narkotika-, uppdrag av Stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "narkotika-, uppdrag av Stad"

Transkript

1 Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet, Trollhättans Stad

2 Innehållsförteckning Kapitel 1 Förord 3 Kapitel 2 Bakgrund 4 Kapitel 3 Metod 6 Kapitel 4 Tobak 8 Kapitel 5 Alkohol 17 Kapitel 6 Narkotiska preparat 30 Kapitel 7 Sniffning 38 Kapitel 8 Dopningspreparat 40 Kapitel 9 Spel om pengar 41 Kapitel 10 Fritidssituationen för ungdomar i Trollhättan 52 Kapitel 11 Relationer 57 Kapitel 12 Skola 59 Kapitel 13 Bil- och mopedkörning i samband med bruk av alkohol och narkotika 63 Kapitel 14 Reflektion 64 Om Splitvision Research 69 Enkät 70-2-

3 Kapitel 1 Förord Kunskap om vad som är öppnar inte självklart dörren till vad som borde vara. Albert Einstein En undersökning som denna visar på både bra och mindre bra siffror angående situationen för ungdomar i Trollhättans kommun. Det är dock viktigt att man även med relativt bra resultat inte nöjdförklarar sig utan fortsätter att verka för ungdomars bästa. Resultatet från denna undersökning synliggör framförallt den genomsnittlige skolungdomen. De som saknas i undersökningen är de grupper där man av olika anledningar mår dåligt. Med årets undersökning har vi möjlighet att se på trender för vissa av frågorna i rapporten från 2004 års undersökning och fram till idag. Vi vill passa på att tacka alla ungdomar som fyllt i enkäten samt alla lärare, rektorer och all skolpersonal som hjälpt oss med att distribuera enkäterna. Utan Er insats hade denna undersökning inte varit möjlig att genomföra. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research. Rapporten kan beställas hos Tove Corneliussen, folkhälsosamordnare, Trollhättans Stad, , Göteborg, den 13 december 2007 Splitvision Research -3-

4 Kapitel 2 Bakgrund På uppdrag av Folkhälsorådet i Trollhättans Stad har Splitvision Research genomfört en undersökning om alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet i Trollhättans kommun. Syftet med undersökningen är att synliggöra ungdomarnas attityder till användande av tobak, alkohol och narkotiska preparat och brukarmönster när det gäller tobak, alkohol och narkotiska preparat. Undersökningen ämnar också ge en bild av hur ungdomarnas fritid och skolsituation ser ut. Den senaste drogvaneundersökningen genomfördes 2004 i Trollhättans kommun och baserades på ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Före det genomfördes en drogvaneundersökning 2001 som baserades på ungdomar i gymnasiets årskurs 1. I denna rapport kommer vi att ställa vissa frågor i undersökningen mot resultat från drogvaneundersökningen Splitvision Research genomförde 2004, men även mot resultat från CANs riksundersökning, 2006 och Vänersborgs drogvaneundersökning, 2007 genomförd av Splitvision Research. Undersökningen är en totalundersökning. Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och har avrundats till hela tal. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med en stor exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa procentsatser och diagram utifrån att det visar tendenser. Vi har valt att inte redovisa dem som inte har besvarat frågorna, generellt låter vi dem som har svarat representera helheten. För att kunna göra jämförelser med rikssnittet i kapitlet om Spel om pengar redovisar vi dock dem som inte har svarat på frågorna i avsnittet om Jämförelse med rikssnittet eftersom CAN redovisar sin statistik på detta sätt, vilket gör att statistiken för Trollhättans ungdomar kan se olika ut för samma fråga. I rapporten kommer vi att använda både termen årskurs 9 samt år 9 när vi pratar om ungdomar som går i skolår 9. Tabeller och diagram numreras löpande i rapporten var för sig. Illustrationen på framsidan av rapporten är gjord av Marika Sigvardsson. -4-

5 Disposition I följande kapitel Metod kan Ni bland annat fördjupa Er i hur vi har gått tillväga, bakgrunden till undersökningen och statistisk relevans. Undersökningens bakgrundsvariabler redovisas som exempelvis ålder och kön. I kapitlen Tobak, Alkohol, Narkotiska preparat, Sniffning, Dopningspreparat, Spel, Fritid, Relationer, Skola samt Bil- och mopedkörning i samband med bruk av alkohol eller narkotika presenteras resultatet av undersökningen. I kapitlet Reflektion erhålls en sammanställning och en viss reflektion över resultatet. Rapporten avslutas med den enkät som resultatet av denna undersökning baserar sig på. Samtliga frekvenstabeller och enkätkommentarer samt vissa korstabeller finner Ni i en separat bilaga. -5-

6 Kapitel 3 Metod En enkät har delats ut i skolan till alla ungdomar som går i årskurs 9, 832 elever, och årskurs 2 i gymnasiet, 836 elever, i Trollhättans kommun. Enkäten har besvarats under vecka 37-39, Svarsdata har bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för analys och sammanställning till frekvens- och korstabeller. Svarsfrekvens Den totala svarsfrekvensen för undersökningen är 8 (80% 2004), vilket är en acceptabel svarsfrekvens för den här typen av undersökningar. Svarsfrekvensen för elever i årskurs 9 är 8 och för elever i årskurs 2 i gymnasiet är svarsfrekvensen 77%. Bortfall Totalt för undersökningen har vi ett bortfall på 19%. Bortfallet är att betrakta som normalt i den här typen av undersökningar. Majoriteten av dem som inte har besvarat enkäterna var inte närvarande vid undervisningstillfället när enkäten delades ut. Generellt har 1-4 personer per klass varit frånvarande pga sjukdom eller annan giltig anledning samt några enstaka personer som varit frånvarande pga ogiltig anledning som exempelvis skolk. Några klasser har ej besvarat enkäterna på grund av att de var borta på praktik vid svarstillfället. Någon klass har inte fyllt i enkäten på grund av tidsbrist. Ett tiotal enkäter från årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet är oseriöst ifyllda och har av denna anledning tagits bort ur materialet. Vissa enkätfrågor efterfrågar att ungdomarna tar ställning. Exempel på en sådan fråga kan vara: Tycker du att det är okej att köra bil/moped narkotikapåverkad eller med alkohol i kroppen? Svarsalternativ är ja eller nej. Har man vid dessa frågor angett mer än ett svar eller exempelvis infogat egna svarsalternativ har dessa inte tagits med i sammanställningen. -6-

7 Frågeunderlag Enkätfrågorna har utformats i samarbete mellan Splitvision Research och Trollhättans Stads arbetsgrupp bestående av folkhälsosamordnare och drogsamordnare. Frågeunderlaget utgörs, liksom vid 2004 års undersökning som Splitvision Research genomförde, av en kombination av Splitvision Researchs frågor och frågor från Trollhättans tidigare undersökning som delvis baseras på CANs frågor. Totalt består frågeunderlaget av 63 frågor, varav några är av öppen karaktär. Själva frågeunderlaget, enkäten, finns att tillgå längst bak i denna rapport. Undersökningen har genomförts med ett etnografiskt perspektiv, vilket innebär att vi i enkätuppbyggnad och vid analys av enkätsvar fokuserar på ungdomars egen bild av tillvaron. Det finns alltid en begränsning med enkäter, då man i förväg väljer vilka frågor man önskar få svar på. På olika sätt har vi dock försökt att ge utrymme för öppna svar, möjlighet att skriva ytterligare alternativ till förvalda svarsalternativ samt möjlighet till att skriva egna kommentarer i enkäten. Detta med syfte att så långt som möjligt, i en enkät, få läsarnas egna perspektiv på sin situation. Statistik Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och kommer att avrundas till hela tal. Vid avrundning av procentsatser till närmsta heltal blir summan i vissa diagram inte alltid 100 procent. Om flera svar tillåtits i en fråga summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent. Tänk på att statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med en stor exakthet. Så är inte fallet. Förändringar som är mellan 1- bör därför inte läggas för stor vikt vid. Bakgrundsvariabler Totalt har elever besvarat undersökningen. Könsfördelningen är jämn för både årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet, se tabell 3:1. Tjejer Killar Antal svarande År % 697 År 2 på gymnasiet Tabell 3:1 Andelen och antalet svarande i undersökning fördelat per årskurs och kön. En elev har inte svarat på frågan om kön, vilket gör att summeringen av antalet svarande i tabeller blir % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de bor i Trollhättan, 10% bor i Lilla Edet och 1 bor i annan kommun. -7-

8 Kapitel 4 Tobak 45% av ungdomarna (år 9 och år 2 på gymnasiet) uppger att de aldrig har rökt cigaretter och 58% uppger att de aldrig har snusat. Det är främst i årsåldern som de flesta ungdomar provar tobak. Det är fler killar än tjejer som snusar. Det är lika många tjejer som killar som uppger att de röker i någon omfattning, men tjejer uppger i högre grad att de röker varje dag och killar uppger i något högre grad att de feströker. Ser vi till den totala tobakskonsumtionen (rökning och/eller snusning) finns det inga skillnader per kön. Tobakskonsument 2 av ungdomarna i år 9 och 39% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet är tobakskonsumenter, det vill säga har i någon omfattning angett att de röker och/eller snusar (i en omfattning från bara ibland till varje dag). I jämförelse med 2004 års undersökning har tobakskonsumtionen minskat 2-6 procentenheter, se tabell 4:1. År 9 År 2 på gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Trollhättan, % - 39% - Vänersborg, % 18% 35% 3 CAN, % % Tabell 4:1 Tobakskonsumenter. Jämförelse mellan Trollhättans och Vänersborgs drogvaneundersökningar från 2007 samt CANs riksundersökning från Tobakskonsument är en person som i någon omfattning har angett att han eller hon röker och/eller snusar. Andelen tobakskonsumenter är något större i Trollhättan än i Vänersborg. Trollhättan ligger under rikssnittet för 2006 (CANs riksundersökning). = sänkning jämfört med 2004 = höjning jämfört med 2004 = oförändrat Cigaretter Lite mer än två femtedelar av ungdomarna uppger att de aldrig har rökt (45%). Nästan lika många som i 2004 års undersökning uppger att de röker i någon omfattning i årets undersökning (27% år 2007 vs 29% år 2004). -8-

9 Diagram 4:1 Röker du cigaretter? Per samtliga. Jämförelse mellan 2007 (undre staplar) och 2004 (övre staplar) års undersökningar. Ja, varje dag 7% 2004 Ja, nästan varje dag Ja, feströker Ja, men bara ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig rökt 10% 1 10% 7% 7% 29% år % år % 25% 4 45% % uppger att de röker i någon omfattning. Notera att i 2004 års undersökning ingick ej Ja, varje dag som svarsalternativ. Det är lika många ungdomar som uppger att de röker nästan varje dag i 2004 års undersökning (det högsta svarsalternativet) som i årets undersökning uppger att de röker nästan varje eller varje dag. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Skillnader i rökning Det är ungefär lika många tjejer som killar i år 9 och år 2 på gymnasiet som uppger att de röker i någon omfattning, men tjejer uppger i högre grad att de röker varje dag och killar uppger i något högre grad att de feströker (se diagram 4:2). Detta mönster fanns även vid 2004 års undersökning. Diagram 4:2 Röker du cigaretter? Per årskurs och kön. 5% Ja, varje dag 1 Kille år 2 8% Ja, nästan varje dag Ja, feströker Ja, men bara ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig rökt 15% 1 8% 5% 8% 3 killar år 2 35% tjejer år 2 18% killar år 9 2 tjejer år 9 27% 27% % Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 55% 5 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Tjejer röker i högre omfattning varje dag jämfört med killar. Killar feströker i högre omfattning jämfört med tjejer. -9-

10 Det är en större andel ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de i någon omfattning röker (3) jämfört med ungdomar i årskurs 9 (20%), se tabell 4:2. Lite mer än hälften av ungdomarna i år 9 (5) och 35% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet uppger att de aldrig har rökt. Andelen ungdomar som aldrig har rökt har ökat med 5 procentenheter för årskurs 9 och 3 procentenheter för årskurs 2 på gymnasiet i jämförelse med 2004 års undersökning, se tabell 4:2. Röker. Årskurs 9 Årskurs 2 i gymnasiet Per årskurs och kön Tjej Kille Totalt Tjej Kille Totalt Har aldrig rökt % % % + 35% + Har bara provat % 2-27% 27% - 27% - Har slutat + + 5% + Röker ibland - 8% + 7% Feströker 5% - 8% % -5% 1 - Röker nästan varje dag -9% - -5% -1-5% 5% -8% Röker varje dag 8% 1 5% 8% Tabell 4:2 Röker. Per årskurs och kön. Förändring gentemot 2004 års undersökning. = sänkning, = höjning, = oförändrat. Notera att i 2004 års undersökning ingick ej Ja, varje dag som svarsalternativ. Vid vilken ålder röker ungdomar för första gången? Det är vanligast att ungdomarna röker för första gången vid års ålder, se diagram 4:3. I jämförelse med 2004 års undersökning har debutåldern ökat något, då flertalet som hade rökt en hel cigarett uppgav att de gjort det när de var mellan år. Tjejer som har rökt en hel cigarett gjorde det främst för första gången när de var år (respektive 10%). Killar som har rökt en hel cigarett gjorde det främst för första gången när de var år (respektive 1), se diagram 4:

11 Diagram 4:3 Hur gammal var du när du första gången rökte en hel cigarett? Per samtliga och kön. 1 Samtliga Killar Tjejer % 10% 10% 10% 9% 8% 7% 0% 5% 5% 5% 0% 2 av ungdomarna som har rökt en hel cigarett gjorde det för första gången när de var år. 5 av samtliga ungdomar uppger att de aldrig har rökt en hel cigarett. 5 av tjejerna och 5 av killarna uppger att de aldrig har rökt en hel cigarett. 11 år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år Jämförelse med rikssnittet Det är ungefär lika många bland killarna i Trollhättan som röker i jämförelse med rikssnittet. Bland tjejerna är det 4 procentenheter färre för år 9 och 5 procentenheter färre för år 2 på gymnasiet som röker i Trollhättan i jämförelse med rikssnittet, se diagram 4:4. Diagram 4:4 Jämförande statistik mellan andel ungdomar som röker i Trollhättan och riket i övrigt (CANs riksundersökning, 2006). Den övre stapelraden representerar CAN och den undre Trollhättan. Värdena baseras på alla som har uppgett att de i någon omfattning röker. Kille år 2 på gymnasiet 3 3 CAN, 2006 Trollhättan, 2007 Tjej år 2 på gymnasiet 35% 40% Kille år 9 Tjej år 9 19% 18% 2 2 Det är ungefär lika många bland killarna i Trollhättan som röker i jämförelse med rikssnittet. Bland tjejerna är det 4 procentenheter färre för år 9 och 5 procentenheter färre för år 2 på gymnasiet som röker i Trollhättan i jämförelse med rikssnittet. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% -11-

12 Snus 58% uppger att de aldrig har snusat. Andelen som aldrig har snusat har ökat med 4 procentenheter i jämförelse med 2004 års undersökning, se diagram 4:5. 1 uppger att de snusar i någon omfattning. Andelen som snusar i någon omfattning har minskat med 4 procentenheter i jämförelse med 2004 års undersökning (1 år 2007 vs 17% år 2004). Diagram 4:5 Snusar du? Per samtliga. Jämförelse mellan 2007 (undre staplar) och 2004 (övre staplar) års undersökningar. Ja, varje dag Ja, nästan varje dag Ja, men bara ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat 9% 7% 8% 5% 17% år år % uppger att snusar i någon omfattning. Notera att i 2004 års undersökning ingick ej Ja, nästan varje dag som svarsalternativ. Det är i stort sett lika många ungdomar som uppger att de snusar varje dag i 2004 års undersökning (svarsalternativet snusar nästan varje dag fanns inte med i 2004 års undersökning) som i årets undersökning uppger att de snusar nästan varje eller varje dag (9% vs 8%). Nej, har aldrig snusat 5 58% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Det är fler killar än tjejer som snusar. En stor del av de killar som snusar uppger att de snusar varje dag (18% av killarna i år 2 och av killarna i år 9), se diagram 4:6. Diagram 4:6 Snusar du? Per årskurs och kön. Ja, varje dag Ja, nästan varje dag Ja, men bara ibland 0% 0% 8% 18% 2 killar år 2 1 tjejer år 2 1 killar år 9 tjejer år 9 Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig snusat 25% 35% 28% 20% % 77% Killar snusar i högre omfattning än tjejer. I störst omfattning snusar killar i år 2 på gymnasiet (2). I minst omfattning snusar tjejer i år 9 (.). < av tjejerna i år 9 snusar varje dag och lika många snusar nästan varje dag. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Fler bland ungdomarna i år 2 på gymnasiet snusar i jämförelse med ungdomarna i år 9 (20% vs ), se tabell 4:

13 68% av ungdomarna i år 9 och knappt hälften (48%) av ungdomarna i år 2 på gymnasiet uppger att de aldrig har snusat, se tabell 4:3. Snusar. Årskurs 9 Årskurs 2 i gymnasiet Per årskurs och kön Tjej Kille Totalt Tjej Kille Totalt Har aldrig snusat 77% +7% 58% + 68% +7% % 48% + Har bara provat 20% - 28% % + 25% - 29% - Har slutat Snusar ibland - -7% -5% 8% - 7% - Snusar nästan varje dag < Snusar varje dag < -7% - 18% 1 Tabell 4:3 Snusar. Per årskurs och kön. Förändring gentemot 2004 års undersökning. = sänkning, = höjning, = oförändrat. Notera att i 2004 års undersökning ingick ej Ja, nästan varje dag som svarsalternativ. Noterbart är att andelen killar i år 9 som snusar varje dag och snusar ibland har sjunkit med respektive 7 procentenheter i jämförelse med 2004 års undersökning, se tabell 4:3. Andelen ungdomar som aldrig har snusat har ökat med 7 procentenheter för årskurs 9 och 1 procentenhet för årskurs 2 på gymnasiet i jämförelse med 2004 års undersökning, se tabell 4:3. Vid vilken ålder snusar ungdomar för första gången? Ungdomarna snusar främst för första gången vid 14 års ålder, se diagram 4:4. I 2004 års undersökning snusade flertalet av ungdomarna för första gången när de var år. I årets undersökning har debutåldern koncentrerats till 14 år, se diagram 4:7. Upp till 15 års ålder snusar killar för första gången i högre omfattning än tjejer, se diagram 4:

14 Diagram 4:7 Hur gammal var du när du första gången snusade? Per samtliga % 8% 0% 7% 7% 5% 5% 11 år eller yngre Samtliga Killar Tjejer 10% 8% 5% % 8% 5% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 1 av ungdomarna som har snusat gjorde det för första gången när de var 14 år. 55% av samtliga ungdomar uppger att de aldrig har snusat. 6 av tjejerna och 47% av killarna uppger att de aldrig har snusat. Jämförelse med rikssnittet Bland ungdomarna i Trollhättan är det 5-9 procentenheter färre som snusar i jämförelse med rikssnittet, bortsett från tjejer i år 2 på gymnasiet som ligger runt rikssnittet, se diagram 4:8. Diagram 4:8 Jämförande statistik mellan andel ungdomar som snusar i Trollhättan och riket i övrigt (CANs riksundersökning, 2006). Den övre stapelraden representerar CAN och den undre Trollhättan. Värdena baseras på alla som har uppgett att de i någon omfattning snusar. Kille år 2 på gymnasiet 2 3 CAN, 2006 Trollhättan, 2007 Tjej år 2 på gymnasiet 1 1 Kille år 9 Tjej år 9 7% 1 20% Bland ungdomarna i Trollhättan är det färre (5-9 procentenheter färre) som snusar i jämförelse med rikssnittet, bortsett från tjejer i år 2 på gymnasiet som ligger runt rikssnittet. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% -14-

15 Hur får man tag på tobak? Lite mer än hälften, 5, av ungdomarna uppger att de får tag på tobak genom att köpa den själv, 2 får tag på tobak genom att de blir bjudna av kompisar och 1 får tag på tobak från annan myndig person som köper ut åt dem. Får tag på tobak 2007 År 9 År 2 Totalt Köper själv 48% Blir bjuden av kompisar 29% - 15% + 2 Från annan myndig person som köper ut 8% - 17% Köper av kompisar 7% Från mina föräldrar (med lov) -5% 5% - 5% - Tar hemma utan lov På annat sätt - - När det gäller skillnader i hur man får tag på tobak för ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet kan vi se att en större andel ungdomar i årskurs 9 får tag på tobak genom att de blir bjudna av kompisar, medan en större andel ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet får tobak från annan myndig person som köper ut (se tabell 4:4). Det finns en skillnad i hur killar och tjejer får tag på tobak. Killar uppger i högre utsträckning än tjejer att de köper tobak själva. Vi kan se en skillnad i att fler tjejer i år 2 på gymnasiet jämfört med killar i år 2 på gymnasiet får tag på tobak genom att köpa av kompisar. Tabell 4:4 Hur får du oftast tag på cigaretter och snus? Förändring gentemot 2004 års undersökning. = sänkning, = höjning, = oförändrat. På annat sätt innebär olika sporadiska svar som exempelvis: olika, personligt ställe. Jämförelse med 2004 Det är betydligt fler bland ungdomar i årskurs 9 som uppger att de köper tobak själva i årets undersökning (en ökning med 12 procentenheter), se tabell 4:4. Andelen som får tobak från annan myndig person som köper ut har minskat med 6 procentenheter bland ungdomarna i år 9. Andelen som får tobak från sina föräldrar (med lov) har minskat 5 procentenheter bland ungdomarna i år 9. Köper tobak själva Det är 48% av ungdomarna i årskurs 9 och 5 av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de köper tobak själva. Bland dem som köper tobak själva uppger majoriteten att de köper den i kiosker, se diagram 4:

16 Diagram 4:9 Om du köper tobak själv, var köper du oftast cigaretter eller snus? Per årskurs. Kiosk 6 7 Närbutik/jourbutik 1 9% Varuhus/mataffär 9% Bensinstation Restaurang Annat ställe Överallt Det som är närmast Där det finns 9% År 2 på gymnasiet År 9 7 av ungdomarna i år 9 och 6 av ungdomarna i år 2 på gymnasiet som köper tobak själva, gör det i kiosker. Annat ställe innebär olika sporadiska svar som exempelvis: privat, personligt ställe och smuggel. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% -16-

17 Kapitel 5 Alkohol 60% av ungdomarnaa i år 9 och 8 av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. 2 ungdomarna i år 9 och 3 av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Det är en mindre andel ungdomar som dricker alkohol i årets undersökning jämfört med 2004 års undersökning, se tabell 5:2. Diagram 5:1 Har någonn gång under de senaste 12 månaderna druckit (en eller flera gånger) någon alkoholhaltig dryck. Per årskurs och kön. Alkoholkonsument 60% av ungdomarnaa i år 9 och 8 av ungdomarna i år 2 på gymnasiet är alkoholkonsumenter. Både tjejer och killar i år 9 och killar i år 2 på gymnasiet ligger något under CANs riksvärden när det gäller alkoholkonsumenter. Tjejer i år 2 på gymnasiet ligger något över CANs riksvärden gällande alkoholkonsumenter, se tabell nedan. För att klassificeras som alkoholkonsument i denna undersökning ska man jakande ha besvarat frågan om man under de senaste 12 månaderna har druckit någon alkoholhaltig dryck. I CANs undersökning beräknas ungdomarna vara alkoholkonsumenter eller ej utifrån den mängd eller de mängder alkohol de uppger att de dricker*. * För att bli klassificerad som alkoholkonsument i CANs undersökning krävs att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), 2 cl av s k blanddrycker, 2 cl vin eller 2 cl sprit. Denna definition har erhållits genom att kombinera den lägsta konsumtionsfrekvensen i frågeformuläret med den lägsta konsumtionskvantiteten för varje dryck. Alla personer som har svarat på frågan om frekvensen och kvantiteten för de drycker som ingått har klassificerats som alkoholkonsumenter eller icke-konsumenter. -17-

18 I denna undersökning är klassificeringen för att vara alkoholkonsument något vidare än CANs klassificering, vilket medför att värdena i denna undersökning när det gäller dessa frågor kan ligga något högre än vad de skulle ha gjort med CANs sätt att mäta. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Trollhättan % 6 89% 8 Vänersborg % 85% 8 Rikssnitt % Det går inte att jämföra andelen alkoholkonsumenter i årets undersökning med 2004 års undersökning. Frågan att ha druckit alkohol ställdes ospecificerat vid 2004 års undersökning, utan att avse de senaste 12 månaderna. Tabell 5:1 Alkoholkonsumenter Jämförande statistik mellan antal ungdomar per kön i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet i Trollhättan som uppger att de har provat att dricka alkohol under de senaste 12 månaderna jämfört med rikssnittet enligt CANs undersökning (2006) och Vänersborgs kommuns ANTundersökning Frågan ställdes annorlunda i 2004 års undersökning, därför görs ingen jämförelse med Trollhättans undersökning Dricker inte alkohol Det är färre ungdomar i årets undersökning jämfört med 2004 års undersökning som dricker alkohol, med undantag av tjejer i år 2 på gymnasiet där det är 3 procentenheter fler i år som uppger att de dricker alkohol jämfört med 2004 års undersökning, se tabell 5:2. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Dricker inte alkohol % Tabell 5:2 Andelen ungdomar som inte dricker alkohol. Resultatet erhålls genom att lägga samman svarande från två frågor. Förändring gentemot 2004 års undersökning = sänkning, = höjning, = oförändrat. Alkoholdebut Bland samtliga ungdomar i undersökningen har 6 druckit alkohol före sin 15-årsdag. Jämfört med 2004 års undersökning är detta 10 procentenheter lägre än 2004 års värde. De flesta av dem som dricker alkohol gör sin alkoholdebut vid 14 års ålder. 19% av tjejerna och 1 av killarna i undersökningen har svarat att de aldrig har druckit alkohol. -18-

19 Diagram 5:2 Hur gammal var du när du drack alkohol för första gången? Per kön och samtliga. En tydlig topp i alkoholdebut- kurvan synss vid 14 års ålder, där runt 2 av ungdomarna dricker alkohol för första gången. 19% av tjejerna och 1 av killarna i undersökningen har för denna fråga svarat att de aldrig har druckit alkohol. Berusad Bland samtliga ungdomar i undersökningen har 3 varit berusade innan sin 15-årsdag. Jämfört med 2004 års undersökning är detta 5 procentenheter lägre än 2004 års värde. De flesta av dem som dricker alkohol är berusade för första gången vid 14 års ålder. 4 av tjejerna och 4 av killarna i undersökningen har svarat att de aldrig har varit berusade. Diagram 5:3 Hur gammal var du när du blev berusad första gången? 25% 20% 20% 19% Tjejer Killar Samtliga 15% 10% 5% 0% 11 år eller yngre 9% 8% 12 år 13 år 14 år 15 år 1 15% 1 9% 8% 16 år 17 år 0% 18 år En tydlig topp för när ungdomarna blev berusade första gången syns vid 14 års ålder, då runt 20% av ungdomarna var berusadee för första gången. 4 av tjejerna och 4 av killarna i undersökningen har för denna fråga svarat att de aldrig har druckit alkohol. -19-

20 På en separat fråga svarar 35% av ungdomarna i år 9 och 7 av ungdomarna i år 2 på gymnasiet att de har druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade. I CANs undersökning 2006 är det 6 av tjejerna och 6 av killarna i år 9 och 80% av både tjejer och killar i år 2 på gymnasiet som uppger att de druckit så mycket alkohol att de upplevt sig berusade. Diagram 5:4 Andel ungdomar som har druckit så mycket alkohol att de upplevt sig berusade. Jämförelse mellan årets undersökning och 2004 års undersökning. Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år % % 7 7 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hur ofta dricker ungdomar? En femtedel av ungdomarna i år 9 och en tredjedel av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Diagram 5:5 Har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Per årskurs, kön och i jämförelse med Vänersborg samt CAN CAN 2006 Vänersborg 2007 Trollhättan 2007 Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 18% 20% 2 20% % % 49% 45% En tredjedel av ungdomarna i år 2 på gymnasiet och en femtedel av ungdomarna i år 9 har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. Trollhättans värden är bra i jämförelse med CANs värden från 2006 års undersökning och Vänersborgs undersökning våren % 10% 20% 30% 40% 50% 60% Jämfört med 2004 års undersökning har konsumtionsfrekvensen av alkohol genomgående sjunkit rejält. -20-

21 Frekvens År 9 År 2 i gymnasiet Tjejer Killar Tjejer Killar Aldrig 38% %+2 15% +7 Har testat en % +2 gång Sällan 19% Någon gång i % %-6 månaden En gång i veckan Några gånger i % -3 veckan Dagligen --- < < -0.5 Tabell 5:3 Hur ofta dricker du alkoholhaltiga drycker? Per årskurs och kön. Förändring gentemot 2004 års undersökning = sänkning, = höjning, = oförändrat. Förändringen anges i andel procentenheter. Observera att konsumtionsfrekvensen genomgående har sjunkit jämfört med 2004 års undersökning. Mängden alkohol Andelen ungdomar som inte dricker alkohol har ökat. Jämfört med 2004 års undersökning har konsumtionen minskat överlag. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Dricker inte alkohol % Ett till två glas 15% +9 17% % -1 Tre till fyra glas % 20% -6 1 Fem till sju glas % -6 35% Åtta eller fler glas 7% +3 9% -4 15% +9 35% -3 Tabell 5:4 Mängden dryck ungdomar dricker en typisk dag då de dricker alkohol. Per årskurs och kön. Glas innebär ölglas, vinglas, drinkglas eller snapsglas. Flaskor med starköl, starkcider, mellancider och folköl beräknas som ett glas och burkar beräknas som 1 ½ glas. Konsumtion av stora kvantiteter Andelen ungdomar som dricker alkohol i intervallen fem glas eller mer (det röda området i tabellen ovan) har minskat för tjejer och killar i år 9 samt för killar i år 2 på gymnasiet. Tjejer i år 2 på gymnasiet ligger kvar på samma nivå som vid 2004 års undersökning. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Trollhättan % 50% 58% Vänersborg % Trollhättan % 50% 67% Tabell 5:5 Intensivkonsumtion. Per årskurs och kön. Jämförande statistik mellan Vänersborgs kommuns undersökning 2007 och Trollhättans undersökning Intensivkonsumtion I CANs undersökning nämns ungdomars konsumtion av alkohol bland annat i måttet intensivkonsumtion av alkohol, vilket enligt CAN innebär att ungdomar dricker alkohol motsvarande minst en halv halvflaska sprit eller en hel flaska vin eller 4 burkar starköl eller samma mängd blanddrycker (t ex cider och alkoläsk) eller 6 burkar folköl vid samma tillfälle korsat med att ungdomarna dricker någon gång i månaden eller oftare. -21-

22 Utformningen av frågorna angående alkohol i Trollhättans enkät stämmer inte tillfullo överens med CANs frågebatteri, vilket medför att en direkt jämförelse inte kan göras gällande intensivkonsumtion. I tabell 5:6 följer en jämförelse mellan dem som i Trollhättans undersökning dricker i intervallet fem till sju glas till åtta eller fler glas (rödfärgade celler i tabell 5:4) samt dricker någon gång i månaden eller oftare. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Trollhättan 2007 Vänersborg 2007 Trollhättan 2004 CAN % 2 18% % % 40% % 6 5 Tabell 5:6 Intensivkonsumtion av alkohol. Trollhättans ungdomar ligger under CANs riksvärden och visar även på att intensivkonsumtionen av alkohol har sjunkit jämfört med 2004 års undersökning. Vad dricker ungdomar? Den vanligaste alkoholdrycken som ungdomar dricker är starkcider/alkoläsk (2) eller starköl (2), därefter kommer starksprit (2) och folköl/mellancider (2), se diagram 5:6. Diagram 5:6 Ungdomar som dricker alkohol dricker Vad ungdomarna oftast dricker skiljer sig åt beroende på ålder och kön. För tjejer oberoende av ålder ligger starkcider och alkoläsk i topp. Killar i år 9 dricker framför allt folköl och mellancider medan killar i år 2 på gymnasiet dricker starköl, se diagram 5:

23 Diagram 5:7 Vad ungdomarna dricker. Per kön och ålder. Det är framförallt killar som dricker hembränt. Jämfört med 2004 års undersökning har dryckesvanorna skiftat lite. I 2004 års undersökning drack tjejer i år 9 främst folköl och mellancider, killar i år 9 drack främst starköl. Tjejer i år 2 på gymnasiet drack starkcider och alkoläsk (samma som i årets undersökning) och killar i år 2 på gymnasiet drack starköl (samma som i årets undersökning). Bjuden i hemmet 29% av ungdomarnaa i år 9 och 50% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Diagram 5:8 Har blivit bjuden på alkohol av sina föräldrar. Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 29% 29% 45% 5 Nästan en tredjedel av ungdomarna i år 9 och hälften av ungdomarnaa i år 2 på gymnasiet har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% -23-

24 Diagram 5:9 Hur ofta har du blivit bjuden på alkohol av dina föräldrar? Någon gång i månaden eller oftare Sällan Har testat en gång Har smakat 19% 1 1 8% 7% % 30% 29% 3 Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 45% 47% 49% 5 0% 20% 40% 60% Nästan hälften av ungdomarna i år 9 som blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar ha fått smaka på alkohol. Medan hälften av ungdomarna i år 2 på gymnasiet sällan blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Observera att 19% av killarna i år 2 på gymnasiet och 1 av killarna i år 9 respektive tjejerna i år 2 på gymnasiet någon gång i månaden eller oftare blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Se sambandsanalysen i tabell 5:7 vad detta kan medföra. Föräldrars kännedom Bland de ungdomar som dricker alkohol uppger hälften av ungdomarna i år 9 att deras föräldrar inte alls har kännedom om att de dricker alkohol. Bland ungdomarna i år 2 på gymnasiet uppger de flesta, drygt tre fjärdedelar, att deras föräldrar känner till i princip allt de dricker eller bara en del av det de dricker, se diagram 5:10. Jämfört med CAN har föräldrarna (i Trollhättan) till eleverna i år 9 och även år 2 på gymnasiet en betydligt lägre kännedom om att deras barn dricker alkohol. 35% av föräldrarna till killar i år 9 och 3 av föräldrarna till tjejer i år 9 känner ej till att ungdomarna dricker, enligt CANs riksvärden. För föräldrar till ungdomar i år 2 på gymnasiet är riksvärdena, när det gäller att inte känna till sina ungdomars alkoholkonsumtion, 9% för föräldrar till killar och 10% för föräldrar till tjejer. -24-

25 Diagram 5:10 Känner dina föräldrar till att du dricker alkohol? Per årskurs och kön. Nej, det gör de inte Ja, men bara en liten del av det jag dricker Ja, de känner i princip till allt jag dricker Kille år 2 18% 3 49% Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år % 2 28% % De föräldrar som har bäst insikt i sina ungdomars drickande är föräldrar till killar i år 2 på gymnasiet och sämst vetskap har föräldrar med döttrar som går i år 9. 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Hur får ungdomar tag på alkohol? Vanligast är det att ungdomarna får tag på alkohol från en kompis (4), därefter via annan vuxen (20%), köper själva (1), via förälder (1) och via syskon (5%). Av dem som svarat att de köper själva anger 7 att alkoholen är smuggeldricka eller kommer från privatimport och 27% anger att alkoholen kommer från Systembolaget. Av dem som angett att de får alkohol från sina föräldrar uppger 87% att alkoholen kommer från Systembolaget och 1 att den kommer från smuggeldricka eller kommer från privatimport. -25-

26 Diagram 5:11 Hur får du tag på alkohol? Observera att 1 av tjejerna och 1 av killarna i år 9 får alkohol av sina föräldrar. Jämfört med 2004 års undersökning är det färre föräldrarr procentuellt sett som ger sina ungdomar alkohol i årets undersökning, se tabell 5:8. Tjej år 9 Kille år 9 Tjej år 2 Kille år 2 Via förälder % Via förälder % Tabell 5:8 Andel föräldrar som köper ut alkohol åt sina ungdomar. Per kön och ålder. Jämförelse med 2004 års undersökning. 29% av ungdomarnaa i årskurs 9 och 50% av ungdomarnaa i årskurs 2 på gymnasiet har blivit bjudna på någon alkoholhaltig dryck av sina föräldrar. Av dem som dricker alkohol uppger 1 av ungdomarna i årskurs 9 och 9% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet att de får alkohol från sina föräldrar. Bland de ungdomar som har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrarr har fler, procentuellt sett, varit berusade. Gruppen utgörs av fler intensivkonsumenter och även av fler ungdomar som mer frekvent dricker alkohol, se tabelll 5:7. Sambandet behöver inte bero på det faktum att föräldrarnaa har bjudit sina barn på alkohol, utan sambandet kan ligga i att föräldrar som bjuder sina barn på alkohol förmedlar en liberalare syn på alkoholkonsumtionn än föräldrarr som inte bjuder sina barn på alkohol. Detta kan i sin tur leda till en ökad alkoholkonsumtion hos ungdomarna. -26-

27 Har någon gång druckit så mycket att jag blivit berusad Intensivkonsument av alkohol, fem till sju glas eller mer Dricker alkohol någon gång i månaden till dagligen Har blivit bjuden av föräldrarna på alkohol Har aldrig blivit bjuden av föräldrarna på alkohol 68% 45% 58% Tabell 5:7 Konsumtion av alkohol i relation till om ens föräldrar har bjudit en på alkohol. Det finns många faktorer som kan ligga bakom dessa samband. Exempelvis kan de föräldrar som bjuder sina barn på alkohol förmedla en liberalare alkoholsyn till sina barn, vilket kan ligga bakom skillnaden i alkoholkonsumtion. Var kommer alkoholen ifrån? 5 av den dricka som ungdomarna dricker har sitt ursprung från Systembolaget, 45% är smuggeldricka eller kommer från privatimport och är hembränd sprit. Alkoholen som tjejer dricker kommer oftare från Systembolaget och killars alkohol kommer oftare från smuggeldricka eller kommer från privatimport, se diagram 5:12. Diagram 5:12 Alkohol som ungdomarna dricker kommer oftast från. Per kön och ålder. Systembolaget Smuggeldricka eller privatimport Hembränt Kille år 2 49% 49% Tjej år 2 68% 3 Alkoholen tjejerna dricker kommer i högre grad än för killarna från Systembolaget. Kille år 9 Tjej år Killarnas alkohol kommer i högre grad från smuggeldricka eller privatimport än tjejernas alkohol. 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Om en kompis blir för onykter De flesta ungdomar skulle ta hand om sin kompis om han eller hon blev för onykter. Speciellt tjejer i år 2 på gymnasiet skulle ta hand om sin kompis. 1 av killarna i år 9 och 10% av killarna i år 2 på gymnasiet har svarat att de skulle utgå ifrån att kompisen skulle klara sig själv eller så skulle de inte bry sig. Detta är mycket illavarslande med tanke på vad som kan hända en person som har druckit för mycket alkohol. Värdena var ungefär desamma i 2004 års undersökning. -27-

28 De som i högre procentuell andel har svarat att de skulle utgå ifrån att kompisen skulle klara sig själv eller som inte skulle bry sig konsumerar själva åtta eller fler glas alkohol när de dricker, vilket kan leda en att misstänka att kompisen de syftar till också ganska troligt konsumerat en likvärdig mängd alkohol. Ungdomenn ifråga som har druckit dessa kvantiteter bör har minst 1,5 promille alkohol i blodet. Diagram 5:13 Om din kompis blev för onykter vad skulle du göra? Att utgå ifrån att någon ska klara sig själv eller att man inte bryr sig om någon kompis blir för onykter är inte bra. Sätter man dessa svar i relation till den mängd alkohol som många ungdomar dricker är dessa svar illavarslande. Har du någonn gång råkat ut för på grund av att du druckit alkohol Det vanligaste som ungdomar råkar ut för i samband med alkoholkonsumtion är att ha grälat (3), förstört saker eller kläder (2), bråkat eller slagits (2) och haft oskyddat sex (2). Ser vi tilll ålder och kön är det vanligast för samtliga att man har grälat, se diagram 5: :

29 Diagram 5:14 Har råkat ut för följande problem på grund av att de druckit alkohol. Tjejer i år 2 på gymnasiet är de som främst har råkat ut för att ha grälat, blivit av med pengar eller värdesaker, förstört saker eller kläder, haft oönskat och oskyddat sex på grund av att de druckit alkohol. Killar i år 2 på gymnasiet är de som framförallt har råkat ut för att ha bråkat eller slagits, råkat ut för olycka eller ha skadats, bråkat med polisen på grund av att de har druckit alkohol. Jämfört med 2004 års undersökning är det fler tjejer i årets undersökning, procentuellt, som har hamnat i bråk med polisen, grälat, har förstört saker eller kläder på grund av att de har druckit alkohol. Jämfört med 2004 års undersökning är det fler tjejer i årets undersökning, procentuellt, som har haft oskyddat och oönskat sex på grund av att de har druckit alkohol. Jämfört med 2004 års undersökning ser killars situation bättre ut i årets undersökning. -29-

30 Kapitel 6 Narkotiska preparat 8% av ungdomarna i undersökningen uppger att de har använt narkotiska preparat. Andelen ungdomar som brukat narkotika är oförändrad jämfört med 2004 års undersökning. 2 uppger att de någon gång har haft tillfälle att testa narkotika. I 2004 års undersökning uppgav 2 att de hade haft tillfälle att testa narkotika. Själva använt narkotiska preparat 8% av ungdomarna uppger att de själva har använt narkotiska preparat. Ingen större skillnad föreligger per kön då 7% av tjejerna och 9% av killarna uppger att de har använt narkotiska preparat. av ungdomarna i årskurs 9 och 1 av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de har använt narkotiska preparat. Detta innebär en minskning med 2 procentenheter för ungdomar i år 9 och en ökning med 1 procentenhet för ungdomar i år 2 på gymnasiet i jämförelse med 2004 års undersökning. Det är vanligast bland tjejer i årskurs 2 på gymnasiet att de någon gång har använt narkotika (1), se diagram 6:1. Diagram 6:1 Andel ungdomar i Trollhättan som svarat att de någon gång använt narkotika. Per årskurs och kön. Jämförelse mellan Trollhättans drogvaneundersökningar från 2007 och Killar i årskurs 2 på gymnasiet Tjejer i årskurs 2 på gymnasiet Killar i årskurs 9 Tjejer i årskurs % 5% 0% 8% 10% av tjejerna och 1 av killarna i år 2 på gymnasiet uppger i 2007 års undersökning att de någon gång har använt narkotika. -30-

31 Jämförelse med rikssnitt För ungdomar i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 ligger Trollhättan under rikssnittet när det gäller att ha använt narkotika, förutom när det gäller tjejer i årskurs 2 som ligger på rikssnittet. I jämförelse med Vänersborgs undersökning från 2007 uppvisar ungdomarna i Trollhättan liknande värden, förutom när det gäller tjejerna i år 2 på gymnasiet, där Vänersborg uppvisar 8 procentenheter lägre värden än Trollhättan och rikssnittet. Diagram 6:2 Jämförande statistik mellan antal ungdomar som använt narkotika i Trollhättans kommun, Vänersborgs kommun (2007) och CANs riksundersökning (2006). Den övre stapelraden representerar Vänersborg, den mellersta representerar riksvärden enligt CAN och den undre representerar Trollhättan. Kille årskurs 2 i gymnasiet Vänersborg, 2007 CAN, 2006 Tjej årskurs 2 i gymnasiet 1 1 Trollhättan, 2007 Kille årskurs 9 Tjej årskurs 9 5% 5% 7% För ungdomar i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 ligger Trollhättan under rikssnittet när det gäller att ha använt narkotika, förutom när det gäller tjejer i årskurs 2 som ligger på rikssnittet. 0% 8% 10% % Olika narkotiska preparat Det vanligaste narkotiska preparatet är hasch/marijuana, som 7% av ungdomarna i Trollhättans kommun uppger att de har använt. När det gäller övriga narkotiska preparat uppger (per preparat) att de har använt lugnande medel, amfetamin och kokain och mindre än en halv procent (per preparat) att de har använt rökheroin, ecstasy, heroin som injiceras, GHB eller liknande preparat samt annan narkotika. Ser vi till gruppen som uppger att de någon gång använt narkotika (106 personer) har 88% använt hasch/marijuana, 15% lugnande medel och 10% uppger att de har använt amfetamin (se tabell 6:1). -31-

32 Narkotiska preparat Hasch/Marijuana 88% 8 Lugnande medel 15% 10% Amfetamin 10% 1 Kokain 8% --- Rökheroin 7% Ecstasy 5% 15% Heroin som injiceras --- GHB eller liknande preparat 7% Rohypnol --- 9% Annat 10% Tabell 6:1 Vilka narkotiska preparat ungdomarna har testat. Per de ungdomar som har uppgett att de har provat narkotiska preparat. Då frågan är en flervalsfråga blir summan mer än 100%. De ungdomar som har svarat annan typ av narkotika har angett att de har testat Kat och LSD. Det är, procentuellt sett, en större andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet än i årskurs 9 som har använt hasch/marijuana. Utöver de som någon gång har använt hasch/marijuana baseras antalet som använt övriga narkotiska preparat på ett fåtal individer, vilket gör att det är vanskligt att dra några slutsatser om grupperna då enskilda personers beteenden får för stor påverkan. Vid vilken ålder prövas narkotiska preparat? Det är vanligast att ungdomarna provar narkotiska preparat för första gången vid 16 års ålder, se diagram 6:3-6:4. Samma mönster uppvisades vid 2004 års undersökning. 9 av ungdomarna i undersökningen uppger att de aldrig har provat narkotiska preparat. Diagram 6:3 Hur gammal var du när du första gången provade narkotiska preparat? Per samtliga. Samtliga av ungdomarna provade narkotiska preparat första gången när de var 16 år. 9 av ungdomarna uppger att de aldrig har provat narkotiska preparat. < uppger att de har provat narkotiska preparat första gången när de var 12 respektive 13 år. 0% 11 år eller yngre 0% 0% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 0% Ser vi till den grupp ungdomar som uppger att de har testat narkotiska preparat utmärker sig åldern år som den ålder då flest av ungdomarna testade narkotiska preparat första gången, se diagram 6:

33 Diagram 6:4 Hur gammal var du när du första gången provade narkotiska preparat? Per de ungdomar som har uppgett att de har provat narkotiska preparat. 35% 30% 25% Samtliga som har provat narkotika % 15% 15% 10% 9% 9% 5% 0% 11 år eller yngre 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 2 av ungdomarna provade narkotiska preparat första gången när de var 15 år och 3 när de var 16 år. Det är lika många killar som tjejer som uppger att de provade narkotiska preparat första gången när de var 16 år. Något fler killar, procentuellt sett, uppger att de provade narkotiska preparat första gången när de var 15 år. 9 av tjejerna och 89% av killarna i undersökningen uppger att de aldrig har provat narkotiska preparat, se diagram 6:5. Diagram 6:5 Hur gammal var du när du första gången provade narkotiska preparat? Per kön. Killar Tjejer 0% 11 år eller yngre 0% 0% 0% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 0 Något fler killar än tjejer, procentuellt sett, provade narkotiska preparat första gången när de var år (8% vs ). 9 av tjejerna och 89% av killarna uppger att de aldrig har provat narkotiska preparat. < av killarna och tjejerna uppger att de har provat narkotiska preparat första gången när de var 12 respektive 13 år och < av tjejerna när de var 11 år eller yngre. -33-

34 Hur ofta brukas narkotiska preparat? Det är fler i årets undersökning som har testat narkotiska preparat en eller några gånger jämfört med 2004 års undersökning (8 vs 7), se diagram 6:6. Det är färre som uppger att de använder narkotiska preparat någon gång i månaden eller en gång i veckan till dagligen jämfört med 2004 års undersökning ( vs 1), se diagram 6:6. Diagram 6:6 Hur ofta använder du narkotiska preparat? Jämförelse mellan 2007 (undre staplar) och 2004 (övre staplar) års undersökningar. Har testat en gång Har testat några gånger % 7 år år 2007 Mer sällan än en gång i månaden Någon gång i månaden En gång i veckan till dagligen Använde droger förut, men gör det ej längre 7% 1 10% 1 år 2004 år Det är färre som uppger att de använder narkotiska preparat någon gång i månaden eller en gång i veckan till dagligen jämfört med 2004 års undersökning ( vs 1). 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Notera att i diagram 6:7 utgörs årskurs 9 av en liten grupp (18 personer), vilket gör att det är svårt att säga något om denna grupp med statistisk säkerhet. Diagram 6:7 Hur ofta använder du narkotiska preparat? Per årskurs. Har testat en gång 38% 5 Har testat några gånger 17% 45% Mer sällan än en gång i månaden Någon gång i månaden En gång i veckan till dagligen Använde droger förut, men gör det ej längre 1 1 År 2 på gymnasiet År 9 I diagrammet utgörs årskurs 9 av en liten grupp (18 personer), vilket gör att det är svårt att säga något om denna grupp med statistisk säkerhet. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% -34-

35 Det är inga större skillnader mellan tjejer och killar sett till hur ofta de använder narkotiska preparat. Var får ungdomar tag på narkotiska preparat? De fyra vanligaste tillvägagångssätten att skaffa narkotiska preparat på är: Bli bjuden (4) Via kontakter (27%) Hos vänner (2) På fest (17%) Jämfört med undersökningen 2004 har svarsalternativet bli bjuden blivit vanligare. I 2004 års undersökning kom via kontakter på första plats, hos vänner på andra plats, bli bjuden på tredje plats och på disco/krogen/fest på fjärde plats. Diagram 6:8 Var skaffade du de narkotiska preparaten någonstans? Blev bjuden 4 Via kontakter 27% Hos vänner 2 På fest 17% På disco/krogen I skolan På fritidsgården Internet Langade själv Annat alternativ 5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 4 uppger att de blev bjudna på narkotiska preparat. Då frågan är en flervalsfråga utgörs svarsalternativen mer än 100%. Annat alternativ utgörs av sporadiska svar som exempelvis: vid operation, utlandssemester. Varför testa narkotiska preparat? De ungdomar som uppger att de har använt narkotiska preparat uppger olika anledningar till varför de har testat att ta preparaten. Den vanligaste anledningen är att de ville veta hur det var (28%) följt av vet inte (1) och kul grej (1). -35-

36 Anledningar Totalt Ville veta hur det var; nyfiken 28% Vet inte 1 Kul grej 1 För att jag ville 7% Var full 7% Grupptryck 7% Man slipper verkligheten 5% Ung och dum Personliga anledningar För att jag mådde dåligt Det var coolt För att det inte är så farligt Annat 8% Tabell 6:2 Hur kommer det sig att du har testat narkotiska preparat? På grund av avrundning blir summan ej 100%. Annat utgörs av sporadiska svar som exempelvis: operation på sjukhus; visste inte att det var narkotika, trodde det var en cigarett; en sak som alla har gjort. Är någon medveten om att du har tagit narkotiska preparat? Bland de ungdomar som uppger att de har testat att ta narkotiska preparat uppger 90% att en eller flera personer är medvetna om att de har tagit narkotiska preparat och 10% att ingen är medveten om att de har tagit narkotiska preparat. Detta följer exakt samma mönster som för Vänersborgs drogvaneundersökning, Det är, procentuellt sett, en större andel bland ungdomarna i årskurs 9 än årskurs 2 på gymnasiet, som har använt narkotiska preparat i någon omfattning, som uppger att någon är medveten om att de har tagit narkotiska preparat (95% vs 89%). Bland dem som uppgett att en eller flera personer är medvetna om att de har tagit narkotiska preparat har 79% uppgett kompisar, 18% föräldrar och att någon vuxen på skolan är medvetna om att de har tagit narkotiska preparat (se diagram 6:9). -36-

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Februari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska rådet

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Februari 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsoutskottet

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun November 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika- och tobaksvanor i Lilla Edets kommun

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika- och tobaksvanor i Lilla Edets kommun Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika- och tobaksvanor i Lilla Edets kommun December 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsorådet i Lilla

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Kronobergselevers drogvanor 2002

Kronobergselevers drogvanor 2002 Kronobergselevers drogvanor 2002 Resultat från en enkätundersökning bland elever i gymnasieskolans årskurs 2 i Kronobergs län vårterminen 2002 Livsstil Kronoberg INNEHÅLL SIDA Bakgrund 3 Undersökningens

Läs mer

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Februari 2007 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009)

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009) Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 9) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Jörgen Lundqvist, Salems kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 13 Undersökning nr 11 Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 13 8 9 98

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD

ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD December 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Sammanfattning

Läs mer

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka?

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka? Sedan 2001 har Skånes kommuner genomfört drogvaneundersökningar vartannat år bland grundskole- och gymnasieelever. Undersökningen genomförs av Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever - Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland?

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003

Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 April 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Vuxenutbildningen i

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)

Läs mer

Drogvanor i Kalmar. Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013. Uppdragsundersökning nr 37. Clara Henriksson

Drogvanor i Kalmar. Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013. Uppdragsundersökning nr 37. Clara Henriksson Drogvanor i Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013 Clara Henriksson Uppdragsundersökning nr 37 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum 2009 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, juni 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00 Lysekil: Anna Nyman

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Drogvanor i Norrbotten

Drogvanor i Norrbotten Drogvanor i Årskurs 9, 2013 Isabella Gripe & Siri Nyström Uppdragsundersökning nr 34 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 9 Resulterande svar 73 Gruppera efter fråga nej Är du kille eller

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 6 Fyrbodal gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal,

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Den här undersökningen har totalt 59 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Den här undersökningen har totalt 97 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04.

Läs mer