Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?"

Transkript

1 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) , och de som inte gjorde det. Knappt hälften av lärarna i undersökningen har deltagit i ITiS och av dessa uppger drygt sex av tio att deras sätt att arbeta med IT har påverkats av deltagandet. De tydligaste skillnaderna som finns mellan lärare som deltagit i ITiS och lärare som inte deltagit är framför allt att ITiS-lärare: är mer positiva till att använda IT i undervisningen oftare använder datorn i undervisningen, utanför lektionstid i skolan samt i hemmet kopplat till skolarbetet oftare använder internet i undervisningen tycker att de har större nytta av datorn som pedagogiskt verktyg oftare använder e-post hemma till arbetsrelaterade uppgifter. figur 7.1 Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? Lärare. Procent. Knappt hälften av lärarna (47 procent) har varit med i ITiS. Jämfört med tidigare mätningar har andelen lärare som varit med i ITiS minskat. Eftersom satsningen avslutades 2002 anger inga lärare 2003 och 2004 att de är med i ITiS.

2 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 86 figur 7.2 Både grundskollärare och gymnasielärare som deltagit i ITiS ser i större utsträckning att de har nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen än lärare som inte deltagit. Av lärare som deltagit i ITiS svarar 53 procent av grundskollärarna och 66 procent av gymnasielärarna att de har mycket eller ganska stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. figur 7.3 Grundskollärare som deltagit i ITiS är mer positiva till att använda IT i undervisningen än grundskollärare som inte deltagit i ITiS, 86 procent respektive 78 procent är positiva. Bland gymnasielärare är det dock ingen större skillnad i inställningen till att använda IT i undervisningen mellan dem som varit med i ITiS och dem som inte varit det.

3 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 87 figur 7.4 Lärare som deltagit i ITiS tenderar att vara mer positiva till att använda internet i undervisningen än lärare som inte deltagit. Detta gäller både i grundskolan och i gymnasieskolan. Bland grundskollärarna är 74 procent av dem som deltagit i ITiS positiva, jämfört med 70 procent bland dem som inte deltagit i ITiS. Bland gymnasielärarna är 79 procent av dem som deltagit i ITiS positiva, jämfört med 74 procent bland dem som inte deltagit. figur 7.5 Internet och elevers källkritik uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Tycker du att internet har ökat eller minskat elevernas medvetenhet kring källkritik? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Ökat medvetenheten Minskat medvetenheten Vet ej Lärare som deltagit i ITiS anser i högre utsträckning att internet har ökat elevernas medvetenhet kring källkritik (49 procent av grundskollärarna och 59 procent av gymnasielärarna) än de lärare som inte deltagit i ITiS.

4 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 88 figur 7.6 Anser du att ditt sätt att arbeta med IT i dag har påverkats av att du deltagit i ITiS? Lärare som deltagit i ITiS. Procent. Knappt två tredjedelar (63 procent) av de lärare som varit med i ITiS anser att deras sätt att arbeta med IT i dag har påverkats av det faktum att de deltagit i ITiS, medan en tredjedel (33 procent) menar att det inte påverkats. Grundskollärare som deltagit i ITiS anser i högre grad att deltagandet haft effekt på deras sätt att arbeta med IT, 69 procent av grundskollärarna och 56 procent av gymnasielärarna anger detta. figur 7.7 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Grundskollärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning datorn dagligen på lektionstid (27 procent) än grundskollärare som inte deltagit i ITiS (17 procent). Skillnaden är inte lika tydlig på gymnasieskolan, dock är det värt att notera att gymnasielärare som inte har deltagit i ITiS i högre utsträckning svarar att de aldrig använder datorn på lektionstid.

5 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 89 figur 7.8 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du datorn utanför lektionstid i skolan? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Grundskollärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning datorn dagligen utanför lektionstid i skolan (77 procent) jämfört med grundskollärare inte deltagit i ITiS (64 procent). figur 7.9 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du datorn hemma med koppling till skolan? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Grundskollärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning datorn dagligen hemma med koppling till skolan (26 procent), än grundskollärare som inte deltagit i ITiS (17 procent). Bland gymnasielärarna som deltagit i ITiS är siffran 29 procent, medan motsvarande siffra för gymnasielärare som inte deltagit i ITiS är 23 procent.

6 7 IT I SKOLAN 2004: EFFEKTER AV ITIS 90 figur 7.10 Internetanvändning i undervisningen uppdelat på skolform och deltagande i ITiS Hur ofta använder du internet i undervisningen? Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Har deltagit Har inte del- Totalt Har deltagit Har inte deli ITiS tagit i ITiS i ITiS tagit i ITiS Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Lärare som deltagit i ITiS, i både grund- och gymnasieskolan, använder i högre utsträckning internet i undervisningen än de lärare som inte deltagit. Särskilt tydliga blir skillnaderna om man jämför dem som aldrig använder internet i undervisningen. En tredjedel av grundskollärarna (34 procent) som inte deltagit i ITiS använder aldrig internet i undervisningen. Bland grundskollärare som deltagit i ITiS är siffran 17 procent. figur 7.11 Lärare som använder internet hemma. Procent. I figur 7.11 redovisas hur stor andel som uppgett att de använder internet hemma till att skicka e-post med koppling till skolan (jämför med figur 3.12). Lärare som deltagit i ITiS använder i högre utsträckning internet hemma för att skicka e-post med koppling till skolan än lärare som inte deltagit i ITiS. Bland grundskollärare är det 80 procent av dem som deltagit i ITiS som gör detta jämfört med 70 procent av dem som inte deltagit i ITiS. Bland gymnasielärarna är siffran 82 procent för dem som deltagit i ITiS och 68 procent för dem som inte deltagit.

7 91 8 Skolledare och IT-planering Frågorna som redovisas i detta kapitel behandlar administration, kompetens och support kring IT i skolan, framför allt kopplat till skolledarens roll. Vissa av frågorna har bara ställts i 2004 års undersökning, vilket innebär att jämförelse över tiden inte kan göras. Däremot jämförs skolledarnas svar med avseende på ålder, gymnasieskola eller grundskola och för kommunala respektive fristående skolor, vilket redovisas då intressanta skillnader uppträder. Skolledarna anser att deras egen IT-kompetens är mycket viktig för att kunna leda det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan. En stor del av skolledarna uppger också att de har stort behov av kompetensutveckling inom IT-området. Många bedömer sin egen kompetens som låg när det gäller beställning och drift av IT. Samtidigt uppger runt hälften av skolledarna att deras kompetens när det gäller den pedagogiska och administrativa användningen av IT är hög. Nära nio av tio skolledare anser att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan. Äldre skolledare anser i något högre utsträckning att fortsatt utveckling av användningen av IT i skolan är viktig för skolans måluppfyllelse. Knappt en tredjedel av skolledarna i kommunala skolor uppger att det finns en fungerande och styrande IT-plan i kommunen för införskaffande av ITutrustning och programvara till skolan, vilket är en minskning jämfört med För nära en fjärdedel av skolledarna gäller att en sådan IT-plan saknas helt. När frågan ställs om det finns en finansierad plan är det ännu fler som anger att en sådan saknas: 37 procent. Drygt hälften av skolledarna uppger att behovet av IT-investeringar är stort. Vad gäller planer för lärarnas kompetensutveckling kring IT är det nära hälften av skolledarna i kommunala skolor som anger att en sådan plan saknas i deras kommun. Det är en tydlig ökning jämfört med Över hälften av skolledarna anger att IT används på deras skola för administrativa uppgifter, till exempel frånvarohantering. Skolledare på gymnasiet anger i betydligt högre utsträckning att IT används för detta och andra syften. Skolledare på grundskolan uppger dock i högre utsträckning att IT används i kontakten med elevernas föräldrar.

8 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 92 figur 8.1 Hur viktig anser du att din IT-kompetens är för att du ska kunna leda det fortsatta utvecklingsarbetet på din skola? Skolledare. Procent. Mer än fyra av fem skolledare (81 procent) anser att deras egen IT-kompetens är viktig för att leda det fortsatta utvecklingsarbetet på den egna skolan: 38 procent svarar mycket viktigt och 43 procent svarar ganska viktigt. Endast 7 procent av skolledarna tycker att det är oviktigt. Det är ingen större skillnad mellan skolledare på grundskolan och skolledare på gymnasieskolan. figur 8.2 Hur viktigt anser du det är för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan? Skolledare. Procent. Nästan nio av tio skolledare (87 procent) anser att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan (49 procent anger mycket viktigt och 38 procent anger ganska viktigt ). Endast 3 procent av skolledarna tycker att det är oviktigt. Jämfört med 2003 års mätning är det ingen större skillnad på andelen skolledare som anser det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT på skolan. Både skolledare i gymnasieskolan och grundskolan anser att fortsatt utveckling av användningen av IT i skolan är viktig för skolans måluppfyllelse: 84 procent av skolledarna på grundskolan anser att den är ganska eller mycket viktig. Av skolledarna i gymnasieskolan anger 88 procent att den är ganska eller mycket viktig.

9 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 93 figur 8.3 Skolledare som är 60 år eller äldre anser i särskilt hög utsträckning att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan: 92 procent tycker att det är mycket eller ganska viktigt. Av skolledarna som är yngre än 50 år anger 83 procent att det är mycket eller ganska viktigt. figur 8.4 Har din kommun en långsiktig plan för införskaffande av IT-utrustning och programvara på din skola? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Drygt tre av tio skolledare (31 procent) på kommunala skolor anger att deras kommun har en IT-plan för deras skola som är i bruk och är styrande för införskaffandet av IT-utrustning och programvara. Knappt en av fyra (24 procent) uppger att det finns en IT-plan som är delvis styrande, medan nästan lika många (23 procent) uppger att IT-plan saknas.

10 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 94 Jämfört med 2003 är det en lägre andel som anger att det finns en styrande IT-plan och samtidigt är det en högre andel skolledare som uppger att IT-plan saknas. Bägge dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Det är vanligare att gymnasieskolor saknar IT-plan jämfört med grundskolor. Av skolledarna på gymnasieskolan uppger 29 procent att IT-plan saknas, medan motsvarande siffra för skolledare på grundskolan är 17 procent. Dock är det i princip en lika stor andel skolledare på grundskolan som på gymnasieskolan som anger att det finns en styrande IT-plan 33 procent skolledare på grundskolan och 30 procent skolledare på gymnasieskolan. figur 8.5 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller långsiktig finansiering av skolans IT-utrustning och programvara? Skolledare, kommunala skolor. Procent. En knapp fjärdedel (24 procent) av skolledarna anger att det finns en heltäckande finansieringsplan i deras kommun vad gäller skolans IT-utrustning och programvara. 31 procent anger att en sådan plan delvis finns medan 37 procent uppger att finansieringsplan saknas. Jämfört med 2003 års undersökning är det i princip en lika stor andel som anger att finansieringsplan finns (24 procent i 2004 års mätning jämfört med 23 procent 2003). Det är dock en något högre andel skolledare som anger att en sådan plan saknas 37 procent i 2004 års mätning jämfört med 32 procent 2003.

11 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 95 figur 8.6 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller teknisk drift och support av din skolas IT-utrustning Skolledare, kommunala skolor. Procent. Nästan hälften (49 procent) av skolledarna säger att kommunen och skolan delar på ansvaret för teknisk drift och support av den egna skolans ITutrustning. För nästan fyra av tio (39 procent) av skolledarnas skolor är det kommunen som ansvarar för drift och support, medan 11 procent av skolledarna anger att det är den enskilda skolans ansvar. Jämfört med 2003 är det en högre andel skolledare som uppger att kommunen ansvarar för drift och support 39 procent i 2004 års mätning jämfört med 30 procent figur 8.7 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller teknisk drift och support av din skolas IT-utrustning? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Gymnasieskolor ansvarar i högre utsträckning själva för drift och support av sin IT-utrustning jämfört med grundskolor. Det är vanligare att kommunen och skolan delar på ansvaret för teknisk drift och support av skolans IT-utrustning i grundskolan jämfört i gymnasieskolan.

12 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 96 figur 8.8 Hur fungerar ansvarsfördelningen mellan kommunen och skolan när det gäller den tekniska driften och supporten av din skolas IT-utrustning? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Mycket Mycket braganska braganska bra Mycket Mycket dåligtganska dåligtganska dåligt Två tredjedelar (68 procent) av skolledarna anser att ansvarsfördelningen mellan kommunen och skolan fungerar bra när det gäller den tekniska driften och supporten av skolans IT-utrustning, 15 procent svarar att ansvarsfördelningen fungerar varken bra eller dåligt och 13 procent anser att det fungerar dåligt. Jämfört med 2003 års undersökning är det i princip en lika stor andel skolledare som anser att ansvarsfördelningen fungerar bra 68 procent i 2004 års mätning jämfört med 66 procent figur 8.9 Hur stort är behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning på din skola? Skolledare. Procent. Mycket Mycket stortganska stortganska stort Mycket Mycket litetganska litetganska litet Drygt hälften (53 procent) av skolledarna för kommunala skolor anser att behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är stort. En dryg fjärdedel (26 procent) av dessa skolledare säger att behovet varken är litet eller stort och något färre anger att behovet är litet (19 procent). Skillnaden är stor mellan skolledare i kommunala skolor och i friskolor. Skolledare i friskolor säger i högre utsträckning att deras behov av investeringar i ytterligare IT-utrustning på skolan är litet (38 procent jämfört med 19 procent i kommunala skolor). Drygt tre av tio (31 procent) skolledare i friskolor anger att behovet är stort, jämfört med 53 procent i kommunala skolor. Jämfört med 2003 års undersökning uppger en större andel skolledare, både på kommunala skolor och fristående skolor, att behovet av IT-investeringar är stort.

13 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 97 figur 8.10 Hur stort är behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning på din skola? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Mycket Mycket stortganska stortganska stort Mycket Mycket litetganska litetganska litet Det är en något högre andel av skolledarna på gymnasieskolan som anger att behovet av investeringar i ytterligare IT-utrustning är stort jämfört med skolledare på grundskolan (56 procent på gymnasieskolan jämfört med 51 procent på grundskolan). Det är också en något lägre andel skolledare på gymnasieskolan som uppger att behovet är litet (17 procent av skolledarna på gymnasieskolan jämfört med 21 procent på grundskolan). I 2003 års mätning hade skolledare på grundskolan ett större behov av investeringar i ytterligare IT-utrustning än skolledare på gymnasieskolan. figur 8.11 Vad stämmer bäst på din kommun när det gäller fortsättning av lärarnas kompetensutveckling kring IT efter ITiS? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Bara 15 procent av skolledarna anger att det i deras kommun finns en plan för fortsättningen av lärarnas kompetensutveckling kring IT efter ITiS, samt att den är finansierad. Detta är en minskning jämfört med 2003, då 22 procent uppgav att en finansierad plan fanns. I stället har andelen skolledare som uppger att en sådan plan finns men att den ej är finansierad ökat, från 13 procent 2003 till 17 procent Nästan hälften av skolledarna (47 procent) uppger 2004 att plan för kompetensutveckling saknas i deras kommun, vilket är en ökning från 36 procent 2003.

14 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 98 figur 8.12 Vad stämmer bäst in på din kommun när det gäller gemensamma stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT, exempelvis genom IT-pedagog, AV-central? Skolledare, kommunala skolor. Procent. Drygt hälften av skolledarna (55 procent) säger att det finns gemensamma stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT och att dessa har god tillgänglighet. En fjärdedel anger att sådana stödfunktioner finns, men att tillgängligheten är bristfällig. En (1) procent säger att stödfunktioner inte finns men planeras, medan 15 procent anger att stödfunktioner varken finns eller planeras. Jämfört med 2003 är det en något högre andel 2004 som uppger att det finns gemensamma stödfunktioner med god tillgänglighet 55 procent i 2004 års mätning jämfört med 50 procent Andelen skolledare som svarar vet ej har ökat från 3 till 11 procent. figur 8.13 Ange vilkenvilka stödfunktioner som finns för lärare i din kommun. Skolledare som angett att stödfunktioner finns.* Procent.

15 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 99 Den vanligaste typen av stödfunktioner som finns för lärarnas kompetensutveckling kring IT är IT-pedagog/mediepedagog (48 procent). Det är också vanligt med AV-central/mediecentral eller IT-avdelning/ IT-support/helpdesk. figur 8.14 Hur bedömer du din egen kompetens när det gäller att ansvara för beställning och drift av din skolas IT-utrustning och programvara? Skolledare. Procent. Mycket Mycket höghög höghög Mycket Mycket låglåg låglåg En fjärdedel av skolledarna bedömer sin egen kompetens som hög när det gäller att ansvara för beställning och drift av sin skolas IT-utrustning och programvara. Fyra av tio bedömer sin kompetens som varken hög eller låg, medan tre av tio skolledare bedömer sin kompetens som låg. Skolledare som är yngre än 50 år bedömer att deras kompetens är hög i större utsträckning än skolledare som är äldre än 50 år. Det är en större andel skolledare på gymnasieskolan som bedömer sin kompetens som hög jämfört med skolledare på grundskolan. 29 procent av skolledarna på gymnasieskolan bedömer sin kompetens som hög, medan motsvarande siffra för skolledare på grundskolan är 21 procent. Jämfört med 2003 års mätning har andelen skolledare som bedömer sin kompetens som hög minskat från 30 till 25 procent och andelen som bedömer sin kompetens som låg har ökat från 26 till 30 procent. I alla åldersgrupper är det färre som i 2004 års undersökning anger att de har hög kompetens jämfört med 2003.

16 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 100 figur 8.15 Hur bedömer du din egen kompetens när det gäller att ansvara för och stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT på din skola? Skolledare. Procent. Mycket Mycket höghög höghög Mycket Mycket låglåg låglåg Knappt hälften (45 procent) av skolledarna bedömer sin egen kompetens som hög när det gäller att ansvara för och stimulera lärarnas pedagogiska användning av IT på deras skola. Nästan fyra av tio (37 procent) säger att deras kompetens inom detta område varken är hög eller låg, medan 15 procent av skolledarna bedömer sin kompetens som låg. Skolledare i gymnasieskolan anser i högre utsträckning att deras kompetens inom området är hög. 50 procent av skolledarna på gymnasieskolan bedömer sin egen kompetens vara hög medan motsvarande siffra för skolledarna på grundskolan är 40 procent. Yngre skolledare bedömer sin kompetens som hög i större utsträckning än vad äldre skolledare gör. Jämfört med 2003 års mätning har andelen skolledare som anger att de har hög kompetens minskat från 51 till 45 procent. Minskningen har skett i alla åldersgrupper och i såväl grund- som gymnasieskolan.

17 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 101 figur 8.16 Hur bedömer du din egen kompetens när det gäller att ansvara för och stimulera den administrativa användningen av IT på din skola? Skolledare. Procent. Mycket Mycket höghög höghög Mycket Mycket låglåg låglåg Mer än hälften (55 procent) av skolledarna bedömer den egna kompetensen som hög när det gäller att ansvara för och stimulera den administrativa användningen av IT på sin skola. Knappt tre av tio (28 procent) skolledare anger att deras kompetens inom området varken är hög eller låg, medan 12 procent av skolledarna däremot anser att deras kompetens är låg. Jämfört med 2003 har inga större förändringar skett. Fler skolledare på gymnasieskolan bedömer sin kompetens som hög jämfört med skolledare på grundskolan. Ju yngre skolledarna är, desto fler anger att de har hög kompetens inom detta område. Jämfört med 2003 har i stort sett inga stora förändringar skett när det gäller skolledarnas syn på sin kompetens när det gäller IT för administrativa syften. figur 8.17 Hur bedömer du ditt eget behov av kompetensutveckling inom IT-området? Skolledare. Procent. Mycket Mycket stortganska stortganska stort Mycket Mycket litetganska litetganska litet

18 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 102 Knappt fyra av tio skolledare (38 procent) bedömer att deras eget behov av kompetensutveckling inom IT-området är stort. Nästan lika många (35 procent) säger att deras behov av sådan kompetensutveckling varken är stort eller litet. Drygt en fjärdedel (26 procent) bedömer sitt behov av kompetensutveckling inom IT-området som litet. Skolledare på grundskolan bedömer i något högre utsträckning att deras behov av kompetensutveckling är stort jämfört med skolledare på gymnasieskolan. Skolledare som är yngre än 50 år bedömer i större utsträckning att deras behov av kompetensutveckling inom IT-området är litet jämfört med lärare som är äldre än 50 år. Jämfört med 2003 års undersökning har inga tydliga förändringar skett. figur 8.18 På vilket område är behovet störst av egen kompetensutveckling? Skolledare som svarat att behovet är stort (se figur 8.17).* Procent. De områden som skolledarna anser sig ha behov av kompetensutveckling inom är framför allt presentationer, Powerpoint samt inom området djupare kunskaper/programhantering/använda finesserna bättre.

19 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 103 figur 8.19 Använder ni IT på er skola för att lösa följande uppgifter? Skolledare. Procent. En majoritet (52 procent) av skolledarna uppger att de i hög grad använder IT på sin skola för lärarnas administrativa uppgifter, exempelvis frånvarohantering. Knappt fyra av tio skolledare (39 procent) uppger att de använder IT för att stödja lärarsamarbete, exempelvis digitala arbetsytor eller gemensam lagring av dokument. Det är inte lika vanligt att skolledarna använder IT för att ge möjlighet för föräldrar att uttrycka åsikter och diskutera i digitala forum. Endast 8 procent av skolledarna uppger att det är något skolan gör i hög grad, samtidigt uppger 65 procent att detta är en funktion som saknas på skolan eller inte används alls. figur 8.20 Användning av IT-verktyg för att lösa skolans uppgifter uppdelat på skolform Använder ni IT på er skola för att lösa följande uppgifter? Skolledare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Ja, i hög Ja, i viss Nej, inte Funktionen Vet Ja, i hög Ja, i viss Nej, inte Funktionen Vet grad grad alls saknas ej grad grad alls saknas ej Lärarnas administrativa uppgifter, t.ex. frånvarohantering Olika former av lärarsamarbeten, t.ex. digitala arbetsytor eller gemensam lagring av dokument Kompetensutveckling, t.ex. kurser på nätet, lärplattformar Möjligheter för föräldrar att följa sitt barns arbete, t.ex. genom digitala portfolios Möjligheter för föräldrar att uttrycka åsikter och diskutera i digitala forum Det är generellt vanligare på gymnasieskolan att IT används för att lösa uppgifter som nämns i denna figur. Skillnaden är mest påtaglig när det gäller lärarnas administrativa uppgifter och olika former av IT-stött lärarsamarbete. Värt att notera är att det inte är så stor skillnad mellan grund- och gymnasieskolor när det gäller hur många som svarar att funktionen finns eller ej.

20 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 104 figur 8.21 Tre fjärdedelar av skolledarna anser att IT kan eller skulle kunna användas för att förbättra kontakten med föräldrar. Nästan hälften (46 procent) av skolledarna anser att IT kan eller skulle kunna användas till att öka elevinflytandet och en dryg majoritet (54 procent) anser att IT kan eller skulle kunna användas till att förbättra samarbetet mellan lärarna. Skolledare på grundskolan och gymnasieskolan anser i ungefär lika hög utsträckning att IT kan eller skulle kunna användas för att förbättra kontakterna med föräldrarna: 72 procent av skolledarna på grundskolan instämmer medan motsvarande siffra för skolledare på gymnasieskolan är 78 procent. När det gäller användning av IT för att förbättra elevinflytande och för att förbättra samarbetet mellan lärarna anser skolledare på gymnasieskolan i högre utsträckning att detta är något IT kan eller skulle kunna användas till.

21 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 105 figur 8.22 I hur hög grad använder ni IT i dag för att Skolledare. Procent. Av skolledarna uppger 15 procent att de i hög grad använder IT i dag för att förbättra kontakten med föräldrarna. 9 procent uppger att de använder IT för att förbättra elevinflytandet och 27 procent för att förbättra samarbetet mellan lärarna. Det är vanligare att skolledare på grundskolan i hög grad använder IT för att förbättra kontakterna med föräldrarna jämfört med skolledare på gymnasieskolan. Samtidigt är det vanligare att skolledare på gymnasieskolan uppger att de i hög grad använder IT för att förbättra elevinflytande och för att förbättra samarbetet mellan lärarna.

22 8 IT I SKOLAN 2004: SKOLLEDARE OCH IT-PLANERING 106 figur 8.23 Deltar du eller någon annan från din skola i något gemensamt arbete på kommunal nivå, som behandlar Skolledare, kommunala skolor. Procent. Nästan var femte skolledare (20 till 21 procent) deltar själv i något gemensamt arbete på kommunal nivå som behandlar pedagogisk och/eller administrativ utveckling med stöd av IT. Av skolledarna deltar 9 procent själv i något arbete som behandlar IT-relaterade teknik- och infrastrukturfrågor, medan en majoritet (53 procent) uppger att ingen deltar. Det är vanligare att skolledare på grundskolan uppger svarsalternativet ingen deltar jämfört med skolledare på gymnasieskolan.

23 107 9 Geografiska skillnader I 2004 års undersökning har skolledarnas svar kring IT-planering, kompetens med mera, studerats utifrån ett geografiskt perspektiv. Den geografiska indelningen har gjorts enligt SCB:s H-regioner (se nästa sida och bilaga 1). Sveriges kommuner delas där in i sju olika regioner utifrån befolkningens storlek i kommunen eller dess geografiska närhet. Även i 2003 års undersökning gjordes en geografisk analys, men regionerna var färre och större. Årets undersökning ger därför en bättre bild av läget på olika håll i landet. Tabellerna i detta kapitel redovisar ett antal av de frågor som ställts till skolledarna i kapitel 8 samt några frågor från andra kapitel. I tabellerna redovisas inte samtliga svarsalternativ som finns till varje fråga, utan endast andelen skolledare som har valt det svarsalternativ som är det mest positiva eller fördelaktiga med avseende på IT i skolan. Syftet är att kunna göra en jämförelse mellan olika regioner och delar av landet, för att se om det finns tydliga geografiska skillnader när det gäller skolans IT-utveckling. För att kunna göra jämförelsen anges längst ner i varje tabell ett rankningsvärde för respektive geografisk region. Detta värde anger i vilken ordning regionen hamnar i det aktuella frågeområdet. Rankning 1 innebär högsta (eller bästa) rankningen, medan rankning 7 innebär lägsta (eller sämsta) rankningen. Rankningsvärdet är beräknat utifrån en standardisering av svarsandelarna, vilket innebär att frågeställningarna emellan jämförs på lika villkor. Anledningen är att en frågeställning där svarsandelarna är exempelvis 10 procent ska jämföras med en frågeställning där svarsandelarna är 90 procent, och då den procentuella skillnaden (ej räknat i procentenheter) mellan 90 och 80 procent är mindre än den procentuella skillnaden mellan 10 och 20 procent så standardiseras värdena. Eftersom rankningsvärdet fås fram genom en matematisk beräkning, kan det inte enkelt räknas ut genom att de synliga värdena i respektive tabell summeras. Undersökningen av de geografiska skillnaderna visar att det är de tre storstadsregionerna som ligger i topp. Skolorna i dessa regioner har bättre ITplanering, större användning av IT och högre IT-kompetens bland skolledarna. De regioner som ligger sämst till är kommunkategorierna tätbygd och glesbygd, det vill säga befolkningsmässigt små kommuner. I dessa regioner värderar skolledarna sin egen kompetens som låg och även deltagandet i utveckling av IT och användningen av IT anses vara låg.

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex steg till 146,7 tredje kvartalet 2009 uppgången det senaste året är den största i Boindex historia Boindex steg till 146,7 tredje

Läs mer

Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 2012-06-29

Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 2012-06-29 Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 0-06-9 Sammanfattning och reflektioner Index, som representerar kundnöjdhet och lojalitet, ligger på 76 både för Q och Q 0, vilket är i linje med tidigare

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex sjönk till 116,3 första kvartalet 2012 högre småhuspriser dämpar husköpkraften Boindex uppgick till 116,3 första kvartalet i

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet 2011 lägre räntor och småhuspriser stärker husköpkraften Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet,

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex steg till 114,1 andra kvartalet 2011 lägre huspriser höjer husköpkraften Boindex steg till 114,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex steg till 126,6 andra kvartalet 2012 Lägre räntor och småhuspriser ökar husköpkraften Hushållens förutsättningar för att köpa

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 2014-05-05 1 (17) Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex steg till 142,0 andra kvartalet 2009 husköpkraften har stärkts till tidigare höga nivåer Boindex steg till 142,0 andra kvartalet,

Läs mer

Skolundersökning 2012 Elevenkät. Göteborgsregionen Resultat

Skolundersökning 2012 Elevenkät. Göteborgsregionen Resultat Skolundersökning 2012 Elevenkät Göteborgsregionen Resultat Innehåll Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Metod och omfattning Genomförande Svarsfrekvens Liten ordlista Läsanvisning Resultat Årskurs

Läs mer

Brukarundersökning 2015, årskurs 2

Brukarundersökning 2015, årskurs 2 , årskurs 2 Brukarundersökningen är en digital enkät som genomförs varje år i i Göteborgsregionens övriga kommuner. Enkäten skickades ut till vårdnadshavare elever i årskurs 2, 5 8 på alla grundskolor

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Resultat, sammanfattning

Resultat, sammanfattning Resultat, sammanfattning Drygt hälften av bilisterna, 58 procent, som överskred den gällande hastighetsbegränsningen på 30 km/tim. Cirka 3 procent av fordonen körde 51 km/tim eller fortare. Medianhastigheten

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Innehåll IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter 1. Om IT-planen... 2 Inledning... 2 Syfte... 2 Vision... 2 2. Verksamhet och arbetsformer... 2 Pedagogik... 2... 2 Elevernas IT-kompetens

Läs mer

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning GR Utbildning 2012-06-27 Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning Informationen gäller definitivantagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör antagning till 27

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

IT i lärarutbildningen

IT i lärarutbildningen IT i lärarutbildningen attityder, användande och kunnande bland lärarutbildare och studenter 2004 Utförd av: Metamatrix Development & Consulting AB 2004-11-24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metod

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Bygglovalliansen kundundersökning 2013 16 deltagande kommuner

Bygglovalliansen kundundersökning 2013 16 deltagande kommuner Bygglovalliansen kundundersökning deltagande kommuner Foto: Daniel Hertzell . INNEHÅLL Innehåll Teknisk beskrivning: Kundenkät... Metod och genomförande... Om rapporten... Resultatsammanfattning samtliga

Läs mer

Bygglovalliansen kundundersökning 2013 16 deltagande kommuner

Bygglovalliansen kundundersökning 2013 16 deltagande kommuner Bygglovalliansen kundundersökning deltagande kommuner Foto: Daniel Hertzell . INNEHÅLL Innehåll Teknisk beskrivning: Kundenkät... Metod och genomförande... Om rapporten... Resultatsammanfattning samtliga

Läs mer

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnader för sista levnadsåret Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnad per brukare Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg Underlag för jämförelser, verksamhetsplanering

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Älvdalens kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ARVIDSJAUR Januari 2009 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post SÖDERTÄLJE Januari 2010 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information som vi ger om den statliga

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Utvalda delar för Integritetsforum 2012-03-28

Utvalda delar för Integritetsforum 2012-03-28 Post- och telestyrelsen onsumentundersökning om Internetsäkerhet PS-ER-01: 01-0-1 Per Nellevad Utvalda delar för Integritetsforum 01-0-8 1 akgrund & syfte Ett av PS mål är att verka för en säker elektronisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post GRUMS Januari 2009 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

Utländsk bakgrund i staten

Utländsk bakgrund i staten Utländsk bakgrund i staten Rapportserie 2008:5 Arbetsgivarverket Utländsk bakgrund i staten år 2007 2008-10-16 Dnr: 0809-0486 Innehåll Utländsk bakgrund i staten år 2007 3 Sammanfattning 3 Statistik

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer