Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006

Transkript

1 Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat i korta drag 3 Förord 7 Läsanvisningar 8 Kapitel 1 Att mäta effekt och indikatorer 11 Kapitel 2 De studerande per utbildning 12 Kapitel 3 Mål med studier 16 Kapitel 4 Nöjd med studier 28 Kapitel 5 Praktik 32 Kapitel 6 Slutförande av utbildning 37 Kapitel 7 Betydelsen av Vuxenutbildningens studier 40 Kapitel 8 Effekten av Vuxenutbildningens studier sett till sysselsättning 49 Kapitel 9 Metod 59 Bilaga Enkätunderlag 60 Om Splitvision Research

3 I korta drag Effektundersökningen gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar är genomförd i form av en enkätundersökning under våren Totalt tillfrågades 397 av Vuxenutbildningens yrkesutbildningsstuderande i Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Undersökningen har en svarsfrekvens på 63%. Syftet med undersökningen har varit att mäta effekten av studierna sett till: Självförsörjning (inklusive högre studier) samt arbetsrotation Nöjdhet Betydelsen av studier Slutförande av studier Mål med studier och måluppfyllelse Effekten av praktik Generella resultat Bland undersökningens deltagare är det fler kvinnor än män som studerar under hösten 2006/våren 2007 (80% vs 20%). Ett tydligt exempel på Vuxenutbildningens bredd vad gäller målgrupp är spridningen av studiebakgrund bland de studerande. Vi kan se att grupperna som har utbildning på gymnasium som högsta avslutade utbildning är i majoritet, procentuellt sett (57%). Därefter är det nästan lika många som har gått på yrkesutbildningar och universitet eller högskola (20%) som har gått färdigt grundskolan (19%). 4% har uppger att de inte har någon tidigare utbildning eller att de har påbörjat grundskolan, men att de inte gick färdigt. Mål med studier 51% har mål som är direkt kopplade till arbete (skaffa ökad kunskap för att kunna byta arbete och för att kunna utvecklas i arbetet samt för att kunna skaffa arbete). 28% har som mål att skaffa en yrkesutbildning, se diagram 1. 10% uppger att de studerar på Vuxenutbildningen hösten 2006/våren 2007 med målet att få behörighet för universitetet och högskola eller andra högre studier, exempelvis KY

4 Diagram 1 Huvudsakligt mål med studierna hösten 2006/våren På grund av avrundning blir summan av skaffa kompetens för att kunna byta arbete, för att kunna få arbete samt för att kunna utvecklas i mitt arbete 51%. Skaffa en yrkesutbildning 28% Skaffa kompetens för att kunna byta arbete Skaffa kompetens för att kunna få arbete Skaffa kompetens för att utvecklas i mitt 8% 16% 28% 51% har mål som är direkt kopplade till arbete Få behörighet till universitet och högskola 10% För personlig utveckling Ha ett alternativ till arbetslöshet Skaffa kompetens för att behålla mitt arbete Hade inget tydligt mål Annat 7% <1% har svarat ha ett alternativ till arbetslösheten 1% 1% 1% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Nöjd med studier Nöjdhet mäts på två sätt i rapporten. Dels redovisas hur nöjda de studerande är, dels jämförs vikten av nöjdhet som de studerande har uppgett att de har upplevt. Flest studerande har angett att de är ganska eller absolut nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen (87%). För att kunna mäta skillnaden i nöjdhet när det gäller den individuella upplevelsen har vi viktat värdet (högsta värde är 5). För de olika frågorna ligger de viktade värdena mellan 2,91 och 4,30 (värden över 3,0 innebär ett tydligt positivt värde). Tabell 1 Är du nöjd med din studietid på Vuxenutbildningen? Har du under dina studier på Vuxenutbildningen kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp? Per dem som svarat ja ganska - ja, absolut samt per viktat värde. Ja ganska - ja, absolut Värde Är du nöjd med din studietid på Vuxenutbildningen? Har du under dina studier på Vuxenutbildningen kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp? 87% 4,30 41% 2,91-4 -

5 Praktik De flesta, totalt sett 75%, av de svarande har haft praktik under sina studier. För ett flertal utbildningar är det hela 100% av de studerande som har haft praktik. Det finns även de utbildningsprogram där det är inga eller få som haft praktik. De grupper som framförallt utmärker sig med att i högre omfattning än snittet ha haft praktik under sin utbildning är personer som har annat modersmål än svenska samt personer som är födda Slutförande av utbildning 92% av de studerande fullföljde studierna som de studerade under hösten 2006/våren Vidare fullföljde 3% det mesta av det de planerade att studera. Det var endast 4% som helt avbröt sina studier. Av dessa uppger 2% att de inte kommer att återuppta studierna, medan 1% har svarat att de kommer att fortsätta (vid sammanslagning blir de två grupperna 4%). Betydelsen av Vuxenutbildningens studier Betydelsen mäts på två sätt i rapporten. Dels redovisas hur stor eller mycket stor betydelse de studerande anser att studierna har haft för dem per betydelsefråga, dels jämförs vikten av betydelse som de studerande har uppgett att de har upplevt. Det som flest studerande har uppgett är att Vuxenutbildningens studier har stor eller mycket stor betydelse för dem när det gäller att tro mer på sig själva (69%). För att kunna mäta skillnaden i betydelse när det gäller den individuella upplevelsen har vi viktat värdet (högsta värde är 5). För de olika frågorna ligger de viktade värdena mellan 3,54 och 3,90 (värden över 3,0 innebär ett tydligt positivt värde). Tabell 2 Betydelsen av studierna på Vuxenutbildningen när det gäller Per dem som svarat stor eller mycket stor betydelse samt per viktat värde. Betydelsen av Vuxenutbildningens studier när det gäller Stor eller mycket stor betydelse Värde att tro mer på sig själv 69% 3,90 att utvecklas i arbetet 66% 3,75 att få arbete 61% 3,54-5 -

6 Effekt sett till sysselsättning De tre vanligaste sysselsättningarna våren 2008 är: Arbete (51%) Eftergymnasiala studier, exempelvis påbyggnadsutbildning, KYutbildning eller högskola eller universitet (18%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd (12%) Se diagram 2 nedan. Diagram 2 Främsta sysselsättning våren 2008 samt främsta sysselsättning ett halvår innan studierna vid Vuxenutbildningen. Annat Sjukskriven Föräldraledig Studerar Studerar på högskola eller universitet Studerar andra studier (till exempel folkhögskola eller KY) Studerar påbyggnadsutbildning Studerar grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning I arbetsmarknadsåtgärd Arbetssökande Egenföretagare Anställd 0% 4% 5% 2% 6% 1% 2% 1% 2% 4% 4% 8% 7% 9% 12% 11% 18% Sysselsättning halvåret innan studierna Sysselsättning våren 2008 Eftergymnasial utb. samt högskola & universitets studier 18%, våren 2008 Samtliga studieformer 26%, våren % var arbetssökande eller i åtgärd våren 2008 & ett halvår innan studier var det 20% 51% 51% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Arbetsrotation Av dem som var i arbete ett halvår innan studierna (51%) är 62% åter i arbete våren Av dessa är det 44% som återgått till sin tidigare arbetsgivare. Av dessa som återgått till sin tidigare arbetsgivare har 28% fått nya arbetsuppgifter och 72% har återgått till det de gjorde innan sina studier vid Vuxenutbildningen

7 Förord På uppdrag av GR Utbildning (Peter Holmström och Helena Jonsson) har Splitvision Research fått förmånen att genomföra en effektstudie över vad de studerande på de gemensamma yrkesutbildningarna har upplevt för nytta med sina Vuxenutbildningsstudier. Syftet med undersökningen är att se vilka effekter som Vuxenutbildningsstudierna har för de studerande och därmed också för samhället. Resultatet från denna undersökning visar på generella drag. Studien är en hård studie såtillvida att den enbart analyserar siffror. Man får dock inte glömma att det bakom dessa siffror finns många människor, åsikter och livsöden. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge att undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning. Rapporten finns att tillgå hos: GR Utbildning, Helena Jonsson, Gårdavägen 2, Box 5073, Göteborg, , helena.jonsson@grkom.se Vi vill tacka alla som har besvarat och skickat in enkäterna för denna undersöknings räkning. Göteborg, den 27 mars 2008 Splitvision Research - 7 -

8 Läsanvisningar Vi vill här ge lite råd inför läsningen av rapporten. Utformningen av rapporten har gjorts med tanke på Er som arbetar med Vuxenutbildningen och/eller snabbt vill kunna ta till Er resultatet av undersökningen. Tanken är att rapporten ska kunna läsas i den ordning som passar Er bäst. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika kapitel. Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning fungerar samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom GR Utbildning. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa siffror och diagram utifrån att de ger Er en fingervisning om vilka tendenser som råder. Gruppen som har läst GR-gemensamma yrkesutbildningar omfattar 397 elever och med en svarsfrekvens på 63% (vilket är en hög svarsfrekvens) blir gruppen som undersökningen baserar sig på 249 personer. Resultat för gruppen i sin helhet kan redovisas med statistisk säkerhet. Även de flesta frågor nedbrutna per bakgrundsdata (se diagram på nästa sida) kan redovisas med statistisk säkerhet. Genom att yrkesutbildningarna är många är det däremot svårt att redovisa resultat per utbildningsnivå med statistisk säkerhet. Vi har på flera ställen i rapporten valt att redovisa statistik per utbildning, trots att inte statistisk säkerhet råder. Vi har gjort detta mot bakgrund av att vi vet att det är viktigt för er som arbetar med dessa frågor att kunna se resultat per utbildning och då vi vet att ni redan besitter förkunskaper för att kunna sätta dessa grupper i sin rätta kontext. Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt), dels per grupp (se nedan). Frekvenstabeller och korstabeller finns att tillgå i separat bilaga

9 Diagram I regnbågsdiagrammen redovisas respektive fråga med utgångspunkt från olika bakgrundsvariabler (kön, födelseår, modersmål samt högsta avslutad utbildning före studierna vid Vuxenutbildningen). Stapeln för samtliga redovisar frekvensen, vilket utgör snittet för frågan. I exempel 1 nedan kan vi se att 16% av samtliga svarade på denna fråga (exempelvis att deras studiemål var att skaffa kompetens för att få arbete). Följande grupper har i hög omfattning angett detta mål: vi kan utläsa att 23% av de studerande födda och 23% av de studerande med annat modersmål än svenska uppger detta mål. Vi kan även utläsa att 22% bland personer med universitet eller högskola som högsta avslutade utbildning innan studierna vid Vuxenutbildningen har detta som mål. Exempel på regnbågsdiagram som används i rapporten. Grundskola (färdig eller påbörjad) som Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta Universitet eller högskola som högsta utb Annat modersmål Svenska 14% 16% 16% 16% 22% 23% Man Kvinna 16% 19% Födda före 66 Samtliga 13% 15% 15% 16% 23% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Begrepp Vuxenutbildningen hos GR Utbildning kommer genomgående i rapporten att benämnas vuxenutbildningen. I bakgrundsvariablerna i regnbågsdiagrammen förekommer: universitet eller högskola som högsta avslutade utbildning, vilket är en sammanslagning av har studerat enstaka kurser på universitet eller högskola samt har gått färdigt utbildning på universitet eller högskola yrkes- eller KY-utbildning/lärling som högsta avslutade utbildning, vilket är en sammanslagning av har gått på en yrkes- eller KYutbildning på en skola samt har gått på utbildning på en arbetsplats för lärlingar grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta avslutade utbildning, vilket är en sammanslagning av började grundskolan, men gick inte färdigt samt har gått färdigt grundskolan - 9 -

10 I rapporten refererar vi till högskolestudier, vilket innebär studier vid högskola och universitet. I rapporten refererar vi till utbildning vilket omfattar undersökningens utbildningar, se tabell 2:1 i kapitel 2. I rapporten refererar vi även till utbildningsinriktning. Här har vi slagit ihop likvärdiga utbildningar, exempelvis Barnskötare i Mölndal och Partille. Nedan följer de utbildningsinriktningar som omfattas av undersökningen: Arbetsledning Barnskötare Hantverk Tandsköterska Kock, restaurang Pedagogisk collegeutbildning Telefonist, receptionist, ekonomiassistent Trädgårdsutbildning Design Entreprenörskap Fotterapeut Friskvårdsterapeut Trafiklärare Förare Handel Personlig assistent Genomgående i rapporten ställs undersökningens resultat mot bakgrundsvariablerna kön, födelseår, modersmål, högsta avslutade utbildning. Dessa kategorier kommer vi löpande benämna grupper

11 Kapitel 1 Att mäta effekt och indikatorer Denna effektundersökning har till syfte att synliggöra de effekter som de GR-gemensamma yrkesutbildningarna har haft för de studerande och för Göteborgsregionen. Grunden till effektstudien är de styrdokument som Vuxenutbildningen är satta att följa på kommunal nivå, nationell nivå (skollagen samt LPF 94) och EU-nivå (Lissabonstrategin). Indikatorer Med en indikator avses mätbara företeelser som visar och indikerar tillstånd i ett större system. Något smått som visar på något stort som Lena Lindgren, docent vid förvaltningshögskolan på Göteborgs universitet har uttryckt det. Enkäten är uppbyggd på sex indikatorområden. Indikatorerna är: Självförsörjning (inklusive högre studier, sysselsättning efter studier) Nöjdhet (helhetsintrycket av studietiden samt ens möjlighet att påverka utbildningsutformning). Sex indikatorer Självförsörjning (inklusive högre studier) samt arbetsrotation Nöjdhet Betydelsen av studier Slutförande av studier Mål med studier och måluppfyllelse Effekten av praktik Betydelsen av studier (när det gäller ökad självkänsla, kunna utvecklas i sitt arbete, att kunna få ett arbete). Slutförande av studier (graden av slutförande av sin utbildning). Mål med studier och måluppfyllelse Praktik (effekten av praktik sett till att erhålla referensperson samt att få arbete genom sin praktik)

12 Kapitel 2 De studerande Denna effektstudie omfattas av studerande på GR-gemensamma yrkesutbildningar, etapp 3. Vuxenutbildningen har en bred målgrupp med en mångfald vad gäller tidigare studieerfarenheter, tidigare arbetslivserfarenheter, var i världen de studerande kommer ifrån, modersmål och ålder. Nedan följer en beskrivning av de studerandes bakgrund. Yrkesutbildningar i undersökningen Bland de yrkesutbildningar som ingår i undersökningen motsvarar fördelningen av svarande på de olika utbildningarna den fördelning av elever som finns på de utvalda yrkesutbildningarna. I tabell 2:1 presenteras de utbildningar som omfattas av undersökningen

13 Tabell 2:1 De utbildningar som omfattas av undersökningen. Totalt skickades förfrågan om att delta i undersökningen ut till 397 före detta studerande. Totalt svarade 249 före detta studerande. Då vi inte har erhållit uppgifter om antal elever per utbildning från samtliga kommuner går det inte att räkna ut andel svarande på 4 av nedanstående utbildningar. Notera att 2 personer ej har svarat på frågan om vilken utbildning de går. Utbildning Antal utskick per utbildning Antal som svarat Arbetsledning % Barnskötare (Mölndal) % Barnskötare (Partille) % Hantverk % Tandsköterska % Kock, restaurang (Gbg) % Andel svarande Kock, Restaurang, storhushåll (Stenungsund) Pedagogisk collegeutbildning Telefonist, receptionist, ekonomiassistent % % % Trädgårdsutbildning % Trädgårdsutbildning, anläggning % Design % Entreprenörskap % Fotterapeut % Friskvårdsterapeut % Handel 1 0 0% Trafiklärare % Förare, buss (Tjörn) % Förare, lastbil (Tjörn) % Förare, entreprenadmaskiner (Ale) % Handel, butik (Härryda) % Personlig assistent (Lerum) % Personlig assistent (Stenungsund) Servicetekniker inom fordon (Gbg) % %

14 Om de svarande En majoritet av de svarande i undersökningen utgörs av kvinnor (80%). 77% av de svarande har svenska som modersmål och 23% har annat modersmål än svenska, se diagram 2:2. 30% av de svarande är födda före 1966, 36% är födda , 13% är födda och 21% är födda , se diagram 2:2. Ett tydligt exempel på Vuxenutbildningens bredd vad gäller målgrupp är spridningen av studiebakgrund bland de studerande. Vi kan se att grupperna som har utbildning på gymnasium som högsta avslutade utbildning är i majoritet, procentuellt sett (57%). Därefter är det nästan lika många som har gått på yrkesutbildningar och universitet eller högskola (20%) som har gått färdigt grundskolan (19%). 4% har uppger att de inte har någon tidigare utbildning eller att de har påbörjat grundskolan, men att de inte gick färdigt, se diagram 2:2. Diagram 2:2 De studerandes bakgrund. Ingen tidigare utb Påbörjad grundskola (ej avslutad) som högsta utb Gått färdigt grundskola som högsta utb Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta utb Enstaka kurs på universitet eller högskola som Universitet eller högskola som högsta utb 2% 2% 10% 7% 3% 19% 57% Annat modersmål Svenska Man Kvinna Födda före 66 23% 20% 21% 13% 36% 30% 77% 80% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

15 35% av de studerande bodde i Göteborg, 17% bodde i Kungälv och 11% bodde i Lerum när de studerade hösten 2006/våren 2007, se diagram 2:3. Diagram 2:3 De studerande per kommun. Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Göteborg Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Annan kommun 1% 2% 1% 3% 5% 6% 4% 7% 7% <1% bodde i Alingsås 11% 17% <1% bodde i Mölndal 35% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Ser vi till vad de studerande gjorde halvåret innan de började studera är det 12% som redan var i studier. 53% var anställda eller egenföretagare halvåret innan studierna, 20% var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, 6% var föräldralediga, 5% var sjukskrivna och 4% uppger att de gjorde annat. För mer information, se kapitel 8 om Effekten av Vuxenutbildningens studier sett till sysselsättning

16 Kapitel 3 Mål med studier I detta kapitel kommer effekten av studierna vid Vuxenutbildningen att presenteras utifrån de studerandes huvudsakliga mål med studierna hösten 2006/våren Notera att svaren utgör vad de studerande har svarat i efterhand att de hade som mål med sina studier hösten 2006/våren Resultatet är baserat på följande mål: Skaffa en yrkesutbildning Skaffa kompetens för att kunna byta arbete Skaffa kompetens för att kunna få arbete Få behörighet till universitet och högskola Skaffa kompetens för att utvecklas i arbetet För personlig utveckling För att ha ett alternativ till arbetslösheten Skaffa kompetens för att behålla arbetet Hade inget tydligt mål Annat mål Mål med studier hösten 2006/våren % har mål som är direkt kopplade till arbete (skaffa ökad kunskap för att kunna byta arbete och för att kunna utvecklas i arbetet samt för att kunna skaffa arbete). 28% har som mål att skaffa en yrkesutbildning, se diagram 3:1. 10% uppger att de studerar på Vuxenutbildningen hösten 2006/våren 2007 med målet att få behörighet för universitetet och högskola eller andra högre studier, exempelvis KY. 51% har mål som är direkt kopplade till arbete. 10% har som mål att studera vidare

17 Diagram 3:1 Huvudsakligt mål med studierna hösten 2006/våren På grund av avrundning blir summan av skaffa kompetens för att kunna byta arbete, för att kunna få arbete samt för att kunna utvecklas i mitt arbete 51%. Skaffa en yrkesutbildning 28% Skaffa kompetens för att kunna byta arbete Skaffa kompetens för att kunna få arbete Skaffa kompetens för att utvecklas i mitt arbete 8% 16% 28% 51% har mål som är direkt kopplade till arbete Få behörighet till universitet och högskola eller 10% För personlig utveckling Ha ett alternativ till arbetslöshet Skaffa kompetens för att behålla mitt arbete Hade inget tydligt mål Annat 7% <1% har svarat ha ett alternativ till arbetslösheten 1% 1% 1% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% I tabell 3:1a-3:1c nedan presenteras de främsta huvudsakliga målen med studierna per respektive utbildning. Notera att statistisk säkerhet ej råder för dessa grupper, då antalet svarande per grupp är för få

18 Tabell 3:1a Främsta huvudsakliga målen med studierna. Per utbildning. * = Statistisk säkerhet råder ej för dessa grupper, då antalet svarande/elever är för få. Utbildning Främsta huvudsakliga målen med studierna. Kommentar Per utbildning. Procent. *Arbetsledning Skaffa kompetens för att kunna byta arbete (33%) Liten grupp. Av 6 studerande nämns 5 olika mål med studier. *Barnskötare (Mölndal) Skaffa en yrkesutbildning (57%) Skaffa kompetens för att kunna få arbete (21%) Liten grupp. Av 14 studerande nämns 5 olika mål med studier. *Barnskötare (Partille) Skaffa en yrkesutbildning (40%) Liten grupp. Av 10 studerande nämns 5 olika mål med studier. *Hantverk Skaffa en yrkesutbildning (36%) Liten grupp. Av 11 studerande nämns 5 olika mål med studier. *Tandsköterska Skaffa kompetens för att kunna byta arbete (46%) Skaffa en yrkesutbildning (31%) *Kock, restaurang (Gbg) Skaffa kompetens för att kunna få arbete (31%) *Kock, Restaurang, storhushåll (Stenungsund) Skaffa en yrkesutbildning (26%) Skaffa kompetens för att kunna byta arbete (21%) Liten grupp. Av 13 studerande nämns 5 olika mål med studier. Av 19 studerande nämns 5 olika mål med studier. Liten grupp. Av 4 studerande nämns 4 olika mål med studier. *Pedagogisk collegeutbildning Få behörighet till universitet eller högskola (100%) Liten grupp. Av 13 studerande nämns 1 mål med studier

19 Fortsättning Tabell 3:1b Främsta huvudsakliga målen med studierna. Per utbildning. * = Statistisk säkerhet råder ej för dessa grupper, då antalet svarande/elever är för få. Utbildning Telefonist, receptionist, ekonomiassistent Främsta huvudsakliga målen med studierna. Per utbildning. Procent. Skaffa kompetens för att kunna byta arbete (52%) Skaffa kompetens för att kunna få arbete (29%) Kommentar Av 31 studerande nämns 5 olika mål med studier. *Trädgårdsutbildning Skaffa en yrkesutbildning (29%) Få behörighet till universitet eller högskola (21%) Liten grupp. Av 14 studerande nämns 6 olika mål med studier. *Trädgårdsutbildning, anläggning Skaffa kompetens för att kunna byta arbete (40%) Skaffa kompetens för att kunna få arbete (30%) Liten grupp. Av 10 studerande nämns 4 olika mål med studier. *Design Få behörighet till universitet eller högskola (43%) Skaffa en yrkesutbildning (29%) För personlig utveckling (29%) Liten grupp. Av 7 studerande nämns 3 olika mål med studier. *Entreprenörskap För personlig utveckling (60%) Liten grupp. Av 5 studerande nämns 3 olika mål med studier. *Fotterapeut Skaffa kompetens för att kunna byta arbete (44%) Skaffa en yrkesutbildning (39%) *Friskvårdsterapeut Skaffa en yrkesutbildning (42%) Skaffa kompetens för att kunna byta arbete (42%) Av 18 studerande nämns 5 olika mål med studier. Liten grupp. Av 12 studerande nämns 3 olika mål med studier. *Trafiklärare Skaffa en yrkesutbildning (50%) Liten grupp. Av 10 studerande nämns 3 olika mål med studier

20 Fortsättning Tabell 3:1c Främsta huvudsakliga målen med studierna. Per utbildning. * = Statistisk säkerhet råder ej för dessa grupper, då antalet svarande/elever är för få. Utbildning Främsta huvudsakliga målen med studierna. Kommentar Per utbildning. Procent. *Förare, buss (Tjörn) Skaffa en yrkesutbildning (67%) Liten grupp. Av 3 studerande nämns 2 olika mål med studier. *Förare, lastbil (Tjörn) Skaffa kompetens för att kunna byta arbete (40%) Liten grupp. Av 10 studerande nämns 5 olika mål med studier. *Förare, entreprenadmaskiner (Ale) Skaffa kompetens för att kunna byta arbete (67%) Liten grupp. Av 3 studerande nämns 2 olika mål med studier. *Handel, butik (Härryda) Liten grupp. Av 5 studerande nämns 5 olika mål med studier. *Personlig assistent (Lerum) *Personlig assistent (Stenungsund) Skaffa en yrkesutbildning (43%) Skaffa kompetens för att kunna byta arbete (43%) Skaffa kompetens för att kunna få arbete (38%) Skaffa en yrkesutbildning (31%) Liten grupp. Av 7 studerande nämns 3 olika mål med studier. Liten grupp. Av 13 studerande nämns 5 olika mål med studier

21 Nedan presenteras de fyra största målen med studierna: Skaffa en yrkesutbildning Skaffa kompetens för att kunna byta arbete Skaffa kompetens för att kunna få arbete Få behörighet till universitet och högskola Mål: Skaffa en yrkesutbildning 28% uppger att de hade som mål att skaffa en yrkesutbildning. De grupper som i högst omfattning har uppgett att de hade som mål att skaffa en yrkesutbildning är personer födda och studerande som hade universitet och högskola som högsta avslutade utbildning innan studierna på Vuxenutbildningen, se diagram 3:2. De grupper som i låg omfattning har uppgett att de hade som mål att skaffa en yrkesutbildning är personer födda före 1966, se diagram 3:2. Diagram 3:2 Skaffa en yrkesutbildning som huvudsakligt mål med studierna hösten 2006/våren Per bakgrundsvariabler. Grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta utb Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta utb Universitet eller högskola som högsta utb Annat modersmål Svenska 28% 26% 28% 28% 28% 35% Man Kvinna 31% 27% Födda före 66 21% 29% 28% 47% Samtliga 28% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Sett per de utbildningsinriktningar de studerande läste hösten 2006/våren 2007 är det 50% av dem som studerade barnskötare som uppger att de hade som mål att skaffa en yrkesutbildning, se tabell 3:

22 Tabell 3:2 Skaffa en yrkesutbildning som huvudsakligt mål med studierna hösten 2006/våren 2007, per utbildningsinriktning. Notera att endast de utbildningsinriktningar som utgörs av minst 20 personer ingår i denna tabell. Procent Barnskötare 50% Personlig assistent 35% Trädgårdsutbildning 25% Kock - restaurang 22% Telefonist, receptionist, ekonomiassistent 13% Vad de studerande med målet att skaffa en yrkesutbildning gör idag Något färre bland de studerande som hade som mål att skaffa en yrkesutbildning uppger att de är anställda våren 2008 jämfört med snittet (48% vs 51%). Nästan hälften av dem som hade som mål att skaffa en yrkesutbildning, är anställda våren % av de studerande som hade som mål att skaffa en yrkesutbildning uppger att de är anställda våren 2008, 10% är egenföretagare och 9% är arbetssökande. Ser vi till snittet för undersökningen är 51% anställda, våren 2008, 7% är egenföretagare och 11% är arbetssökande. Mål: Skaffa kompetens för att kunna byta arbete 28% uppger att de hade som mål att skaffa kompetens för att kunna byta arbete. De grupper som i högst omfattning har uppgett att de hade som mål att skaffa kompetens för att kunna byta arbete är studerande med yrkesutbildning som högsta avslutade utbildning innan studierna på Vuxenutbildningen och personer födda 1966 eller tidigare, se diagram 3:3. De grupper som i låg omfattning har uppgett att de hade som mål att skaffa kompetens för att kunna byta arbete är personer födda , se diagram 3:

23 Diagram 3:3 Skaffa kompetens för att kunna byta arbete som huvudsakligt mål med studierna hösten 2006/våren Per bakgrundsvariabler. Grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta utb Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta utb Universitet eller högskola som högsta utb 17% 24% 29% 40% Annat modersmål Svenska 21% 30% Man Kvinna 25% 28% Födda före 66 10% 23% 31% 35% Samtliga 28% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Sett per de utbildningsinriktningar de studerande läste hösten 2006/våren 2007 är det 52% av dem som studerade telefonist, receptionist, ekonomiassistent som uppger att de hade som mål att skaffa kompetens för att kunna byta arbete. Tabell 3:3 Skaffa kompetens för att kunna byta arbete som huvudsakligt mål med studierna hösten 2006/våren 2007, per utbildningsinriktning. Notera att endast de utbildningsinriktningar som utgörs av minst 20 personer ingår i denna tabell. Procent Telefonist, receptionist, ekonomiassistent 52% Trädgårdsutbildning 21% Personlig assistent 20% Kock - restaurang 17% Barnskötare 13%

24 Vad de studerande med målet att skaffa kompetens för att kunna byta arbete gör idag Fler bland de studerande som hade som mål att skaffa kompetens för att kunna byta arbete uppger att de är anställda våren 2008 jämfört med snittet (65% vs 51%). Nästan två tredjedelar av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att kunna byta arbete är anställda våren % av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att kunna byta arbete uppger att de är anställda våren 2008, 15% är egenföretagare och 8% är arbetssökande. Ser vi till snittet för undersökningen är 51% anställda, våren 2008, 7% är egenföretagare och 11% är arbetssökande. 66% av dem som var anställda eller egenföretagare före studierna på Vuxenutbildningen befinner sig på ny arbetsplats våren 2008 och kan därmed antas ha uppfyllt målet med sina studier, se illustration 3:1. 34% är tillbaka på sin gamla arbetsplats Mål: Skaffa kompetens för att kunna byta arbete 66% är på ny arbetsplats Illustration 3:1 Andel studerande med målet att skaffa kompetens för att byta arbete, som våren 2008 är tillbaka på sin gamla respektive befinner sig på ny arbetsplats. Mål: Skaffa kompetens för att kunna få arbete 16% uppger att de hade som mål att skaffa kompetens för att kunna få arbete. De grupper som i högst omfattning har uppgett att de hade som mål att skaffa kompetens för att kunna få arbete är personer födda , personer med annat modersmål samt personer med universitet eller högskola som högsta avslutade utbildning innan studierna på Vuxenutbildningen, se diagram 3:4. De grupper som i låg omfattning har uppgett att de hade som mål att skaffa kompetens för att kunna få arbete är personer födda , se diagram 3:

25 Diagram 3:4 Skaffa kompetens för att kunna få arbete som huvudsakligt mål med studierna hösten 2006/våren Per bakgrundsvariabler. Grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta utb Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta utb Universitet eller högskola som högsta utb Annat modersmål Svenska 14% 16% 16% 16% 22% 23% Man Kvinna 16% 19% Födda före 66 Samtliga 13% 15% 15% 16% 23% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Sett per de utbildningsinriktningar de studerande läste hösten 2006/våren 2007 är det 30% av de som studerade kock och restaurang samt 30% av de som studerade personlig assistent som uppger att de hade som mål att skaffa kompetens för att kunna få arbete. Tabell 3:4 Skaffa kompetens för att kunna få arbete som huvudsakligt mål med studierna hösten 2006/våren 2007, per utbildningsinriktning. Notera att endast de utbildningsinriktningar som utgörs av minst 20 personer ingår i denna tabell. Procent Kock - restaurang 30% Personlig assistent 30% Telefonist, receptionist, ekonomiassistent 29% Trädgårdsutbildning 21% Barnskötare 17%

26 Vad de studerande med målet att skaffa kompetens för att kunna få arbete gör idag Fler bland de studerande som hade som mål att skaffa kompetens för att kunna få arbete uppger att de är arbetssökande våren 2008 jämfört med snittet (31% vs 11%). Nästan en tredjedel av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att kunna få arbete är arbetssökande våren % av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att kunna få arbete uppger att de är anställda våren 2008 och 31% är arbetssökande. Ser vi till snittet för undersökningen är 51% anställda, våren 2008 och 11% är arbetssökande. Mål: Få behörighet till universitet eller högskola 10% uppger att de hade som mål att få behörighet till universitet eller högskola eller andra högre studier. De grupper som i högst omfattning har uppgett att de hade som mål att få behörighet till universitet eller högskola eller andra högre studier är personer med annat modersmål än svenska, personer födda samt personer med universitet eller högskola som högsta avslutade utbildning innan studierna på Vuxenutbildningen, se diagram 3:5. De grupper som i låg omfattning har uppgett att de hade som mål att få behörighet till universitet eller högskola är personer födda , se diagram 3:5. Diagram 3:5 Få behörighet till universitet och högskola som huvudsakligt mål med studierna hösten 2006/våren Per bakgrundsvariabler. Grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta utb Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta utb Universitet eller högskola som högsta utb 9% 8% 12% 13% Annat modersmål Svenska 8% 16% Man Kvinna 10% 10% Födda före 66 7% 8% 11% 13% Samtliga 10% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% Sett per de utbildningsinriktningar de studerande läste hösten 2006/våren 2007 är det 13% av de som studerade trädgårdsutbildning som uppger att de hade som mål att få behörighet till universitet eller högskola eller andra högre studier

27 Tabell 3:5 Få behörighet till universitet och högskola som huvudsakligt mål med studierna hösten 2006/våren 2007, per utbildningsinriktning. Notera att endast de utbildningsinriktningar som utgörs av minst 20 personer ingår i denna tabell. Gruppen som studerat pedagogisk collegeutbildning hade alla som mål med studierna att få behörighet till universitet eller högskola. Denna grupp utgörs enbart av 13 personer. Procent Trädgårdsutbildning 13% Personlig assistent 5% Barnskötare 4% Kock - restaurang 4% Telefonist, receptionist, ekonomiassistent 3% Vad de studerande med målet att få behörighet till universitet eller högskola gör idag Fler bland de studerande som hade som mål att få behörighet för universitet och högskola uppger att de studerar andra studier våren 2008 jämfört med snittet (58% vs 9%). 58% av dem som hade som mål att få behörighet till universitet och högskola studerar andra studier som exempelvis folkhögskola eller KY våren % av dem som hade som mål att få behörighet för universitet och högskola uppger att de studerar andra studier som exempelvis folkhögskola eller KY våren 2008, 21% är anställda och 8% studerar på påbyggnadsutbildning. 4% studerar på högskola eller universitet våren Ser vi till snittet för undersökningen studerar 9% andra studier våren 2008, 51% är anställda och 4% studerar på påbyggnadsutbildning. 4% studerar på högskola eller universitet våren

28 Kapitel 4 Nöjd med studier I följande kapitel belyses det hur man i efterhand ser på hur nöjd man har varit med sin studietid på Vuxenutbildningen och i vilken omfattning man upplever att man har kunnat vara med och påverka upplägget av studierna. De studerande besvarade nedanstående frågor på en skala från 1-5, där 1 stod för Nej, inte alls och 5 Ja, absolut. Är du nöjd med din studietid på Vuxenutbildningen? Har du under dina studier på Vuxenutbildningen kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp? Majoriteten av de studerande har angett att de är ganska eller absolut nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen (87%), se diagram 4:1. När det gäller frågan om att kunna vara med att bestämma är det mer jämnt fördelat mellan gruppen som upplever att de har kunnat påverka hur utbildningen skulle läggas upp och gruppen som upplever att de inte har kunnat påverka det, se diagram 4:1. Diagram 4:1 Är du nöjd med din studietid på Vuxenutbildningen? Har du under dina studier på Vuxenutbildningen kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp? Är du nöjd med din studietid på Vuxenutbildningen? 12% 2% 87% Nej, inte alls till Nej, inte helt Varken eller Ja, ganska till Ja, absolut Har du under dina studier på Vuxenutbildningen kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp? 40% 19% 41% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

29 Resultat för varje enskild fråga redovisas i det följande på två sätt: Dels med en genomgång av respektive fråga. Dels som viktat värde på en skala där det högsta värdet är 5 och det lägsta värdet är 1. Poängen multiplicerat med antal svarande per svarsalternativ räknas ut och summeras ihop. För varje fråga räknas medelvärdet av summering ovan ut dividerat med totalt antal svaranden, vilket ger ett värde på en skala mellan 1-5 (där värden över 3,0 innebär ett tydligt positivt värde). Nej, inte alls = = Ja, absolut Alla viktade värden över 3,0 innebär ett tydligt positivt värde. Mätt i viktade värden har de studerande angett följande värden gällande nöjdheten med Vuxenutbildningens studier. Diagram 4:2 Är du nöjd med din studietid på Vuxenutbildningen? Har du under dina studier på Vuxenutbildningen kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp? Per viktade värden. Är du nöjd med din studietid på Vuxenutbildningen? 4,3 Har du under dina studier på Vuxenutbildningen kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp? 2,91 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,

30 Nöjd med studietiden på Vuxenutbildningen 87% av de studerande uppger att de är ganska eller absolut nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen, se tabell 4:1. Tabell 4:1 Är du nöjd med din studietid på Vuxenutbildningen? <1% uppger att de inte vet. 87% av de studerande uppger att de är ganska eller absolut nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Procent Ja, absolut 58% Ja, ganska 29% 87% Varken eller 2% Nej, inte helt 9% Nej, inte alls 2% Sett till samtliga tillfrågade är värdet 4,30, alltså ett tydligt positivt värde, vad gäller nöjdheten med studietiden. I störst omfattning är följande grupper nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen: personer med en yrkes- eller KY-utbildning eller som har varit lärlingar på en arbetsplats som högsta avslutade utbildning innan studierna på Vuxenutbildningen (4,52) personer som har gymnasium som högsta avslutade utbildning innan studierna på Vuxenutbildningen (4,40) I lägst omfattning är personer som har universitet eller högskola som högsta avslutade utbildning innan studierna på Vuxenutbildningen (3,92) nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen, se diagram 4:3. Diagram 4:3 Är du nöjd med din studietid på Vuxenutbildningen? Per bakgrundsvariabler. Per viktade värden. Grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta utb Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta utb Universitet eller högskola som högsta utb 3,92 4,12 4,4 4,52 Annat modersmål Svenska 4,34 4,29 Man Kvinna 4,15 4, Födda före 66 4,27 4,31 4,31 4,29 Samtliga 4,3 3,6 3,7 3,8 3,9 4 4,1 4,2 4,3 4,4 4,5 4,6-30 -

31 Möjlighet till påverkan av upplägg av studier 40% av de studerande uppger att de absolut eller ganska mycket har kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp, se tabell 4:2. Tabell 4:2 Har du under dina studier på Vuxenutbildningen kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp? 4% uppger att de inte vet. 40% av de studerande uppger att de ganska mycket eller absolut har kunnat bestämma hur utbildningen på Vuxenutbildningen skulle läggas upp. Procent Ja, absolut 10% Ja, ganska 30% 40% Varken eller 18% Nej, inte helt 18% Nej, inte alls 21% Sett till samtliga tillfrågade är värdet 2,91, alltså ett negativt värde, vad gäller möjlighet till påverkan av upplägg av studier. I störst omfattning uppger personer med annat modersmål än svenska (3,27) samt personer födda (3,25) att de har kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp, se diagram 4:4. I lägst omfattning uppger personer som har universitet eller högskola som högsta avslutade utbildning (2,35) och personer födda 1966 eller tidigare (2,62) att de har kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp, se diagram 4:4. Diagram 4:4 Har du under dina studier på Vuxenutbildningen kunnat bestämma hur utbildningen skulle läggas upp? Per bakgrundsvariabler. Per viktade värden. Grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta utb Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta utb Universitet eller högskola som högsta utb 2,35 2,92 3 2,86 Annat modersmål Svenska 2,8 3,27 Man Kvinna Födda före 66 Samtliga 2,98 2,89 2,94 3,25 2,96 2,62 2,91 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5-31 -

32 Kapitel 5 Praktik Har haft praktik på sin utbildning De flesta, totalt sett 75%, av de svarande har haft praktik under sina studier. För ett flertal utbildningar är det hela 100% av de studerande som har haft praktik. Det finns även de utbildningsprogram där det är inga eller få som haft praktik, se diagram 5:1. De flesta, totalt sett 75%, av de svarande har haft praktik under sina studier. Flera av utbildningsprogrammen utgörs av ett för litet elevantal (under 20 personer) vilket gör att dessa svarsalternativ inte går säkerställa statistiskt. Vi har ändå valt att redovisa resultaten som en riktlinje. I diagrammen som redovisar praktik per utbildning har vi med (*) markerat de alternativ där de svarande är under 20 personer. På följande utbildningar har samtliga haft praktik: Barnskötare (Mölndal och Partille) Trädgårdsutbildning samt Trädgårdsutbildning anläggning Telefonist Receptionist Ekonomiassistent Kock Restaurang (Göteborg) För de utbildningar där det är färre än 20 svarande har samtliga haft praktik när det gäller följande utbildningar: Trafiklärare Tandsköterska

33 Diagram 5:1 Har haft praktik under tiden du har studerat. Per utbildning. * = Statistisk säkerhet råder ej för dessa, då antalet elever är för få. Entreprenörskap Personlig assistent (Stenungsund)* Personlig assistent (Lerum)* Handel butik (Härryda)* Förare entrepenadmaskiner (Ale)* Förare lastbil (Tjörn)* Förare buss (Tjörn)* Trafiklärare* Friskvårdsterapeut* Fotterapeut* Design* Trädgårdsutbildning anläggning* Trädgårdsutbildning* Telefonist Receptionist Ekonomiassistent Pedagogisk collegeutbildning* Kock restaurang storhushåll Kock restaurang (Göteborg) Tandsköterska* Hantverk* Barnskötare (Partille)* Barnskötare (Mölndal)* Arbetsledning* 0% 0% 0% 0% 18% 33% 57% 50% 57% 67% 80% 83% 75% 92% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% De grupper som framförallt utmärker sig med att i högre omfattning än snittet ha haft praktik under sin utbildning är de som har annat modersmål än svenska samt de som är födda Den grupp som i lägre omfattning än snittet har haft praktik under sin utbildning är de som är födda Diagram 5:2 Har haft praktik under tiden du har studerat. Per bakgrundsvariabler. Grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta utb Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta utb Universitet eller högskola som högsta utb 78% 72% 74% 72% Annat modersmål Svenska Man Kvinna Födda före 66 Samtliga 65% 72% 73% 75% 70% 75% 75% 84% 85% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

34 Referens från praktikplats Det är 74% av de svarande som har fått en referens från sin praktikplats av dem som har haft praktik. Ser vi till utbildningar så är det tre utbildningar där samtliga som haft praktik också har fått en referent, se diagram 5:3. 74% av de som haft praktik har fått en referent från sin praktikplats. Tandsköterska Telefonist Receptionist Ekonomiassistent Trafiklärare Diagram 5:3 Referens från praktikplats. Per utbildning. (*=Färre än 20 svarande) Personlig assistent (Stenungsund)* Personlig assistent (Lerum)* Förare entrepenadmaskiner (Ale)* Förare lastbil (Tjörn)* Förare buss (Tjörn)* Trafiklärare* Friskvårdsterapeut* Fotterapeut* Trädgårdsutbildning anläggning* Trädgårdsutbildning* Telefonist Receptionist Ekonomiassistent Pedagogisk collegeutbildning* Kock restaurang storhushåll Kock restaurang (Göteborg) Tandsköterska* Hantverk* Barnskötare (Partille)* Barnskötare (Mölndal)* 0% 0% 82% 75% 100% 38% 90% 60% 30% 50% 69% 91% 50% 33% 86% 100% 82% 81% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% De grupper där fler, procentuellt sett, har fått en referens från sin praktikplats är bland gruppen som har annat modersmål än svenska och bland de som innan sina studier vid Vuxenutbildningen hade läst en yrkeseller KY-utbildning eller lärt sig sitt yrke som lärling. Den grupp som i lägre omfattning än snittet har fått en referens person från sin praktik är personer som är födda

35 Diagram 5:4 Referens från praktikplats. Per bakgrundsvariabler. Grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta utb Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta utb Universitet eller högskola som högsta utb 70% 75% 81% 72% Annat modersmål Svenska 70% 85% Man Kvinna 69% 75% Födda före 66 74% 67% 78% 69% Samtliga 74% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Fått arbete genom praktik Det är totalt sett 33% av de svarande som uppger att de har fått arbete genom sin praktik. Den utbildning som utmärker sig mest är trafiklärare, där 80% av de svarande har fått arbete genom sin praktik. Även personlig assistent i Stenungsund utmärker sig med att fler än hälften har fått arbete genom sin praktik. 33% av de svarande uppger att de har fått arbete genom sin praktik. Diagram 5:5 Har fått arbete genom sin praktik. Per utbildning. (*=Färre än 20 svarande) Personlig assistent (Stenungsund)* Personlig assistent (Lerum)* Förare entrepenadmaskiner (Ale)* Förare lastbil (Tjörn)* Förare buss (Tjörn)* Trafiklärare* Friskvårdsterapeut* Fotterapeut* Trädgårdsutbildning anläggning* Trädgårdsutbildning* Telefonist Receptionist Ekonomiassistent Pedagogisk collegeutbildning* Kock restaurang storhushåll Kock restaurang (Göteborg) Tandsköterska* Hantverk* Barnskötare (Partille)* Barnskötare (Mölndal)* 0% 0% 0% 0% 0% 0% 10% 23% 19% 20% 15% 40% 50% 48% 55% 50% 64% 80% Ett yrke där de flesta startar eget efter utbildningen, vilket också 61% har gjort våren % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%

36 De grupper som i högre omfattning än snittet har fått arbete genom sin praktik är de som innan studierna har läst på högskola eller universitet samt män. De grupper som utmärker sig med att i lägre omfattning ha fått arbete genom sin praktik är de som innan sina studier vid Vuxenutbildningen har grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta utbildning och de som hade läst en yrkes- eller KY-utbildning eller lärt sig sitt yrke som lärling innan de började vid Vuxenutbildningen. Diagram 5:6 Har fått arbete genom din praktik. Per bakgrundsvariabler. Grundskola (färdig eller påbörjad) som högsta utb Gymnasium som högsta utb Yrkes eller KY utbildning/lärling som högsta utb Universitet eller högskola som högsta utb 23% 25% 36% 50% Annat modersmål Svenska 35% 33% Man Kvinna 31% 40% Födda före 66 29% 29% 35% 36% Samtliga 33% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Om vi jämför hur många, procentuellt sett, som har praktiserat per utbildningsgrupp med antal studenter som fått arbete genom sin praktik kan vi se att det även här är trafiklärare som utmärker sig genom att en hög andel har praktiserat (100%) och en hög andel har fått jobb (80%). Däremot är det för utbildningsgruppen telefonist receptionist ekonomiassistent endast 19% som fått arbete genom sin praktik, trots att det är 100% som har haft praktik

37 Kapitel 6 Slutförande av utbildning Nedan presenteras vad de studerande har svarat gällande graden av slutförande av sina studier. Undersökningens urval (de som var tillfrågade att besvara enkäten) baseras på studerande som gick på utvalda utbildningar och som har tagit betyg hösten 2006/våren De personer som svarar att de har avbrutit helt har enligt Vuxenutbildningens betygsregister tagit något betyg hösten 2006/våren 2007, vilket var ett av urvalskriterierna för att omfattas av undersökningen. (De som har hoppat av innan de har tagit ett betyg omfattas ej av denna undersökning.) Fullföljande av studierna 92% av de studerande fullföljde studierna som de studerade under hösten 2006/våren Vidare fullföljde 3% det mesta av det de planerade att studera. 92% av de studerande slutförde sina studier. Det var endast 4% som helt avbröt sina studier. Av dessa uppger 2% att de inte kommer att återuppta studierna, medan 1% har svarat att de kommer att fortsätta (vid sammanslagning blir de två grupperna 4%). 2% har angett svarsalternativet annat vad gäller fullföljandet av studierna. De 8% som inte har slutfört sina studier är alldeles för få för att kunna säkerställa några resultat. I det följande kommer därför endast resultatet redovisas för de 92% som slutförde sina studier. De specifika utbildningarna Vad gäller de specifika utbildningarna är antalet svaranden inom varje utbildning i nästan samtliga fall för få för att ge en statistisk säkerhet. Vad som kan konstateras är dock att de utbildningar där samtliga studerande fullföljde sina studier (av dem som medverkar i undersökningen) är: Kock restaurang/storhushåll, Göteborg och Stenungssund (25/25 personer) Fotterapeut (18/18 personer) Förare buss/lastbil/entreprenadmaskiner, Tjörn och Ale (16/16 personer) Tandsköterska (13/13 personer) Barnskötare, Partille (11/11 personer) Entreprenörskap (5/5 personer) Följande utbildningar fullföljdes av samtliga studerande: Kock Fotterapeut Förare Tandsköterska Barnskötare Partille Entreprenörskap

38 Den utbildning där flest studerande inte slutförde sina studier är personlig assistent. Av 20 personer uppger endast 13 av dem att de har slutfört utbildningen. Det är särskilt i Stenungssund som flest studerande inte har slutfört utbildningen som personlig assistent. Vid övriga utbildningar som inte redovisas har endast en eller ett fåtal studerande inte fullföljt utbildningen. Vilka som har fullföljt studierna De studerande som är födda är de som i högst omfattning har fullföljt sina studier. De som i lägst omfattning har fullföljt studierna är studerande med yrkesutbildning, se diagram 6:1. Diagram 6:1 Fullföljde studierna. Per bakgrundsvariabler. Grundskola (färdig eller påbörjad) som Gymnasium som högsta utb. Yrkes eller KY utbildning/lärling som Universitet eller högskola som högsta utb. 84% 86% 92% 95% Annat modersmål Svenska 90% 92% Man Kvinna 92% 92% Födda före 66 87% 90% 93% 97% Samtliga 92% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Vidare kan det konstateras att det är den yngsta åldersgruppen ( ) och äldsta åldersgruppen (födda före 1966) som i lägst omfattning fullföljt studierna. Det råder inga större skillnader vad gäller kön och modersmål. De studerande som innan studierna var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, är den grupp som i lägst omfattning slutfört studierna. I högst omfattning har de som var anställda eller egenföretagare slutfört dem. De som är anställda eller egenföretagare efter studierna är de som i lägst omfattning slutförde studierna. Däremot är det de som är arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder som i högst omfattning slutförde studierna, se diagram 6: