfördelningen mellan kommunen och skolan när det gäller den tekniska driften och supporten av din skolas IT-utrustning? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Mycket Mycket braganska braganska bra Mycket Mycket dåligtganska dåligtganska dåligt Två tredjedelar (68 procent) av skolledarna anser att ansvarsfördelningen mellan kommunen och skolan fungerar bra när det gäller den tekniska driften och supporten av skolans IT-utrustning, 15 procent svarar att ansvarsfördelningen fungerar varken bra eller dåligt och 13 procent anser att det fungerar dåligt. Jämfört med 2003 års undersökning är det i princip en lika stor andel skolledare som anser att ansvarsfördelningen fungerar bra 68 procent i 2004 års mätning jämfört med 66 procent figur 8.9 Hur stort är behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning på din skola? Skolledare. Procent. Mycket Mycket stortganska stortganska stort Mycket Mycket litetganska litetganska litet Drygt hälften (53 procent) av skolledarna för kommunala skolor anser att behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är stort. En dryg fjärdedel (26 procent) av dessa skolledare säger att behovet varken är litet eller stort och något färre anger att behovet är litet (19 procent). Skillnaden är stor mellan skolledare i kommunala skolor och i friskolor. Skolledare i friskolor säger i högre utsträckning att deras behov av investeringar i ytterligare IT-utrustning på skolan är litet (38 procent jämfört med 19 procent i kommunala skolor). Drygt tre av tio (31 procent) skolledare i friskolor anger att behovet är stort, jämfört med 53 procent i kommunala skolor. Jämfört med 2003 års undersökning uppger en större andel skolledare, både på kommunala skolor och fristående skolor, att behovet av IT-investeringar är stort.

13 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 97 figur 8.10 Hur stort är behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning på din skola? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Mycket Mycket stortganska stortganska stort Mycket Mycket litetganska litetganska litet Det är en något högre andel av skolledarna på gymnasieskolan som anger att behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är stort jämfört med skolledare på grundskolan (56 procent på gymnasieskolan jämfört med 51 procent på grundskolan). Det är också en något lägre andel skolledare på gymnasieskolan som uppger att behovet är litet (17 procent av skolledarna på gymnasieskolan jämfört med 21 procent på grundskolan). I 2003 års mätning hade skolledare på grundskolan ett större behov av investeringar i ytterligare IT-utrustning än skolledare på gymnasieskolan. figur 8.11 Vad stämmer bäst på din kommun när det gäller fortsättning av lärarnas kompetensutveckling kring IT efter ITiS? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Bara 15 procent av skolledarna anger att det i deras kommun finns en plan för fortsättningen av lärarnas kompetensutveckling kring IT efter ITiS, samt att den är finansierad. Detta är en minskning jämfört med 2003, då 22 procent uppgav att en finansierad plan fanns. I stället har andelen skolledare som uppger att en sådan plan finns men att den ej är finansierad ökat, från 13 procent 2003 till 17 procent Nästan hälften av skolledarna (47 procent) uppger 2004 att plan för kompetensutveckling saknas i deras kommun, vilket är en ökning från 36 procent 2003.

14 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 98 figur 8.12 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller gemensamma stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT, exempelvis genom IT-pedagog, AV-central? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Drygt hälften av skolledarna (55 procent) säger att det finns gemensamma stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT och att dessa har god tillgänglighet. En fjärdedel anger att sådana stödfunktioner finns, men att tillgängligheten är bristfällig. En (1) procent säger att stödfunktioner inte finns men planeras, medan 15 procent anger att stödfunktioner varken finns eller planeras. Jämfört med 2003 är det en något högre andel 2004 som uppger att det finns gemensamma stödfunktioner med god tillgänglighet 55 procent i 2004 års mätning jämfört med 50 procent Andelen skolledare som svarar vet ej har ökat från 3 till 11 procent. figur 8.13 Ange vilkenvilka stödfunktioner som finns för lärare i din kommun. Skolledare som angett att stödfunktioner finns.* Procent.

15 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 99 Den vanligaste typen av stödfunktioner som finns för lärarnas kompetensutveckling kring IT är IT-pedagog/mediepedagog (48 procent). Det är också vanligt med AV-central/mediecentral eller IT-avdelning/ IT-support/helpdesk. figur 8.14 Hur bedömer du din egen kompetens när det gäller att ansvara för beställning och drift av din skolas IT-utrustning och programvara? Skolledare. Procent. Mycket Mycket höghög höghög Mycket Mycket låglåg låglåg En fjärdedel av skolledarna bedömer sin egen kompetens som hög när det gäller att ansvara för beställning och drift av sin skolas IT-utrustning och programvara. Fyra av tio bedömer sin kompetens som varken hög eller låg, medan tre av tio skolledare bedömer sin kompetens som låg. Skolledare som är yngre än 50 år bedömer att deras kompetens är hög i större utsträckning än skolledare som är äldre än 50 år. Det är en större andel skolledare på gymnasieskolan som bedömer sin kompetens som hög jämfört med skolledare på grundskolan. 29 procent av skolledarna på gymnasieskolan bedömer sin kompetens som hög, medan motsvarande siffra för skolledare på grundskolan är 21 procent. Jämfört med 2003 års mätning har andelen skolledare som bedömer sin kompetens som hög minskat från 30 till 25 procent och andelen som bedömer sin kompetens som låg har ökat från 26 till 30 procent. I alla åldersgrupper är det färre som i 2004 års undersökning anger att de har hög kompetens jämfört med 2003.

16 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 100 figur 8.15 Hur bedömer du din egen kompetens när det gäller att ansvara för och stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT på din skola? Skolledare. Procent. Mycket Mycket höghög höghög Mycket Mycket låglåg låglåg Knappt hälften (45 procent) av skolledarna bedömer sin egen kompetens som hög när det gäller att ansvara för och stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT på deras skola. Nästan fyra av tio (37 procent) säger att deras kompetens inom detta område varken är hög eller låg, medan 15 procent av skolledarna bedömer sin kompetens som låg. Skolledare i gymnasieskolan anser i högre utsträckning att deras kompetens inom området är hög. 50 procent av skolledarna på gymnasieskolan bedömer sin egen kompetens vara hög medan motsvarande siffra för skolledarna på grundskolan är 40 procent. Yngre skolledare bedömer sin kompetens som hög i större utsträckning än vad äldre skolledare gör. Jämfört med 2003 års mätning har andelen skolledare som anger att de har hög kompetens minskat från 51 till 45 procent. Minskningen har skett i alla åldersgrupper och i såväl grund- som gymnasieskolan.

17 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 101 figur 8.16 Hur bedömer du din egen kompetens när det gäller att ansvara för och stimulera den administrativa användningen av IT på din skola? Skolledare. Procent. Mycket Mycket höghög höghög Mycket Mycket låglåg låglåg Mer än hälften (55 procent) av skolledarna bedömer den egna kompetensen som hög när det gäller att ansvara för och stimulera den administrativa användningen av IT på sin skola. Knappt tre av tio (28 procent) skolledare anger att deras kompetens inom området varken är hög eller låg, medan 12 procent av skolledarna däremot anser att deras kompetens är låg. Jämfört med 2003 har inga större förändringar skett. Fler skolledare på gymnasieskolan bedömer sin kompetens som hög jämfört med skolledare på grundskolan. Ju yngre skolledarna är, desto fler anger att de har hög kompetens inom detta område. Jämfört med 2003 har i stort sett inga stora förändringar skett när det gäller skolledarnas syn på sin kompetens när det gäller IT för administrativa syften. figur 8.17 Hur bedömer du ditt eget behov av kompetensutveckling inom IT-området? Skolledare. Procent. Mycket Mycket stortganska stortganska stort Mycket Mycket litetganska litetganska litet

18 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 102 Knappt fyra av tio skolledare (38 procent) bedömer att deras eget behov av kompetensutveckling inom IT-området är stort. Nästan lika många (35 procent) säger att deras behov av sådan kompetensutveckling varken är stort eller litet. Drygt en fjärdedel (26 procent) bedömer sitt behov av kompetensutveckling inom IT-området som litet. Skolledare på grundskolan bedömer i något högre utsträckning att deras behov av kompetensutveckling är stort jämfört med skolledare på gymnasieskolan. Skolledare som är yngre än 50 år bedömer i större utsträckning att deras behov av kompetensutveckling inom IT-området är litet jämfört med lärare som är äldre än 50 år. Jämfört med 2003 års undersökning har inga tydliga förändringar skett. figur 8.18 På vilket område är behovet störst av egen kompetensutveckling? Skolledare som svarat att behovet är stort (se figur 8.17).* Procent. De områden som skolledarna anser sig ha behov av kompetensutveckling inom är framför allt presentationer, Powerpoint samt inom området djupare kunskaper/programhantering/använda finesserna bättre.

19 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 103 figur 8.19 Använder ni IT på er skola för att lösa följande uppgifter? Skolledare. Procent. En majoritet (52 procent) av skolledarna uppger att de i hög grad använder IT på sin skola för lärarnas administrativa uppgifter, exempelvis frånvarohantering. Knappt fyra av tio skolledare (39 procent) uppger att de använder IT för att stödja lärarsamarbete, exempelvis digitala arbetsytor eller gemensam lagring av dokument. Det är inte lika vanligt att skolledarna använder IT för att ge möjlighet för föräldrar att uttrycka åsikter och diskutera i digitala forum. Endast 8 procent av skolledarna uppger att det är något skolan gör i hög grad, samtidigt uppger 65 procent att detta är en funktion som saknas på skolan eller inte används alls. figur 8.20 Användning av IT-verktyg för att lösa skolans uppgifter uppdelat på skolform Använder ni IT på er skola för att lösa följande uppgifter? Skolledare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Ja, i hög Ja, i viss Nej, inte Funktionen Vet Ja, i hög Ja, i viss Nej, inte Funktionen Vet grad grad alls saknas ej grad grad alls saknas ej Lärarnas administrativa uppgifter, t.ex. frånvarohantering Olika former av lärarsamarbeten, t.ex. digitala arbetsytor eller gemensam lagring av dokument Kompetensutveckling, t.ex. kurser på nätet, lärplattformar Möjligheter för föräldrar att följa sitt barns arbete, t.ex. genom digitala portfolios Möjligheter för föräldrar att uttrycka åsikter och diskutera i digitala forum Det är generellt vanligare på gymnasieskolan att IT används för att lösa uppgifter som nämns i denna figur. Skillnaden är mest påtaglig när det gäller lärarnas administrativa uppgifter och olika former av IT-stött lärarsamarbete. Värt att notera är att det inte är så stor skillnad mellan grund- och gymnasieskolor när det gäller hur många som svarar att funktionen finns eller ej.

20 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 104 figur 8.21 Tre fjärdedelar av skolledarna anser att IT kan eller skulle kunna användas för att förbättra kontakten med föräldrar. Nästan hälften (46 procent) av skolledarna anser att IT kan eller skulle kunna användas till att öka elevinflytandet och en dryg majoritet (54 procent) anser att IT kan eller skulle kunna användas till att förbättra samarbetet mellan lärarna. Skolledare på grundskolan och gymnasieskolan anser i ungefär lika hög utsträckning att IT kan eller skulle kunna användas för att förbättra kontakterna med föräldrarna: 72 procent av skolledarna på grundskolan instämmer medan motsvarande siffra för skolledare på gymnasieskolan är 78 procent. När det gäller användning av IT för att förbättra elevinflytande och för att förbättra samarbetet mellan lärarna anser skolledare på gymnasieskolan i högre utsträckning att detta är något IT kan eller skulle kunna användas till.

21 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 105 figur 8.22 I hur hög grad använder ni IT i dag för att Skolledare. Procent. Av skolledarna uppger 15 procent att de i hög grad använder IT i dag för att förbättra kontakten med föräldrarna. 9 procent uppger att de använder IT för att förbättra elevinflytandet och 27 procent för att förbättra samarbetet mellan lärarna. Det är vanligare att skolledare på grundskolan i hög grad använder IT för att förbättra kontakterna med föräldrarna jämfört med skolledare på gymnasieskolan. Samtidigt är det vanligare att skolledare på gymnasieskolan uppger att de i hög grad använder IT för att förbättra elevinflytande och för att förbättra samarbetet mellan lärarna.

22 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 106 figur 8.23 Deltar du eller någon annan från din skola i något gemensamt arbete på kommunal nivå, som behandlar Skolledare, kommunala skolor. Procent. Nästan var femte skolledare (20 till 21 procent) deltar själv i något gemensamt arbete på kommunal nivå som behandlar pedagogisk och/eller administrativ utveckling med stöd av IT. Av skolledarna deltar 9 procent själv i något arbete som behandlar IT-relaterade teknik- och infrastrukturfrågor, medan en majoritet (53 procent) uppger att ingen deltar. Det är vanligare att skolledare på grundskolan uppger svarsalternativet ingen deltar jämfört med skolledare på gymnasieskolan.

23 107 9 Geografiska skillnader I 2004 års undersökning har skolledarnas svar kring IT-planering, kompetens med mera, studerats utifrån ett geografiskt perspektiv. Den geografiska indelningen har gjorts enligt SCB:s H-regioner (se nästa sida och bilaga 1). Sveriges kommuner delas där in i sju olika regioner utifrån befolkningens storlek i kommunen eller dess geografiska närhet. Även i 2003 års undersökning gjordes en geografisk analys, men regionerna var färre och större. Årets undersökning ger därför en bättre bild av läget på olika håll i landet. Tabellerna i detta kapitel redovisar ett antal av de frågor som ställts till skolledarna i kapitel 8 samt några frågor från andra kapitel. I tabellerna redovisas inte samtliga svarsalternativ som finns till varje fråga, utan endast andelen skolledare som har valt det svarsalternativ som är det mest positiva eller fördelaktiga med avseende på IT i skolan. Syftet är att kunna göra en jämförelse mellan olika regioner och delar av landet, för att se om det finns tydliga geografiska skillnader när det gäller skolans IT-utveckling. För att kunna göra jämförelsen anges längst ner i varje tabell ett rankningsvärde för respektive geografisk region. Detta värde anger i vilken ordning regionen hamnar i det aktuella frågeområdet. Rankning 1 innebär högsta (eller bästa) rankningen, medan rankning 7 innebär lägsta (eller sämsta) rankningen. Rankningsvärdet är beräknat utifrån en standardisering av svarsandelarna, vilket innebär att frågeställningarna emellan jämförs på lika villkor. Anledningen är att en frågeställning där svarsandelarna är exempelvis 10 procent ska jämföras med en frågeställning där svarsandelarna är 90 procent, och då den procentuella skillnaden (ej räknat i procentenheter) mellan 90 och 80 procent är mindre än den procentuella skillnaden mellan 10 och 20 procent så standardiseras värdena. Eftersom rankningsvärdet fås fram genom en matematisk beräkning, kan det inte enkelt räknas ut genom att de synliga värdena i respektive tabell summeras. Undersökningen av de geografiska skillnaderna visar att det är de tre storstadsregionerna som ligger i topp. Skolorna i dessa regioner har bättre ITplanering, större användning av IT och högre IT-kompetens bland skolledarna. De regioner som ligger sämst till är kommunkategorierna tätbygd och glesbygd, det vill säga befolkningsmässigt små kommuner. I dessa regioner värderar skolledarna sin egen kompetens som låg och även deltagandet i utveckling av IT och användningen av IT anses vara låg.

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40 KK-Stiftelsen Användning och attityder till IT Elever, lärare, skolledare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till IT...5 4. Elever och IT...32 5. Rankinglistor...40

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT 1 Innehåll 1. Förord...3 2. Metodsammanställning...4 3. Användning och attityd till IT...6 4. Elever och IT...34 5. Rankinglistor...38 6. Publiceringsregler...57 2 1. Förord Denna rapport innehåller delar

Läs mer

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 Kund: Lärarförbundet Kontakt: Kristina Stutterheim, Matilda Westerman Datum: 21 juni, 2011 Anna Ragnarsson Senior Research Consultant Tel: +46 8 535 25 892 anna.ragnarsson@novusgroup.se

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2013

Regiongemensam elevenkät 2013 Regiongemensam elevenkät 2013 Totalrapport En undersökning genomförd av Markör Marknad Kommunikation AB Markör AB 1 (23) Uppdrag: Undersökning bland elever/barn vårdnadshavare 2013 Beställare: Göteborgsregionens

Läs mer

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31 KK-Stiftelsen IT-baserade läromedel Elever, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. IT-baserade läromedel...5 4. Skolbok i tiden.23 5. Kollegiet.com 26 6. ITIS 31 7. Publiceringsregler...35

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT... KK-Stiftelsen 2001 med olika familjebakgrunds användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...20

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-06-26 Boindex sjönk till 128,8 första kvartalet 2014 Stigande småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 128,8 första kvartalet

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler...

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler... KK-Stiftelsen 2001 s och flickors datoranvändning, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. s och flickors datoranvändning...5 4. Publiceringsregler...41 2001 Svenska GALLUP 1. Förord

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

Skol-IT-gruppen. IT som redskap i lärandet. ... med övertygelsen att. kommer att vara en prioriterad fråga i samtliga GR-kommuner åren framöver

Skol-IT-gruppen. IT som redskap i lärandet. ... med övertygelsen att. kommer att vara en prioriterad fråga i samtliga GR-kommuner åren framöver Skol-IT-gruppen... med övertygelsen att IT som redskap i lärandet kommer att vara en prioriterad fråga i samtliga GR-kommuner åren framöver Bo-Staffan Josefsson Lars Björn aktuella frågor En-till-en Digital

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18 Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.

Läs mer

Resultat, sammanfattning

Resultat, sammanfattning Resultat, sammanfattning Drygt hälften av bilisterna, 58 procent, som överskred den gällande hastighetsbegränsningen på 30 km/tim. Cirka 3 procent av fordonen körde 51 km/tim eller fortare. Medianhastigheten

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07 Boindex steg till 133,3 fjärde kvartalet 2012 Lägre ränta och högre inkomster förstärkte husköpkraften Hushållens förutsättningar för

Läs mer

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Utvärderingsavdelningen Rapport 0 (115) IT-användning och IT-kompetens i skolan Skolverkets IT-uppföljning 2015 Diarienummer: 2015:00067 Rapport 2 (115) Skolverket

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

om Regiongemensam elevenkät 2014

om Regiongemensam elevenkät 2014 Viktig information till lärare och annan personal om Regiongemensam elevenkät 2014 Sedan 2011 använder 12 av 13 kommuner i Göteborgsregionen samma enkät med syfte att kunna göra jämförelser inom s.k. mjuka

Läs mer

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala

Läs mer

Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 2012-06-29

Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 2012-06-29 Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 0-06-9 Sammanfattning och reflektioner Index, som representerar kundnöjdhet och lojalitet, ligger på 76 både för Q och Q 0, vilket är i linje med tidigare

Läs mer

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015 Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 2.300 personer. Intervjuerna gjordes under januari och. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2013:976 Utkom från trycket den 6 december 2013 utfärdad den 28 november 2013. Regeringen

Läs mer