Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003"

Transkript

1 Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 April 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Splitvision Business Anthropology

2 Resultat i korta drag 4 av de sfi-studerande uppger att de bor i nordost. För fördelning av boendeort bland de studerande, se diagram 1. Annan ort 7% Effektundersökningen är genomförd som en enkätundersökning under våren Målgruppen för studien är alla sfi-studerande på kurs B, C och D under hösten 2003, totalt 686 studerande. Undersökningen har en svarsfrekvens på 64%. Syftet med undersökningen har varit att mäta effekten av sfi-studier sett till: Väst Centrum 14% 15% mål med sfi-studier praktik och utfall av praktik betydelsen av sfi-studierna sysselsättning efter sfi-studierna Hisingen 20% Generella resultat Bland de sfi-studerande (hösten 2003) var två tredjedelar (66%) kvinnor och ungefär en tredjedel (34%) var män. 40% av de studerande hade varit 0-6 månader i Sverige innan sfistudierna. För fördelning av hur länge de övriga studerande varit i Sverige innan sfi, se tabell 1. Tid i Sverige Procent innan sfi 0-6 månader 40% 7-12 månader år 18% 3-4 år 16% 5 år eller 14% längre Tabell 1 Tid i Sverige innan sfi. Nordost 0% 5% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Diagram 1 Boendeort. Enligt de studerande fick 1 betyg på kurs B, 19% på kurs C och 70% på kurs D hösten Bland de studerande uppger flest att de ursprungligen kommer från Asien eller Mellanöstern (59%). För fördelning av de studerandes ursprungsländer, se tabell 2. Procent Land inom EU 11% Övriga Europa eller Ryssland 16% Nordamerika, Australien, Oceanien Central- och Sydamerika Afrika Asien eller Mellanöstern 59% Tabell 2 Ursprungsland. 4

3 Tidigare utbildnings- och arbetserfarenheter Utbildningserfarenheter 34% av de studerande uppger att de har gått färdigt en utbildning på universitet eller högskola i sitt hemland innan de kom till Sverige. 29% har gått färdigt gymnasieutbildning i sitt hemland. uppger att de inte gick färdigt grundskolan eller att de inte har någon tidigare utbildning, se diagram 2. Bland gruppen som har tidigare arbetserfarenheter kan vi se tre grupperingar. Vanligast är att de studerande har yrkeserfarenheter från att ha arbetat inom service- och transport och som tjänstemän. Näst vanligast är att de studerande har arbetat som hantverkare, högre tjänstemän och inom vård och omsorg. Minst vanligt är det att de studerande har yrkeserfarenheter från fabriksarbete, som bönder, fiskare och som militärer, se diagram 3. Har inte arbetat innan Sverige 28% Ingen utbildning Annat Gick ej färdigt grundskolan 7% Högre tjänsteman 9% Grundskola 18% Militär 1% Vård och omsorg 8% Gymnasium 29% Tjänsteman 17% Yrkesutbildning 8% Service- och transportyrke 18% Självlärd 1% Hantverkare 11% Lärling 1% Fabriksarbetare 4% Bonde, fiskare Universitet och högskola 34% 0% 5% 15% 20% 25% 30% 0% 5% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Diagram 2 Högsta utbildning innan Sverige. Arbetserfarenheter 28% uppger att de inte har arbetat innan de kom till Sverige, se diagram 3. Det är procentuellt sett fler kvinnor än män som inte har arbetat innan de kom till Sverige (36% respektive ). Det är procentuellt sett fler boende i väst (3), nordost (3) och på Hisingen (28%) som uppger att de inte har arbetat innan de kom till Sverige. Diagram 3 Arbetserfarenhet innan Sverige. Målet med studierna vid vuxenutbildningen Majoriteten av de studerande uppger att de ville läsa sfi för att lära sig svenska språket så att de skulle kunna få arbete eller kunna studera vidare (45% respektive 44%). 8% har som mål med sfi- 3

4 studierna att lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället. Huvudsakligt mål Lära mig svenska språket så att jag skulle kunna få arbete Lära mig svenska språket för att kunna studera vidare Lära mig mer om svensk kultur och det svenska samhället Samtliga 45% 44% 8% Tabell 3 Varför ville du studera på sfi hösten 2003? Ytterligare två mål med studier har nämnts på denna fråga. Arbetsförmedlingen, flyktinghandläggare eller en person från myndighet krävde att jag skulle läsa sfi (, 7 personer) samt Ville något annat med mina studier (ej specificerat vad de ville med studierna) (1%, 5 personer). Vi har valt att inte redovisa dessa mål i tabellen ovan på grund av att de utgörs av få personer. Födelseår Diagram 4 Studiemål att lära sig svenska för att studera vidare samt för att få arbete. Per födelseår. Blå staplar omfattar studerande som hade som mål att lära sig svenska för att kunna studera vidare. Gula staplar omfattar studerande som hade som mål att lära sig svenska för att få arbete. Sett till födelseår kan vi se att antalet studerande som vill läsa sfi för att lära sig svenska språket så att de skulle kunna få arbete ökar med stigande ålder. Ett omvänt förhållande råder när det gäller studerande som vill läsa sfi för att lära sig svenska språket så att de skulle kunna studera vidare, där vi kan se att antalet, procentuellt sett, ökar med sjunkande ålder, se diagram 4. Mål med sfi-studier är att studera vidare 71% av de studerande som ville läsa sfi för att lära sig svenska språket så att de skulle kunna studera vidare uppger att de studerar i någon form våren 2005, se diagram 5. Mål med sfi-studier är att få arbete 36% av de studerande som uppgav att de ville läsa sfi för att lära sig svenska språket så att de skulle kunna få arbete, arbetar våren 2005 (huvudsaklig sysselsättning). 70% 60% 50% % 61% Av de studerande som uppgav att de ville läsa sfi för att lära sig svenska språket så att de skulle kunna få arbete är 3 av dem kvar i studier på vuxenutbildningen våren 2005, läser på högskola och 1% studerar på annan utbildning som exempelvis på KY-utbildning eller folkhögskola, se diagram 5. 40% 39% 35% 30% 28% 29% 20% 0% < <63 4

5 Annat Andra studier 1% 5% 4% 1 35% av de studerande som har haft praktik uppger att de under sin praktik har träffat en person som i framtiden kanske kan ge dem arbete. Högskolestudier Sfi PU 4% 1% 6% 17% uppger att de har fått arbete genom sin praktik. Män har i något högre grad fått arbete tack vare sin praktik än kvinnor (17% respektive 15%). GY yrkes 4% 17% GY allmän 9% 31% GR 11% Har fått arbete genom praktik 17% Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetssökande 8% 1 Har fått referensperson som ställer upp vid arbetssökning 48% Arbetar 14% 36% 0% 5% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Gör VT 05/hade som mål att lära sig svenska för att få arbete Gör VT 05/hade som mål att lära sig svenska för att studera vidare Har träffat personer under praktiken som kanske kan ge arbete i framtiden 35% Diagram 5 Vad de studerande, som hade som mål med sina studier hösten 2003 att lära sig svenska för att kunna få arbete (ljusa staplar) samt för att kunna studera vidare (mörka staplar), gör våren 2005 (huvudsaklig sysselsättning). Har talat svenska under praktik 88% Praktik Har haft praktik 51% 51% av de sfi-studerande har haft praktik under sin studietid, se diagram 6. Vanligast med praktik är det för dem som tagit betyg på kurs C. Sett till ursprungsländer är det flest studerande som ursprungligen kommer från Asien och Mellanöstern (57%), Afrika (55%) samt från Central- och Sydamerika (54%) som uppger att de har haft praktik under sin studietid. Ser vi till de studerande som har haft praktik uppger 1 att de inte har kunnat praktisera det svenska språket under sin praktik. 48% har under sin praktik fått en kontakt som kan ställa upp och vara referensperson när de ska söka arbete. 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 6 Praktik under studietiden. Den mörka stapeln baseras på undersökningens alla studerande. De ljusa staplarna baseras på de studerande som har haft praktik. Betydelsen av sfi-studierna Ett sätt att mäta effekten av sfi-studierna är att se hur väl förberedda de studerande upplever att de har blivit av sina sfi-studier. Betydelsen av sfi-studierna mäts på två sätt i rapporten. Dels redovisas hur stor eller mycket stor betydelse de studerande anser 5

6 att sfi-studierna har haft för dem per betydelsefråga (mittenkolumnen i tabell 4). Dels jämförs vikten av betydelse som de studerande har uppgett att de har upplevt (höger kolumn i tabell 4). Stor eller mycket stor betydelse Det som flest studerande har uppgett är att sfi-studierna har stor eller mycket stor betydelse för dem när det gäller att tro mer på sig själva (66%). När det gäller övriga betydelsefrågor uppger, som minst, hälften att studierna har stor eller mycket stor betydelse för dem, se tabell 4. Värde För att kunna mäta skillnaden i betydelse när det gäller den individuella upplevelsen har vi viktat värdet (högsta värde är 5 och lägsta värde är 1). För de olika betydelsefrågorna ligger de viktade värdena mellan 3,38 och 3,75 (se tabell 4). Sfi-studiernas betydelse för dig när det gäller att tro mer på sig själv Sfi-studiernas betydelse för dig när det gäller att komma mer in i det svenska samhället Sfi-studiernas betydelse för dig för dina studier efter sfi Sfi-studiernas betydelse för dig när det gäller att få arbete Stor och mycket stor betydelse (procent) Viktat värde 66% 3,75 6 3,73 6 3,68 51% 3,38 Tabell 4 Betydelsen av sfi-studierna. Per procent och per viktat värde. Effekt av sfi-studierna Det är många faktorer som påverkar vad den slutliga effekten av studierna blir. Utöver individens mål och prestationer påverkar 60% Studier vid vuxenutbildningen Arbetssökande Annat faktorer som exempelvis konjunkturläge och arbetsmarknadspolitiska insatser. Då en studieprocess kan sträcka sig över en längre period än ett och ett halvt år är troligtvis undersökningsperioden för kort för att den slutliga effekten ska kunna lyftas fram. I diagram 7 redovisas de före detta sfi-studerandes huvudsakliga sysselsättning över tid (våren 2004-våren 2005). 50% 40% 30% 20% 0% Andra studier 56% 19% 11% 7% 51% 2 46% 25% 11% 9% 9% 7% 4% 4% VT 04 HT 04 VT 05 Arbetar Arbetssökande Arbetsmarknadpolitisk åtgärd Högskolestudier Vuxenutbildningen Andra studier Diagram 7 De studerandes huvudsakliga verksamhet över tid. Arbete som huvudsaklig sysselsättning 25% uppger att deras huvudsakliga sysselsättning våren 2005 är arbete. Det är fler män än kvinnor som, våren 2005, uppger att deras huvudsakliga sysselsättning är arbete (35% respektive 20%). Den grupp där flest uppger att de huvudsakligen arbetar våren 2005 är bland studerande ursprungligen från Nordamerika, Australien eller Oceanien (notera att gruppen utgörs av 7 personer), där hela 57% arbetar. De grupper som i minst grad uppger att de huvudsakligen arbetar är studerande som ursprungligen kommer Annat Arbetar Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Högskolestudier 6

7 från Central- och Sydamerika (11%) samt från Asien och Mellanöstern (18%). Snabbt in i sfi-studier ger bäst effekt Den grupp där flest procentuellt sett uppger att deras huvudsakliga sysselsättning är arbete våren 2005, är bland de som varit i Sverige 0-6 månader innan sfi-studierna (31%), se diagram 8. Det är också den grupp som generellt sett får bättre effekt när det gäller sysselsättning och mål med studier. Total 5 år eller längre 25% 24% också huruvida de före detta sfi-studeranden anser att arbetet är relevant jämfört med den yrkes- och utbildningserfarenhet de har. Notera att denna punkt svarar på om de har heltids- eller deltidsarbete, den behöver inte ha någonting med huvudsaklig sysselsättning att göra (man kan exempelvis arbeta hel- eller deltid, men studera på grundläggande vuxenutbildning som huvudsakliga sysselsättning under våren 2005). 44% uppger att de har ett heltids- eller deltidsarbete idag (18% uppger att de har ett arbete som stämmer överens med deras utbildning eller tidigare yrkeserfarenheter och 26% svarar att deras arbete inte stämmer överens med tidigare utbildning eller tidigare yrkeserfarenheter). 56% uppger att de idag inte har något arbete, se diagram 9. 57% av männen och 37% av kvinnorna uppger att de idag har ett heltids- eller deltidsarbete. 3-4 år år månader 1 Jag har inte något arbete 56% 0-6 månader 31% Nej, jag har inte ett jobb som stämmer med min utbildning el 26% 0% 20% 30% Diagram 8 Arbetar våren Per tid i Sverige innan sfi-studier. Ja, jag har ett jobb som stämmer med min utbildning eller mi 18% Inträde på arbetsmarknaden De studerande blev även tillfrågade om de arbetar heltid eller deltid och om de tycker att de arbetar med något som stämmer med deras utbildning eller de yrkeskunskaper de har fått i sitt hemland eller i Sverige. Syftet med denna fråga är att se hur många som har gjort ett inträde på arbetsmarknaden och har en yrkeserfarenhet i Sverige. Vi ser 20% 30% 40% 50% Diagram 9 Arbetar hel- eller deltid våren Ser vi till stadsdelar så skiljer det sig mellan vilka stadsdelar som har högst och lägst procentuellt antal invånare som har ett heltidseller deltidsarbete idag, se tabell 5. 7

8 Stadsdel Procent Annan ort 55% Hisingen 51% Väst 49% Centrum 47% Nordost 36% Tabell 5 Har ett heltids- eller deltidsarbete våren Arbetssökande och i arbetsmarknadspolitisk åtgärd 11% är arbetssökande och ytterligare anger att de är arbetssökande i arbetsmarknadspolitisk åtgärd som huvudsaklig sysselsättning våren av männen och av kvinnorna är arbetssökande våren % av männen och av kvinnorna är i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Om man ser bakåt i tiden vad de arbetssökande gjorde innan våren 2005 är det främst två grupper som synliggörs. 3 av de före detta sfi-studerande som uppger att de huvudsakligen är arbetssökande våren 2005 var arbetssökande hösten % av de före detta sfi-studerande som uppger att de huvudsakligen är arbetssökande våren 2005 läste gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning hösten Högskola och universitet Våren 2005 är det 4% som gått vidare från sfi-studier till högskolestudier. Det är övervägande studerande som redan har en högskole- eller universitetsexamen från sitt hemland som läser vid högskolan, se diagram 10. Vi vill dock uppmärksamma att det är 19% som läser gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen våren 2005, vilket troligen leder till att det på sikt är fler av de som studerade sfi hösten 2003 som kommer att studera på högskola framåt. 8

9 25% Jag har gått färdigt utbildning på universitet eller högskol 86% 20% 18% 21% 19% 15% 15% 15% Jag har gått på en yrkesutbildning i en skola 7% 8% 11% 11% Jag har gått färdigt gymnasiet i mitt hemland 7% 5% 5% 4% 1% 0% 25% 50% 75% Diagram 10 Studieerfarenhet från respektive hemland bland dem som läser vidare på högskola/universitet efter sfi-studier hösten % Sfi Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning, allmänna ämnen Gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktning Påbyggnadsutbildning Vuxenutbildningen 46% läser vidare vid vuxenutbildningen våren läser grundläggande vuxenutbildning, 19% läser gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen, 11% läser gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning, läser påbyggnadsutbildning och 4% läser sfi. På ett generellt plan kan vi säga att det, procentuellt sett, är fler som läser på grundläggande vuxenutbildning och sfi våren 2004, sedan sker en studieväxling och fler läser grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen hösten Våren 2005 är det fler som läser gymnasial vuxenutbildning med allmänna ämnen, se diagram 11. Våren 2005 Hösten 2004 Våren 2004 Diagram 11 Studier vid vuxenutbildningen efter sfi-studier hösten Annan utbildning läser annan utbildning som sin huvudsakliga sysselsättning våren Annan utbildning kan exempelvis vara på folkhögskola, IHM eller en KY-utbildning. Det är enbart studerande som läst kurs D som uppger att deras huvudsakliga sysselsättning våren 2005 är studier på annan utbildning (1%). Annat 9% uppger att de gör annat, exempelvis reser eller är föräldralediga våren

10 Innehåll Resultat i korta drag 2-9 Förord 11 1 Om undersökningen 12 Inledning 13 Hur rapporten ska läsas 13 Metod 15 Bakgrund 17 2 Studier och arbete innan Sverige 21 Högsta avslutade utbildning 22 Arbetserfarenhet innan Sverige 26 3 Mål med studier 29 Generella drag 30 Lära sig svenska för att kunna få arbete 31 Lära sig svenska för att kunna studera vidare 32 Lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället 33 Krav att läsa sfi 34 Annat mål med studier 34 Studerande som vill studera vidare bakgrund 36 Studerande som vill få arbete bakgrund 37 5 Betydelsen av studier 49 Tankar runt betydelse 50 Ökad självkänsla 51 Studier efter sfi 54 Komma mer in i det svenska samhället 56 Möjlighet att få arbete 59 6 Effekten av sfi-studier 62 Generella drag 63 Arbetar 64 Högskolestudier 72 Läser på vuxenutbildningen 74 Andra studier 84 Arbetssökande 86 Sysselsättning våren våren Summerande effekter av sfi-studier 96 Noterbart 97 Om Splitvision 100 Enkätunderlag Praktik 38 Praktik under sin sfi-utbildning 39 Praktiserat svenska under praktiken 40 Referensperson tack vare praktik 42 Träffat någon under praktiken som kanske kan ge dem arbete i framtiden 43 Har fått arbete genom praktik 45 10

11 Förord På uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Tomas Mjörnheden och Ulf Carlsson, har Splitvision Business Anthropology genomfört en effektstudie. Syftet med undersökningen har varit att få reda på vad vuxenutbildningens fd sfi-studerande (hösten 2003) gör efter sin studietid på vuxenutbildningen. En del i effektstudien är också att belysa motiv för sfi-studierna och upplevelsen av sfi-studiernas betydelse samt i vilken grad de studerande har haft praktik, vilken nytta de har haft av praktiken och hur praktiken påverkar sysselsättning våren Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Business Anthropology. Rapporten finns att tillgå hos: Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Tomas Mjörnheden, Box 5412, Göteborg, , info@vux.goteborg.se Vi vill tacka alla som har besvarat och skickat in enkäterna för denna undersöknings räkning. Framsidans illustration är gjord av Marika Sigvardsson. Göteborg, den 18 april 2005 Nancy Aponno & Jonas Modin Splitvision Business Anthropology 11

12 Kapitel 1 OM UNDERSÖKNINGEN 12

13 Inledning Hur rapporten ska läsas Syftet med denna undersökning har varit att mäta effekten av sfistudier vid vuxenutbildningen. Målgruppen för studien är studerande på svenskundervisning för invandrare (sfi) på kurs B, C och D under hösten 2003, totalt 686 studerande. Det finns många olika sätt att se på effekten av studier. I den här undersökningen belyser vi dels den effekt, den betydelse studierna har för individen. Dels synliggör vi den effekt, den nytta för samhället det innebär att människor studerar. När det gäller effekten av sfi-studier kan tiden det tar att studera och tiden det tar innan man når den önskade effekten av sina studier (få arbete) sträcka sig över en längre period än vad den här undersökningen omfattar. Utöver individens mål och prestationer är det många faktorer som påverkar vad effekten av sfi-studierna blir. Faktorer som exempelvis konjunkturläge och arbetsmarknadspolitiska insatser påverkar. Den effekt som sfi-studier har och som kan vara svår att mäta är att studier kan möjliggöra för invandrargrupper att mer bli en del av det svenska samhället. Detta genom att de kan ta del av och berikas med det svenska språket, svensk kultur och insikter i studieväsen och arbetsliv. Resultatet från denna undersökning visar på generella drag. Studien är en kvantitativ studie så till vida att den enbart analyserar siffror och inte ger svar på bakomliggande faktorer. Man får dock inte glömma att det bakom dessa siffror finns många människor, åsikter, karriärer och livsöden. Vi vill här ge lite råd inför läsningen av rapporten. Utformningen av rapporten har gjorts med åtanke på Er som arbetar med Vuxenutbildningen och/eller som snabbt vill kunna ta till Er resultatet av undersökningen. Tanken är att rapporten ska kunna läsas i den ordning som passar Er bäst. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika kapitel. Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning fungerar samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa siffror och diagram utifrån att de ger Er en fingervisning om vilka tendenser som råder. Begrepp Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad kommer löpande att benämnas vuxenutbildningen i rapporten. Svenskundervisning för invandrare benämns sfi. Alternativt skrivs namnet ut i sin helhet. Läst kurs innebär vad de studerande har läst enligt vuxenutbildningens register och studienivå innebär vad de studerande själva har svarat att de har läst. I rapporten kommer statistik per kurs löpande redovisas sett till vad de studerande själva har svarat (studienivå). Se även längre fram i detta kapitel under Skillnad mellan läst kurs och studienivå. 13

14 Genomgående i rapporten ställs undersökningens resultatet mot de bakgrundsvariabler (bland annat kön, ålder, ursprungsland, studerandenivå hösten 2003 och stadsdel) som ni finner i Appendix, tabell I. Dessa kategorier kommer vi i rapporten löpande att benämna för grupper. I rapporten refererar vi till boende i Göteborgs nordöstra, centrala och västra stadsdelar samt Hisingen. Nordost inbegriper stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen. Hisingen inbegriper stadsdelarna Biskopsgården, Lundby, Torslanda, Tuve-Säve, Backa och Kärra-Rödbo. Centrum inbegriper stadsdelarna Centrum, Härlanda, Linnéstaden, Majorna och Örgryte. Väst inbegriper stadsdelarna Askim, Frölunda, Högsbo, Styrsö, Tynnered och Älvsborg. När det gäller boende har de intervjuade svarat på var de bor idag. Flertalet studerande var bosatta i samma stadsdel under sin studietid, men alla behöver inte ha varit bosatta på samma ställe när de studerade. I rapporten refererar vi till högskolestudier, vilket innebär studier vid högskola och universitet. Resultat Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt), dels per grupp (se Begrepp). Statistiken redovisas bland annat per födelseår, kön, stadsdel och utbildning man studerat. För redovisning av varje grupps svar för respektive fråga, se Appendix. Samtliga frekvenstabeller och korstabeller finns att tillgå i separat bilaga. Statistik Procenttal som redovisas i rapportens text och diagram är närmevärden och har avrundats till heltal. Vid avrundning av procentsatser till närmsta heltal blir summan inte alltid 100 procent. Genom att undersökningen är genomförd som en totalundersökning, där inte samtliga har besvarat enkäten, får de svarande representera även de som inte besvarat enkäten. Detta medför att det finns en statistisk felmarginal på ± för de flesta frågorna i rapporten när statistik redovisas per samtliga. När vi korsar en fråga med bakgrundsdata blir urvalsgruppen mindre och detta medför att felmarginalen ökar till att ligga på mellan ±4-14%. 14

15 Disposition I kapitlet Om undersökningen kan Ni bland annat fördjupa Er i hur vi har gått tillväga, bakgrunden till undersökningen och statistisk relevans. Undersökningens bakgrundsvariabler som t ex ålder och kön redovisas. Arbete och studier innan Sverige handlar om de sfi-studerandes erfarenheter innan de kom till Sverige. I Mål med studier går vi in på vad de studerande uppger att de har för mål med sina sfi-studier hösten I Praktik går vi igenom hur många som har haft praktik samt vad eventuell praktik under studietiden kan ha lett till. I kapitlet Betydelsen av sfi-studier erhålls bland annat en bild av hur stor betydelse de studerande lägger vid sfi-studier när det gäller möjlighet att få arbete och studier efter Vuxenutbildningen. I kapitlet Effekten av sfi-studier erhålls en bild av hur studieprocessen går till över tid och vi ser till vad effekten av sfistudier är. I kapitlet Summerande effekter av sfi-studier presenteras de resultat i undersökningen som vi anser vara värda att lyfta fram. I slutet av rapporten finns den enkät som resultatet av denna undersökning baserar sig på. Samtliga frekvenstabeller samt vissa korstabeller finner Ni i en separat bilaga. Metod Effektstudien är genomförd i form av en enkätundersökning under februari Totalt tillfrågades 686 av vuxenutbildningens studerande på sfi hösten 2003 (kurs B, C och D). Urval Effektstudien har utförts som en totalundersökning, där vi skickade ut en förfrågan med enkäter till alla sfi-studerande på kurs B, C och D. Namn och adresser för enkätutskick har erhållits från Vuxenutbildningen i Göteborgs egna register. Frågeunderlag Enkätunderlaget har utformats i samarbete mellan Splitvision och Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Totalt består frågeunderlaget av 23 frågor. Frågeunderlaget finns att tillgå i Appendix. De besvarade enkäterna har skannats in, bearbetats och sammanställts av Splitvision med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). 15

16 Svarsfrekvens och bortfall Undersökningen har generellt sett haft en hög svarsfrekvens. Totalt har 439 personer besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 64%. För vissa frågor finns ett internt bortfall, där vissa av de som har besvarat enkäterna har valt att inte besvara en enstaka fråga. I den här sortens undersökningar är detta ett vanligt scenario. Det här berör främst kapitlet som handlar om betydelsen av sfistudierna (där frågorna har ett bortfall på mellan 6%-8%) och kapitlet om effekten av sfi-studierna (där frågorna har ett bortfall på mellan 14%-17%). Bortfallet håller sig dock inom acceptabla nivåer, vilket gör att en statistisk säkerhet råder. Undersökningen är en totalundersökning och fördelningen av de studerande som svarat följer den rådande demografiska profilen, se tabell 1:1. Registrerade på sfi HT 2003 Fördelning av svarande B 4% C 36% 35% D 61% 6 Antal Tabell 1:1 Jämförelse mellan totalt antal registrerade på sfi hösten 2003 och undersökningens svarande enligt Vuxenutbildningens register. På grund av avrundning blir inte summan av Fördelning av svarande 100%. Orsaken till att ett större internt bortfall råder för dessa frågor beror främst på två orsaker. En orsak är att man har hoppat över och inte svarat på vad man gör under vissa enstaka terminer (man kanske inte kommer ihåg eller vill svara på det). En annan orsak är att man har angett fler svar än vad som skulle anges vilket medför att vi inte kan avgöra vilket svarsalternativ som de menar att de huvudsakligen gjorde vid den tidpunkten. 16

17 Bakgrund I tabell 1:2-1:5 redovisas undersökningens bakgrundsdata till antal och per procentuell fördelning per grupp. Alla som ingår i undersökningen har inte besvarat bakgrundsfrågorna (i vissa enstaka fall är svaren oläsliga), därför blir inte totalsummeringen per respektive fråga 439. Fråga Antal Procent per grupp Kön Kvinna % Man % Födelseår Före % % % Tabell 1:2 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per kön och födelseår. Den procentuella skillnaden mellan kvinnor och män stämmer med förhållandet för de studerande som var registrerade på sfi hösten Fråga Antal Procent per grupp Ursprungligt hemland Tid i Sverige innan sfi-studier Kunde läsa och skriva på modersmål innan sfi Land inom EU 46 11% Övriga Europa eller Ryssland Nordamerika, Australien, Oceanien Central- och Sydamerika 68 16% 7 13 Afrika 43 Asien eller Mellanöstern % 0-6 månader % 7-12 månader år 79 18% 3-4 år 70 16% 5 år eller längre 61 14% Ja % Nej 27 6% Tabell 1:3 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per ursprungligt hemland, tid i Sverige innan studier och om man kunde läsa och skriva innan studierna. Bland de som var registrerade hösten 2003 är det, enligt Vuxenutbildningen, många som kommer från Iran, Irak, Kurdistan, Afghanistan, Thailand och Filippinerna om vi ser till gruppen studerande från Asien och Mellanöstern. När det gäller studerande från Afrika kommer många från Somalia, Eritrea och Nordafrika. När det gäller övriga Europa och Ryssland kommer många studerande från länder i före detta Jugoslavien. I rapporten kommer inte bakgrundsvariabeln kunde läsa och skriva innan sfi att korsas med övriga frågor, se resonemang i kapitel 2, avsnitt Kunde läsa och skriva innan sfi. 17

18 Fråga Antal Procent per grupp Studerade hösten B 16 4% 2003 C % D Stadsdel Nordost Hisingen 86 20% Centrum 61 14% Väst 64 15% Annan ort 32 7% Tabell 1:4 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per boendeort samt läst kurs. Studerande hösten 2003 innefattar undersökningens svarande enligt Vuxenutbildningens register. Tid innan sfi Bland studerande som kom till Sverige upp till ett halvår innan sfistudierna kommer 5 ursprungligen från Asien och Mellanöstern, 19% från Ryssland och länder i Europa som inte tillhör EU, 1 från länder i EU, 9% från Afrika, 5% från Central- och Sydamerika och från Nordamerika, Australien och Oceanien. Oavsett om de studerande varit i Sverige ett halvår eller 5 år eller längre innan de börjar studera sfi utgörs övervägande delen av studerande, av studerande från Asien och Mellanöstern. Samtl. EU Övr Europ N.am, Austr. C- & S.am Afrika Asien M.öst 0-6 månader 40% 1 19% 5% 9% % 8% % 7 månader 1-2 år 18% 9% 27% 6% år 16% 9% % 5 år eller 14% 7% 7% 15% 69% längre Tabell 1:5 Tid i Sverige innan sfi. Per ursprungsland. I första kolumnen samtliga redovisas statistik för hela undersökningen. Bland studerande som kom till Sverige upp till ett halvår innan sfistudierna uppger 35% att de bor i nordost, 25% bor på Hisingen, 20% bor i centrum, 14% bor i väst och på annan ort. Oavsett om de studerande varit i Sverige ett halvår eller 5 år eller längre innan de börjar studera sfi utgörs övervägande delen av studerande av boende i nordost. Samtl. NO H C V Annan 0-6 månader 40% 30% 25% 20% 14% % 26% 9% månader 1-2 år 18% 5 19% 6% 14% 8% 3-4 år 16% 56% 2 1 8% 5 år eller längre 14% 54% 11% 1 18% 5% Tabell 1:6 Tid i Sverige innan sfi. Per boendeort. I första kolumnen samtliga redovisas statistik för hela undersökningen. Stadsdel Vissa bakgrundsvariabler utmärker sig på olika frågor i rapporten. Vi vill därför redovisa fördelningen per olika stadsdelar/boendeort vad gäller bakgrundsvariabeln ursprungsland. För tidigare högsta avslutade utbildning och arbetslivserfarenhet innan Sverige, se kapitel 2. När det gäller boende har de intervjuade svarat på var de bor idag. Flertalet studerande var bosatta i samma stadsdel under sin studietid, men alla behöver inte ha varit bosatta på samma ställe när de studerade. 18

19 Asien eller Mellanöstern Afrika Central- och Sydamerika Nordamerika, Australien, Oceanien Övriga Europa, Ryssland Land inom EU 5% 7% 7% 7% 8% 8% 9% 1 15% 14% 14% 14% 17% 18% 17% 20% 18% 20% 2 26% 29% 29% 28% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 34% 40% 4 Nordost Hisingen Centrum Väst Annan ort Diagram 1:1 Boendeort per ursprunglig härkomst. OBS! Nordamerika, Australien, Oceanien utgörs av 7 personer och Central- och Sydamerika utgörs av 13 personer. Asien eller Mellanöstern Bland de studerande som ursprungligen kommer från Asien eller Mellanöstern uppger 49% att de bor i nordost, 18% att de bor på Hisingen och 17% att de bor i väst, se diagram 1:1. Afrika Bland de studerande som ursprungligen kommer från Afrika uppger 40% att de bor i nordost, 26% att de bor på Hisingen och 17% att de bor i centrum, se diagram 1:1. Central- och Sydamerika Bland de studerande som ursprungligen kommer från Central- och Sydamerika uppger 46% att de bor i centrum, 2 att de bor i nordost och 15% att de bor i väst, se diagram 1:1. Nordamerika, Australien, Oceanien Bland de studerande som ursprungligen kommer från Nordamerika, Australien, Oceanien uppger respektive 29% att de bor i centrum och på Hisingen, se diagram 1:1. 46% 49% Övriga Europa, Ryssland Bland de studerande som ursprungligen kommer från Ryssland eller länder i Europa som inte tillhör EU uppger 4 att de bor i nordost och 26% att de bor på Hisingen, se diagram 1:1. Land inom EU Bland de studerande som ursprungligen kommer från länder inom EU uppger 34% att de bor i centrum och respektive 20% att de bor i nordost och i väst, se diagram 1:1. Skillnad mellan läst kurs och studienivå Den grundläggande utbildningen i svenska för invandrare (sfi) består av tre studievägar där varje studieväg innehåller två kurser. Studieväg 1 (kurs A och B) är tänkt för invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Studieväg 2 (kurs B och C) och 3 (kurs C och D) har en snabbare studietakt. Ser vi till vad de studerande själva har svarat (studienivå), så uppger 70% att de studerade på kurs D hösten Ser vi till Vuxenutbildningens egna register var det 6 som studerade på kurs D samma termin bland de som har svarat på undersökningen. Läst Studienivå kurs B 4% 1 C 35% 19% D 6 70% Totalt antal Tabell 1:7 Jämförelse mellan Vuxenutbildningens register och de tillfrågades svar på vad de studerat hösten Läst kurs innebär svaranden enligt Vuxenutbildningens register och studienivå innebär vad de studerande själva har svarat att de har studerat hösten

20 En anledning till att det skiljer sig åt om man ser till Vuxenutbildningens egna register eller om man ser till vad de studerande själva har svarat kan vara att de studerande inte alltid är medvetna om skillnaden mellan olika kurser eller att de har fått en bristfällig information om upplägget av sfi-studierna. Det kan också vara så att de studerande tidsmässigt blandar ihop när man läste respektive kurs. I rapporten kommer statistik per kurs löpande redovisas sett till vad de studerande själva har svarat (studienivå). 20

21 Kapitel 2 STUDIER & ARBETE INNAN SVERIGE 21

22 Ingen utbildning Tidigare högsta avslutade utbildning Universitet och högskola Självlärd 1% 34% Generella drag Drygt en tredjedel (34%) av de studerande uppger att de har gått färdigt en utbildning på universitet eller högskola i sitt hemland innan de kom till Sverige, se diagram 2:1. 29% har gått färdigt gymnasieutbildning i sitt hemland och uppger att de inte gick färdigt grundskolan eller att de inte har någon tidigare utbildning. Lärling 1% Yrkesutbildning 8% Gymnasium 29% Grundskola 18% Gick ej färdigt grundskolan 7% 0% 5% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Diagram 2:1 Högsta utbildning innan Sverige. Kön Det är, procentuellt sett, något fler kvinnor än män som uppger att de gått färdigt grundskolan (20% respektive 14%). Det är något fler män än kvinnor som uppger att de gått färdigt universitets- eller högskoleutbildning innan de kom till Sverige (40% respektive 30%). Något fler kvinnor än män uppger att de inte har någon tidigare utbildning (4% respektive 1%) och att de inte har gått färdigt grundskolan (8% respektive 4%). 22

23 För övriga utbildningsformer råder ingen skillnad sett till kön. Födelseår Det är, procentuellt sett, fler bland studerande födda som uppger att de har gått färdigt grundskolan (25%) och gymnasium (39%) än övriga åldersgrupper. Det är, procentuellt sett, fler bland studerande födda 1963 eller tidigare som uppger att de har gått en yrkesutbildning (1) jämfört med övriga åldersgrupper. Det är, procentuellt sett, fler bland studerande födda 1963 eller tidigare och studerande födda som uppger att de gått färdigt högskoleutbildning innan Sverige (41% respektive 4). För övriga utbildningsformer råder ingen större skillnad sett till födelseår. Stadsdel Det är, procentuellt sett, fler boende i centrum som uppger att de gått färdigt högskoleutbildning innan Sverige (57%) jämfört med övriga stadsdelar. Det är fler boende i väst och på annan ort som uppger att de gått en yrkesutbildning innan Sverige (respektive 1) och det är fler, procentuellt sett, som bor i nordost som uppger att de har gått färdigt gymnasium i sitt hemland (34%). Det är, procentuellt sett, minst andel bland boende i centrum (4%) som uppger att de inte har gått färdigt grundskolan eller att de inte har någon utbildning. För övriga utbildningsformer råder ingen större skillnad sett per stadsdel, se diagram 2:2. 47% Samtl. < Ingen utbildning 4% 4% Universitet och 34% 41% 35% 4 14% högskola Självlärd 1% 1% 1% Lärling 1% --- 1% Yrkesutbildning 8% 1 7% 6% 8% Gymnasium 29% 24% 27% 27% 39% Grundskola 18% 11% 19% 15% 25% Gick ej färdigt grundskolan 7% 7% 8% 5% 9% Annan ort Väst Centrum Hisingen 6% 5% 9% 6% 8% % 19% 21% 18% 19% 31% 3 35% 57% Tabell 2:1 Högsta utbildning. Per födelseår.i första kolumnen samtliga redovisas statistik för hela undersökningen. Nordost 1% 5% 9% 7% 17% 26% 34% 0% 20% 30% 40% 50% 60% Gick ej färdigt grundskolan Grundskola Gymnasium Yrkesutbildning Lärling Självlärd Universitet och högskola Ingen utbildning Diagram 2:2 högsta utbildning. Per stadsdel. 23

24 Ursprungsland Det är, procentuellt sett, fler sfi-studerande från Afrika som uppger att de inte har någon utbildning (7%) eller att de inte har gått färdigt grundskolan innan de kom till Sverige (16%). Det är, procentuellt sett, fler studerande från Central- och Sydamerika som uppger att de har gått färdigt grundskolan i sitt hemland (31%). Det är, procentuellt sett, fler studerande från Ryssland och länder i Europa som inte tillhör EU (40%) och Afrika (37%) som uppger att de har gått färdigt gymnasial utbildning i sitt hemland. Det är, procentuellt sett, fler studerande från land inom EU samt från Ryssland och länder i Europa som inte tillhör EU som uppger att de har gått yrkesutbildning (20% respektive 1). Det är, procentuellt sett, fler från Central- och Sydamerika som uppger att de har lärt sig ett yrke själva (8%). Det är, procentuellt sett, fler från Nordamerika, Australien eller Oceanien samt från länder inom EU som uppger att de har gått färdigt högskoleutbildning innan Sverige (71% respektive 56%). Tid i Sverige innan sfi Av de studerande som varit upp till ett halvår i Sverige innan sfi-studiernas början är 40% högskole- och universitetsutbildade, 31% har gått färdigt gymnasiet, 1 har gått färdigt grundskolan och 8% har inte gått färdigt grundskolan eller har inte någon tidigare utbildning. Samtl. 0-6 mån 7-12 mån 1-2 år 3-4 år <5 år Ingen 4% 1% 1% 8% utbildning Universitet och 34% 40% 21% 3 40% 25% högskola Självlärd 1% --- 5% 1% --- Lärling 1% 1% Yrkesutbildning 8% 8% 1 9% 4% 7% Gymnasium 29% 31% % 25% Grundskola 18% 1 25% 15% 21% 25% Gick ej färdigt grundskolan 7% 6% 1 4% 4% Tabell 2:3 Tid i Sverige innan sfi. Per tidigare utbildning. I första kolumnen samtliga redovisas statistik för hela undersökningen. Samtl. EU Övr Europ N.am, Austr. C- & S.am Afrika Asien M.öst Ingen % 4% utbildning Universitet och 34% 56% 34% 71% 38% 14% 3 högskola Självlärd 1% % --- Lärling 1% <1% Yrkesutbildning 8% 20% % 7% 5% Gymnasium 29% 2 40% 29% 15% 37% 27% Grundskola 18% % 16% 2 Gick ej färdigt grundskolan 7% --- 1% % 8% Kunde läsa och skriva innan sfi De studerande blev tillfrågade om de kunde läsa och skriva på sitt språk innan du började studera på sfi. 94% svarar att de kunde det och 6% uppger att de inte kunde läsa och skriva på sitt språk innan sfi. Ser vi till tidigare utbildning uppger 26% att de har gått färdigt utbildning på universitet och högskola i sitt hemland och att de inte kunde läsa och skriva på sitt språk innan studierna på sfi. 7% uppger att de har gått färdigt gymnasiet och 11% att de har gått färdigt grundskolan och att de inte kunde läsa och skriva på sitt språk innan studierna på sfi. Tabell 2:2 Tidigare utbildning. Per ursprungsland. I första kolumnen samtliga redovisas statistik för hela undersökningen. 24

25 Troligen beror detta på att de har genomfört utbildningen på annat språk än sitt modersmål. Exempelvis kan en person från Sydafrika ha svarat att han eller hon inte kunde läsa och skriva på sitt modersmål, men att han eller hon har genomfört utbildning på landets officiella språk. Alternativt kan en person från ett minoritetsfolk i ett land, exempelvis romer från land inom EU kunna ha genomfört utbildning på annat språk än sitt modersmål. Det skulle även kunna vara en andra eller tredje generationens invandrare i exempelvis land inom EU som har genomfört utbildning på annat språk än sitt modersmål. Ja Nej Ingen utbildning 1% 3 Universitet och 35% 26% högskola Självlärd 1% 7% Lärling <1% --- Yrkesutbildning 8% 4% Gymnasium 30% 7% Grundskola 18% 11% Gick ej färdigt grundskolan 7% 11% Tabell 2:4 Kunde läsa och skriva innan sfi. Per tidigare utbildning. Vi kommer inte att ta upp kunde läsa och skriva innan sfi som en bakgrundsvariabel i rapporten. Kurs på sfi Det är fler, procentuellt sett, som går kurs C än kurs B och D som uppger att de inte har någon tidigare utbildning eller som inte har gått färdigt grundskolan. Det är, procentuellt sett, fler studerande som går i kurs B (36%) än studerande på kurs C (3) och kurs B (28%) som uppger att de har gått färdigt gymnasiet i sitt hemland. Det är färre, procentuellt sett, som går kurs C än kurs B och D som uppger att de har gått färdigt utbildning på universitet eller högskola i sitt hemland. Det är, procentuellt sett, färre som går kurs B än kurs C och D som uppger att de har gått yrkesutbildning i sitt hemland. Samtl. B C D Ingen utbildning 5% Universitet och 34% 36% 21% 35% högskola Självlärd 1% <1% Lärling 1% % Yrkesutbildning 8% 4% 7% 9% Gymnasium 29% 36% 3 28% Grundskola 18% 16% 2 18% Gick ej färdigt grundskolan 7% 4% 11% 7% Tabell 2:5 Kurs på sfi. Per tidigare utbildning. I första kolumnen samtliga redovisas statistik för hela undersökningen. 25

26 Kön Arbetslivserfarenhet innan Sverige Generella drag 28% uppger att de inte har arbetat innan de kom till Sverige. 18% har arbetat inom service- och transportyrke och 17% har arbetat som tjänstemän. Det är, procentuellt sett, fler män än kvinnor som uppger att de tidigare har arbetat som hantverkare (21% respektive 6%) och som högre tjänstemän (15% respektive 6%). Det är, procentuellt sett, fler kvinnor än män som uppger att de tidigare har arbetat inom vård och omsorg ( respektive 4%) och som inte har arbetat innan de kom till Sverige (36% respektive ). Födelseår Har inte arbetat innan Sverige Annat 28% Sett till födelseår ökar antalet studerande som uppger att de inte har arbetat innan de kom till Sverige med sjunkande ålder. Antalet studerande som uppger att de tidigare har arbetat som tjänstemän ökar, procentuellt sett, med stigande ålder. Högre tjänsteman Militär Vård och omsorg 1% 8% 9% Det är, procentuellt sett, fler bland studerande födda som uppger att de har arbetat inom transport- och service innan de kom till Sverige. Flest, procentuellt sett, bland studerande födda uppger att de tidigare har arbetat som högre tjänstemän. Tjänsteman Service- och transportyrke Hantverkare Fabriksarbetare Bonde, fiskare 4% 11% 0% 5% 15% 20% 25% 30% 17% 18% Diagram 2:3 Arbetserfarenhet innan Sverige. Exempel på annat som de studerande har angett som tidigare arbetserfarenhet är: musiker, film- och tv-producent, professionell fotbollsspelare och konstnär. Har ej arbetat tidigare Samtl. < % 1 19% 3 5 Annat 7% 4% --- Högre tjänsteman 9% 11% 7% 15% 1% Militär 1% 1% 1% Vård och omsorg 8% 1 5% Tjänsteman 17% 2 20% 18% 5% Service- och 18% 14% 18% 16% 26% transportyrke Hantverkare 11% 14% 1 8% 8% Fabriksarbetare 4% 6% 4% Bonde, fiskare --- Tabell 2:6 Tidigare arbetserfarenhet. Per födelseår. I första kolumnen samtliga redovisas statistik för hela undersökningen. 26

27 Stadsdel Det är, procentuellt sett, fler studerande boende i väst (3) och nordost (3) som uppger att de inte har arbetat innan de kom till Sverige. Det är, procentuellt sett, fler studerande boende i centrum som uppger att de tidigare har arbetat inom service- och transport (25%) samt som tjänstemän (30%) och även högre tjänstemän (15%). Det är, procentuellt sett, fler studerande boende i väst och på annan ort (respektive 1) som uppger att de tidigare har arbetat inom vård och omsorg. Ursprungsland Det är, procentuellt sett, fler studerande från Afrika samt från Asien och Mellanöstern som uppger att de inte har arbetat innan de kom till Sverige. Det är, procentuellt sett, fler studerande från länder inom EU samt Nordamerika, Australien och Oceanien som uppger att de tidigare har arbetat som högre tjänstemän. Det är, procentuellt sett, fler studerande från Nordamerika, Australien och Oceanien som uppger att de tidigare har arbetat som tjänstemän. Det är, procentuellt sett, fler studerande från Afrika samt Asien och Mellanöstern som uppger att de tidigare har arbetat som hantverkare. Annan ort Väst Centrum 6% 6% 9% 9% 9% % 1 16% 14% 1 15% 19% 19% 25% 30% 3 Det är, procentuellt sett, fler studerande från Central- och Sydamerika samt Ryssland och länder i Europa som inte tillhör EU som uppger att de tidigare har arbetat som fabriksarbetare. Det är, procentuellt sett, fler studerande från Central- och Sydamerika samt Nordamerika, Australien och Oceanien som uppger att de tidigare har arbetat inom service och transport. Hisingen Nordost 1% 1% 7% 7% 7% 6% 8% 1 15% 17% 17% 0% 5% 15% 20% 25% 30% 35% Bonde, fiskare Fabriksarbetare Hantverkare Service- och transportyrke Tjänsteman Vård och omsorg Militär Högre tjänsteman Annat Har inte arbetat innan Sverige Diagram 2:4 Tidigare arbetserfarenheter. Per boendeort. I förklaringsrutan kan vi följa bönder, fiskare, fabriksarbetare, hantverkare m fl från vänster till höger, med en början högst upp i vänstra hörnet, vilket motsvarar ordningen bland staplarna i diagrammet med en början nerifrån och upp. 2 28% 3 Samtl. EU Övr Europ N.am, Austr. C- & S.am Afrika Asien M.öst Har ej arbetat tidigare 28% 14% 16% --- 8% 4 3 Annat 7% 14% 8% Högre tjänsteman 9% 21% 9% 14% 8% 5% 7% Militär 1% % Vård och omsorg 8% 9% --- 8% 7% Tjänsteman 17% 21% 25% 4 2 8% 15% Service- och 18% 21% 18% 29% 38% 15% 17% transportyrke Hantverkare 11% 5% 7% Fabriksarbetare 4% 7% --- 8% 5% Bonde, fiskare Tabell 2:8 Tidigare arbetserfarenheter. Per ursprungsland. I första kolumnen samtliga redovisas statistik för hela undersökningen. 27

28 Tid i Sverige innan sfi Av de studerande som varit upp till ett halvår i Sverige innan sfi-studiernas början uppger 20% att de inte har arbetat tidigare, 25% att de har arbetat inom service- och transportyrken, 20% har arbetat som tjänstemän, som hantverkare och 9% inom vård och omsorg. Samtl. 0-6 mån 7-12 mån 1-2 år 3-4 år <5 år Har ej arbetat tidigare 28% 20% 36% 2 31% 48% Annat 4% --- 1% 7% Högre tjänsteman 9% 6% 1 8% Militär 1% % Vård och omsorg 8% 9% 4% 1 4% 7% Tjänsteman 17% 20% 14% 18% 21% 8% Service- och transportyrke 18% 25% 18% 15% Hantverkare 11% 18% 1 6% 8% Fabriksarbetare 4% 4% 6% --- 7% Bonde, fiskare 4% 1% --- Det är färre, procentuellt sett, som går kurs C än övriga kurser som uppger att de arbetat som högre tjänstemän samt som fabriksarbetare. Det är fler, procentuellt sett, som går kurs D än övriga kurser som uppger att de tidigare har arbetat med något service- och transportyrke. Samtl. B C D Har ej arbetat tidigare 28% 2 35% 29% Annat Högre tjänsteman 9% 9% 4% 9% Militär 1% % Vård och omsorg 8% 11% 6% 6% Tjänsteman 17% 18% 17% 17% Service- och transportyrke 18% 7% 17% 2 Hantverkare 11% 18% 17% 7% Fabriksarbetare 4% 5% 1% 5% Bonde, fiskare 7% --- Tabell 2:10 Kurs på sfi. Per tidigare arbetserfarenheter.i första kolumnen samtliga redovisas statistik för hela undersökningen. Tabell 2:9 Tid i Sverige innan sfi. Per tidigare arbetserfarenheter. I första kolumnen samtliga redovisas statistik för hela undersökningen. Kurs på sfi Det är fler som har gått kurs C än övriga kurser som uppger att de inte har arbetat tidigare (jämför även tabell 2:5). Det är fler, procentuellt sett, som går kurs B än kurs C och D som uppger att de har arbetat med vård och omsorg innan de kom till Sverige samt att de tidigare har arbetat som bönder eller fiskare. Det är i stort sett inte någon skillnad per kurs om vi ser till studerande som uppger att de har arbetat som tjänstemän tidigare. 28

29 Kapitel 3 MÅL MED STUDIER 29

30 I följande kapitel kommer mål med sfi-studier att presenteras med utgångspunkt från följande mål: lära sig svenska för att kunna få arbete lära sig svenska för att kunna studera vidare lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället krav att läsa sfi vill något annat med sfi-studierna Generella drag skulle läsa sfi. Det är, procentuellt sett, fler kvinnor som har som mål att lära sig svenska för att kunna studera vidare. Födelseår Sett till födelseår kan vi se att antalet studerande som vill läsa sfi för att lära sig svenska språket så att de skulle kunna få arbete ökar med stigande ålder. Ett motsatt mönster framträder när det gäller studerande som vill läsa sfi för att lära sig svenska språket så att de skulle kunna studera vidare, där vi kan se att antalet, procentuellt sett, ökar med sjunkande ålder. Det stora flertalet av de studerande uppger att de ville läsa sfi för att lära sig svenska språket så att de skulle kunna få arbete eller kunna studera vidare (45% respektive 44%). Huvudsakligt mål Samtliga Lära mig svenska språket så att jag skulle kunna få arbete 45% Lära mig svenska språket för att kunna studera vidare 44% Lära mig mer om svensk kultur och det svenska samhället 8% Krav från arbetsförmedlingen, flyktinghandläggare eller en person från en myndighet att jag skulle läsa sfi Ville något annat med mina studier 1% Tabell 3:1 Varför ville du studera på sfi hösten 2003? Vad annat mål innebär har inte specificerats av de som svarat på denna fråga. Kön Det är, procentuellt sett, fler män som uppger att de har som mål att lära sig svenska för att få arbete, lära sig mer om svensk kultur och det svenska samhället samt som uppger att arbetsförmedlingen, flyktinghandläggare eller någon myndighetsperson krävde att de Kurs på sfi Det är, procentuellt sett, fler studerande på kurs C jämfört med kurs B och D som uppger att de har som mål att lära sig svenska för att få arbete. Det är, procentuellt sett, minst antal studerande på kurs C jämfört med kurs B och D som uppger att de har som har som mål att lära sig svenska för att kunna studera vidare. Stadsdel Ser vi till stadsdelar är det, procentuellt sett fler studerande boende på annan ort och i centrum som uppger att de har som mål att lära sig svenska för att få arbete. Det är, procentuellt sett, fler studerande boende i nordost som uppger att de har som har som mål att lära sig svenska för att kunna studera vidare. 30

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD

ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD December 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Sammanfattning

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

EFFEKTSTUDIE 2006. Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004

EFFEKTSTUDIE 2006. Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004 EFFEKTSTUDIE 2006 Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004 Juni 2006 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Generella

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Effekter av vuxenutbildning, 2009

Effekter av vuxenutbildning, 2009 Effekter av vuxenutbildning, 2009 Juni 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Innehållsförteckning

Läs mer

Engelska skolan, Järfälla

Engelska skolan, Järfälla Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna

Läs mer

2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum

2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum 1 (6) RAPPORT 2016-04-11 Kompetensnämnden Dnr Kon 2016/63 Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum Rätt till sfi samt antagning Rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här

Läs mer

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011 GRvux Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret Beställare: Kenneth Ardehed, GRvux Projektledare: Peter Linsér, Markör Augusti Markör Örebro Kungsgatan 7 47 Örebro

Läs mer

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Splitvision ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD

Splitvision ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD December 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006. Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 26. Enkäten delades ut i två versioner, en pappersform och en webform. Skillnaden mellan de olika versionerna var att kurserna fick

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte

Läs mer

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011 Föräldrar Förskola - Våren 4 svar, 48% Utveckling och lärande. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 4 4 40 4 Medelvärde 7,4,,4 8 7, 4. Mitt barns tankar

Läs mer

Växthuset. Föräldrar / Förskola - Våren 2008. Genomsnitt Salems kommun. 2. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. Växthuset föregående år

Växthuset. Föräldrar / Förskola - Våren 2008. Genomsnitt Salems kommun. 2. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. Växthuset föregående år Föräldrar / Förskola - Våren svar, 5% Normer och värden 0,. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 0,, 5,. Det är arbetsro i verksamheten. 5,, 5 5,,,. Personalen bryr sig om mitt barn.,,,5 5, 5. Personalen

Läs mer

VAD HÄNDER EFTER SFI?

VAD HÄNDER EFTER SFI? VAD HÄNDER EFTER SFI? STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Hos mig kan du få studie- och yrkesvägledning information om utbildningar, behörighetsregler och ansökningstider komma på drop-in med korta frågor boka

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola 26 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola 65 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem

Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem 52 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 214 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Tyresö kommun Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Om undersökningen Tyresö kommun, Elev- och föräldraenkät 2015, sida 1 Bakgrund

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se Besöksnäringen

Läs mer

Vuxenutbildning 2013 I Stockholms län

Vuxenutbildning 2013 I Stockholms län I Stockholms län OM UNDERSÖKNINGEN Alla länets 26 kommuner deltar i den gemensamma studerandeundersökningen. Det är ett viktigt led i arbetet för en gemensam vuxenutbildningsregion i länet. Målet med gemensamma

Läs mer

Urval och antagning av studerande till yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning Yrkesvux

Urval och antagning av studerande till yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning Yrkesvux UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILDNINGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 09-433/1215. SID 1 (8) 2009-04-23 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2008-05-14 Urval och

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Syftet med denna undersökning är för Gymnasium.se att ta reda på hur insatta

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

Odensala. Föräldrar Förskola - Våren 2012

Odensala. Föräldrar Förskola - Våren 2012 Odensala Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 7 7 7 8 0 Medelvärde 7,,, 0, 7,. Mitt barns

Läs mer

Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: 132) Avbrottstudie 2012

Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: 132) Avbrottstudie 2012 Avbrottstudie Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: ) Avbrottstudie Jag har läst -årig gymnasieutbildning eller motsvarande 55 Jag har läst 9-årig

Läs mer

Ansökan till Komvux (grundläggande, gymnasiala kurser)

Ansökan till Komvux (grundläggande, gymnasiala kurser) På Komvux i Burlöv har vi kontinuerligt intag så du kan ansöka till en kurs när som helst under året. Studie- och yrkesvägledaren och läraren bestämmer när du kan starta dina studier, oftast inom ett par

Läs mer

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidiga val sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 400

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Specialistundersköterska anestesi- och operationssjukvård 200 Yh-poäng, halvfart, distans, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd)

Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd) Page 1 of 1 Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd) En undersökning om jämställdhetens förutsättningar inom den kommunala räddningstjänsten Om du har kommentarer runt frågorna så kommer det med jämna

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

Pensionsbarometern Januari-februari 2005

Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Projektnummer 1513219 2005-02-14 Sifo Research & Consulting SE-114 78 Stockholm Tel: +46 (0)8 507 420 00 Secondary name to Sweden Fax: +46 (0)8 507 420 01 Research

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultat elevenkät KCNO

Tjänsteskrivelse Resultat elevenkät KCNO VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING -08-19 DNR UN.076 SUSANNE MALMER SID 1/2 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015 Det handlar om kärlek Läsåret 2014/2015 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 5 899 elever svarat på enkäten före skolveckan och 3 718 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II

ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 Kontakt: Sofie Hellström-Rückert Datum: Oktober 2014 Anna Ragnarsson Senior Consultant Tel: 0720 700

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning

Lathund om tillträde till högre utbildning Lathund om tillträde till högre utbildning Omvärldskunskap som stöd vid studieplanering på folkhögskolan. Ett komplement till Folkbildningsrådets Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande. Agneta

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (6) Datum: 2011-12-20 Information om yrkeshögskolans

Läs mer

Vuxenutbildning 2014 sfi och sfx Danderyd

Vuxenutbildning 2014 sfi och sfx Danderyd Vuxenutbildning sfi och sfx Samtliga 26 kommuner medverkar i den gemensamma enkätundersökningen för studerande inom i länets vuxenutbildning. Här redovisas resultat från den gemensamma studerandeenkäten

Läs mer

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar. 1 Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar. Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Brukarundersökning. Socialförvaltningens barn och familjesektion. Juni 2006

Brukarundersökning. Socialförvaltningens barn och familjesektion. Juni 2006 Brukarundersökning Socialförvaltningens barn och familjesektion 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi

Läs mer

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen

Läs mer

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1 LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Statistik för Brandingenjörer Laboration 1 Beskrivande statistik VT 2012 2 En marknadsundersökning Bakgrund Uppgiften kommer att omfatta en del av en marknadsundersökning

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN Kontakt: Sofie Hellström-Rückert Datum: September 2014 Anna Ragnarsson Senior Consultant Tel: 0720 700 432 anna.ragnarsson@novus.se

Läs mer

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 TÖREBODA KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Bakgrund & Genomförande

Bakgrund & Genomförande Bakgrund & Genomförande 14 augusti 2015 BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av NCC. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur svenska allmänheten ser på vilka ämnen som är

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet

Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen Norra Uppland och Tierps kommun november 2015 Redovisning av befintlig verksamhet Grund- och gymnasieskolan I Tierps kommun finns idag elva

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19) ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SFI-AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE AMN 1.60-0125272011 2011-08-15 SID 1 (13) Handläggare: Leif Styfberg Tel: 08-508 25 702 Till Arbetsmarknadsnämnden den 23 augusti 2011 Remiss

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Mötesplats för skolledare på sfi

Mötesplats för skolledare på sfi Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2010 1 2 Välkommen till CSN I den här broschyren kan du läsa om studiemedel för studier i Sverige. Studiemedel är pengar du kan söka för att studera. En del av pengarna är bidrag

Läs mer