Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Transkript

1 Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen

2 Sammanfattning Syftet med denna inventering är att utöka förståelsen av Malmös föreningsliv. Detta har gjorts genom att kartlägga de cirka 5 föreningar som finns registrerade hos Malmö stads fritidsförvaltning. Informationen som kartläggningen baseras på är hämtad dels från förvaltningens arkiv, dels direkt från föreningarna. Eftersom föreningarnas svarsfrekvens inte är hundraprocentig förekommer ett visst bortfall. Inventeringen visar att en klar majoritet av föreningarnas utförda aktivitetstimmar genomförs av idrottsföreningar. Kultur-, invandrar-, hobbysamt frilufsföreningar är de typer av föreningar som kommer närmast efter. Fördelningen av förvaltningens bidrag i förhållande till föreningstyp stämmer i stora drag överrens med hur aktiva föreningarna är, även om vissa avvikelser förekommer. Fördelningen av bidragen stämmer väl överrens med i vilken stadsdel aktiviteten utförs i, med undantag att de föreningar som utför aktiviteter i Husie får förhållandevis lite bidrag, medan omvänt förhållande råder för de föreningar som utför verksamhet i Södra Innerstaden. Fördelningen av förvaltningens bidrag stämmer väl överrens med var de registrerade föreningarnas medlemmar bor. Inventeringen visar också att de medlemmar som är under 25 genererar betydligt mer bidrag än de som är äldre än 25, vilke tär logiskt med hänsyn till bidragsbestämmerlserna. Slutligen visar undersökningen att män upp till 25 år får en något större del av aktivitetsbidraget än vad deras medlemsantal motsvarar, samtidigt som kvinnor över 65 år får en något större del av Aktivitetsbidraget för äldre än vad deras medlemsantal motsvarar. Det framtagna materialet kan användas som referensmaterial i framtida undersökningar och som underlag vid framtida frågeställningar kring fördelning av förvaltningens bidrag. Nästa gång en liknande undersökning genomförs kommer det förhoppningsvis vara lättare att samla in information eftersom både förvaltningen och föreningarna då är mer förberedda. 2 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Metod Bortfall Resultat Beskrivning av SCB:s kategorisering Fördelning av förvaltningens bidrag Bidrag i förhållande till aktivitetstimmar uppdelat på SCB:s kategorisering av föreningar Bidrag i förhållande till aktivitetstimmar uppdelat på var verksamheten äger rum Bidrag i förhållande till var föreningarnas medlemmar bor Bidrag i förhållande till ålder- och genusperspektiv Bidrag i förhållande till omsättning och anställningar Kommentar kring föreningarnas resultat- och balansräkningar Avslutning Sammanfattning Slutord Användning av framtaget material Tankar inför framtiden Bilaga 1 Bilaga 2 3 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

4 1. Inledning Under juli månad 21 inleddes arbetet med en inventering, som fritidsförvaltningens föreningsavdelning beslutade skulle göras, över de cirka 5 föreningar som finns registrerade i förvaltningens register. Syftet med denna undersökning var att kartlägga och utöka fritidsförvaltningens förståelse av föreningslivet i Malmö stad. Denna undersökning skulle huvudsakligen vara baserad på Statistiska Centralbyråns (SCB) katalogisering av föreningslivet i Sverige. Denna katalogisering är baserad på fem huvudsakliga verksamhetsområden; Politiska föreningar, Intresseföreningar, Solidaritetsföreningar, Religiösa föreningar samt Livsstilsföreningar. Dessa kategorier har i sin tur undergrupper som kommer redovisas längre fram i rapporten, i samband med presentation av resultaten. Ytterligare uppgifter som skulle inkluderas i undersökningen var hur medlemsantal och aktiviteter skiljer sig inom de olika verksamhetsområdena. Denna uppgift skulle tas fram för att fritidsförvaltningen skulle ha möjlighet att jämföra denna uppgift med malmöbornas behov och önskemål. I inventeringen skulle det framgå hur resurserna fördelas mellan de olika verksamhetsområdena. När de kom till målgrupperna involverade i undersökningen skulle detta vara främst ungdomar 4-25 år, funktionsnedsatta och personer över 65 år, men även ett element som skulle inkluderas i undersökningen var den åldersgrupp som oftast lämnas utanför bidragsgivningen, nämligen år. Slutligen skulle kartläggningen av föreningarna visa om det föreligger strukturella eller på annat sätt återkommande brister vad gäller föreningars uppfyllande och efterlevande av gällande bidragsregler. 2. Metod När det kommer till genomförandet kan arbetet kring inventeringen kännetecknas av fem olika faser; planering av inventeringens utförande, insamling av information i förvaltningens arkiv, mail till föreningarna angående ytterligare uppgifter, samtal till de föreningar som inte svarat i andra fasen samt sammanställning av det insamlade materialet. Hur vi skulle lägga upp inventeringen planerade vi i den första fasen, i vilken det ingick noga överväganden av avgränsningar i inventeringen. Den andra fasen innebar insamling av den information som fritidsförvaltningens arkiv kunde bidra med, här kunde vi hitta en stor del av de uppgifter som behövdes för att genomföra inventeringen. I inventeringens tredje fas mailade vi till föreningarnas kontaktpersoner och frågade efter dels ett utdrag ur deras medlemsregister, mer specifikt post- och personnummer, och dels efter en uppskattning på antalet timmar deras malmömedlemmar var aktiva inom föreningen under 29 i Malmö. På dessa mail svarade ungefär en tredjedel av föreningarna. I den fjärde fasen av inventeringen ringde vi till representanter från de föreningarna som inte hade svarat på mailen. Vi ringde vid minst två olika tillfällen, i första hand till de nummer som respektive förening har lämnat till förvaltningen. Den insamlade informationen behandlade vi sedan i ett excel-dokument för att få fram bland annat i vilka stadsdelar som de enskilda föreningarnas medlemmar bor, en indelning i ålderkategorier och hur aktiva 4 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

5 föreningarnas medlemmar är utöver de bidragsberättigade aktiviteterna. I den femte fasen av inventeringen sammanställde vi all information som vi fått in från föreningarna. Genom att skicka tillbaka de excel-filer där föreningarnas medlemmar har blivit fördelade i de olika stadsdelarna i Malmö stad avslutas denna fas. Cirka 25 föreningar har hjälpt till med att göra en uppskattning på antalet timmar deras malmömedlemmar var aktiva inom föreningen under 29 i Malmö. I övriga fall har vi själva gjort en uppskattning baserat på verksamhetsberättelser, veckoscheman, hemsidor, antalet aktiviteter som har skickats in i samband med ansökan om aktivitetsbidrag, medlemsantal samt övriga dokument i förvaltningens arkiv. Ett flertal föreningar har poängterat att deras uppskattningar inte är exakta, vilket inte heller våra är. 3. Bortfall Som tidigare nämnts har vi under inventeringens gång gjort vissa överväganden för att underlätta processen, ett sådant var när det kom till verksamheterna och verksamhetsplatserna hos föreningarna. Där beslutades att om en del utav en förenings verksamhet uppgick till minst 65 % av föreningens totala verksamhet skulle hela föreningen kategoriseras till denna verksamhet. I övriga fall har föreningens aktiviteter delats upp i olika verksamheter. Samma tillvägagångssätt har använts när det gäller föreningens verksamhetsplats. Detta har gjort att mindre verksamheter och verksamhetsplatser hos vissa föreningar har blivit bortprioriterade under inventeringens gång. Detta övervägande gjordes för att få fram relevant information samt för att underlätta inventeringens utförande. Under undersökningen har en del av problematiken legat kring avgränsningen under inventeringens tredje fas, dvs. insamlingen av medlemsregister och uppskattningen av antalet genomförda aktiviteter. När det gäller denna del beslutades att de föreningar som av förvaltningen betraktas som organisationer samt de föreningar som registrerades under 21 skulle bortprioriteras. Sammanlagt fick vi in uppgifter från 77 procent av medlemmarna i de 421 föreningar som återstod efter denna bortprioritering. Vi har inte tittat närmare på funktionsnedsatta, eftersom det är svårt att få en överblick över vilka medlemmar som ingår i denna kategori. Ett annat bortfall under inventeringens gång var genusperspektivet kopplat till medlemmarnas stadsdelar. Vid insamlingen av post- och personnummer valde en majoritet av föreningarna att lämna in födelsedata istället för personnummer av diverse anledningar. För att få en bild över könsfördelningen hos föreningarna beslutade vi oss därför för att använda de uppgifter om medlemsantal och genus som föreningarna årligen rapporterar in till förvaltningen. Vid omvandlingen av insamlade postnummer till stadsdelstillhörighet förekommer ett visst bortfall eftersom 2,3 % av Malmö stads adresser har plockats bort då adressernas postnummer tillhör flera stadsdelar. Av adresserna i Centrum är därför 3 % bortplockade, Fosie,6 %, Husie,5 %, Hyllie 4,3 %, Kirseberg %, Limhamn-Bunkeflo 3,3 %, Oxie %, Rosengård 4,1 %, Södra Innerstaden 4,2 %, Västra Innerstaden 3 %. 5 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

6 4. Resultat 4.1 Beskrivning av SCB:s kategorisering och uppdelning per stadsdel Samtliga registrerade föreningar hos fritidsförvaltningen har kategoriserats utefter den indelning som görs av SCB i Rapport nr 98 "Föreningslivet i Sverige", vilken utgavs 23. De fem verksamhetsområdena, inklusive undergrupper och antal registrerade föreningar hos förvaltningen som tillhör respektive kategori tydliggörs i tabellen nedan. Verksamhetsområden Undergrupper Antal föreningar Politiska föreningar Politiska partier 13 Politiska föreningar Lokala aktionsgrupper 1 Politiska föreningar Miljöorganisationer 14 Intresseföreningar Fackliga föreningar Intresseföreningar Föreningar för boende 2 Intresseföreningar Kvinnoföreningar 1 Intresseföreningar Invandrarföreningar 53 Intresseföreningar Föräldraföreningar 1 Intresseföreningar Handikapp- eller patientföreningar 24 Intresseföreningar Pensionärsföreningar 14 Intresseföreningar Nykterhetsföreningar 4 Intresseföreningar Aktieägarföreningar Intresseföreningar Konsumentkooperativ 18 Solidaritetsföreningar Humanitära hjälpföreningar 7 Solidaritetsföreningar Fredsföreningar Solidaritetsföreningar Grupper för internationella frågor 2 9 Religiösa föreningar Grupper inom svenska kyrkan Religiösa föreningar Frireligiösa samfund 7 Religiösa föreningar Andra religiösa samfund 5 12 Livsstilsföreningar Kulturföreningar 61 Livsstilsföreningar Idrottsföreningar 228 Livsstilsföreningar Frilufsföreningar 28 Livsstilsföreningar Motorföreningar 8 Livsstilsföreningar Hobbyföreningar 27 Livsstilsföreningar Frivilliga försvarsföreningar 3 Livsstilsföreningar Ordenssällskap Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

7 Fördelningen av föreningarna per stadsdel visas i nedanstående diagram 1. I diagrammet är endast livsstilsföreningar och intresseorganisationer medtagna då de är de storsta föreningskategorierna. Uppgifterna bygger på var föreningen har sin huvudsakliga verksamhetsplats. Totalt sett finns flest livsstilsföreningar i stadsdel Hyllie i vilken bland annat stadionområdet och flera andra idrottsanläggningar ligger. Även i Södra Innerstaden och Centrum har många föreningar sin huvudsakliga verksamhetsplats. Diagram1 Antal föreningar per stadsdel, baserat på huvudsaklig verksamhetsplats 29, Malmö (intresseorganisationer och livsstilsföreningar) Västra Innerstaden Södra Innerstaden Rosengård Oxie Limhamn Bunkeflo kirseberg Hyllie Husie Fosie Centrum totalt livsstil intresse I diagram 2 redogörs för var medlemmarna i de kartlagda föreningarna har sin hemvist/boende uppdelat på intresseorganisationer och livsstilsföreningar. De allra flesta medlemmarna i de kartlagda föreningarna bor i Limhamn Bunkeflo. Troligtvis beror utfallet till viss del på att många medlemmar från denna stadsel är med i många föreningar. Flest personer som är med i intresseorganisationer bor i Hyllie, Fosie och Rosengård. 7 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

8 Diagram 2 Medlemmars stadsdelstillhörighet i föreningar i Malmö 29 Livsstilsförening Intresseorganisation Västra Innerstaden Södra Innerstaden Rosengård Oxie Limhamn Bunkeflo kirseberg Hyllie Husie Fosie Centrum I diagram 3 redovisas andelen medlemmar mellan 4 25 år i föreningarna i de olika stadsdelarna. Högst andel medlemmar finns i föreningarna i Södra Innerstaden och Hyllie, tätt följt av Västra Innerstaden och Limhamn Bunkeflo. Diagram 3 Andel medlemmar (%) 4-25 år i föreningar per stadsdel 29, Malmö Västra Innerstaden Södra Innerstaden Rosengård Oxie Limhamn Bunkeflo kirseberg Hyllie Husie Fosie Centrum Medlemmar 4-25 år 8 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

9 4.2 Fördelning av förvaltningens bidrag I Diagram 1-9 redovisas förvaltningens utbetalda bidrag under ett år i förhållande till en rad olika uppgifter. Siffrorna för förvaltningens bidrag gäller för år 29, med undantag av Grundbidrag samt Grundbidrag verksamhet för äldre som baseras på de bidrag som betalades ut under 21. Detta gör de eftersom dessa bidrag bygger på antalet aktiva medlemmar föreningarna hade under 29. Siffrorna bakom staplarna för aktivitetstimmar är som nämnts i metoddelen ungefärliga. I samtliga diagram i denna del redovisas resultaten procentuellt för att de insamlade uppgifterna ska kunna jämföras mot varandra. I tabellerna som finns bifogade i Bilaga 1 går det att se vilka siffror som ligger bakom staplarna i diagrammen Bidrag i förhållande till aktivitetstimmar och aktivitetsbidrag uppdelat på SCB:s kategorisering av föreningar De två följande diagrammen visar hur föreningarnas uppskattade antal aktivitetstimmar förhåller sig till dels fördelningen av förvaltningens totalt utbetalade bidrag och dels till fördelningen av aktivitetsbidraget. Föreningarna är uppdelade efter de verksamhetsområden (Diagram 4) samt undergrupper (Diagram 5) som SCB använder sig av. När det kommer till definitionen av vad en aktivitetstimme är så har vi under inventeringens framskridande valt att se denna i form av hur aktiva föreningens samtliga medlemmar totalt är i timmar. Det ger en beskrivning om en förenings totala verksamhet. Begreppet aktivitetstimme som vi använder oss av här skiljer sig från de bidragsberättigande aktiviteter som ligger till grund för aktivitetsbidraget. I fritidsförvaltningens föreningshandbok förklaras bidragsberättigande aktiviteter som en ledarledd gruppverksamhet där minst fem medlemmar är aktiva under minst 6 minuter. Den röda stapeln (den översta) i diagrammen visar den procentuella fördelningen av de uppskattade antal timmar som föreningarnas samtliga medlemmar var aktiva under 29. Här ingår inte de föreningar som av förvaltningen klassas som organisationer. Den blåa stapeln visar fördelningen av samtliga bidrag som under året betalades ut av förvaltningen. I den gröna stapeln ingår samtliga aktivitetsbidrag, dvs. även "Aktivitetsbidrag - verksamhet för äldre". I diagram 4 kan vi se att klart mest aktivitet sker hos föreningar som tillhör verksamhetsområdet Livsstilsföreningar och det är också denna kategori som får mest bidrag. Fördelningen av bidragen stämmer i stora drag överens med hur mycket aktivitet som genomförs per verksamhetsområde. Det som skiljer är att de religiösa föreningarna förhållandevis får mindre bidrag till förmån för livsstilsföreningar. 9 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

10 Diagram 4 I diagram 5 bekräftas bilden från föregående diagram, dvs. att de föreningar som är klart mest aktiva är föreningarna som tillhör undergrupperna till verksamhetsområdet Livsstilsföreningar. På denna nivå är det större skillnader i förhållandet mellan uppskattat antal aktivitetstimmar och utbetalat bidrag inom de olika grupperna. Föreningarna som tillhör undergruppen Andra religiösa samfund samt Hobbyföreningar genomför en högre andel av de sammanlagda aktiviteterna än vad deras andel av bidragen motsvarar. Detta till förmån för Kultur-, Idrotts- samt Frilufsföreningar. En anledning till att Idrotts- och Pensionärsföreningar får större del av aktivitetsbidraget än vad deras del av de aktiva timmarna motsvarar är att aktivitetsbidraget riktar in sig mot ledarledd gruppverksamhet samt att Pensionärsföreningar naturligt nog är överrepresenterade i "Aktivitetsbidrag - verksamhet för äldre". 1 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

11 Diagram 5 Som konstaterats är de mest aktiva föreningarna de som tillhör undergrupperna till verksamhetsområdet livsstilsföreningar. I denna kategori är det dock stora skillnader i förhållandet mellan antal medlemmar och utbetalat bidrag, totalt och i aktivitetsbidrag inom de olika grupperna. I diagram 6 11 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

12 framgår att drottsföreningarna får klart störst del av aktivitetsbidraget (77 % av det totala aktivitetsbidraget) och det totala bidragsbeloppet (66 % av det totala bidragsbeloppet) men har bara 44 % av det totala antalet medlemmar. Kulturföreningarna har en större andel medlemmar än vad de får av aktivitetsbidraget. En anledning till att pensionärsföreningar får större del av aktivitetsbidraget än vad deras del av de aktiva timmarna motsvarar är att pensionärsföreningar naturligt nog är överrepresenterade i "Aktivitetsbidrag - verksamhet för äldre". Diagram 6 Bidragsberättigade medlemmar och bidrag per föreningstyp 29 Frivilliga försvarsföreningar Hobbyföreningar Motorföreningar Frilufsföreningar Idrottsföreningar Kulturföreningar Andra religiösa samfund Frireligiösa samfund Grupper för internationella frågor Humanitära hjälpföreningar HANDIKAPP TOTALT Nykterhetsföreningar Pensionärsföreningar Handikapp- eller patientföreningar Föräldraföreningar Invandrarföreningar Kvinnoföreningar Föreningar för boende 1 5, , Lokala aktionsgrupper Politiska partier Bidrag % Aktivitetsbidrag % Bidragsberättigade medlemmar % Not. Handikapp totalt avser all form av verksamhet för funktionsnedsatta. 12 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

13 4.2.2 Bidrag i förhållande till aktivitetstimmar uppdelat på var verksamheten äger rum Diagram 7 visar fördelningen av förvaltningens totalt utbetalade bidrag samt fördelningen av aktivitetsbidraget i förhållande till föreningarnas uppskattade antal aktivitetstimmar i de olika stadsdelarna i Malmö stad. Genom att titta på diagrammet kan vi se att den stadsdel vars föreningar är mest aktiva är Husie, dock får denna stadsdel i förhållande till uppskattade aktivitetstimmar lite bidrag. Den stadsdel som får mest bidrag är Södra Innerstaden, som i förhållande till hur mycket aktivitet som sker i denna stadsdel får relativt mycket bidrag. Diagram Bidrag i förhållande till var föreningarnas medlemmar bor I Diagram 8 kan vi se hur förvaltningens totalt utbetalade bidrag samt aktivitetsbidraget fördelas i förhållande till var de registrerade föreningarnas medlemmar bor i Malmö stad. Antalet medlemmar per stadsdel är baserat på de medlemsregister som har samlats in från föreningarna. Cirka 77 % av de registrerade föreningarnas medlemmar ingår därmed i denna statistik. Dessa siffror jämförs med de bidrag som har betalats ut till de föreningar som dessa medlemmar representerar. Detta gör att en förhållandevis låg andel (59 %) av de totala bidragen ingår i Diagram Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

14 Genom att titta på diagrammet går det att se att fördelningen av de utbetalda bidragen överlag stämmer väl överrens med var föreningarnas medlemmar bor. Viktigt att nämna i samband med detta diagram är att 16 procent av föreningarnas medlemmar hamnade i kategorin Bortfall. De som hamnar i denna kategori är medlemmar vars postnummer anger att de bor utanför Malmö, medlemmar som har angivit ett felaktigt postnummer samt medlemmar vars postnummer inte har blivit indelat i en specifik stadsdel eftersom det tillhör flera av Malmös stadsdelar. Diagram 8 Aktivtetsbidrag, totalt bidrag och antal medlemmar 4-25 år per stadsdel 29 Västra Innerstaden Södra Innerstaden Rosengård Oxie Limhamn Bunkeflo kirseberg Hyllie Husie Fosie Centrum Aktivitesbidrag% Totalt bidrag % Medlemmar 4-25 år Ålders- och genusperspektiv I diagram 9-11 ingår medlemmar från de föreningar som till fritidsförvaltningen har angivit ålder samt kön på sina medlemmar. De föreningar som av förvaltningen klassas som organisationer ingår inte i diagrammen. Diagram 9 visar ett ålders- och genusperspektiv på fördelningen av föreningarnas medlemmar. Föreningarnas medlemmar är uppdelade i sex olika kategorier. Diagrammet visar hur stor del av föreningarnas medlemmar (av de som är minst fyra år fyllda) som tillhör de olika kategorierna. I diagrammet framgår också hur stor del av Malmös invånare (av de som är minst fyra år fyllda) som tillhör de olika kategorierna. Enligt diagrammet framgår att malmöbor mellan 4-25 år mer frekvent är medlem i en förening än i förhållande till hur många de är av den totala befolkningen. Noterbart är även att andelen medlemmar som är år i föreningarna är ca 4 % av det totala antalet medlemmar. Föreningarna har något fler medlemmar som är män än 14 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

15 kvinnor. Män mellan 4-25 år är mer frekvent medlemmar i föreningar än hurmånga de är av andelen invånare. Diagram 9 Invånare och medlemmar per åldersgrupper, föreningar i Malmö 29 (%) Invånare Medlemmar år kvinnor 4-25 år män år kvinnor år män 65- kvinnor 65- män Diagram 1 visar hur stor del av föreningarnas 4-25 åringar som är kvinnor respektive män. Detta ställs i förhållande till hur aktivitetsbidraget fördelas utefter könsfördelningen. I diagrammet framgår också könsfördelningen när det gäller de invånare i Malmö som är 4-25 år. Diagrammet visar att de unga manliga medlemmarna får en större del av aktivitetsbidraget än vad deras andel av medlemsantalet motsvarar. Diagram 1 Diagram 11 visar könsfördelningen på föreningarnas äldsta medlemmar. Detta sätts i relation till hur aktivitetsbidraget för äldre fördelas. I diagrammet 15 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

16 framgår även hur stor del av Malmös äldsta invånare som är kvinnor respektive män. Ur diagrammet går det att utläsa att de äldre kvinnorna får en något större andel av aktivitetsbidraget för äldre än vad medlemsantalet motsvarar. Diagram Bidrag i förhållande till omsättning och anställningar Diagram 12 och 13 visar hur fördelningen av förvaltningens totalt utbetalda bidrag samt lönebidrag+konsulentbidrag förhåller sig i relation till antal anställningar inom föreningarna med stöd från förvaltningen samt föreningarnas omsättning. I Diagram 12 är detta uppdelat per verksamhetsområde, medan Diagram 13 är uppdelat per undergrupp. Efter att ha tagit bort de föreningar som av förvaltningen klassas som organisationer, samt de föreningar som under 21 blivit registrerade hos förvaltningen återstår 421 föreningar. Utav dessa ingår 389 i statistiken över omsättning. Övriga har vi inte kunnat tas med i denna statistik eftersom aktuell resultaträkning av olika anledningar saknas hos förvaltningen. Av de föreningar som har brutet räkenskapsår har vi i första hand använt oss av resultaträkning från 29/21 och i andra hand från 28/29. Diagram Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

17 17 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

18 Diagram Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

19 4.3 Kommentar kring föreningarnas resultat- och balansräkningar Antalet föreningar som var registrerade hos förvaltningen i början av september 21 som också var registrerade året innan uppgår till 477 stycken. Utav dessa fanns cirka 25 föreningars årsredovisningar från 29 (alternativt 9/1 eller 8/9) inte att tillgå hos förvaltningen när denna undersökning genomfördes, främst eftersom föreningarna inte hade skickat in den senaste årsredovisningen. I knappt 15 av de årsredovisningar som fanns att tillgå skiljer sig siffrorna för tillgångar respektive eget kapital/skulder i föreningarnas balansräkningar, i många fall dock väldigt lite. Drygt 2 andra föreningar har lämnat in preliminära balansräkningar/resultaträkningar. I ytterligare drygt 35 av föreningarnas årsredovisningar framgår föreningens omsättning men det saknas balansräkning. Två andra årsredovisningar innehåller balansräkning men ingen resultaträkning. Utöver tidigare nämnda föreningar bedöms drygt 55 föreningars balansräkningar/resultaträkningar vara utformade på ett icke standardmässigt sätt. Exempel på typer av balansräkningar som har bedömts som icke standardmässiga är sådana som inte är uppdelade i tillgångar och eget kapital/skulder, sådana där tillgångarna är ospecificerade samt sådana där de ekonomiska begreppen används på ett felaktigt eller otydligt sätt. I diagram 15 är 16 enskilda föreningar uppdelade utefter verksamhetsområde och ovan nämnda genomgång. Diagram Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

20 5. Avslutning 5.1 Sammanfattning Efter att ha kategoriserat alla föreningar registrerade hos fritidsförvaltningen under 29/21, enligt SCB:s kategorisering av föreningar, går det att konstatera att det största verksamhetsområdet är Livsstilsföreningar, som av de 498 registrerade föreningar representerar 355. Den undergrupp som klart dominerar hos Livsstilsföreningar är Idrottsföreningar, både sett till antalet föreningar och antal medlemmar. Genom att analysera förvaltningens utbetalda bidrag i förhållande till uppskattat antal aktivitetstimmar är det uppenbart att Livsstilsföreningar är det verksamhetsområde som fick mest bidrag under 29 av fritidsförvaltningen. Andelen aktivitetstimmar i förhållande till bidrag stämmer väl överrens i de olika verksamhetsområdena. Livsstilsföreningarna får dock relativt sett en något större del av bidragen på de religiösa föreningarnas bekostnad. När vi sedan analyserade bidrag i förehållande till aktivitetstimmar uppdelat på var verksamheten äger rum kunde vi se att förhållandet mellan bidrag och aktivitetstimmar i de olika stadsdelarna var jämn med undantag av att Husie, som är den stadsdel med flest antal aktivitetstimmar, får en förhållandevis låg del av bidragen medan föreningarna i Södra Innerstaden, sett till aktivitetstimmar får en stor del utav bidragen. Efter att ha undersökt bidrag i förhållande till var föreningarnas medlemmar bor kunde vi dra slutsatsen att fördelningen av förvaltningens bidrag stämmer väl överrens med var de registrerade föreningarnas medlemmar bor. Undersökningen visar också att män upp till 25 år får en något större del av aktivitetsbidraget än vad deras medlemsantal motsvarar, samtidigt som kvinnor över 65 år får en något större del av aktivitetsbidraget för äldre än vad deras medlemsantal motsvarar. 5.2 Slutord Efter att ha genomfört denna inventering kan vi konstatera att det finns en rad saker som bör beaktas inför framtiden. Dessa presenterar vi i detta avsnitt Användning av framtaget material Det framtagna materialet kan användas som referensmaterial i framtida undersökningar och som underlag vid framtida frågeställningar kring fördelning av förvaltningens bidrag. Utöver de resultat som har redovisats i detta dokument går det att med hjälp av det insamlade materialet att ta fram statistik inom en rad olika områden. Den insamlade informationen kan också användas till att jämföra föreningarnas uppgifter på olika sätt. Malmös föreningsliv får ta del utav inventeringen genom att läsa denna rapport. Dessutom får de föreningar som har bidragit till undersökningen en sammanfattning om hur deras medlemmar är demografiskt fördelade. 2 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar

21 5.2.2 Tankar inför framtiden Här presenteras förslag som förhoppningsvis underlättar utförandet av en liknande undersökning i framtiden. En sådan undersökning bör göras på en regelbunden basis för att få en större överblick över föreningslivet i Malmö stad. En faktor som kan bidra till fler inkomna svar är att tidigt kontakta föreningarna. En annan önskvärd faktor är en öppnare dialog med föreningarna kring undersökningen, på en kanal som alla föreningar tar del av. Många av de föreningsrepresentanter vi tog kontakt med hade inte blivit informerade om undersökningen, trots att information hade skickats ut till dem via både brev och e-post. Det bör beaktas att föreningarna är långsamma på att svara och att majoriteten av föreningarna behöver en påminnelse via telefon för att de ska sätta igång. För att effektivisera dialogen med föreningarna bör de kontaktuppgifter (e-postadresser, telefonnummer och hemsidor) som används för att ta kontakt med föreningarna vara uppdaterade. Av de föreningar som har svarat har många påpekat att det i efterhand är svårt att uppskatta hur pass aktiva deras medlemmar har varit, eftersom de inte för någon statistik över detta. Det är därmed svårt att få en träffsäker bild över hur mycket aktivitet som deras medlemmar utför. För att få ut mer utav inventeringen är det dessutom önskvärt att utförda aktiviteter på ett direkt sätt kopplas till kön och ålder. Tills nästa gång en liknande inventering utförs finns det en möjlighet att ett flertal föreningar kommer var bättre förberedda eftersom de nu vet att förvaltningen är intresserad utav statistik kring antalet utförda aktiviteter. På samma sätt kommer det att vara lättare att samla in medlemsregister i excel-format eftersom föreningarna förhoppningsvis vet vad som väntar. Vår kontakt med föreningarna har vid några tillfällen lett till att de aktuella föreningarna har digitaliserat sina medlemsregister. För att hjälpa de föreningar som ännu inte har gjort detta kan kurser/guider i användandet av Excel samt skapandet av medlemsregister införas, alternativ kan en mall läggas ut på förvaltningens hemsida. Ett krav på digitala medlemsregister skulle ge förvaltningen en bättre bild över föreningarnas medlemmar. Detta är extra viktigt för de bidragsberättigade föreningarna. För att effektivisera insamlandes av material vid en eventuellt ny inventering kan materialet begränsas till det som bedöms vara mest angeläget. I föreningsrapporten som föreningarna årligen lämnar in till förvaltningen skulle föreningarna i idealfallet själva kunna lämna in de flesta utav de uppgifter (alternativt de uppgifter som bedöms som relevanta) som har sammanställts i den här undersökningen. För att får en bättre bild över föreningarnas ekonomi bör föreningarna lämna in tydligare och mer fullständiga resultat- och balansräkningar. 21 Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Inventering av registrerade föreningar