BRUKARENKÄT VÅRDTAGARE ÄLDREBOENDE 2012 GÖTEBORGS STAD

Transkript

1 BRUKARENKÄT VÅRDTAGARE ÄLDREBOENDE 2012 GÖTEBORGS STAD SEPTEMBER 2012 SCANDINFO MARKETING RESEARCH 1

2 Innehåll Information om undersökningen... 3 Tillvägagångssätt... 3 Rapportering... 5 Styrkor och prioriterade förbättringsområden... 7 Övergripande resultat... 8 Jämförelse mellan kommunala och privata äldreboenden NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer Bilaga: Frågeformulär , Pnr Viktoria Aronsson Josefine Björnsson Jonas Persson SCANDINFO MARKETING RESEARCH 2

3 INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN Göteborgs Stad har under perioden 2004 till 2009 årligen genomfört en undersökning riktad till vårdtagare på äldreboenden i Göteborg. Undersökningarna har genomförts av SCB fram till Under 2011 och 2012 har Göteborgs Stad valt att samarbeta med ScandInfo Marketing Research. Syftet med årets undersökning är dels att få kunskap om vårdtagarnas/ brukarnas bedömning av verksamheten, dels att få underlag till kommande förbättringsarbete. Tillvägagångssätt I förhållande till tidigare undersökningar är tillvägagångssättet i princip oförändrat. Frågeformulär och följebrev har tagits fram av Göteborgs Stad och är baserade på tidigare undersökningar. Flera ändringar har dock gjorts i frågeformuläret för att rapporteringen bättre ska möta stadens informationsbehov. Resultaten för stadens övergripande index för kundhet (NKI) och två av indexen för kvalitetsfaktorerna är fortfarande jämförbara med tidigare års undersökningar. ScandInfo har ansvarat för tryck, packning och distribution av frågeformulär, svarskuvert, ett påminnelsekort samt instruktioner till stadsdelarna i Göteborg. Vid respektive enhet har sedan personalen delat ut frågeformulär och svarskuvert till vårdtagare i äldreboenden, och efter cirka två veckor även påminnelsekort. Vårdtagarna skickade sedan sina besvarade frågeformulär direkt till oss i de svarskuvert de fått. Enkäter och svarskuvert levererades på torsdag i vecka 22. Materialet delades sedan ut av personalen och fältarbetet pågick fram till och med vecka 28. ScandInfo har löpande hållit Göteborgs Stad informerad om hur undersökningen utvecklats och föreslagit åtgärder för att öka deltagandet i undersökningen. I det instruktionsbrev som gick ut tillsammans med frågeformulären fanns även en länk till en webbsida. På den sidan kunde alla medarbetare som var inblandade i undersökningen få information om aktuellt svarsinflöde per stadsdel. Vi har därefter skannat frågeformulären, verifierat svaren och kvalitetssäkrat data samt tagit fram rapporter. Totalt delades enkäter ut till vårdtagarna. När fältarbetet avslutades hade vi fått in besvarade enkäter. Det ger en svarsandel på totalt 59 procent (59 procent i kommunal verksamhet och 60 procent i privat verksamhet). I tabellen nedan redovisas total svarsandel per stadsdel. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 3

4 Svarsandel Stadsdel Kommunal verksamhet Privat verksamhet Kommunal verksamhet Privat verksamhet Angered 79% 64% Askim-Frölunda-Högsbo 63% 37% Centrum 72% 84% 74% 60% Lundby 46% 50% 53% 63% Majorna-Linné 48% 42% 58% - Norra Hisingen 63% - 63% 50% Västra Göteborg 66% 43% 37% 36% Västra Hisingen 33% 73% Örgryte-Härlanda 52% 47% Östra Göteborg 54% 65% 41% 65% Totalt antal 59% 60% 50% 51% Totalt sett har svarsandelen gått upp, men det finns stora skillnader mellan olika stadsdelar i hur deltagandet har utvecklats. Störst ökning ser vi i Västra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo. I Västra Hisingen, Majorna-Linné och Lundby sjunker deltagandet. Svarsandelarna är beräknade på det antal frågeformulär som enheterna har meddelat att de har delat ut. Från några enheter har vi fått in fler besvarade frågeformulär än enheterna har delat ut. Eftersom alla frågeformulär har ett unikt löpnummer vet vi att det inte finns några dubbletter. För dessa enheter har vi därför utgått från att antalet utdelade frågeformulär är detsamma som antalet inkomna. När vi jämför förutsättningarna för genomförandet av årets undersökning med hur det var 2011 noterar vi följande (skillnaderna förklarar dock inte de stora skillnaderna i deltagandet): Tidsplanen har varit förskjuten så att undersökningen har genomförts senare på våren. Förra året låg fältarbetet i veckorna Genomförandet har haft samma utformning och omfattning som Distributionen av undersökningsmaterial till Göteborgs Stad har, liksom 2011, fungerat mycket bra. Vid vissa enheter har dock utdelningen av enkäter skett sent eller inte alls. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 4

5 RAPPORTERING För att fungera som ett bra stöd i utvecklingen av en verksamhet är det t viktigt att rapporteringen av en undersökning ärr enkel att ta till sig förr läsaren ochh tydligt visar den information som är relevant. Inför rapporteringen för den härr under- sökningen har utgångspunkten varit att följa redovisningsmodellen från 2011, med index och kvalitetsfaktorer kompletterat med tydligare grafisk redovisning samt ett utvecklat stöd för prioritering gar i det fortsatta förändringsarbetet. Rapporteringenn av huvudresultat omfattar följande delar: Huvudresulta at (sidan 1) Huvudresulta atrapporten finns för Göteborg somm helhet, allaa stadsh under- delar, resultatenheter och grupper med minst 7 svar. På första sidan redovisas NKI samtt kvalitets- samt uppgift om antal svar och index med relevanta referenser svarsfrekvens. Huvudresulta at (följande sidor) Svarsfördelningen för respektive fråga redovisas i stapeldiagram med en referenspunkt somm visar resultatet för Göteborg som helhet (samtliga kommunala ochh privata verksamheter r). Efter diagrammen följer tabeller med redovisning av bakgrunds- snabbaste frågor. Prioriteringsp plan Prioriteringsp planen visar och lättaste vägen till ännunu fler a vårdtagare. Alla enskilda frågor sorteras utifrån vadd som bör prioriteras förr att ge störstt effekt på vårdtagarnas totala het (för stöd i tolkning se nedan). SCANDINFOO MARKETING RESEARCH 5

6 Rapporterna är framtagna på fyra organisatoriska nivåer, från Göteborgs Stad ner till enskilda undergrupper. Prioriteringsplanerna är framtagna på resultat- i enhetsnivå. Resultaten för kommunala a och privata verksamheter redovisas separata rapporter. Med den här utformningen av rapporteringen får varje enhet både stöd för attt följa upp effekter av åtgärder inom prioriterade förbättrings- öka andelen hela vårdtagare (prioriteringsplanerna). För att underlätta analyser av resultaten utifrån olika målgrupper finnss dessutom områden (huvudresultat) och stöd för prioriteringar av åtgärder för att effektivt följande rapporter: Bakgrund ochh NKI NKI och index för kvalitetsfaktorer redovisas härr nedbrutet på bak- med färre grundsfrågor. I kolumnerr än sju svar redovisas ingaa resultat. Rapporten är framtagen för Göteborg somm helhet samt på stadsdelsnivå. Tabell kön Tabellen är framtagen för r Göteborg som helhet samt för alla stadsdelar. Resultaten redovisas frågaa för fråga på totalnivå samt uppdelat på män och kvinnor. För F varje fråga redo- och andelen ingen /ej visas svarsfördelning, medelvärden svar. SCANDINFOO MARKETING RESEARCH 6

7 STYRKOR OCH PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Alla verksamheter har styrkor och förbättringsområden. Vilka frågor som är den enskilda enhetens styrkor ser s ni lättastt i rapporten Huvudresultat. De frågor som har högst andel a vårdtagare är era styrkor (de frågor som har mest grönt i stapeln). Ofta är styrkorna desamma som era relativa styrkor (som ni hittar längst ner i er prioriteringsplan se nedan). Era prioriterade e förbättringsområden finner ni överst i er prioriteringsplan. Prioriteringsplanen redovisar en analys på frågenivå och visar snabbaste och lättaste vägen till ännu fler a vårdtagare. Ävenn om vi bara redovisar prioriteringsp splaner för de kommunala verksamhetv terna, bygger analysenn på vårdtagarnas bedömningar avv alla resultatenheter, såväl privata som kommunala. Analysen baseras på en samman- viktighet, förbättringspotential och tagen bild av prestation/mål, relevans. Utifrånn dessa faktorer rangordnar vi alla enskildaa frågor. Överst står de egenskaper som har högst utvecklingspotential och som ni bör arbeta med i första hand. Längst ner finner ni era relativa styrkor. Med relativa styrkor menar vi frågor där förbättringspotentialen är förhållandef evis låg. Behåll era styrkor! Vilka frågor som bör prioriteras i förbättringsarbetet varierar från en enhet till en annan, eftersom förutsättningarna i varje enhet ser olika ut. Därför är det viktigt att förbättringsarbetet planeras och leds långt ut i organisationen. Det är där relationen med vårdtagarna skapas och det är där arbetet med att få fler a vårdtagare bedrivs. Ni kan välja att arbeta med en eller flera egenskaper, men kom ihåg att det är viktigt att fokusera och sedan genomföra de förändringar nii bestämmerr er för. Om ni tycker attt det är svårt att agera på en fråga som liggerr högst uppp på listan kanske ni kan arbeta med en annan fråga, med stark koppling till den första, något längre ner i listan. SCANDINFOO MARKETING RESEARCH 7

8 ÖVERGRIPANDE RESULTAT De flesta frågorna i undersökningen besvaras med hjälp av en e skala från 1 till 10, där 1 normalt står för inte alls och 10 står för i allra h gradd. Resultaten för varje enskild fråga redovisas i särskilda tabeller. Övergripande resultat redovisas även i form av NKI samt index per kvalitetsfaktor (oviktade medelvärden). NKI och index kan variera mellan 0 och 100, där ett högre värde indikerar mer a vårdtagare. På en övergripande nivå ärr resultaten stabila. NKI ligger på ungefär samma nivå sedan I år ligger NKII på sammaa nivå som 2009 och 2011 (73). NKI för kommunala äldreboenden (vårdtagare) 2004 till 2012 Kommentar: genomfördes ingen undersökning. Ser vi till de enskilda frågorna som NKI baseras på ökar andelen a (skalsteg 8-10) på frågan om uppfyllda förväntningar. Samtidigt minskar andelenn a när det gäller helhetsbedömningen ( med hjälpen/omvårdnaden i sin helhet). SCANDINFOO MARKETING RESEARCH 8

9 Årets frågeformulär innehåller förändringar inom ett flertal frågeområden. Det medför att index för kvalitetsfaktorerna endast är direkt jämförbara när det gäller NKI, Bemötande och Synpunkter. För Göteborgs Stad som helhet är dessa index i princip oförändrade. Eftersom kvalitetsfaktorerna har liknande namn, men olika innehåll redovisas årets resultat i en separat tabell nedan. NKI och index för kvalitetsfaktorer, vårdtagare i kommunala äldreboenden Kvalitetsfaktor NKI Bemötande Inflytandet Tryggheten Information Omvårdnadens omfattning Omvårdnadens utförande Maten Sjukvården Boendemiljön Priset Aktiviteter Synpunkter Kommentar: Resultat för är hämtade från SCB:s rapport från NKI och index för kvalitetsfaktorer, vårdtagare i kommunala äldreboenden 2012 Kvalitetsfaktor 2012 NKI 73 Bemötande 80 Inflytande 73 Trygghet 75 Information 67 Hjälpens omfattning 76 Hjälpens utförande 79 Maten 65 Vårdinsatser 71 Boendemiljö 82 Social samvaro och aktiviteter 67 Städning, tvätt och dusch 78 Synpunkter 71 Service via telefon 60 Kommentar: För kvalitetsfaktorerna är årets resultat inte direkt jämförbara med tidigare undersökningar eftersom frågeformuläret är förändrat (gäller ej NKI, Bemötande och Synpunkter). SCANDINFO MARKETING RESEARCH 9

10 De områden som vårdtagarna är mest a med är Boendemiljön, Bemötande, Hjälpens utförande samt Städning, tvätt och dusch. Frågan om möjligheten att få service via telefon är ny i årets undersökning. Åtta av tio vårdtagare har ingen uppfattning i frågan och av dem som har en uppfattning är hälften a. I tabellen nedan återfinns årets övergripande resultat nedbrutet per stadsdel. De generella mönstren för staden gäller även för huvuddelen av stadsdelarna, men nivåerna på heten varierar. Städning, tvätt och dusch är det område som har jämnast kvalitet, enligt vårdtagarna. Service via telefon, Inflytande och Hjälpens omfattning är de kvalitetsområden som visar på störst skillnader mellan olika stadsdelar. Index för dessa tre kvalitetsfaktorer varierar som mest 27 till 30 indexenheter mellan olika stadsdelar. Index per kvalitetsfaktor och stadsdel 2012 NKI Bemötande Inflytande Trygghet Information Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Hjälpens omfattning Hjälpens utförande Maten Vårdinsatser Boendemiljö Social samvaro och aktiviteter Städning, tvätt och dusch Synpunkter Service via telefon SCANDINFO MARKETING RESEARCH 10

11 Jämförelse mellan kommunala och privata äldreboenden I år är, totalt sett, vårdtagare i privata äldreboenden mer a med verksamheten än vårdtagare vid kommunala äldreboenden. NKI för de kommunala äldreboendena ligger oförändrat på 73, medan NKI för privata äldreboenden har ökat med fyra enheter till 80. När undersökningen genomfördes 2009 var NKI för kommunala äldreboenden 73 och för privata äldreboenden 74. För de privata äldreboendena beror ökningen av NKI-värdet både på att fler vårdtagare är a med omvårdnaden i sin helhet och att fler tycker att äldreboendet uppfyller deras förväntningar. NKI och index för kvalitetsfaktorer för kommunala och privata äldreboenden Kvalitetsfaktor Kommunala Privata NKI Bemötande Inflytande Trygghet Information Hjälpens omfattning Hjälpens utförande Maten Vårdinsatser Boendemiljö Social samvaro och aktiviteter Städning, tvätt och dusch Synpunkter Service via telefon För enskilda kvalitetsområden är skillnaderna mellan vårdtagarnas bedömningar av kommunala och privata verksamheter störst beträffande Vårdinsatser, Social samvaro och aktiviteter samt Maten. För dessa faktorer är index för privata verksamheter 7-9 enheter högre än för kommunala äldreboenden. När det gäller Service via telefon är bedömningen ungefär densamma från vårdtagare på kommunala och privata äldreboenden, vilket är naturligt med tanke på att frågan rör en gemensam service. För övriga kvalitetsfaktorer är index högre för privata äldreboenden (4-6 enheter). SCANDINFO MARKETING RESEARCH 11

12 NKI och kvalitetsfaktorer uppdelat på bakgrundsfaktorer Som en bilaga till den här rapporten finns en redovisning av kvalitetsfaktorerna nedbrutet på bakgrundsfrågor. Män och kvinnor på kommunala äldreboenden är i stort sett lika a med verksamheten. Kvinnor är något mer a med Inflytande, Information och Trygghet. Män är mer a än kvinnor med Social samvaro och aktiviteter. På privata äldreboenden är män mer a än kvinnor, både på en övergripande nivå och för flertalet kvalitetsfaktorer. I den kommunala verksamheten är vårdtagare över 85 år något mer a än de yngre totalt sett samt när det gäller Mat och Boendemiljö (tre indexenheter). Även för övriga kvalitetsfaktorer har de äldsta högre index, men där är skillnaderna mindre. Vid privata äldreboenden ser vi också att de äldsta vårdtagarna är mer a än övriga är. För flertalet kvalitetsområden är skillnaderna fyra till åtta indexenheter. Vårdtagare som vet vem som är deras kontaktperson respektive ansvariga sjuksköterska är mer a än de som inte känner till detta. Så är det såväl för NKI som för de flesta kvalitetsfaktorerna. SCANDINFO MARKETING RESEARCH 12

13 JUNI 2012 <<Organisation>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> HUR NÖJD ÄR DU MED ditt äldreboende? Syftet med denna enkät är att ta reda på hur du är med den omvårdnad och hjälp som du får i ditt äldreboende. Resultatet ska ge underlag för förbättringar av omvårdnaden. 1 Alla svar behandlas anonymt. När ScandInfo bearbetat svaren, lämnas en avidentifierad fil till Göteborgs Stad. Din medverkan är självfallet frivillig men för undersökningens tillförlitlighet är det viktigt att du besvarar frågorna. 2 Försök besvara frågorna så snart som möjligt, helst inom en vecka. När du är klar lägger du enkäten i det bifogade svarskuvertet och skickar det till ScandInfo. Frimärke behövs inte. 3 Resultaten från undersökningen kommer att vara tillgängliga via Göteborgs Stads hemsida i början av oktober. 4 Har du frågor om undersökningen kan du kontakta: <<Namn som trycks på enkät>>, <<Telefon>>. 5 Har du frågor om datainsamlingen kan du kontakta ScandInfo: Tack för Din medverkan! <<Förvaltning-bolagschef>> <<Titel>> <<Förvaltning-bolag>> Jonas Persson Undersökningsledare ScandInfo <<IP>>

14 1. Bemötande Hur är du med hur personalen bemöter dig?... den respekt som personalen visar dig?. 2. Inflytande Hur är du med... dina möjligheter att påverka vid vilka 1 tider du får hjälp?... hur personalen tar hänsyn till dina er och önskemål om den hjälp du vill ha? Trygghet Hur är du med... i vilken mån hjälpen ges av samma 1 personer?... hur väl personalen känner till vilken hjälp du behöver?... möjligheten att få tag på personal om du behöver hjälp eller behöver fråga om något?... hur tryggt det känns för dig att bo i ett äldreboende? Information Hur är du med... personalens information till dig om förändringar? (t ex byte av personal, ändrade tider för hjälp eller besök på 1 sjukhus mm)... den information du får om vilken hjälp du ska ha när personalen kommer?

15 5. Hjälpens omfattning Hur är du med omfattningen av den hjälp du får?... hur väl den beviljade hjälpen motsvarar dina behov? Hjälpens Utförande Hur är du med hur omtänksam personalen är?... hur väl personalen utför sina arbetsuppgifter? Maten Hur är du med variationen på maten?... hur maten serveras?... hur maten smakar?... möjligheten att själv bestämma när du vill äta?... möjlighet till enklare matlagning i hemmet?... 3 <<IP>>

16 8. Vårdinsatser Till dig som får vårdinsatser i ditt äldreboende Hur är du med... den hjälp du får vid medicinering (t ex 1 att ge ögondroppar, läkemedel mm)? den hjälp du får vid såromläggning?... den rehabilitering, gymnastik, promenader eller liknande som du får?. den hjälp du får att sköta munhygien?... den vård du får av läkare? Boendemiljön Hur är du med din lägenhet?... de gemensamma utrymmena i ditt äldreboende?... omgivningen runt ditt boende?... att du fick en lägenhet i just det här äldreboendet? Social samvaro och aktiviteter Hur är du med... möjligheterna att i ditt boende kunna 1 göra sådant som du trivs med? dina möjligheter till en pratstund med personalen?... dina möjligheter att komma ut när du vill?... de aktiviteter som erbjuds i ditt boende?... 4

17 11. Städning, tvätt och dusch Hur är du med... hur ofta du har hjälp med att duscha/ 1 bada? sättet personalen hjälper dig på när du duschar/badar?... den hjälp du har med städningen?... den hjälp du har med tvätten? Helhet Hur är du med hjälpen/ 1 omvårdnaden i sin helhet?... Hur väl uppfyller ditt äldreboende 1 dina förväntningar på den? grad 10 Mycket Föreställ dig ett äldreboende som långt Mycket är perfekt i alla avseenden. Hur ifrån nära nära eller långt ifrån ett perfekt äldreboende bor du i?

18 13. KRÄNKNINGAR/TRAKASSERIER Har du under de senaste 12 månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt av personalen? Nej Ja, någon gång Ja, flera gånger Tror du att den kränkande behandlingen/bemötandet hade samband med något av följande? Flera alternativ kan anges Etnisk tillhörighet Kön Ålder Sexuell läggning Funktionsnedsättning Religion Hudfärg Könsidentitet eller/och könsuttryck Annat 14. Synpunkter Vet du vem du kan vända dig till om du vill framföra synpunkter på den hjälp du får?... Ja Nej Har du någon gång framfört synpunkter Ja på och er om den hjälp du får?... Nej Känner du att du vågar framföra dina Ja synpunkter?... Hur är du med... hur du blivit bemött när du framfört 1 synpunkter?... Nej hur man försökt åtgärda det du haft synpunkter på?... 6

19 15. Övrigt Hur är du med... att få service via telefon i Göteborgs 1 Stad? BAKGRUNDSFRÅGOR Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna Hur gammal är du? 1 64 år eller yngre år 3 85 år eller äldre Vet du vem som är din kontaktperson? 1 Ja 2 Nej Vet du vem som är din ansvariga sjuksköterska? 1 Ja 2 Nej Var är du född? 1 I Sverige med en eller båda föräldrarna födda i Sverige 2 I Sverige med båda föräldrarna födda utanför Sverige 3 Utanför Sverige Hur länge har du bott i Sverige? 1 5 år eller mindre 2 Mer än 5 år Tack för din medverkan! Glöm inte att posta enkäten i det portofria svarskuvertet. 7