Skräprapporten En studie av skräpet i tio svenska kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skräprapporten 2010. En studie av skräpet i tio svenska kommuner"

Transkript

1 Skräprapporten 2010 En studie av skräpet i tio svenska kommuner

2 Stiftelsen Håll Sverige Rent November 2010

3 Sammanfattning Skräprapporten 2010 redogör för nedskräpningssituationen i tio svenska kommuner, svenskarnas attityder angående nedskräpning samt riksdagspolitikers inställning till nedskräpning. Under 2010 genomfördes skräpmätningar i samarbete med tio kommuner. De kommuner som genomförde skräpmätningar 2010 var Enköping, Gävle, Göteborg, Jönköping, Linköping, Norrköping, Stockholm, Södertälje, Uppsala och Örebro. Skräpmätningar genomförs för att presentera faktaunderlag för diskussion och handling. Skräpmätningarna ger svar på hur mycket skräp och av vilket slag man kan hitta i en kommuns centrala delar. Resultaten från 2010 visar att skräpmängden skiftade mellan 4,5 skräp/10 m 2 som lägst och 13,8/10 m 2 som högst. Årets mätningar bekräftar tidigare skräpmätningars resultat. Det enskilt vanligaste skräpföremålet är fimpen. Den står för i snitt för 60 % av de uppmätta skräpmängderna. Under ett år slängs ca 1 miljard fimpar på marken i Sverige. Yngre rökare har en högre tendens att slänga fimpar på marken men det är dagligrökarna i de äldre åldersgrupperna som står för den stora mängden fimpar. Resultaten visar även att snus, pappersprodukter och plast är vanligt förekommande skräpföremål i våra städer. Årets rikstäckande attitydundersökning visar att 41 % av Sveriges befolkning anser att nedskräpningen har ökat på senare år. Uppfattningen är något mer spridd bland kvinnor och desto mer spridd ju äldre man är. Hela 23 % uppger att de någon gång slänger skräp på marken och det är framför allt papper och organiskt material som slängs. Främsta förklaringen är brist på papperskorg, andra vanliga förklaringar är slöhet och att man enbart slänger komposterbart material. En enkät ställd till politiker som genomfördes våren 2010 visar att 69 % anser att arbetet för minskad nedskräpning är viktigt, att fimparna på marken är rökarnas ansvar (93 %) men att det är tobaksbolagen som bör finansiera en kampanj för att minska problemet (69 %).

4 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Fimpar och rökare... 6 Politikerna och skräpet... 9 Svenskarnas uppfattning om skräpläget Vikten av papperskorgar Övergripande resultat av skräpmätningen Enköping Gävle Göteborg Jönköping Linköping Norrköping Stockholm Södertälje Uppsala Örebro Bilaga 1: Metodbeskrivning skräpmätningen Bilaga 2: Metodbeskrivning Sifos telefonbuss

5 Inledning Problemet med skräpet på våra offentliga platser kommer inte att försvinna av sig själv. Det kan vi vara helt säkra på. Mer och mer säkra blir vi även när det gäller nedskräpingens utveckling i städernas centrala delar. Med bättre kunskap om problemet är vi bättre rustade att göra något åt det. Tio svenska kommuner har i år lärt sig en hel del om problemet. De vet t.ex. hur stor del av skräpet som är fimpar och förpackningar. De vet mer om var och när det skräpas ner mest. Vi tror att det är dessa kommuner som kommer att lyckas bäst i kampen mot skräpet. Varje år hamnar drygt en miljard fimpar på marken i Sverige. Fimpen är ett litet skräp men ett stort problem för många. Behöver vi ett förbud mot rökning på allmän plats? Eller kan rökarna lära sig att ta hand om sina fimpar? Årets undersökning visar återigen att fimparna är Sveriges i särklass vanligaste skräp. En god bebyggd miljö är ett av våra nationella miljömål som nu föreslås omfatta nedskräpning som enskilt delmål. Det är onekligen så att en skräpig bebyggd miljö inte kan vara god, det kan nog de flesta hålla med om. Med hjälp av mätningar som de som presenteras i denna rapport kommer vi att kunna se om vi är på väg åt rätt håll till att få en god bebyggd miljö, dvs. en miljö där skräp på gator och torg inte förpestar vår tillvaro. Skräprapporten 2010 är den andra av sitt slag. Den första rapporten publicerades 2009 och redogjorde för resultaten av skräpmätningar i åtta kommuner. Vi är stolta över att i år tillsammans med tio kommuner kunna presentera en rapport med fakta om skräpläget i Sverige och om vad det svenska folket tycker om problemet. Stockholm, 16 november 2010 Joakim Brodahl, kampanjledare, Stiftelsen Håll Sverige Rent 5

6 Fimpar och rökare Alla mätningar av skräpfrekvens vi har sett hittills pekar på samma sak, fimpen är det enskilt dominerande skräpföremålet i antal räknat. Men hur många fimpar rör det sig om och vem är det som är så släpphänt? Fimpen är ett besvärligt skräpföremål inte enbart på grund av sin mängd. Flera studier visar att fimpen innehåller mängder med kemikalier varav flera är giftiga och kan ta död på framför allt mindre marina organismer som utgör en viktig del i det marina kretsloppet. Filtret är också gjort av en plast som inte är biologiskt nedbrytbar och alltså aldrig helt försvinner. 1 Eftersom fimpar är svåra att plocka upp och dessutom är lättviktiga hamnar en stor del av fimparna som slängs på marken så småningom i våra vattendrag där de blir nära på omöjliga att ta hand om. En miljard fimpar År 2005 gjorde Håll Sverige Rent en beräkning av antalet fimpar som hamnar på marken och den landade på 750 miljoner fimpar. Då användes dagligrökare som bas och motsvarande siffra för i år är ca fimpar. En tydlig minskning alltså vilket är glädjande men också väntat eftersom antalet dagligrökare har minskat stadigt sedan rökförbudet på serveringsställen infördes för fem år sedan. 2 Inför årets Skräprapport räknade vi även med alla dem som röker sporadiskt. En sådan uträkning visar att vi istället landar på dryga miljarden, för att vara exakt. Många fimpar blir det. Befolkningen över 15 år i slutet av 2009: % av befolkningen över 15 år röker någon gång Dessa rökare slänger i snitt 1,5 fimpar på marken varje dag Alltså är det runt fimpar som hamnar på marken i Sverige på ett år Källa: SCB och HSR (Sifo) Släpphänta rökare i alla åldrar I alla skräpmätningar som har utförts hittills är det fimpen som är i absolut majoritet gentemot alla andra skräpsorter. Plockstudier som har gjorts i andra länder pekar på att det ser likadant ut utanför Sveriges gränser. Men är det så att alla rökare är lika släpphänta, eller kan vi se samma tendenser bland rökarna som bland befolkningen i sin helhet när det gäller benägenheten att skräpa ner? (Se s. 11) Eftersom vi både vill veta vilka personer som är mer benägna att slänga fimpar ifrån sig och vilka som bidrar mest till den miljard som hamnar på gatan frågade vi med hjälp av Sifo efter hur många svenskar över 15 som röker någon gång och hur många fimpar de slänger. 1 Se t.ex. Cigarette Butts and the Case for an Environmental Policy on Hazardous Cigarette Waste (2009), i International Journal on Environmental Research and Public Health ; Cigarette Butt Litter. Research Report. (1995) och Cigarette Butts as Litter Toxic as Well as Ugly Underwater Naturalist, Bulletin of the American Littoral society, Volume 25, number 2, Folkhälsoenkäten 2009, tabell om tobaksvanor, Folkhälsoinstitutet 6

7 Enköping Gävle Göteborg Linköping Jönköping 0 Diagram 1: Andel fimpar av total skräpmängd uppmätt genom skräpmätning Värden i procent. 22 % av de tillfrågade svarade att de röker någon gång vilket skall jämföras med andelen dagligrökare som 2009 var 13 %. Av dessa 22 % uppger 48 % att det händer att de slänger fimpen på marken när de rökt färdigt. Andelen sjunker med åldern och i liten mån även med kön; män i åldern år ligger i topp med 73 % medan enbart 7 % av kvinnorna i åldern 65+ ger samma svar Uppsala Södertälje Stockholm Norrköping Örebro Man Kvinna Diagram 2: Andel rökare som svarar Ja på frågan Händer det att du slänger cigarettfimpen på marken när du rökt färdigt? Värden i procent. (Antal: 1 098) Det är alltså i synnerhet yngre rökare som slänger fimpar på marken. Men är det verkligen denna grupp som står för den stora mängden fimpar? Det är nämligen inte här man hittar dagligrökarna, de finns i gruppen år. Utslaget på alla rökare uppger en majoritet att man slänger en fimp eller färre i genomsnitt under en dag, medelvärdet för hela gruppen är 1,5 fimp per dag. Kvinnor i åldern år och män i åldern år ligger i topp med i snitt 1,8 fimpar totalt per dag, tätt följt av män och kvinnor i åldersgruppen år som ligger på 1,7 respektive 1,6. Sex procent av kvinnorna i den yngsta 7

8 2 1,8 1,6 1,8 1,7 1,6 1,8 1,6 1,4 1, Man 0,8 Kvinna 0,6 0,5 0,4 0, Diagram 3: Hur många cigarettfimpar tror du att du slänger på marken i genomsnitt per dag? (Antal: 442) gruppen anger att de slänger i genomsnitt 10 fimpar på marken per dag. De släpphänta männen i den yngsta gruppen ligger på enbart 1 fimp. De yngre männen må alltså vara mer benägna att slänga fimparna på backen när de väl röker, men de åstadkommer långt ifrån lika många fimpar som andra grupper. Tittar man på variabler som inkomst, partitillhörighet och sysselsättning kan man också överlag säga att benägenheten att slänga fimpar på marken inte alls behöver korrelera med antalet fimpar gruppen bidrar med. Generellt är det snarare så att ju färre cigarretter man röker, desto större är benägenheten att slänga dem på marken, men att det i slutänden är de som röker mest som också bidrar mest till nedskräpningen. 88 procent uppger att de skulle kunna tänka sig att slänga fimpen på annat sätt om det fanns alternativ som bärbar askkopp eller gott om vanliga askkoppar. Det tyder på att man resonerar på samma sätt som när man talar om övrigt skräp där majoriteten säger att bristen på papperskorgar är orsaken till varför man slänger skräpet på marken. 67 % uppger att de skulle undvika slänga fimpen på marken om de visste att den innehåller ämnen skadliga för miljön, denna inställning är ungefär lika spridd i alla grupper. 8

9 Politikerna och skräpet Våren 2010 genomförde PR-byrån Westander Publicitet & Påverkan Stora valenkäten vilken vände sig till 494 riksdagskandidater på valbar plats. Håll Sverige Rent deltog i enkäten med tre frågor: om arbetet för att minska nedskräpningen är viktigt, om vems ansvar det är att komma till rätta med nedskräpning i form av fimpar och om vem som borde finansiera en kampanj för att minska nedskräpningen av fimpar. Av de 494 kandidater som fick enkäten blev 316 invalda i riksdagen. 170 av de invalda, motsvarande 54 %, svarade på frågorna från Håll Sverige Rent. Är det viktigt att arbeta för minskad nedskräpning? På frågan om man tycker att arbetet för att minska nedskräpningen är viktigt svarar alla utom en ledamot ja. 69 % svarar ja, mycket viktigt och 30 % ja, ganska viktigt. Centerpartiets riksdagsledamöter svarar i störst utsträckning ja, mycket viktigt (77 %) på frågan om arbetet för att minska nedskräpningen är viktigt och Vänsterpartiets ledamöter i minst utsträckning (40 %). Vems ansvar är det att komma till rätta med fimparna? På frågan om vems ansvar det är att komma till rätta med problemet med nedskräpning i form av fimpar svarar 93 % rökarna, 45 % tobaksbolagen och 30 % stat/kommun (flera svarsalternativ var möjliga). Samtliga partiers riksdagsledamöter svarar i störst utsträckning att rökarna har ansvar för att minska nedskräpningen med fimpar ( % uppger detta alternativ). 78 % av Miljöpartiets riksdagsledamöter anger att tobaksbolagen har ett ansvar, men bara 13 % av Folkpartiets. 50 % av Miljöpartiets riksdagsledamöter anger stat/kommun, men inga av Kristdemokraternas ledamöter. Vem bör finansiera en kampanj för att minska antalet fimpar på marken? På frågan om vem eller vilka som bör finansiera en kampanj för att minska nedskräpningen med fimpar svarar 69 % tobaksbolagen, 41 % rökarna och 26 % stat/kommun (flera svarsalternativ var möjliga). Trots att 93 % anser att fimpen är rökarnas ansvar är det alltså endast 41 % som tycker att det är rökarna som bör finansiera ett försök att få bort fimparna. Den absoluta majoriteten av Miljöpartiets (94 %) och Vänsterpartiets (93 %) riksdagsledamöter anger att tobaksbolagen bör finansiera en kampanj för att minska nedskräpningen med fimpar, men bara 33 % av Folkpartiets ledamöter. 62 % av Centerpartiets ledamöter anger att rökarna bör finansiera en kampanj, men bara 20 % av Vänsterpartiets ledamöter. 40 % av Folkpartiets riksdagsledamöter anger stat/kommun, jämfört med 15 % av Centerpartiets ledamöter. 9

10 Svenskarnas uppfattning om skräpläget För att komplettera resultaten av skräpmätningen frågar vi invånarna hur de uppfattar skräpsituationen. Detta är relevant eftersom studier visar att miljöer som uppfattas som skräpiga gärna drar till sig ännu mer skräp. Om folk uppfattar att nedskräpningen har ökat är alltså skräpet ett problem, även om skräpmätningen skulle visa på en låg grad av nedskräpning. Attitydmätningen gjordes per telefon av Sifo under september 2010 och frågorna ställdes till 1000 personer. Har nedskräpningen ökat eller minskat? Mätningen visar att 41 % av befolkningen över 15 år upplever att nedskräpningen generellt har ökat på senare år. Det är hela 8 % färre än förra året. Sett i ett något litet längre perspektiv är förändringen inte särskilt stor. Uppfattningen har gått både upp och ner sedan 2004 och det krävs förmodligen en betydligt längre tidsserie för att kunna se tydligare tendenser på riksnivå Ökat 30 Oförändrat Minskat Vet ej Diagram 1: Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? Värden i procent. (Antal: 1 000) Liksom tidigare år finns en skillnad mellan såväl kön som åldersgrupper. Kvinnor anser i högre grad att nedskräpningen har ökat än män, 44 % respektive 38 %. Skillnaderna är större mellan de olika åldersgrupperna där tendensen är att ju äldre åldersgrupp är desto större är andelen som anser att nedskräpningen har ökat; 25 % i den yngsta gruppen mot hela 50 % i den äldsta. Flest anser att nedskräpningen har minskat i den yngsta gruppen, 20 %. Jämför man vad de tillfrågade tycker utifrån var de bor är det som mest 49 % som anser att nedskräpningen har ökat i Malmö-området och som minst 29 % i Småland/Öland/Gotland. I 10

11 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Total Man Kvinna Tveksam Oförändrad Minskat Ökat Diagram 2: Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? Svar fördelat över kön och ålder. Värden i procent. (Antal: 1 000) Västsverige var det glädjande nog hela 19 % som tyckte att nedskräpningen tvärtom minskat. Vi frågade också hur de upplever situationen i olika typer av miljöer; gator och trottoarer i stadskärnan, torg, parker och naturen, utifrån skalan 1 till 5 där 1 är lika med inte alls skräpigt och 5 är mycket skräpigt. Medelvärdet hamnar runt 2,5 på alla områden och skillnaden mellan olika grupper är liten. Dessa siffror kan vara mer intressanta på lokal nivå om man där satsar särskilt på en viss typ av område. Nedskräparna Vilka är det då som står för nedskräpningen? Det är totalt 23 % som uppger att de någon gång slänger skräp på marken, att jämföras med 2009 års 28 %. Av dessa är det en majoritet, 16 %, som uppger att detta sker mer sällan än en gång i månaden, mot 19 % % säger att de slänger skräp varje dag, 2 % någon gång i veckan och 4 % någon gång i månaden. Tittar man närmare på svaren ser man samma tendens som i svaren på frågan om nedskräpningens utveckling. Det är framför allt män och tillfrågade i den yngsta åldersgruppen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Total Man Kvinna Diagram 3: Händer det att du själv slänger något skräp på marken och i sådana fall hur ofta? Värden i procent. (Antal: 1000) Nej, aldrig Mer sällan Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag 11

12 som säger att de skräpar ner. Värst är gruppen unga män där 70 % uppger att de någon gång slänger skräp på marken vilket kan jämföras med den andra extremen, kvinnor i den äldsta åldersgruppen där endast 3 % säger detsamma. Generellt kan man säga att de grupper som anser att nedskräpningen har ökat också i mindre grad säger sig skräpa ner själva. Det som blir skräp De som uppgav att de någon gång slänger skräp fick frågan vad de då slänger. Svaren var öppna och sorterades in i olika kategorier. De två absolut dominerande kategorierna blev papperslappar, 31 %, och organiskt material, 34 %. I kategorin papperslappar hamnar bland annat kvitton, näsdukar och bussbiljetter. I kategorin organiskt hamnar framför allt olika fruktrester. Även plast är en stor kategori om man lägger ihop glasspapper, godispapper och plast, 16 %. Kategorin förpackningar omfattar också ofta plastmaterial. 13 % uppger att de slänger tuggummi, vilket är en ny kategori, den fanns inte med i riksmätningen över en procent Däremot kunde man i mätningarna på kommunnivå se att tuggummi var ett skräp man slängde på marken. I vissa kommuner var det fler än 20 % som uppgav att tuggummi var ett skräp de slängde. % Fimpar Snus 9 Glasspapper 1 3 Godispapper Plast Förpackningar Papperslappar Diagram 4: Vad slänger du då för skräp? Här kunde man ge flera svar. Värden i procent. (Antal: 2010: 177, 2009: 232) Bryter man ner svaren på kön och ålder blir bastalen för låga för att det skall gå och säga något om vad enskilda grupper slänger mest. Det enda som framgår tydligt är att det framför allt är gruppen unga män som slänger öl- och läskburkar på marken. Jämför man dessa resultat med resultaten från skräpmätningarna kan man konstatera att de motsvarar varandra på så sätt att det man hittar också är sådant folk svarar att de slänger. Fraktionernas storlek motsvarar däremot inte alls fördelningen över antal skräpföremål i skräpmätningen, men så säger inte heller den här studien något om hur ofta eller hur många föremål man slänger Öl/läskburkar 7 18 Organiskt 34 Glass/klubbpinnar Tuggummi Annat

13 Varför det blir skräpigt Slutligen ställdes frågan varför man slängde skräpet på marken. Svaren skiftar inte nämnvärt mellan åren, bristen på papperskorgar ligger i topp som tidigare tillsammans med slöhet. Majoriteten av svaren tyder på att man inte tänker på konsekvenserna av skräpet eller på det ansvar man har för sin egen roll i närmiljön. 60 % Diagram 5: Varför slängde du skräp på marken? Här kunde man ge flera svar. Värden i procent. (Antal: 2010: :232) Bland svaren som hamnade i kategorin annat svar finner vi bland annat: Det går automatiskt, Det bryts ner, Gäller snus och försvinner när det regnar, Därför att jag inte har askkopp med mig. 13

14 Vikten av papperskorgar Av våra attitydundersökningar framkommer att nära hälften av dem som skräpar ner gör det för att det inte fanns någon papperskorg. Papperskogarnas antal och placering bör alltså vara av vikt. För att se om det finns någon tendens till samband mellan nedskräpning och antal papperskorgar jämför vi här fem kommuner med avseende på skräpmängd per 10 m 2 och antal papperskorgar per 100 m 2 i undersökningsområdet , ,51 Göteborg 2 5,28 Enköping 0,5 5,89 Norrköping 7,13 1,9 2 Gävle Södertälje Diagram 1: Skräpfrekvens/10 m 2 och antal kommunala papperskorgar i mätområdet/100 m 2. Av att bara titta på ovanstående fem kommuner kan man inte se något samband mellan skräpmängd och antal papperskorgar. Om det finns något samband alls är det snarare omvänt. Vi har också testat att i en exempelkommun markera ut alla kommunala och privatägda papperskorgar samt återvinningsstationer på en karta som samtidigt visar hur skräpmängderna skiftar i undersökningsområdet. 4 Skräpfrekvens/10 m2 Antal papperskorgar i mätområdet/100 m2 Karta: Centrala Södertälje med skräpfrekvens utmarkerad i färg samt papperskorgar och återvinningsstationer som prickar. Skräpmängden är relativ till just Södertäljes skräpmängder. Inte heller här finns det något entydigt samband mellan skräpmängd och papperskorg. Det man kan se är dock att där skräpmängden är störst finns det också många papperskorgar. 14

15 Övergripande resultat av skräpmätningen Årets skräprapport redovisar resultaten från skräpmätningar genomförda i arton stadsdelar i tio kommuner. Vi visar här först en övergripande bild av resultaten sedan följer redovisningar för respektive kommun. I de fall det har g jorts tidigare mätningar redovisas resultaten i respektive kommundel. Observera att det inte är rättvisande att jämföra kommunerna rakt av eftersom det är flera variabler som påverkar resultaten än som kan visas i denna rapport. Det man får ut av en skräpmätning är framför allt ett värde på det genomsnittliga antalet skräpföremål man kan förvänta sig att finna på en yta av 10 m 2 trottoarer i kommunens centrala del en vardag. Siffran är framför allt intressant i ett tidsperspektiv då de kan säga något om utvecklingen. Mätningarna genomfördes under perioden maj till september. Diagrammet nedan visar antalet skräp per 10 m 2 i respektive kommun samt snittet för de arton stadsdelar där mätningar gjordes (i några kommuner har man mätt ut mätytor i flera stadsdelar för att få en representativ siffra för den centrala staden ) , ,04 8, ,28 7,13 4,51 4,64 5,89 5,22 4,9 6, Enköping Gävle Göteborg Jönköping Linköping Norrköping Stockholm Södertälje Uppsala Örebro Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål i stadskärnan/10 m 2, Staplarnas värde avser de stadsdelar i respektive kommun där mätningarna har gjorts. Snittet omfattar mätningar i arton stadsdelar. Stadsdelarna är ej slumpade utan subjektivt valda av respektive kommun. Snittet låg 2009 på 6,67 skräpföremål/10 m 2 och omfattade då åtta kommuner (tolv stadsdelar). Enköping, Gävle, Göteborg, Jönköping, Linköping, Stockholm och Örebro genomförde mätningen även För en jämförelse över år, se respektive kommundel längre fram i rapporten. Utöver ett antal får man genom skräpmätningen också information om vilken typ av skräp det är som ligger på marken indelade i fraktioner efter materialslag; fimpar, tuggummi, snus, papper, plast, metall, glas och organiskt. I papper ryms bl.a. pappersnäsdukar, kvitton, parkeringsbiljetter och cigarrettförpackningar. I plast ryms både hårdplast och mjukplast i form 15

16 av bl.a. godispapper, glasspapper, plastpåsar och liknande. Organiskt omfattar bl.a. matrester, fruktrester, glasspinnar och hundbajs. Diagrammet nedan visar hur de skräpföremål som räknats fördelar sig över fraktionerna i de tio kommunerna, samt ett snitt. Enköping Gävle Göteborg Jönköping Linköping Norrköping Stockholm Södertälje Uppsala Örebro Snitt Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 2: Skräpföremål per 10 m 2 fördelade över nio fraktioner i tio kommuner samt snitt. Värden i procent. Tobaksprodukterna är i absolut majoritet bland fraktionerna och i synnerhet fimparna. Snittet över stadsdelarna ligger på 60 % av skräpmängden var motsvarande siffra 59 %. Fördelningen i övrigt är väldigt lik fjolårets. En fraktion som inte redovisas här är tuggummi. Det är ett skräpföremål som folk uppger att de slänger (se s. 12) och också ett skräpföremål man på vissa ställen hittar i lika stora mängder som fimpar. Anledningen till att de inte redovisas här är att de är alltför svåra att mäta för att kunna göra resultatet tillförlitligt. Slängda tuggummin utgör dock ett stort problem i centrala stadsdelar eftersom de är svåra och därmed dyra att få bort. Ambitionen är därför att utveckla mätmetoden så att den kan ge tillförlitliga siffror även på denna typ av skräp i framtiden. 16

17 Enköping Enköping genomförde 2010 skräpmätningar för andra året i rad. Här redovisas årets resultat i jämförelse med fjolårets liksom en översiktlig uppskattning av kommunens direkta kostnader för nedskräpningen. Mätningen av skräpfrekvens genomfördes på 124 mätpunkter på trottoarer i kommunens centrala delar under vardagar i två veckors tid under sommarhalvåret. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Enköping är måttet i år 5,28 skräpföremål per 10 m 2 vilket är marginellt bättre än 2009 då motsvarande värde var 5,36. Detta kan också jämföras med snittet för de arton stadsdelar i tio kommuner som genomförde mätningar under sommaren 2010, som är 6,39. Enköping ligger båda åren under snittet. Se s. 15 för en jämförelse med övriga kommuner ,28 6,39 Enköping ,36 6,67 Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Enköping 2010 och 2009, samt snittet över arton respektive tolv stadsdelar. Skräpmätningen visar också vilken typ av skräpföremål som hittas, indelade i nio fraktioner. Fimparna utgör den största fraktionen och står för 49 %. Plast och papper är näst största med Fimp Snus Plast Papper Metall 14 Glas Organiskt 10 Övrigt Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent. 17

18 sina 14 % vardera och omfattar bland annat kvitton, näsdukar och förpackningar av plast som t.ex. glasspapper. För en jämförelse mot snittet, se s ,5 3,0 2,5 2,9 2,6 2,0 1, ,0 0,5 0,0 0,5 0,5 0,8 0,7 0,7 0,6 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 0,1 0,1 0, Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2009 och Fördelningen 2010 ligger väldigt nära 2009 års resultat vilket man även ser om man tittar på skräpfraktionerna i antal skräpföremål per 10 m 2 jämfört med förra året. Karta: Undersökningsområdet i centrala Enköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Observera att mätningarna enbart gjorts längs gatunätet. Kostnader Enköpings övergripande kostnader för nedskräpningen: Städning av gator kr Klottersanering kr Städning av parker kr Hundlatriner tömning och skötsel kr Skräpa upp (attitydkampanj) kr 18

19 Arbete mot nedskräpningen personer deltog i Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar 2010, vilket motsvarar ca 33 % av kommuninvånarna. Det senaste året har framför allt följande åtgärder vidtagits för att minska nedskräpningen: Arbete för attitydförändringar hos framför allt barn 5 10 år Information i pressen Vara med på evenemang med Skräpa upp -material (Skräpa upp är en kampanj som arbetar för en förändring av attityder kring nedskräpning.) Hålla skräpplockardagar 19

20 Gävle Gävle har genomfört skräpmätningar tre år i rad. Här redovisas resultaten från 2010 med jämförelse i 2009 och en uppskattning av kommunens direkta kostnader för nedskräpningen. Mätningen av skräpfrekvens genomfördes på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick i två veckor i tre undersökningsområden, Gävle Ost, Gävle Syd och Gävle Väst och omfattade totalt 188 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Gävle är måttet i år 7,13 skräpföremål per 10 m 2 vilket ligger nära 2009 års värde som då uppgick till 6,75. Detta kan också jämföras med snittet för de arton stadsdelar i tio kommuner som genomförde mätningar under sommaren 2010, som är 6,39. Se s. 15 för en jämförelse med övriga kommuner ,39 7, ,75 6,67 Gävle Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Gävle 2010 och 2009, samt snittet över arton respektive tolv stadsdelar. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast och i Gävle, är det tobaksprodukterna som dominerar bilden med fimpar som står för 60 % och snus som står för 14 % av den totala mängden. För en jämförelse mot snittet, se s Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent. 20

21 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 3,9 Fimp 4,3 1,0 0,9 Snus 0,6 0,4 Plast Papper 0,70,8 0,2 0,3 0,2 0,3 Metall Glas 0,1 0,1 0,1 0,2 Organiskt Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2009 och Övrigt Jämför man fraktionerna med mätningen från föregående år kan man konstatera att det ser mycket likt ut. Karta: Undersökningsområdet i centrala Gävle. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Observera att mätningarna enbart gjorts längs gatunätet. Kostnader Gävles övergripande kostnader för nedskräpningen: Tekniska kontorets kostnader för städning kr Tekniska kontorets kostnader för tömning av papperskorgar kr Arbete mot nedskräpningen personer deltog i Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar 2010, vilket motsvarar ca 8 % av kommuninvånarna. 21

22 Göteborg Göteborg genomförde mätningar för andra året Här redovisas resultaten från 2010 med jämförelse i 2009, liksom en översiktlig uppskattning av kommunens direkta kostnader för nedskräpningen. Mätningen av skräpfrekvens genomfördes på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick i två veckor i tre undersökningsområden; Lundby, Centrum och Majorna. Totalt omfattade mätningarna 575 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Göteborg blev måttet i år 4,51 skräpföremål per 10 m 2 vilket är en drastisk skillnad från 2009 då frekvensen låg på 9,53. 1 Det kan också jämföras med snittet för de arton stadsdelar i tio kommuner som genomförde mätningar 2010 som är 6,39. Se s. 15 för en jämförelse med övriga kommuner ,51 6,39 Göteborg ,67 9,5 Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Göteborg 2010 och 2009, samt snittet över arton respektive tolv stadsdelar. Tittar man närmare på de tre stadsdelarna är skräpfrekvensen i Lundby 4,6, i Centrum 5,5 och i Majorna 3, Fimp Snus Plast Papper 54 Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent års värde kan vara något högt beroende på bristfällig rapportering av ytmått. 22

Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner

Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Skräprapport 2012 Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Inledning Nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens känsla av trygghet i sin närmiljö.

Läs mer

Skräprapporten 2009. En studie av skräpet i åtta svenska kommuner

Skräprapporten 2009. En studie av skräpet i åtta svenska kommuner Skräprapporten 2009 En studie av skräpet i åtta svenska kommuner Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009 Innehåll Innehåll På väg mot en bättre koll på skräpet... Övergripande resultat...5 Enköping...11

Läs mer

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer: Fjärrvärme 2011 E.ON Jon Andersson, 2011-05-20 Projektnummer: 1522498 1 Om undersökningen Ämne: Fjärrvärme Projektnummer: 1522498 Uppdragsgivare: E.ON Tid för fältarbete: 16-19 maj 2011 Antal genomförda

Läs mer

Christer Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013

Christer Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013 Christer Nordh/2013-02-22 Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre 11-14 februari 2013 Undersökning om förvaltningstjänster Om undersökningen Syfte: Målgrupp:

Läs mer

Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013

Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013 Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013 2013-03-26 Johan Orbe Caroline Theorell Om undersökningen Bakgrund och syfte: Sifo har på uppdrag av Folkbildningsförbundet (FBF) för fjärde gången genomfört

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt

Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt Sifos Telefonbuss vecka 5, 2016 Alice Danielsson Johan Orbe 15587 2016-11-1 Kommentarer angående inställning till att låta flyget betala sin klimatpåverkan

Läs mer

Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp

Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp Omvärldsundersökning: Energieffektivisering och människors förhållande till koldioxidutsläpp 1 Om undersökningen Ämne: Energieffektivisering och förhållande till koldioxidutsläppen Beställare: E.ON Sverige

Läs mer

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB ETANOL OCH BIODIESEL / 1517972

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB ETANOL OCH BIODIESEL / 1517972 1 Etanol och biodiesel En undersökning bland allmänheten för Världsnaturfonden WWF Christer Boije, 2008-11-07 Projektnummer: 1517972 Om undersökningen Ämne Etanol och biodiesel Projektnummer 1517972 Uppdragsgivare

Läs mer

Pensionsbarometern Januari-februari 2005

Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Projektnummer 1513219 2005-02-14 Sifo Research & Consulting SE-114 78 Stockholm Tel: +46 (0)8 507 420 00 Secondary name to Sweden Fax: +46 (0)8 507 420 01 Research

Läs mer

Spel på Internet. En undersökning bland allmänheten för Lotteriinspektionen. Christer Boije, 2007-11-26 Projektnummer: 1516646

Spel på Internet. En undersökning bland allmänheten för Lotteriinspektionen. Christer Boije, 2007-11-26 Projektnummer: 1516646 Spel på Internet En undersökning bland allmänheten för Lotteriinspektionen Christer Boije, 2007-11-26 Projektnummer: 1516646 Om undersökningen Ämne: Spel på Internet en undersökning bland allmänheten Projektnummer:

Läs mer

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Almedalen 5 juli 2012 SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella

Läs mer

Att mäta skräp är inte bortkastad tid! - Ett seminarium om skräpmätning

Att mäta skräp är inte bortkastad tid! - Ett seminarium om skräpmätning Att mäta skräp är inte bortkastad tid! - Ett seminarium om skräpmätning Stefan Svanström, SCB Norrköping 6 september SCB på ksp:s årskonferens 2012 HSR och Metod Parker Resultat Skräpfacit totalt Cigarettfimp

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2013-07-05 Borås Inledning Enheten för Miljö- och turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)

Läs mer

Nedskräpning i gatumiljö Stockholm

Nedskräpning i gatumiljö Stockholm Nedskräpning i gatumiljö 2013 Stockholm Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur den centrala staden

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande oc metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2012-09-03 Stockolm Inledning Eneten för Miljö- oc turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)

Läs mer

Nedskräpningen kostar svenskarna 377 miljoner kronor varje år

Nedskräpningen kostar svenskarna 377 miljoner kronor varje år Skräprapporten 2005 Nedskräpningen kostar svenskarna 377 miljoner kronor varje år Var tredje svensk över 15 år slänger skräp på marken, visar en SIFO-undersökning gjord för Stiftelsen Håll Sverige Rent.

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Metodsammanställning. Allmänheten

Metodsammanställning. Allmänheten Metodsammanställning För allmänheten har intervjuerna genomförts på kvällstid per telefon, under perioden 14 23 maj 2002. Sammanlagt har 1000 intervjuer genomförts bland allmänheten 18 år och äldre, bosatta

Läs mer

FLYGET OCH MILJÖN. En rapport från Sifo. Toivo Sjörén & Izabella Berger 2013-12-19

FLYGET OCH MILJÖN. En rapport från Sifo. Toivo Sjörén & Izabella Berger 2013-12-19 FLYGET OCH MILJÖN En rapport från Sifo Toivo Sjörén & Izabella Berger 0--9 Om undersökningen Ämne: Flyget och miljön Projektnummer: 59 Uppdragsgivare: LFV, Swedavia, Transportstyrelsen och Svenskt Flyg.

Läs mer

Regionfrågor Skåne. Rapport 2015-05-27

Regionfrågor Skåne. Rapport 2015-05-27 Regionfrågor Skåne Rapport 201-0-2 Om undersökningen Ämne: Regionfrågor Skåne Projektnummer: 12 Uppdragsgivare: New Republic Projektledare Sifo: Johan Orbe, Mikaela Ekblad Målgrupp: Allmänheten 18- år

Läs mer

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31 KK-Stiftelsen IT-baserade läromedel Elever, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. IT-baserade läromedel...5 4. Skolbok i tiden.23 5. Kollegiet.com 26 6. ITIS 31 7. Publiceringsregler...35

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT... KK-Stiftelsen 2001 med olika familjebakgrunds användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...20

Läs mer

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 IMRI AB, International Market Research Institute har på uppdrag av Ekobrottsmyndigheten under oktober och november månad intervjuat

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Nedskräpning i Tyresö

Nedskräpning i Tyresö Datum Beteckning 2007-10-15 Enheten för miljö- och turismstatistik 853245-9-3300 Ert datum Er beteckning Christine Uhrlander Lindbom 1(13) Nedskräpning i Tyresö Sammanställning av skräpmätning 2007 2(13)

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Städkampanj Skrivelse från Rådet till skydd för Stockholms skönhet

Städkampanj Skrivelse från Rådet till skydd för Stockholms skönhet PM 2010: RII (Dnr 309-1572/2009) Städkampanj Skrivelse från Rådet till skydd för Stockholms skönhet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse från Rådet till skydd

Läs mer

Rent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus

Rent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus Rent och snyggt Handläggare: Hanna Andersson Ljus Förord Nedskräpning upplevs av många människor som ett växande problem i samhället samtidigt som nedskräpning kan medföra en rad negativa effekter på omgivningen.

Läs mer

BATTERIER OCH ELAVFALL

BATTERIER OCH ELAVFALL BATTERIER OCH ELAVFALL En kunskaps- och attitydundersökning för Naturvårdsverket Utförd av Trivector Information, maj 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 1 Inledning

Läs mer

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40 KK-Stiftelsen Användning och attityder till IT Elever, lärare, skolledare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till IT...5 4. Elever och IT...32 5. Rankinglistor...40

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg Medborgarpanelen Valpanelens åsikter över tid Titel: Valpanelens åsikter över tid University of Gothenburg Sweden Box 100, S-405 30 Gothenburg Redovisning av resultat Under tidsperioden mars 13 till oktober

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

2009-09-16 SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö

2009-09-16 SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö SIDAN 1 Medborgarundersökning Stadsmiljö Om undersökningen Undersökningen riktade sig till ett urval av boende i respektive stadsdel fördelade efter 300 per stadsdel, totalt 4 200 personer Undersökningen

Läs mer

Statistikinfo 2013:12

Statistikinfo 2013:12 Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT 1 Innehåll 1. Förord...3 2. Metodsammanställning...4 3. Användning och attityd till IT...6 4. Elever och IT...34 5. Rankinglistor...38 6. Publiceringsregler...57 2 1. Förord Denna rapport innehåller delar

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Allmänheten om monarkin

Allmänheten om monarkin Novus Allmänheten om monarkin 2010-04-21 Lina Lidell 1767 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Republikanska Föreningen. Intervjuerna har genomförts inom ramen

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Rapport till KAK om infrastruktursatsningar juni 2015

Rapport till KAK om infrastruktursatsningar juni 2015 -research SKOP har på uppdag av KAK intervjuat ett slumpmässigt urval av svenskar om deras attityd till hur resurser bör fördelas i samband med infrastruktursatsningar. Resultaten redovisas i denna rapport.

Läs mer

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18 Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Lomma kommun Våren 2007 genomförde

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 0-- Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk. Undersökningen

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Antalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade

Antalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade Drunkningsolyckor Antalet drunkningsolyckor ökade under året 95 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 95 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontoret Stadsledningskontoret Medborgarundersökning Östermalm Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Svarsfrekvens per stadsdel Resultat Andel nöjda per fråga Resultat per fråga och skalsteg över tid

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 122 människor drunknade Många barnolyckor, flest sedan 2002 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 122 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Kodbarometern för allmänheten 2010

Kodbarometern för allmänheten 2010 Kodbarometern för allmänheten 2010 Rapport av Hallvarsson & Halvarsson för Kollegiet för svensk bolagsstyrning den 13 december 2010 November 2010 HALLVARSSON & HALVARSSON SVEAVÄGEN 20 P.O. BOX 3666 SE-103

Läs mer

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder Föreläsning 1 Statistiska metoder 1 Kursens uppbyggnad o 10 föreläsningar Teori blandas med exempel Läggs ut några dagar innan på kurshemsidan o 5 räknestugor Tillfälle för individuella frågor Viktigt

Läs mer