Splitvision ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD

Transkript

1 ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD December 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Splitvision Business Anthropology

2 Vuxenutbildningens målgrupper Sammanfattning Alla, oavsett ålder och anledning Personer som vill ha en yrkesutbildning 46% 62% Här nedan presenteras ett kort sammandrag av undersökningens resultat. Resultatet av undersökningen baserar sig på 502 telefonintervjuer med göteborgare i åldern år. Undersökningen genomfördes av Splitvision på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Hans Luthman och Aili Giselsson. Personer som vill höja sina gymnasiebetyg Personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan Personer som vill få behörighet till högskolan 72% 85% 86% Vuxenutbildningen & Komvux 65% av de intervjuade känner till Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Bland dem i gruppen som inte känner till eller inte vet om de känner till Vuxenutbildningen, känner 89% till Komvux. Samtliga av dem som är osäkra på om de känner till Vuxenutbildningen (6%), känner till Komvux. Endast 4% känner varken till Vuxenutbildningen eller Komvux. Kännedom om Vuxenutbildningens verksamhetsområden Invandrare som vill läsa svenska Personer som ej har treårig gymnasieutbildning Kunskap om Vuxenutbildningen Diagram 2 Vuxenutbildningens målgrupper. 89% 90% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Känner till särvux 26% Känner till påbyggnadsutbildning 54% Man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning 48% Känner till sfi 59% Vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare 63% Känner till grundläggande vuxenutbildning 59% Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser 70% Känner till studievägledning Känner till gymnasial vuxenutbildning 61% 78% Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig 71% Vuxenutbildningens utbildningar är studiemedelsberättigade 78% Känner till Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad 65% På Vuxenutbildningen kan man läsa på dag- och kvällstid och på distans 87% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Diagram 1 Känner till eller har hört talas om Vuxenutbildningen och dess verksamhetsområden. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 3 Kunskap om Vuxenutbildningens verksamhet. Attityd- och kunskapsundersökning för Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad,

3 Attityd till utbildning Studiebenägenhet 51% 50% 41% 40% 30% 20% 10% 8% Ja Nej Vet ej/kanske Diagram 5 Skulle kunna tänka sig att börja studera i någon form under det närmsta året (innefattar samtliga grupper, förutom de som idag studerar). Attityder till Vuxenutbildningen Det är stor chans att få arbete efter att ha läst på Vuxenutbildningen 25% 42% 33% Det är lätt att komma in på Vuxenutbildningen i Göteborg 41% 24% 36% Diagram 4 Fyrfältare för kvaliteten på skolformerna: universitet, gymnasium, folkhögskola och Vuxenutbildningen korsat med värdet av samma skolformer vid en anställningsintervju. Vuxenutbildningens utbildningar håller hög standard Vuxenutbildningen har ett bra kursutbud 59% 63% 7% 4% 34% 33% Det är lätt att komma i kontakt med Vuxenutbildningen i Göteborg 67% 10% 23% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Har ej besvarat Diagram 6 Attityder till Vuxenutbildningen i Göteborg. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Förord 4 2 Hur rapporten ska läsas Metod Bakgrundsvariabler Kunskap om Vuxenutbildningen Attityder till utbildning Attityder till Vuxenutbildningen Studiebenägenhet 35 9 De intervjuades kommentarer Om Splitvision 38 Appendix Tabell I - Bakgrundsvariabler Tabell II - Kännedom och kunskap om Vuxenutbildningen och dess verksamhetsområden per bakgrundsfrågor Tabell III - Kännedom och kunskap om Vuxenutbildningen och dess verksamhetsområden per ytterligare bakgrundsfrågor Tabell IV - Attityder till utbildning i allmänhet per bakgrundsfrågor Tabell V - Studiebenägenhet per bakgrundsfrågor Tabell VI - Attityder till Vuxenutbildningen per bakgrundsfrågor Telefonenkät 1 Förord På uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Hans Luthman och Aili Giselsson, har Splitvision Business Anthropology genomfört en attitydoch kunskapsundersökning via telefonintervjuer. Syftet med undersökningen har varit att få reda på vilka kunskaper om och attityder till Vuxenutbildningen i Göteborg och dess verksamhetsområden som kunder och andra intressenter boende i Göteborg har. Vi vill tacka alla som ställt upp och svarat på telefonintervjuerna för denna undersöknings räkning. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Business Anthropology. Rapporten finns att tillgå hos: Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Hans Luthman, Box 5412, Göteborg, , info@vux.goteborg.se Göteborg, den 10 januari 2005 Nancy Aponno & Jonas Modin Splitvision Business Anthropology 4

5 2 Hur rapporten ska läsas Vi vill här ge lite råd inför läsningen av rapporten. Utformningen av rapporten har gjorts med åtanke på Er som arbetar med Vuxenutbildningen och/eller som snabbt vill kunna ta till Er resultatet av undersökningen. Tanken är att rapporten ska kunna läsas i den ordning som passar Er bäst. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika kapitel. Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning fungerar samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa siffror och diagram utifrån att de ger Er en fingervisning om vilka tendenser som råder. Samtliga illustrationer i rapporten är gjorda av Marika Sigvardsson. Begrepp Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad kommer löpande att benämnas Vuxenutbildningen i rapporten. Genomgående i rapporten ställs undersökningens resultatet mot de bakgrundsvariabler (kön, ålder, sysselsättning, högsta avslutade utbildning, stadsdel samt modersmål) som ni finner i Appendix, tabell I. Dessa kategorier kommer vi i rapporten löpande att benämna för grupper. I rapporten refererar vi till Göteborgs Nordöstra, centrala och västra stadsdelar samt Hisingen. Nordost inbegriper stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen. Hisingen inbegriper stadsdelarna Biskopsgården, Lundby, Torslanda, Tuve-Säve, Backa och Kärra-Rödbo. Centrum inbegriper stadsdelarna Centrum, Härlanda, Linnéstaden, Majorna och Örgryte. Väst inbegriper stadsdelarna Askim, Frölunda, Högsbo, Styrsö, Tynnered och Älvsborg. Resultat Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt), dels per grupp (se Begrepp). Vi har valt att redovisa de kategorier i respektive grupp som överstiger eller understiger procentsatsen för samtliga svarande (benämns snittet i rapporten) på aktuell fråga med 5% eller mer. För redovisning av varje grupps svar för respektive fråga, se Appendix. I kapitel 5, Kunskap om Vuxenutbildningen, och framåt i rapporten redovisas varje fråga per ja, nej och har ej besvarat frågan. Att de ej har besvarat frågan innebär att de intervjuade inte har upplevt sig ha tillräcklig kunskap, inte har kunnat ta ställning till frågan eller inte har velat svara på frågan. Vi har genomgående i undersökningen valt att ta med dessa i den totala procentsatsen per fråga. Personer som, av någon anledning, inte ska svara på vissa frågor är ej medräknade i den totala sammanställningen. Samtliga frekvenstabeller och korstabeller finns att tillgå i separat Bilaga. Vissa delar av grupperna i undersökningen understiger, som enskilda kategorier, 30 personer, vilket är för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. Vi har valt att redovisa dem genomgående i rapporten. De som berörs är gruppen sysselsättning, och kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna och annat. Det är viktigt att i dessa fall vara medveten om att det kan råda en stor felmarginal (se felmarginaler i tabell 3:1 i kapitel 3 Metod). 5

6 Sifferförvirring Procenttalen avrundas till närmsta heltal, vilket gör att totalsumman i vissa fall inte blir exakt 100 procent. Disposition I följande kapitel Metod kan Ni bland annat fördjupa Er i hur vi har gått tillväga, bakgrunden till undersökningen och statistisk relevans. I kapitlet Bakgrundsvariabler redovisas undersökningens bakgrundsvariabler som t ex ålder, kön och sysselsättningskategorier i förhållande till Göteborgs Stad. I Kunskap om Vuxenutbildningen går vi in på huruvida göteborgarna känner till Vuxenutbildningen och dess verksamhetsområden samt deras kunskaper om Vuxenutbildningens verksamhet i stort. I kapitlet Attityder till utbildning presenteras göteborgarnas syn på olika skolformer i relation till kvalitet för respektive skolform samt värdet av en examen från respektive skolform vid en anställningsintervju. I kapitlet Attityder till Vuxenutbildningen erhålls en bild av göteborgarnas attityder till Vuxenutbildningen. I kapitlet Studiebenägenhet erhålls en överblick över göteborgarnas studiebenägenhet. I Appendix finner Ni tabellstatistik över samtliga frågor i undersökningen presenterade per jakande svar. Rapporten avslutas med den enkät som resultatet av denna undersökning baserar sig på. Samtliga frekvenstabeller samt vissa korstabeller finner Ni i en separat bilaga. 6

7 3 Metod Attityd- och kunskapsundersökningen är genomförd i form av en telefonundersökning under december Undersökningen är genomförd som en så kallad urvalsundersökning där ett urval från invånare i respektive stadsdel i Göteborg får representera helheten. Undersökningen har genomförts med ett etnografiskt perspektiv, vilket innebär att vi i intervjuerna försökt samla in viktig kringinformation som de intervjuade lämnar under samtalets gång. Vi frågar också, efter att intervjuguidens frågor är ställda, om de intervjuade har något de vill att vi ska framföra till Vuxenutbildningen samt om de har någon relation till Vuxenutbildningen. Insamlandet av kringinformation har genomförts på sådant sätt att det inte har påverkat standardiseringen av genomförandet av intervjuguiden (se Telefonintervjuer). I vår tolkning av materialet har vi haft dessa kommentarer med oss och i vissa fall presenteras de under respektive rubrik i rapporten. I kapitel 9 presenteras valda delar av kommentarerna. Totalt har 151 personer (30%) lämnat egna kommentarer om Vuxenutbildningen. Materialet har skannats in av Garantidata och bearbetats och sammanställts av Splitvision med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Urval Attityd- och kunskapsundersökningen har skett som en urvalsundersökning enligt nedan uppställda kriterier. Namn och telefonnummer har erhållits via Teleadress databas. Målet med undersökningens genomförandefas var att genom telefonintervjuer samla in åsikter från 500 privatpersoner, folkbokförda i Göteborg. Ett obundet numeriskt urval har skett enligt följande urvalskriterier: Kvinnor och män, mellan år Geografisk begränsning i form av postnummer inom Göteborgs Stad NIX-rensning har genomförts vid urvalsförfarandet (NIX-anslutna är telefonabonnenter som är spärrade mot telefonförsäljning). Med hänsyn till NIX-anslutna personer ansåg vi det bra att genomföra NIX-rensning för denna undersökning, även om den här sortens samhällsundersökning inte ingår i de NIX-anslutnas kriterier. Genom att urvalet sker slumpmässigt kommer urvalet inom godtagbara gränser följa den rådande demografiska profilen för Göteborgs kommun. Frågeunderlag Enkätunderlaget har utformats i samarbete mellan Splitvision och Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Enkätunderlaget är framtaget för att lämpa sig för en telefonintervju på cirka fem minuter. Totalt består frågeunderlaget av 42 frågor. Frågeunderlaget finns att tillgå i Appendix. 7

8 Telefonintervjuer Telefonintervjuerna ägde rum under veckorna 49 och Intervjuerna har huvudsakligen skett på eftermiddagar, kvällar och helger, då flest privatpersoner har varit nåbara i sitt hem, men även på dagtid. För att erhålla 502 nettointervjuer har vi ringt ca personer. Intervjuprocessen Vi har strävat efter att genomföra så standardiserade intervjuer som möjligt, dvs de intervjuade har ställts inför samma frågor, intervjuarna har läst upp frågorna på samma sätt, med samma tonfall osv. Med en hög grad av standardisering är möjligheter till jämförelser större än vid en låg grad av standardisering. Det passar inte alltid för alla människor att svara i standardiserade kategorier. Vi har hanterat detta på två sätt. Dels har vi lämnat en öppenhet att lämna kommentarer, dels har vi tolkat människor vars svar är berättande och beskrivande så att svaren går att kategorisera in. Det sistnämnda har skett när vi bedömt att undersökningen inte får något mervärde av deras berättande kommentarer. Den genomsnittliga tiden det tagit att genomföra en intervju har varit ungefär fem minuter. De kortaste intervjuerna har tagit fyra minuter och de längsta ca 15 minuter att genomföra. Om personen vi söker inte varit hemma, väljs i första hand en annan intervjuperson i hushållet i åldern år. Om ingen person i hushållet varit anträffbar efter fyra till fem försök, har han eller hon ersatts av en annan intervjuperson i ett nytt hushåll. Splitvision har respekterat de utvaldas integritet och rätt att avböja att svara på enstaka frågor eller medverka i en intervju. Undersökningsmaterialet har behandlats konfidentiellt. Statistik Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och kommer att avrundas till hela tal. Vid avrundning av procentsatser till närmsta heltal blir summan i vissa diagram inte alltid 100 procent. Undersökningen är genomförd som en urvalsundersökning. Resultatet kan vara behäftat med en felmarginal, en så kallad statistisk säkerhetsmarginal. Hur procentsatserna ändrar sig vid de olika svarsfördelningarna visas nedan i tabell 3:1, konfidensintervall. Exempelvis kan vi titta på frågan Känner du till gymnasial vuxenutbildning?. Låt säga att det finns en svarsfördelning på 40 procent ja och 60 procent nej. Tittar vi på 500 personer blir den statistiska säkerhetsmarginalen på ±4,4. Fördelningen skulle då kunna vara exempelvis 35,6 procent ja och 64,4 procent nej. Den statistiska säkerhetsmarginalen är som störst vid en svarsfördelning på 50 procent - 50 procent. Storleken på den statistiska säkerhetsmarginalen påverkas av urvalets storlek. Ju lägre bastal (antal svarande) som redovisas, desto högre felmarginal. Bastal ,2 11,3 13,0 13,9 14, ,4 8,0 9,2 9,8 10, ,1 5,6 6,5 6,9 7, ,0 3,6 4,1 4,4 4,5 Tabell 3:1 Konfidensintervall. Källa: Marknadsundersökning ISBN:

9 4 Bakgrundsvariabler Genomgående håller undersökningens bakgrundsvariabler en acceptabel nivå gentemot den rådande demografiska profilen för invånarna i Göteborgs Stad. Totalt har 502 personer intervjuats. I tabellerna 4:1 och 4:2 redovisas undersökningens bakgrundsdata till antal och per procentuell fördelning per grupp. När det gäller kategorin modersmål för vuxna göteborgare finns det ingen jämförbar statistik att tillgå. Troligtvis är gruppen i undersökningen, som uppger att de har annat modersmål, mindre än i verkligheten. Några faktorer som inverkar kan vara att färre personer med invandrarbakgrund, generellt sett, har fasta telefonabonnemang. En annan faktor kan också vara vad man själv tillskriver sig ha för modersmål (gäller kanske främst andra och tredje generationens invandrare). Fråga Antal Procent per grupp Samtliga % Kön Ålder Modersmål Kvinna % Man % % % % Svenska % Annat 38 8% Tabell 4:1 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per samtliga, kön, ålder och modersmål. Det framgår inte av undersökningen vad annat modersmål innefattar för språk. Fråga Antal Procent per grupp Sysselsättning Arbetar % Arbetssök 29 6% Stud % Sjukskriv 10 2% Annat 15 3% Högsta avslutade utbildning Stadsdel Grundskola 35 7% 2-årigt gymn. 42 8% 3-årigt gymn % Eft.gymn. utb % Annat 23 5% Nordost 67 13% Hisingen % Centrum % Väst 62 12% Tabell 4:2 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per sysselsättning, högsta avslutade utbildning och stadsdel. Bland de som har svarat annan sysselsättning finns exempelvis doktorand, förtidspensionär och praktikant. Bland annan utbildning finns bl a personer som läst på folkhögskola, Vuxenutbildning, IHM, kontorsutbildning, yrkesskola (svetsare) samt någon enstaka person som aldrig avslutade grundskolan (är född utanför Sverige) och inte har gått i skola i Sverige. När det gäller utbildning ligger fördelningen mellan låg- och högutbildade bland undersökningens deltagare i linje med den demografiska profilen för Göteborgs Stad (enligt SCBs statistiska årsbok 2003). Däremot har vi inom gruppen lågutbildade en viss överrepresentation av personer med 3-årigt gymnasium som högsta avslutade utbildning och en viss underrepresentation av personer med grundskola och 2-årigt gymnasium som högsta avslutade utbildning. 9

10 I tabellerna 4:3-4:6 vill vi gärna visa på statistik per stadsdelsområde, exempelvis vilka områden som har en större andel som talar annat språk än svenska som modersmål. Vi tror att nedanstående tabeller kan vara värdefull kringinformation för Er vid tolkning av undersökningens resultat. Det är vanskligt att dra slutsatser utifrån enbart dessa faktorer, vi har därför valt att inte göra det i rapporten, men vi redovisar dem här då vi tror att Ni, i Ert operativa arbete och i Er tolkning av undersökningens resultat, kan finna dessa tabeller nyttiga, med en möjlighet att förhålla Er till undersökningens resultat med dem i åtanke. Sysselsättning Arbetar Arbetssök. Stud. Sjukskr. Annat per område Nordost 58% 7% 22% 4% 7% Hisingen 73% 7% 16% 1% 3% Centrum 68% 4% 24% 2% 2% Väst 81% 6% 10% 2% 2% Tabell 4:3 Sysselsättningsfördelning per stadsdel bland undersökningens deltagare. Avrundning till närmaste heltal gör att summan ej blir 100%. Högsta utb. per område Grundsk. 2-årigt gymn. 3-årigt gymn. Eftergymn. utb. Annat Nordost 13% 19% 31% 31% 4% Hisingen 11% 11% 38% 36% 4% Centrum 3% 2% 32% 58% 5% Väst 5% 15% 23% 53% 5% Bland de intervjuade som har annat språk än svenska som modersmål uppger 39% att de bor i de nordöstra stadsdelarna och 32% att de bor på Hisingen. Stadsdel Procent i undersökningen Nordost 39% Hisingen 32% Centrum 18% Väst 11% Tabell 4:5 OBS! Denna tabell visar i vilket stadsdelsområde de i undersökningen som har annat modersmål än svenska bor. Ser vi till respektive stadsdel i undersökningen, finns det i de nordöstra stadsdelarna 22% som har annat modersmål än svenska och på Hisingen finns det 9% som har annat språk än svenska som modersmål. Stadsdel Procent i undersökningen Nordost 22% Hisingen 9% Centrum 3% Väst 7% Tabell 4:6 OBS! Denna tabell visar hur många i varje stadsdelsområde i Göteborg som har annat modersmål än svenska. Tabell 4:4 Högsta utbildning per stadsdel bland undersökningens deltagare. Avrundning till närmaste heltal gör att summan ej blir 100%. 10

11 5 Kunskap om Vuxenutbildningen 70% 60% 65% Kännedom om Vuxenutbildningen 65% av de intervjuade känner till Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. 50% 40% 30% Känner inte till Komvux 30% Känner till Komvux Bland dem i gruppen som inte känner till eller inte vet om de känner till Vuxenutbildningen känner 89% till Komvux. Samtliga av dem som är osäkra på om de känner till Vuxenutbildningen (6%), känner till Komvux (se diagram 5:1). Endast 4% känner varken till Vuxenutbildningen eller Komvux. 20% 10% 0% Ja, jag känner till Vuxenutbildningen Nej, jag känner ej till Vuxenutbildningen 6% Vet ej om jag känner till Vuxenutbildningen Gruppen på 4% som varken känner till Vuxenutbildningen eller Komvux består till största delen av boende i de nordöstra och västra stadsdelarna, i åldern år. Några har, likt följande person, uttryckt att de hade större kunskap om verksamheten när den hette Komvux: Det är förvirrande att det som förr hette Komvux och Studium nu kallas för Vuxenutbildningen. Jag visste att Vuxenutbildningen låg på ABF; Lernia m fl, men inte att det gick under benämningen Vuxenutbildningen. Diagram 5:1 Känner till Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Pga avrundning blir summan ej 100%. Blåfärgad stapel har svarat på frågan om de känner till Vuxenutbildningen, de har ej svarat på frågan om de känner till Komvux. Gulfärgad stapel innebär de som har svarat att de inte känner till Vuxenutbildningen (eller inte vet om de gör det), men som känner till Komvux. Rödfärgad stapel innebär de som svarat att de inte känner till Vuxenutbildningen och som inte känner till Komvux (eller inte vet om de gör det). För tydligare bild av de som svarat på frågan om de känner till Komvux, se diagram 5:2. 11

12 89% 75% Kännedom om Vuxenutbildningens verksamhetsområden 50% 25% 0% 11% 1% Ja Nej Vet ej Mer än hälften av de intervjuade känner till Vuxenutbildningens verksamhetsområden, dock känner endast 26% till särvux. Den verksamhet som flest känner till av Vuxenutbildningens verksamhetsområden är gymnasal vuxenutbildning (78%) följt av studievägledning (61%), se diagram 5:3. Diagram 5:2 Känner till Komvux (av de 36% som inte känner till eller inte vet om de känner till Vuxenutbildningen). På grund av avrundning blir summan ej 100%. Det är fler som känner till den gymnasiala vuxenutbildningen (78%) än som känner till Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad (65%). I tabell 5:1 redovisas de grupper som ligger över och under snittet för kännedom om Vuxenutbildningen med 5% eller mer. Känner till särvux 26% Känner till påbyggnadsutbildning 54% Kännedom om Vuxenutbildningen - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 65% med 5% eller mer Kännedom om Vuxenutbildningen - nedan följer de grupper som understiger snittet på 65% med 5% eller mer Annan sysselsättning 73% Långtidssjukskrivna 60% Boende i de västra stadsdelarna 71% Annan utbildning 70% Känner till sfi Känner till grundläggande vuxenutbildning Känner till studievägledning 59% 59% 61% Tabell 5:1 Kännedom om Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna långtidssjukskrivna och annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. Känner till gymnasial vuxenutbildning Känner till Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad 65% 78% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Diagram 5:3 Känner till eller har hört talas om Vuxenutbildningen och dess verksamhetsområden. 12

13 Här nedan presenteras de grupper som i högre respektive lägre grad känner till Vuxenutbildningens olika verksamhetsområden. De grupper som ligger över eller under snittet med 5% eller mer redovisas i tabeller per verksamhetsområde, tabell 5:2-5:7. Stor diskrepans finns för verksamhetsområdena påbyggnadsutbildning och sfi. För sfi skiljer det sig med 80% som högst och 43% som lägst och för påbyggnadsutbildning skiljer det sig med 74% som högst och 34% som lägst, se tabell 5:5 och tabell 5:6. Samtliga resultat för respektive verksamhetsområde (redovisat per grupp) kan Ni se i Appendix, tabell II och tabell III. Gymnasial vuxenutbildning 78% känner till gymnasial vuxenutbildning. Högst kännedom om gymnasial vuxenutbildning har boende i centrum och lägst kännedom har kategorierna 2-årigt gymnasium och grundskola som högsta avslutade utbildning. Kännedom om gymnasial vuxenutbildning - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 78% med 5% eller mer Kännedom om gymnasial vuxenutbildning - nedan följer de grupper som understiger snittet på 78% med 5% eller mer Långtidssjukskrivna 90% 2-årigt gymnasium 57% Känner till Vuxenutb. 85% Grundskola 57% Boende i centrum 83% Känner ej till Vuxenutb. 60% Eftergymnasial utbildning 83% Annan sysselsättning 60% Annat modersmål 68% år 71% Boende på Hisingen 71% Män 72% Arbetssökande 72% Boende i de nordöstra stadsdelarna 73% Tabell 5:2 Kännedom om gymnasial vuxenutbildning. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. Studievägledning 61% känner till studievägledning. Kännedom om studievägledning - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 61% med 5% eller mer Kännedom om studievägledning - nedan följer de grupper som understiger snittet på 61% med 5% eller mer Långtidssjukskrivna 80% Känner ej till Vuxenutb. 41% Arbetssökande 76% Boende på Hisingen 51% Känner till Vuxenutb. 70% år 54% år 66% 2-årigt gymnasium 55% Kvinnor 66% Män 55% Annat modersmål 66% Boende i centrum 66% Tabell 5:3 Kännedom om studievägledning. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande och långtidssjukskrivna utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. Grundläggande vuxenutbildning 59% känner till grundläggande vuxenutbildning. Kännedom om grundläggande vuxenutbildning - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 59% med 5% eller mer Kännedom om grundläggande vuxenutbildning - nedan följer de grupper som understiger snittet på 59% med 5% eller mer Långtidssjukskrivna 70% Känner ej till Vuxenutb. 36% Känner till Vuxenutb. 70% Grundskola 37% Annat modersmål 68% Annan sysselsättning 40% år 65% Boende på Hisingen 49% Kvinnor 64% år 52% Eftergymnasial utbildning 64% Annan utbildning 52% Boende i de nordöstra stadsdelarna 64% Män 52% Arbetssökande 52% år 53% Tabell 5:4 Kännedom om grundläggande vuxenutbildning. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 13

14 Svenskundervisning för invandrare, sfi 59% känner till svenskundervisning för invandrare, sfi. Särvux 26% känner till särvux. Kännedom om sfi - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 59% med 5% eller mer Långtidssjukskrivna 80% Grundskola 43% Kännedom om sfi - nedan följer de grupper som understiger snittet på 59% med 5% eller mer Annan sysselsättning 73% 2-årigt gymnasium 45% Arbetssökande 72% Känner ej till Vuxenutb. 48% Eftergymnasial utbildning 69% Boende på Hisingen 49% Annat modersmål 66% 3-årigt gymnasium 52% Känner till Vuxenutb. 66% Män 54% Annan utbildning 65% Boende i centrum 65% Boende i de nordöstra stadsdelarna 64% Tabell 5:5 Kännedom om sfi. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. Kännedom om särvux - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 26% med 5% eller mer Annan sysselsättning 40% Grundskola 14% Kännedom om särvux - nedan följer de grupper som understiger snittet på 26% med 5% eller mer Annan utbildning 35% Känner ej till Vuxenutb. 15% Annat modersmål 34% Män 20% Känner till Vuxenutb. 32% Långtidssjukskrivna 20% Studerande 32% Boende på Hisingen 20% år 31% Arbetssökande 21% Kvinnor 31% Tabell 5:7 Kännedom om särvux. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. Påbyggnadsutbildning 54% känner till påbyggnadsutbildningen inom Vuxenutbildningen. Kännedom om påbyggnadsutbildning - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 54% med 5% eller mer Annan utbildning 74% Grundskola 34% Kännedom om påbyggnadsutbildning - nedan följer de grupper som understiger snittet på 54% med 5% eller mer Arbetssökande 72% Känner ej till Vuxenutb. 39% Annat modersmål 61% år 43% Känner till Vuxenutb. 61% Studerande 47% Långtidssjukskrivna 60% Annan sysselsättning 47% Boende i centrum 59% Boende på Hisingen 48% Tabell 5:6 Kännedom om påbyggnadsutbildning. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 14

15 Vuxenutbildningens målgrupper Den grupp som flest anger vara Vuxenutbildningens målgrupp är personer som ej har treårig gymnasieutbildning (90%), följt av invandrare som vill läsa svenska, sfi, (89%). Den grupp som minst antal har ansett vara Vuxenutbildningens målgrupp är alla, oavsett ålder och anledning (46%) och personer som vill ha en yrkesutbildning (62%), se diagram 5:4 Personer som ej har 3-årig gymnasieutbildning 90% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som ej har en 3-årig gymnasieutbildning. För denna fråga är svaren som mest homogena om man ser till de olika kategorier som mest och minst tycker att Vuxenutbildningen vänder sig till de som ej har 3-årig gymnasieutbildning (se tabell 5:8). 90% 75% Alla, oavsett ålder och anledning 46% 50% Personer som vill ha en yrkesutbildning Personer som vill höja sina gymnasiebetyg 62% 72% 25% 3% 6% Personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan Personer som vill få behörighet till högskolan 85% 86% 0% Ja Nej Har ej besvarat frågan Diagram 5:5 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som ej har 3-årig gymnasieutbildning. Invandrare som vill läsa svenska Personer som ej har treårig gymnasieutbildning Diagram 5:4 Vuxenutbildningens målgrupper. I följande avsnitt presenteras Vuxenutbildningens respektive målgrupper utifrån de grupper som angett högst respektive minst kännedom om dem. För en komplett lista över vad samtliga bakgrundsgrupper har svarat, se Appendix, tabell II och tabell III. 89% 90% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Personer som ej har 3-årig gymnasieutbildning Nedan följer de grupper som överstiger snittet på 90% med 5% eller mer Personer som ej har 3-årig gymnasieutbildning Nedan följer de grupper som understiger snittet på 90% med 5% eller mer Annan utbildning 95% Långtidssjukskrivna 78% Annat modersmål 79% 2-årigt gymnasium 81% Boende i de nordöstra stadsdelarna 82% Grundskola 85% år 85% Tabell 5:8 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som ej har 3-årig gymnasieutbildning. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Gruppen långtidssjukskrivna utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 15

16 Invandrare som vill läsa svenska 89% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till invandrare som vill läsa svenska. 89% Personer som vill få behörighet till högskolan 86% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill få behörighet till högskolan. 86% 75% 75% 50% 50% 25% 0% Ja 5% 7% Nej Har ej besvarat frågan Diagram 5:6 Vuxenutbildningen vänder sig till invandrare som vill läsa svenska. 25% 0% Ja 5% Nej Har ej besvarat frågan Diagram 5:7 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill få behörighet till högskolan. 9% Invandrare som vill läsa svenska Nedan följer de grupper som överstiger snittet på 89% med 5% eller mer Invandrare som vill läsa svenska Nedan följer de grupper som understiger snittet på 89% med 5% eller mer Annan sysselsättning 100% Långtidssjukskrivna 78% Annan utbildning 95% Grundskola 79% Annat modersmål 82% Arbetssökande 82% Tabell 5:9 Vuxenutbildningen vänder sig till invandrare som vill läsa svenska. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. Personer som vill få behörighet till högskolan Nedan följer de grupper som överstiger snittet på 86% med 5% eller mer Arbetssökande 93% Grundskola 68% Personer som vill få behörighet till högskolan Nedan följer de grupper som understiger snittet på 86% med 5% eller mer Annan utbildning 91% Annan sysselsättning 71% Långtidssjukskrivna 78% år 79% Tabell 5:10 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill få behörighet till högskolan. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 16

17 Personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan 85% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan. 75% 50% 85% Personer som vill höja sina gymnasiebetyg 72% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill höja sina gymnasiebetyg. Ett större antal har dock reflekterat runt om vad som i dagsläget gäller och huruvida man kan läsa upp sina gymnasiebetyg. En av de intervjuade sa: Synd, att man inte kan komplettera gymnasiebetyg om man ej har behörighet. Det tycker jag man borde få. Jag har läst i tidningen att det är så, men det kanske inte är så i Göteborg? 25% 6% 8% 75% 72% 0% Ja Nej Har ej besvarat frågan 50% Diagram 5:8 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan. 25% 17% 11% Personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan Nedan följer de grupper som överstiger snittet på 85% med 5% eller mer Personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan Nedan följer de grupper som understiger snittet på 85% med 5% eller mer Arbetssökande 93% Annat modersmål 65% Långtidssjukskrivna 78% Tabell 5:11 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande och långtidssjukskrivna utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 0% Ja Nej Har ej besvarat frågan Diagram 5:9 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill höja sina gymnasiebetyg. Personer som vill höja sina gymnasiebetyg Nedan följer de grupper som överstiger snittet på 72% med 5% eller mer 2-årigt gymnasium 86% Studerande 59% Personer som vill höja sina gymnasiebetyg Nedan följer de grupper som understiger snittet på 72% med 5% eller mer Arbetssökande 82% Boende i de nordöstra stadsdelarna 63% Annan utbildning 82% år 66% Annan sysselsättning 79% Långtidssjukskrivna 67% år 78% Tabell 5:12 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill höja sina gymnasiebetyg. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 17

18 Personer som vill ha en yrkesutbildning 62% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill ha en yrkesutbildning. Alla, oavsett ålder och anledning 46% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till alla, oavsett ålder och anledning. 60% 62% 40% 46% 41% 40% 30% 20% 23% 15% 20% 13% 10% 0% Ja Nej Har ej besvarat frågan Ja Nej Har ej besvarat frågan Diagram 5:10 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill ha en yrkesutbildning. Diagram 5:11 Vuxenutbildningen vänder sig till alla, oavsett ålder och anledning. Personer som vill ha en yrkesutbildning Nedan följer de grupper som överstiger snittet på 62% med 5% eller mer Personer som vill ha en yrkesutbildning Nedan följer de grupper som understiger snittet på 62% med 5% eller mer Annan sysselsättning 79% Långtidssjukskrivna 44% Arbetssökande 71% Känner ej till Vuxenutb. 56% Annat modersmål 71% 3-årigt gymnasium 67% Tabell 5:13 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill ha en yrkesutbildning. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. Alla, oavsett ålder och anledning Nedan följer de grupper som överstiger snittet på 46% med 5% eller mer Alla, oavsett ålder och anledning Nedan följer de grupper som understiger snittet på 46% med 5% eller mer Annat modersmål 62% Långtidssjukskrivna 22% Grundskola 59% Studerande 35% Annan utbildning 55% Eftergymnasiala studier 41% Boende i de västra stadsdelarna 55% Tabell 5:14 Vuxenutbildningen vänder sig till alla, oavsett ålder och anledning. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Gruppen långtidssjukskrivna utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 18

19 Kunskap om Vuxenutbildningen Kunskapsnivåerna om Vuxenutbildningen, med utgångspunkt från sex frågor om dess verksamhet, ger värden som visar på en hög insiktsnivå bland de intervjuade. Alla som har svarat har säkert inte detaljkunskaper runt dessa frågor, utan har svarat med utgångspunkt från en allmän kunskap om Vuxenutbildningen och ett logiskt tänkande. Det som flest har kunskap om är att Vuxenutbildningen har utbildningar som går att läsa på dag- och kvällstid och på distans (87%). På Vuxenutbildningen kan man läsa på dag- och kvällstid och på distans 87% av de intervjuade har kännedom om att man på Vuxenutbildningen kan läsa på dag- och kvällstid och på distans. 75% 87% 50% Man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning Vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare 48% 63% 25% 0% 2% 11% Ja Nej Har ej besvarat frågan Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser 70% Diagram 5:13 Kunskap om Vuxenutbildningens studieformer. Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig Vuxenutbildningens utbildningar är studiemedelsberättigade På Vuxenutbildningen kan man läsa på dag- och kvällstid och på distans Diagram 5:12 Kunskap om Vuxenutbildningens verksamhetsområden. 71% 78% 87% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Flera av de intervjuade svarade att på dag- och kvällstid tror jag att man kan läsa, men på distans är jag inte helt säker att man kan läsa. Kunskap om Vuxenutbildningens studieformer - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 87% med 5% eller mer Kunskap om Vuxenutbildningens studieformer - nedan följer de grupper som understiger snittet på 87% med 5% eller mer Annan sysselsättning 100% Annat modersmål 79% Långtidssjukskrivna 100% Känner ej till Vuxenutb. 80% Annan utbildning 95% år 80% Arbetssökande 82% Grundskola 82% Tabell 5:15 Kunskap om Vuxenutbildningens studieformer. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 19

20 Man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning 48% av de intervjuade har kännedom om att man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning. 40% 30% 20% 10% 48% 22% 31% 50% 40% 30% 20% 10% 53% 54% 38% 38% 55% 18% 21% 22% 27% 22% 41% 40% 29% 24% 18% Ja Nej Har ej besvarat frågan Högsta avslutade utbildning Grundskola eller motsvarande 2-årigt gymnasium 3-årigt gymnasium eller längre Eftergymnasial utbildning Annat Ja Nej Har ej besvarat frågan Diagram 5:15 Högsta avslutade utbildning korsat med frågan Får man läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning. Diagram 5:14 Kunskap om att man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsexamen. Lite drygt hälften av dem som har studerat på högskola eller universitet har vetskap om att de får läsa eller antar att de får läsa på Vuxenutbildningen efter studier på högskola eller universitetet, se diagram 5:15. Kunskap om att man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 48% med 5% eller mer Annat modersmål 71% Studerande 36% Kunskap om att man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning - nedan följer de grupper som understiger snittet på 48% med 5% eller mer Arbetssökande 68% 3-årigt gymnasium 38% Långtidssjukskrivna 56% 2-årigt gymnasium 38% Annan utbildning 55% år 42% Eftergymnasial utbildning 54% Annan sysselsättning 43% år 53% Grundskola 53% Tabell 5:16 Kunskap om man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 20

21 Vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare Över hälften (63%) av de intervjuade har kunskap om att Vuxenutbildningens utbildningar sker hos andra utbildningsanordnare, skolor som exempelvis Lernia eller ABF. Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig 71% av de intervjuade har vetenskapen om eller antar att Vuxenutbildningen har lokalkontor runt om i Göteborg. 63% 71% 60% 60% 40% 26% 40% 22% 20% 12% 20% 7% 0% Ja Nej Har ej besvarat frågan 0% Ja Nej Har ej besvarat frågan Diagram 5:16 Kunskap om att vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare. Högst vetskap om ovanstående fråga har arbetssökande, där hela 79% har svarat jakande. Kunskap om att Vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 63% med 5% eller mer Kunskap om att Vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare - nedan följer de grupper som understiger snittet på 63% med 5% eller mer Arbetssökande 79% Känner ej till Vuxenutb. 49% Studerande 72% Boende i centrum 55% Boende på Hisingen 72% Annat modersmål 56% Boende i de västra stadsdelarna 72% Långtidssjukskrivna 56% Känner till Vuxenutb. 69% Annan sysselsättning 57% Diagram 5:17 Kunskap om att Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig. Mest känt att Vuxenutbildningen har lokalkontor är det i de västra stadsdelarna och minst känt bland boende på Hisingen, se diagram 5:18. Detta resultat behöver inte ha något med stadsdelarna i sig att göra utan resultatet kan bero på helt andra faktorer än bostadsort. Tabell 5:17 Kunskap om att Vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna arbetssökande, långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 21

22 90% 80% 70% 71% Ja Nej Har ej besvarat frågan 66% 72% 78% Vuxenutbildningens utbildningar är studiemedelsberättigade 78% av de intervjuade har kunskap om att Vuxenutbildningens kurser är studiemedelsberättigade. 78% 60% 75% 50% 40% 50% 30% 20% 24% 13% 21% 24% 17% 25% 18% 10% 5% 4% 5% 5% 0% Nordöst Hisingen Centrum Väst 0% Ja Nej Har ej besvarat frågan Diagram 5:18 Kunskap om att Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig, fördelat per stadsdel. Diagram 5:19 Kunskap om att Vuxenutbildningens kurser är studiemedelsberättigade. Kunskap om att Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 71% med 5% eller mer Långtidssjukskrivna 89% år 61% Kunskap om att Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig - nedan följer de grupper som understiger snittet på 71% med 5% eller mer Annan utbildning 82% Annan sysselsättning 64% Boende i de västra stadsdelarna 78% Grundskola 65% 2-årigt gymnasium 76% Annat modersmål 65% Boende på Hisingen 66% Tabell 5:18 Kunskap om att Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. Kunskap om att Vuxenutbildningen är studiemedelsberättigade - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 78% med 5% eller mer Långtidssjukskrivna 89% Grundskola 56% Kunskap om att Vuxenutbildningen är studiemedelsberättigade - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 78% med 5% eller mer Kvinnor 83% 2-årigt gymnasium 65% Män 70% Annan sysselsättning 71% Annat modersmål 71% år 72% Boende i de västra stadsdelarna 72% Tabell 5:19 Kunskap om att Vuxenutbildningen är studiemedelsberättigade. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Grupperna långtidssjukskrivna samt annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 22

23 Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser 70% av de intervjuade har vetskap om att Vuxenutbildningen bestämmer om vem som blir antagen till vilka kurser. 70% 60% 40% 24% 20% 7% 0% Ja Nej Har ej besvarat frågan Diagram 5:20 Kunskap om att Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser. Kunskap om att Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser - nedan följer de grupper som överstiger snittet på 70% med 5% eller mer Annan utbildning 91% Grundskola 62% Kunskap om att Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser - nedan följer de grupper som understiger snittet på 70% med 5% eller mer Annan sysselsättning 79% Känner ej till Vuxenutb. 64% Boende i de västra stadsdelarna 78% Boende på Hisingen64% 2-årigt gymnasium 65% Studerande 65% Tabell 5:20 Kunskap om att Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser. Bland de grupper som ligger mer än 5% över och under jämfört med snittvärdet. Gruppen annan sysselsättning utgörs av för få personer för att en djupare analys ska kunna göras med statistisk säkerhet. 23

24 6 Attityder till utbildning I fyrfältarna på följande sidor har vi försökt synliggöra den attityd och inställning som Göteborgarna har till Vuxenutbildningen genom att ställa den mot andra skolformer som exempelvis folkhögskola, gymnasium (traditionellt ungdomsgymnasium) och universitet; en form av varumärkesmätning av Vuxenutbildningen. Folkhögskolan får nästan genomgående sämst placering både vad gäller kvaliteten på utbildningen och dess värde vid en anställningsintervju. I följande diagram är den stora cirkeln en förstoring av den lilla cirkeln i fyrfältarna. Samtliga De intervjuade har i en skala 1-6 (där 1 innebär ett lågt värde och 6 innebär ett högt värde) på ett generellt plan fått gradera kvaliteten på utbildningarna och i samma skala fått gradera värdet av dessa utbildningar vid en anställningsintervju. Några av de intervjuade har haft svårt att svara på delar av dessa frågor då de upplevt att de har för lite kunskap om exempelvis folkhögskolan eller har haft svårt att på ett generellt och hypotetiskt plan ange ett värde som en utbildning skulle kunna ha vid en anställningsintervju. Det är dock bara 67 personer av de 502 intervjuade som har avböjt från att besvara delar av eller hela frågan, så detta påverkar inte validiteten av frågans resultat. Önskas mer detaljerad data, se Appendix, tabell IV. Genomgående för alla grupperna placerar sig universitet på den bästa positionen högt upp i det högra hörnet. Universitetet placerar sig högt både vad gäller kvaliteten på utbildningarna och värdet av en examen vid en anställningsintervju. Vuxenutbildningen placerar sig, generellt sett per respektive grupper, bra vad gäller kvaliteten på utbildningen gentemot traditionell gymnasieutbildning och folkhögskolan. Värdemässigt, vid en anställningsintervju, placerar sig, generellt per respektive grupper, den traditionella gymnasieutbildningen bättre än Vuxenutbildningen. Diagram 6:1 Samtliga. Fyrfältare för kvaliteten på skolformerna: universitet, gymnasium, folkhögskola och Vuxenutbildningen korsat med värdet av samma skolformer vid en anställningsintervju. 24

25 Ålder Kön Diagram 6:2 Ålder. Fyrfältare för kvaliteten på skolformerna: universitet, gymnasium, folkhögskola och Vuxenutbildningen korsat med värdet av samma skolformer vid en anställningsintervju. Diagram 6:3 Kön. Fyrfältare för kvaliteten på skolformerna: universitet, gymnasium, folkhögskola och Vuxenutbildningen korsat med värdet av samma skolformer vid en anställningsintervju. 25

26 Modersmål Sysselsättning Diagram 6:4 Modersmål. Fyrfältare för kvaliteten på skolformerna: universitet, gymnasium, folkhögskola och Vuxenutbildningen korsat med värdet av samma skolformer vid en anställningsintervju. Diagram 6:5 Sysselsättning. Fyrfältare för kvaliteten på skolformerna: universitet, gymnasium, folkhögskola och Vuxenutbildningen korsat med värdet av samma skolformer vid en anställningsintervju. 26

27 Högsta avslutade utbildning Stadsdel Diagram 6:6 Högsta avslutade utbildning. Fyrfältare för kvaliteten på skolformerna: universitet, gymnasium, folkhögskola och Vuxenutbildningen korsat med värdet av samma skolformer vid en anställningsintervju. Diagram 6:7 Stadsdel. Fyrfältare för kvaliteten på skolformerna: universitet, gymnasium, folkhögskola och Vuxenutbildningen korsat med värdet av samma skolformer vid en anställningsintervju. 27

28 7 Attityder till Vuxenutbildningen i Göteborg 63% av de intervjuade anser att Vuxenutbildningen har ett bra kursutbud, 59% uppger att Vuxenutbildningens utbildningar håller hög standard, men bara 25% uppger att det finns en stor chans att få jobb efter att ha läst på Vuxenutbildningen (se diagram 7:1). Attityder till Vuxenutbildningen I undersökningen synliggör vi vad de intervjuade har för allmänna inställningar och attityder till Vuxenutbildningen och dess verksamheter genom att se till hur de intervjuade förhåller sig till: - nåbarhet - kursutbud - utbildningsstandard - antagningsmöjligheter - effekten av arbetsmöjligheter efter genomförd utbildning Frågor vi ställt är: Är det lätt eller svårt att komma i kontakt med Vuxenutbildningen? Har Vuxenutbildningen ett bra kursutbud? Håller Vuxenutbildningens utbildningar en hög standard? Är det lätt eller svårt att komma in på Vuxenutbildningen? Vad är värdet av att ha läst på Vuxenutbildningen i relation till att komma in på arbetsmarknaden efter utbildningen? Attityder innebär inte kunskap utan bygger antingen på egna erfarenheter, och innehåller då i någon form en kunskapsdel, men de kan också bygga på förutfattade meningar, inställningar som byggs upp av olika former av andrahandsinformation (bland annat hörsägen och medial fokusering). Det är stor chans att få arbete efter att ha läst på Vuxenutbildningen Det är lätt att komma in på Vuxenutbildningen i Göteborg Vuxenutbildningens utbildningar håller hög standard Vuxenutbildningen har ett bra kursutbud Det är lätt att komma i kontakt med Vuxenutbildningen i Göteborg 25% 41% 59% 63% 67% 42% 24% Diagram 7:1 Attityder till Vuxenutbildningen i Göteborg. På grund av avrundning blir summan ej 100% i alla staplar. 7% 4% 10% 33% 36% 34% 33% 23% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Har ej besvarat 28