Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Transkript

1 Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1

2 Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta till dessa årligen återkommande undersökningar. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de skolor som finns i kommunen, att ge underlag för val av skola samt även ge underlag för utvecklingsarbete på skolorna. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 8 på grundskolan. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen. Det är endast Karlstads kommun som deltar i undersökningen. Elever på KSPO ingår i undersökningen på totalnivå men presenteras ej på enhetsnivå. För KSPO finns det däremot även en separat rapport. 2

3 Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Framtagande av frågor till undersökningen har gjorts tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Tidigare undersökningar inom skolan låg som en grund vid själva framtagandet. Totalt sett består undersökningen av 24 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Kunskaper Elevernas inflytande Information mellan hem och skola Skolan som helhet Frågorna har testats på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. När det gäller själva respondentlistorna så har skolförvaltningen försett oss med klasslistor för samtliga kommunala skolor. 3

4 Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 16 april- 7 maj Varje elev har fått en unik inloggning så att vi har kunna följa t ex svarsfrekvens löpande. Här har vi haft god hjälp av respektive skola som delat ut ett informationsbrev till eleverna, samt även möjliggjort ifyllande av enkäten under skoltid. Vi försåg varje skola med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per klass med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades klassvis till respektive skola. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Inledningsvis rapporterades svarsfrekvens per skola och därefter även nedbrutet per klass. Datainsamlingen förlängdes med några dagar för att få upp svarsfrekvensen ytterligare. Total svarsfrekvens landade slutligen på 83 procent. Totalt ingår åttaskolor i undersökningen, samtliga skolor har kommit upp i över 40 procents svarsfrekvens. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av oss på Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per skola. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per klass. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Vi har på totalnivå analyserat resultatet utifrån: Kön Vi har även granskat resultatet utifrån respektive skola. 3

5 Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per skola. Vi presenterar även en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariabeln; elevens kön. Därefter följer resultatet av undersökningen. Vi har valt att presentera resultatet i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga skolor, samt totalindex per skola. Resultat totalnivå, samt per skola Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per skola innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med det totala värdet för samtliga skolor i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). 4

6 Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parantes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4

7 Tabellen redovisar svarsfrekvensen i undersökningen. 5

8 Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per skola samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 318 pojkar och 317 flickor som besvarat undersökningen. Resultat utifrån kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en relevant skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6

9 Tabellerna ovan redovisar frekvenser över bakgrundsvariabeln huvudman. 7

10 8

11 Påståendet Jag blir bra bemött av personalen på skolan får 4,2 i medelvärde och Jag är som helhet nöjd med skolan får medelvärdet 3,7. På ovanstående påståenden är andelen elever som svarar vet ej 1 procent på respektive påstående. 9

12 10

13 Vid en jämförelse av det totala indexet per skola ser vi att Frödingskolan är den skola som fått högst indexvärde; 4,2. Lägst indexvärde har Vålbergsskolan fått med 3,5 och näst lägst har Norrstrandsskolan fått med 3,7. 11

14 12

15 Indexområdet Trygghet och trivsel byggs upp av följande sju påståenden: Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har en bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött avpersonalen i skolan Det högsta totala medelvärdet inom indexområdet hittas för påståendet Jag känner mig trygg i skolan med 4,45 medan lägsta totala medelvärdet återfinns för påståendet Jag har arbetsro i skolan med ett värde om 3,57. Frödingskolan står för 14 (av 24) av de högsta värdena medan övriga höga värden är spridda mellan skolorna. De 17 (av 24) lägsta värdena står Vålbergsskolan för. Påståendena Jag känner mig trygg i skolan har högst värde (4,69) inom indexområdet. Det lägsta värdet inom indexområdet Trygghet och trivsel har fått värdet 3,22 på påståendet Jag har arbetsro i skolan och det kommer från Vålbergsskolan. 13

16 Indexområdet Kunskaper byggs upp av följande sju påståenden: Jag vet var jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare är bra på att undervisa Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker Högsta medelvärden inom indexområdet får påståendet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen med värdet 4,30. Lägsta totalmedelvärdet inom indexområdet är 3,04 och det fick påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Sett till respektive skola ger Frödingskolan det högsta medelvärdet på 4,7 på påståendet Mina lärare tror på min förmåga att lära mig olika saker. Lägsta värdet inom samma indexområde återfinns för påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, där Vålbergsskolan ger ett värde på 2,73. 14

17 Indexområde Mitt inflytande byggs upp av följande fyra påståenden: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag får den studie- och yrkesvägledning jag behöver Högsta totalmedelvärde i indexområdet är också påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår med 4,34. Lägsta totalmedelvärde inom indexområdet har påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter fått, med ett värde på 3,83. Inom indexområdet har påståendet I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår högst värde (4,74) från Frödingskolan medan påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter fått lägst (3,50) från Norrstrandsskolan. 15

18 Indexområdet Skolan som helhet byggs upp av följande sex påståenden: Jag är nöjd med skolmaten Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan Jag är nöjd med miljön utomhus på skolan Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på (5%) Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med min skola Mariebergsskolan står för det högsta värdet (4,32) inom indexområdet med påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på. Inom indexområdet Helhetsintryck hittar vi undersökningens lägsta totalmedelvärde, nämligen för påståendet Jag är nöjd med skolmaten, som fått 2,20 från Vålbergsskolan. Det är sex av de åtta skolorna som har sina lägsta värden på detta påstående. Högsta totalmedelvärde inom indexområdet är 4,01 på påståendet Jag har haft möjlighet att välja vilken skola jag ska gå på. 16

19 17

20 Trygghet och trivsel Kön På frågan om det är en bra stämning på skolan har 39 procent av pojkarna angivit att de instämmer helt, jämfört med 25 procent av flickorna. Däremot har fler flickor än pojkar angivit betyg 4. Lite drygt 68 procent av flickorna, jämfört med 77 procent av pojkarna, anger att man behandlar varandra bra i skolan. Även fler flickor än pojkar, 24 procent, har angivit betyg 3, alltså varken eller, jämfört med 15 procent hos pojkarna. Om man vidare ser till frågan om när det gäller pojkar och flickors likabehandling i skolan är det 15 procent av pojkarna som inte instämmer i påståendet. Motsvarande siffra hos flickorna är cirka tio procent. Flickorna har också i större utsträckning angivit betyget 3 än pojkar, 24 procent av flickorna jämfört med 17 procent hos pojkarna. 18

21 Kunskaper Kön Pojkarna har i något större utsträckning än flickorna instämt i påståendet att de känner till kunskapskraven i de olika skolämnena. Strax över 74 procent av pojkarna jämfört med 66 procent av flickorna har instämt i påståendet (betyg 4 eller 5). Det är något fler flickor än pojkar som inte håller med i påståendet om att deras lärare är bra på att undervisa. Av flickorna har tio procent angivit att de inte instämmer (betyg 1 eller 2) jämfört med pojkarna där knappt sju procent angivit samma svar. Flickor har också i högre utsträckning svarat betyget 3, alltså varken instämmer eller instämmer inte; 23 procent av flickorna jämfört med 18 procent av pojkarna. Flickorna är också något mindre benägna att instämma helt i påståendet. På frågan om skolarbetet gör eleven mer nyfiken och får mer lust att lära håller pojkarna i större utsträckning med i påståendet. Flickor har i större utsträckning angivit betyg 3,33 procent jämfört med 28 procent hos pojkarna. 19

22 Mitt inflytande Kön På frågor om inflytande är svaren förhållandevis lika mellan flickor och pojkar. 20

23 Skolan som helhet Kön Pojkar är inte lika nöjda med skolmaten som flickorna. Av pojkarna är det 51 procent som svarar betyg 1 eller 2 varav 32 procentenheter angivit betyg 1. Hos flickorna är det 39 procent som inte håller med i påståendet, varav 18 procentenheter som svarat betyg 1. Pojkar är något mindre benägna att hålla med i påståendet att de haft möjlighet att välja vilken skola de går på. Av pojkarna har 14 procent svarat att de inte instämmer (betyg 1 eller 2) jämfört med tio procent av flickorna. Av flickorna är det 67 procent som är nöjda med skolan som helhet (betyg 4 och 5), jämfört med 62 procent av pojkarna. Av flickorna är det 14 procent som svarar betyg 1 eller 2 och motsvarande av pojkarna är 17 procent. 21

24 22

25 Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur eleverna i årskurs 8 på skolor i Karlstad upplever skolorna. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur eleverna upplever skolan. En bild som ska informera om den upplevda kvaliteten på skolorna, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av skolorna i årskurs 8 i Karlstad. Samtliga elever i årskurs 8 på de åtta skolorna har erbjudits möjlighet att delta. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 87 procent i undersökningen, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Svarsfrekvenserna ligger mellan procent. Vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i detta avseende. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. Det är på ett fåtal frågor som det interna bortfallet är upp mot fem procent. Vi kan konstatera att eleverna har kunnat ta ställning i påståendena. Totalt sett är eleverna relativt nöjda med sin skola I undersökningen finns två frågor om helhetsintryck och bemötande. Bemötandet får totalt sett 4,2 av eleverna medan helhetsintrycket får totalt sett 3,7. Vi kan alltså konstatera att eleverna i årskurs 8 generellt sett är nöjda med bemötandet och har ett ganska positivt helhetsintryck. I årskurs 8 får helhetsintrycket det lägsta betyget sett till övriga årskurser som ingår i KBU-undersökningarna. Både för dessa frågor och för övriga frågor i undersökningen ser vi, och har redogjort för, att det finns vissa 23

26 skillnader utifrån bakgrundsvariablerna: elevens kön, samt skola. Vi återkommer till dessa skillnader längre fram i analysen. Korrelation grundskola åk 8 De elever som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad kan rekommendera sin skola till en kompis, är mer nöjda med miljön inomhus samt har haft möjlighet att välja skola. Påståendet Jag är nöjd med miljön inomhus på skolan har ett något lägre medelvärde, vilket betyder att inomhusmiljön är ett område som bör förbättras och kan då få en inverkan på helhetsintrycket. Det finns starka korrelationer mellan bemötandet till eleverna och att lärarna hjälper mig i skolarbetet om de behöver, att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter samt att pojkar och flickor behandlas lika på skolan. 23

27 Åttondeklassarna ger relativt höga betyg till skolorna i Karlstad Det varierar vilka helhetsbetyg skolorna i Karlstad får av åttondeklassarna. Högsta totala medelbetygen får Frödingsskolan och Rudsskolan. Även Mariebergsskolan och Nyeds skola får ett högt totalmedelvärde. Resultaten är genomgående i alla indexområden högre för de fyra skolorna än övriga skolor. De lägsta totala medelvärdena får Vålbergsskolan och Norrstrandsskolan. Frödingskolan står för 14 av 24 högsta värdena i undersökningen medan övriga höga värden är spridda mellan skolorna. Frödingsskolan upplevs alltså bra på många områden. Frödingskolan och Rudsskolan har tidigare varit stökigare skolor, ser vi i undersökningen ett resultat av ökade resurser och fokuserade insatser på skolorna? Vålbergsskolan å andra sidan står för 17 av undersökningens lägsta värden. Vilka resurser behöver Vålbergsskolan för att ha möjlighet att förbättra verksamheten? Arbetsro, lust att lära och skolmaten är förbättringsområden De lägsta totala medelvärdena får påståendena Jag har arbetsro i skolan, Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer samt Jag är nöjd med skolmaten. Det här är förbättringsområden för varje enskild skola som berörs (skillnader finns på skolnivå). Eftersom problemområdet gäller flera av skolorna kanske det är en övergripande fråga för kommunen? Påståendet Jag är nöjd med skolmaten får undersökningens lägsta totalmedelvärde med 2,7. På 13 av undersökningens 20 deltagande skolor har skolmaten fått sitt lägsta värde. Lägst värde av alla skolor gällande skolmaten har Vålbergsskolan fått. Under hösten 2011 genomförde Karlstads kommun ungdomsenkäten LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). 24

28 Också där framkom skolmaten som som ett förbättringsområde. Väl fungerande utvecklingssamtal, men lägre värden på om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter Påståendet I utvecklingssamtalet pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår får det högsta totalmedelvärdet, medan påståenet Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter fått det lägsta totalt medelvärde. Det är ett positivt resultat för utvecklingssamtalen och när det gäller lärarnas hänsyn till elevernas åsikter har det fått det lägsta medelvärdet inom indexområdet, om än inte ett dåligt medelvärde. Elevernas inflytande i skolan är en viktig demokratisk fråga. I LUPP-undersökningen visade resultatet tydligt på att eleverna vid Karlstads skolor i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet inte hade det inflytande som de önskade att ha. Också i resultatet inom KBU för årskurs 5 får vi samma resultat om än högre medelvärde, 4,4. Tendensen finns alltså även i den lägre årskursen. 24

29 Skillnader gällande sociala klimatet i skolan, vetskap om kunskapskrav och skolmat Vi har granskat resultatet utifrån kön, huvudman och åldergrupp. Generellt sett är respondenterna nöjda, med några enstaka skillnader. Pojkar tenderar att i större utsträckning att svara maximalt eller minimalt betyg på påståendena. Flickor svarar i mycket större utsträckning betyg 2 eller 4. Detta är en förhållandevis vanligt förekommande mönster när man jämför män och kvinnor. Var tredje flicka håller inte med om att man behandlar varande bra i skolan. Pojkar håller i större utsträckning med i påståendet att man behandlar varandra bra i skolan. Lite drygt 68 procent av flickorna, jämfört med 77 procent av pojkarna. Av de som instämmer helt i påståendet, alltså som har angivit betyg 5, har 39 procent av pojkarna angivit att de instämmer helt, jämfört med 25 procent av flickorna. Det är också en förhållandevis hög korrelation mellan att behandlas bra och att trivas i skolan. Det är alltså nästan en tredjedel av tjejerna i årskurs 8 som inte håller med i påståendet att man behandlar varandra bra i skolan, och bara knappt en fjärdedel som helt håller med i påståendet. Pojkar anser sig känna till kunskapskraven bättre än flickor. Pojkarna har i något större utsträckning än flickorna instämt i påstående att de känner till kunskapskraven i de olika skolämnena. Strax över 74 procent av pojkarna jämfört med 66 procent av flickorna har instämt i påståendet (betyg 4 eller 5). Detta till trots så får flickor bättre betyg än pojkar. Kan det ha att göra med att flickor känner högre krav på sig att prestera än pojkar? Pojkar upplever att de får det stöd 25

30 de vill ha i något större utsträckning än flickor. Således kanske de känner sig mer bekväma i sin studieroll. Det kan också tänkas bero på att flickor har högre betygambitioner än pojkar, och känner osäkerhet i vad som krävs för att få toppbetyg, samtidigt som pojkar generellt sätt nöjer sig med en godkänt betyg. Flickor är mer nöjda med skolmaten än pojkar - dock är väldigt få helt nöjda Pojkar är inte lika nöjda med skolmaten som flickorna. Av pojkarna är det 51 procent som svarar betyg 1 eller 2 varav 32 procentenheter angivit betyg 1. Hos flickorna är det 39 procent som inte håller med i påståendet, varav 18 procentenheter som svarat betyg 1. Det är svårt att säga exakt vad detta beror på. Kan detta bero på att flickor tenderar att vara mer pragmatiska än pojkar? Eller är det ett resultat av en särskild jargong och attityder kring skolmat? Det omvända förhållandet gäller för årskurs 5, där pojkarna gillar skolmaten i större utsträckning än flickorna. 25

31 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman. När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kund- och brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser exempelvis tendenser om att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Vad kommer det sig? Är det förväntan som är orsak? Vi ser även att det finns resultat som är genomgående inom ett skolområde. Genom att analysera verksamheterna inom ett skolområde gemensamt för skolområdet kan förbättringsområden och styrkor som gäller övergripande för skolområdet identifieras. Vidare ser vi också att information tenderar att vara ett större problem i verksamheterna i lägre åldrar, medan arbetsro, lust att lära och skolmaten är problemområden högre upp i skolåldern. Är det här problemområden där det behövs ett mer övergripande strategiskt stöd och inte vara upp till enskilda verksamheters insatser? I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter där stöd och insatser gett resultat. Två exempel på det är Rudsskolan och Frödingsskolan som i årskurs åtta genomgående får de högsta indexvärdena. Det är nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre 26

32 värden! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. 26

33 Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport kommer under hösten 2012 informationen att finnas sökbar i en jämförelseportal. De påståenden som kommer att finnas i jämförelseportalen är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet bör användas. De unika 27

34 resultaten kan med fördel jämföras med tidigare genomförda undersökningar. Observera att det kan finnas skillnader vad gäller skala och uppbyggnad av frågorna mellan undersökningarna. Vid nästa års mätning blir det däremot möjligt att mer direkt jämföra resultaten över tid. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka emot. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har skolan höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har skolan höga respektive låga betyg för? Hur bibehåller vi de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer eller gruppintervjuer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 27