Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:

Transkript

1 Fjärrvärme 2011 E.ON Jon Andersson, Projektnummer:

2 Om undersökningen Ämne: Fjärrvärme Projektnummer: Uppdragsgivare: E.ON Tid för fältarbete: maj 2011 Antal genomförda intervjuer: 1000 Intervjuade: Svenska allmänheten, 15 år och äldre Intervjumetod: Telefonintervjuer inom ramen SIFOsTelefonbuss Projektledare: Jon Andersson Programmerare: Jon Andersson Denna rapport är kundens egendom. Frågeformulär och övrigt material till denna undersökning förblir TNS SIFO:s egendom. Vid publicering skall TNS SIFO:s publiceringsregler gälla. 2

3 E.ON har gett SIFO i uppdrag att genomföra en undersökning bland allmänheten om Fjärrvärme. Målgrupp för undersökningen är allmänheten. De som har intervjuats är personer i åldern 15 år och äldre, boende i hela landet. Undersökningen har genomförts i TNS SIFOs Telefonbuss, se metodbeskrivning längre fram. I denna rapport redovisas huvudresultaten av undersökningen med grafikbilder och en kortfattad resultatsammanfattning. I tabellbilagan kan man studera resultaten för den senaste undersökningen mer i detalj, till exempel för en viss undergrupp. I tabellerna finns + respektive tecken som markerar statistisk signifikant avvikelse inom grupperna. Fritextsvar, s.k. öppna svar redovisas i separat bilaga. 3

4 Resultatsammanfattning 8 av 10 (81%) av de tillfrågade tycker att fjärrvärme är ett klimatsmart uppvärmningsalternativ. Det är samma andel som i 2010 års mätning. Signifikant färre kvinnor (78%) än män tycker att fjärrvärme är klimatsmart Nästan två femtedelar (59%) av svenskarna tror att det blir bättre för konsumenterna om konkurrensen ökar på fjärrvärmemarknaden. Signifikant fler i åldersgruppen år (66%) tror att det blir bättre för konsumenterna jämfört med övriga åldersgrupper På frågan Tror du det blir bättre, sämre eller ingen skillnad för konsumenterna om man öppnar fjärrvärmenäten för fler leverantörer svarar en signifikant högre andel bland männen (14%) att det skulle bli sämre. Totalt tror tre femtedelar (60%) av svenskarna att det skulle bli bättre att jämföra med förra årets 55 procent Har din inställning förändrats något senaste året, och i så fall har du blivit mer positiv eller mer negativ till att öppna fjärrvärmenäten för fler leverantörer?. Signifikant fler män svarar att de blivit mer negativa (8%) jämfört med kvinnorna även i åldersgruppen år svarar signifikant fler att de blivit mer negativa (10%). De som inte fått sin inställning ändrad är män och intervjuade i åldersgruppen år. Signifikant flest, som svarar att deras inställning blivit bättre återfinner vi bland de vars högsta utbildning är gymnasium (28%) När man sorterar svaren på partisympati visar det sig att signifikant fler bland de borgerliga väljarna (64%) tror att det blir bättre för konsumenterna om konkurrensen ökar på fjärrvärmemarknaden. Signifikant fler borgerliga väljare tror även att det blir bättre om man öppnar fjärrvärmenäten för fler leverantörer (65%), bland de socialistiska väljarna tror däremot signifikant fler att det blir sämre (17%) 4

5 Fråga 1. Vad tycker du om fjärrvärme som klimatsmart uppvärmningsalternativ? Bas: Samtliga intervjuade Mycket bra Ganska bra Ganka dålig 5 2 Mycket dålig 1 1 Tveksam, vet ej % 20% 40% 60% 80% 100% 5

6 Fråga 2. Tror du att det blir bättre, sämre eller ingen skillnad för konsumenterna om konkurrensen ökar på fjärrvärmemarknaden? Bas: Samtliga intervjuade Bättre Sämre Ingen skillnad Tveksam, vet ej % 20% 40% 60% 80% 100% 6

7 Fråga 3. Tror du att det blir bättre, sämre eller ingen skillnad för konsumenterna om man öppnar fjärrvärmenätet för flera leverantörer? Bas: Samtliga intervjuade Bättre Sämre Ingen skillnad Tveksam, vet ej % 20% 40% 60% 80% 100% 7

8 Fråga 4. Har din inställning förändrats något senaste året, och i så fall har du blivit mer positiv eller mer negativ till att öppna fjärrvärmenäten för flera leverantörer? Bas: Samtliga intervjuade Mer positiv 23 Mer negativ 5 Har ej ändrats 49 Tveksam, vet ej 23 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8

9 Fråga 4b. Vad är anledningen till att du är mer positiv? Bas: Om inställning blivit mer positiv Avgivit svar 81 Svar listas i separat bilaga Tveksam, vet ej 19 0% 20% 40% 60% 80% 100% 9

10 Fråga 4c. Vad är anledningen till att du är mer negativ? Bas: Om inställning blivit mer negativ Avgivit svar 92 Svar listas i separat bilaga Tveksam, vet ej 8 0% 20% 40% 60% 80% 100% 10

11 Appendix Metodbeskrivning av SIFOs Telefonbuss (1/2) Fältarbete SIFOs Telefonbuss är en regelbunden telefonundersökning som genomförs med ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen. Intervjuerna görs med personer 15 år och äldre från SIFOs telefonintervjucentral i Ronneby. Urval Urvalet är slumpmässigt i alla steg och riksomfattande. Om rätt person i hushållet ej anträffats har han eller hon ersatts av annan intervjuperson. I det första steget är urvalet framtaget genom SIFOs urvalsprogram för telefonundersökningar (KATURV). I det andra steget väljs enligt en slumptabell den person i hushållet som skall intervjuas. Om den personen inte är hemma väljs i första hand annan intervjuperson i hushållet enligt slumptabellen, i andra hand person i annat hushåll. SIFO respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. De utvalda är anonyma för SIFO. Tabellernas uppbyggnad Tabellrapporten består av dataskrivna tabeller. Tabeller betecknade "procent vertikalt" (anges i övre högra hörnet) innehåller procentberäkning kolumnvis. Sifferraden "vägt bastal" visar de siffror på vilka de procenttal som står därunder är baserade. I vissa fall ändras bastalen för procentberäkning mitt i tabellsidan. Då har en ny bastalsrad, betecknad "nytt bastal", lagts in och de efterföljande procenttalen är baserade på dessa bastal. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ett + eller ett - efter procenttal markerar statistiskt signifikant avvikelse inom gruppen. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i procentberäkning och vägning. Om flera svar tillåtits i en fråga, dvs. att respondenten fått avge mer än ett svar, summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent. 11

12 Appendix Metodbeskrivning av SIFOs Telefonbuss (2/2) Poststratifiering Före framtagningen av tabellerna genomförs en s k poststratifiering. Den utjämnar fluktuationer i urvalet. Vägning har dels gjorts enligt hushålls-storlek och dels genom kombinationer av celler bildade av ålder, kön och yrkesklass. Tabellerna redovisar bastal före och efter vägning. Procenttalen är alltid vägda. Osäkerhetsmarginaler Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att komma ihåg att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är felaktigt att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om hela befolkningen besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett "ja"-svar på 50% en något större osäkerhet än ett "ja"-svar på 10% eller 90%. Den osäkerhet som urvalsfel kan medföra beror också på bastalets storlek. Med felmarginal för ett procenttal (p) menar vi här längden av ett halvt 95%-igt konfidensintervall för procenttalet. Ett 95%-igt konfidensintervall skall tolkas så att sannolikheten är att i 95 fall av 100 ligger resultatet inom felmarginalen. I tabellen anges felmarginaler för skattningar av procenttal i storleksordningarna 50%, 30% och 10%. p% n=1000 n=750 n= ,1% 3,6% 4,4% 30 (eller 70) 2,8 3,3 4,0 10 (eller 90) 1,9 2,1 2,6 Som alltid i stickprovsundersökningar bör man komma ihåg att siffrorna är närmevärden, inte exakta. 12