Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren.

Transkript

1 Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bilden är tagen av Lotta Westerberg, Sidas handläggare i Kabul. 1

2 Diagrammet baseras på frågan Hur ser du på biståndsanslagets storlek? Det är 66 procent som kan beskrivas som positiva till dagens biståndsnivå eller vill att den ska öka, medan 16 procent är negativa och vill se ett minskat eller slopat bistånd. Övriga 19 procent svarar vet ej. Förändringarna jämfört med föregående mätning är tydliga, andelen positiva ökar med sex procentenheter och andelen som helt vill slopa biståndet är rekordlågt 2,6 %. Det är något fler män än kvinnor som väljer de biståndspositiva svarsalternativen, 66,3 % jämfört med 55,2 %. Samtidigt är det en klart större andel män än kvinnor som väljer de biståndnegativa svarsalternativen, 20,5 % jämfört med 11,5 %. Kvinnor svarar vet ej i mycket högre utsträckning än männen, 23,3 % jämfört med 13,1 %! De mellan 18 och 24 år är mindre positiva än de medelålders och äldre, men osäkerheten är stor. Hela 38,6 procent av de under 24 år svarar vet ej Den äldsta gruppen, år är den mest negativa. 2

3 I detta diagram har de som svarar bör öka eller ungefär lagom lagts samman i en grupp positiva medan de som svarar bör minska eller slopas helt har kategoriserats som negativa. Som grafen visar innebär årets mätning den första stora förändringen på nio år. Det är också den högsta nivån för stödet för biståndets storlek sedan 1980-talet. Uppgången 2005 kom efter den uppmärksammade flodvågskatastrofen i Asien och sammanföll med ett kraftigt ökat givande till det frivilliga biståndet. SCB bytte insamlingsmetod I början av år 2000 gjordes en överbryggande mätning. Därför presenteras två serier för positiva respektive negativa. 3

4 På den här frågan, som mäter biståndsviljan utan någon koppling till biståndsanslaget eller svenska problem, märks en mycket stark övervikt för dem som tycker att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i de fattiga länderna. 79 procent instämmer helt eller delvis i påståendet medan 11 procent tar avstånd och 10 procent svarar vet ej. Förändringarna över tid är små och jämfört med i fjol ligger resultatet inom felmarginalen. Här märks en tydlig skillnad mellan kvinnor och män; endast 8 % av kvinnorna tar avstånd, medan motsvarande siffra för männen är 18,7 %. De som tjänar mest instämmer oftare än övriga. 4

5 De allra flesta, nästan tre fjärdedelar, tror att biståndet spelar en viktig roll för ett fattigt lands utveckling. Det är framför allt alternativet stämmer ganska bra som många 53 procent väljer. (Det är förmodligen också det alternativ som de flesta biståndskännare skulle välja.) Bara 2,6 procent tar helt avstånd från påståendet och ytterligare 12 procent tar delvis avstånd. 13 procent svarar vet ej. Här märks framför allt en skillnad mellan män och kvinnor. 18 procent av männen anser att påståendet stämmer dåligt eller inte alls. Motsvarande siffra för kvinnorna är 10 procent. De med högst hushållsinkomst instämmer klart oftare än övriga. Skillnaderna mot i fjol ligger inom felmarginalen, förutom minskningen av antalet som svarar vet ej. 5

6 15 procent av de svarande tar avstånd från påståendet att svenskt bistånd bidrar till en bättre värld. 12 procent är tveksamma och svarar vet ej, medan 73 procent instämmer i påståendet. Andelen som instämmer har ökat med fem procentenheter jämfört med i fjol, vilket är en statistiskt säkerställd förändring. Män tar avstånd i betydligt högre grad än kvinnor, 18 procent jämfört med 12 procent. Låginkomsttagare och äldre är mest skeptiska 6

7 Förtroendet för biståndets effektivitet ökar för alla de kanaler som mäts. Aldrig tidigare har så höga betyg delats ut till FN, Sida och EU och även för enskilda organisationer är det snudd på rekord. Detta är den tredje mätningen i rad med genomgående ökande betyg. Kvinnor ger genomgående högre betyg än män. De yngsta är de som är mest positiva till EU:s bistånd, men felmarginalen är stor. Förtroendet för effektiviteten hos olika kanaler för svenskt bistånd har mätts sedan Frågan lyder: Hur effektivt tror du att det svenska biståndet genom Sida/FN/EU/svenska enskilda hjälporganisationer är? Betygen har getts på en skala från ett till fem. Diagrammet visar medelbetyg för de olika biståndskanalerna, samt för alla sammanräknade. 7

8 De svarande har fått välja högst fyra av alternativen. Som framgår av diagrammet ligger utbildning i topp med kryss från över 80 procent av de svarande. Nästan lika många väljer fred. Men också hälso- och sjukvård bedöms som mycket viktigt, med kryss från över 60 procent. Jämfört med i fjol märks ökningar för fred, utbildning och hälso- och sjukvård, i det senare fallet är ökningen signifikant. Andelen som väljer demokrati har stadigt minskat, skillnaden är sex procentenheter sedan år Det finns tydliga skillnader mellan könen; fler kvinnor än män prioriterar hållbar utveckling, bistånd, jämställdhet, utbildning och hälsovård, medan förhållandet är det motsatta för fred och frihandel. Andra bakgrundsvariabler spelar också in: Fred blir viktigare ju äldre man är, medan utbildning blir viktigare ju högre hushållsinkomst man har. 8

9 Årets resultat skiljer sig mycket litet från tidigare mätningar och samtliga förändringar ligger inom felmarginalen. Här jämförs kännedomen om olika typer av biståndsinsatser, utifrån de breda kategorier som Sida använder sig av. Frågan har följande formulering: - Målet för det svenska biståndet är att fattiga människor ska få förutsättningar att förbättra sina levnadsvillkor. Har du hört talas om att följande insatser görs? Svarsalternativen är: 1) Ja, det har jag hört talas om, 2) Nej, det var en nyhet för mig. Som diagrammet visar har en stor majoritet hört talas om de olika typerna av insatser, samtidigt som det finns tydliga skillnader. Insatser inom sociala sektorer som hälsa och utbildning och insatser vid katastrofer och konflikter är mest kända. I botten, men med 77 procents kännedom, finns insatser för hållbar utveckling. Skillnaderna mellan könen är små, med undantag för att kvinnor känner till har hört talas om insatser för jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter klart oftare än män.. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är tydlig så tillvida att de under 35 år anger en lägre kännedom än övriga. 9

10 Det finns en långsiktig trend mot att allt fler instämmer i påståendet. År 2004 var det 19 procent som instämde helt eller delvis. I år är motsvarande siffra 39 procent. Den stora ökning som noterades i fjol befästs i år. Andelen som svarar vet ej är stor. Skillnaderna i andelen vet ej svar försvårar jämförelser mellan olika grupper. 10

11 Frågan uppfattas som mycket svår, den vanligaste svaret är vet ej som väljs av 35 procent av de svarande. Bland de som väljer ett svarsalternativ är det 38 procent som väljer att instämma helt eller delvis, medan 28 procent tar avstånd. Barnadödligheten har minskat kraftigt, vilket alltså är känt av en dryg tredjedel av de svarande. Män instämmer oftare än kvinnor, 42 procent jämfört med 34 procent. 11

12 Denna fråga är en av fyra frågor som syftar till att spegla svenskarnas bild av levnadsvillkoren i världen. Här finns en tydlig trend mot en mer positiv syn på verkligheten. Gruppen som väljer något av de två högsta alternativen har ökat med 13 procentenheter sedan frågan ställdes för första gången för tre år sedan. Men bilden är fortfarande överdrivet pessimistisk. Det är en majoritet av de svarande som tror att medellivslängden i Vietnam är ungefär 55 år eller lägre. Endast 10 procent svarar att medellivslängden är ungefär 75 år, vilket är korrekt. Det är de äldsta svarande som har den mest negativa bilden, medan medelålders, år är mest realistiska. I den gruppen väljer 56 procent något av de två högsta alternativen. Bland dem över 65 år är motsvarande siffra 40 procent. Så här formulerades anvisningen: Fattigdom och välfärd handlar inte bara om pengar. För att mäta fattigdom och välfärd är medellivslängd, läskunnighet, barnadödlighet och antal barn per kvinna viktiga mått. Här följer några frågor om hur det ser ut på olika håll i världen. Markera det alternativ som du tror stämmer med frågan även om du känner dig osäker på svaret. 12

13 Också på denna fråga märks en trend mot en mer korrekt verklighetsbild. Det är dock en stor majoritet av de svarande som tror att läskunnigheten bland unga i Tanzania är mindre än 50 procent. Endast 6,6 procent svarar att ungefär 8 av 10 ungdomar kan läsa och skriva, vilket är det korrekta svaret. Faktum är att endast två länder i världen (Tchad och Burkina Faso) har en läs- och skrivkunnighet bland ungdomar som ligger under 50 procent. (Källa: Det är de yngsta svarande som har den mest negativa bilden. Så här formulerades anvisningen: Fattigdom och välfärd handlar inte bara om pengar. För att mäta fattigdom och välfärd är medellivslängd, läskunnighet, barnadödlighet och antal barn per kvinna viktiga mått. Här följer några frågor om hur det ser ut på olika håll i världen. Markera det alternativ som du tror stämmer med frågan även om du känner dig osäker på svaret. 13

14 Endast 9,5 procent svarar att det föds ungefär 2,5 barn per kvinna, vilket är det mest korrekta svaret. (Siffran var 2,3 för år 2010) Jämfört med tidigare år märks en trend i det att allt färre väljer det mest felaktiga alternativet. Det är de äldsta som har den mest felaktiga bilden. Trots förskjutningen visar resultatet att den snabba utveckling som har skett i Bangladesh och många andra länder är tämligen okänd. Just när det gäller Bangladesh har utvecklingen varit mycket snabb 1985 föddes ungefär 5,5 barn per kvinna föddes ungefär 4,5 barn per kvinna föddes ungefär 3,5 barn per kvinna. (Källa: Kvinnor väljer oftare än män de två högsta svarsalternativen. Däremot märks ingen tydlig skillnad mellan olika åldersgrupper. Så här formulerades anvisningen: Fattigdom och välfärd handlar inte bara om pengar. För att mäta fattigdom och välfärd är medellivslängd, läskunnighet, barnadödlighet och antal barn per kvinna viktiga mått. Här följer några frågor om hur det ser ut på olika håll i världen. Markera det alternativ som du tror stämmer med frågan även om du känner dig osäker på svaret. 14

15 Det är en majoritet av de svarande som tror att minst 30 procent av barnen i Kenya död före 5 års ålder. Endast 11 procent svarar att ungefär 10 procent av de Kenyanska barnen som dör, vilket är det mest korrekta svaret. (Siffran var 8,9 procent för år 2010) Trenden är att allt färre väljer det mest pessimistiska alternativet och att allt fler väljer något av de två lägsta alternativen. Bilden har alltså blivit klart mer realistisk, men det är fortfarande en majoritet som har en föråldrad verklighetsbild. Faktum är att inget land i världen idag har en barnadödlighet på över 20 procent. Högst ligger Mali och Sierra Leone på 18,5 procent. Redan 1967 lämnade det sista landet 40- procentsnivån och 1992 låg samtliga länder under 30-procents barnadödlighet. (Källa: Män och storstadsbor väljer oftare än andra de två lägsta alternativen. Så här formulerades anvisningen: Fattigdom och välfärd handlar inte bara om pengar. För att mäta fattigdom och välfärd är medellivslängd, läskunnighet, barnadödlighet och antal barn per kvinna viktiga mått. Här följer några frågor om hur det ser ut på olika håll i världen. Markera det alternativ som du tror stämmer med frågan även om du känner dig osäker på svaret. 15

16 16