Skräprapporten En studie av skräpet i tio svenska kommuner

Transkript

1 Skräprapporten 2010 En studie av skräpet i tio svenska kommuner

2 Stiftelsen Håll Sverige Rent November 2010

3 Sammanfattning Skräprapporten 2010 redogör för nedskräpningssituationen i tio svenska kommuner, svenskarnas attityder angående nedskräpning samt riksdagspolitikers inställning till nedskräpning. Under 2010 genomfördes skräpmätningar i samarbete med tio kommuner. De kommuner som genomförde skräpmätningar 2010 var Enköping, Gävle, Göteborg, Jönköping, Linköping, Norrköping, Stockholm, Södertälje, Uppsala och Örebro. Skräpmätningar genomförs för att presentera faktaunderlag för diskussion och handling. Skräpmätningarna ger svar på hur mycket skräp och av vilket slag man kan hitta i en kommuns centrala delar. Resultaten från 2010 visar att skräpmängden skiftade mellan 4,5 skräp/10 m 2 som lägst och 13,8/10 m 2 som högst. Årets mätningar bekräftar tidigare skräpmätningars resultat. Det enskilt vanligaste skräpföremålet är fimpen. Den står för i snitt för 60 % av de uppmätta skräpmängderna. Under ett år slängs ca 1 miljard fimpar på marken i Sverige. Yngre rökare har en högre tendens att slänga fimpar på marken men det är dagligrökarna i de äldre åldersgrupperna som står för den stora mängden fimpar. Resultaten visar även att snus, pappersprodukter och plast är vanligt förekommande skräpföremål i våra städer. Årets rikstäckande attitydundersökning visar att 41 % av Sveriges befolkning anser att nedskräpningen har ökat på senare år. Uppfattningen är något mer spridd bland kvinnor och desto mer spridd ju äldre man är. Hela 23 % uppger att de någon gång slänger skräp på marken och det är framför allt papper och organiskt material som slängs. Främsta förklaringen är brist på papperskorg, andra vanliga förklaringar är slöhet och att man enbart slänger komposterbart material. En enkät ställd till politiker som genomfördes våren 2010 visar att 69 % anser att arbetet för minskad nedskräpning är viktigt, att fimparna på marken är rökarnas ansvar (93 %) men att det är tobaksbolagen som bör finansiera en kampanj för att minska problemet (69 %).

4 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Fimpar och rökare... 6 Politikerna och skräpet... 9 Svenskarnas uppfattning om skräpläget Vikten av papperskorgar Övergripande resultat av skräpmätningen Enköping Gävle Göteborg Jönköping Linköping Norrköping Stockholm Södertälje Uppsala Örebro Bilaga 1: Metodbeskrivning skräpmätningen Bilaga 2: Metodbeskrivning Sifos telefonbuss

5 Inledning Problemet med skräpet på våra offentliga platser kommer inte att försvinna av sig själv. Det kan vi vara helt säkra på. Mer och mer säkra blir vi även när det gäller nedskräpingens utveckling i städernas centrala delar. Med bättre kunskap om problemet är vi bättre rustade att göra något åt det. Tio svenska kommuner har i år lärt sig en hel del om problemet. De vet t.ex. hur stor del av skräpet som är fimpar och förpackningar. De vet mer om var och när det skräpas ner mest. Vi tror att det är dessa kommuner som kommer att lyckas bäst i kampen mot skräpet. Varje år hamnar drygt en miljard fimpar på marken i Sverige. Fimpen är ett litet skräp men ett stort problem för många. Behöver vi ett förbud mot rökning på allmän plats? Eller kan rökarna lära sig att ta hand om sina fimpar? Årets undersökning visar återigen att fimparna är Sveriges i särklass vanligaste skräp. En god bebyggd miljö är ett av våra nationella miljömål som nu föreslås omfatta nedskräpning som enskilt delmål. Det är onekligen så att en skräpig bebyggd miljö inte kan vara god, det kan nog de flesta hålla med om. Med hjälp av mätningar som de som presenteras i denna rapport kommer vi att kunna se om vi är på väg åt rätt håll till att få en god bebyggd miljö, dvs. en miljö där skräp på gator och torg inte förpestar vår tillvaro. Skräprapporten 2010 är den andra av sitt slag. Den första rapporten publicerades 2009 och redogjorde för resultaten av skräpmätningar i åtta kommuner. Vi är stolta över att i år tillsammans med tio kommuner kunna presentera en rapport med fakta om skräpläget i Sverige och om vad det svenska folket tycker om problemet. Stockholm, 16 november 2010 Joakim Brodahl, kampanjledare, Stiftelsen Håll Sverige Rent 5

6 Fimpar och rökare Alla mätningar av skräpfrekvens vi har sett hittills pekar på samma sak, fimpen är det enskilt dominerande skräpföremålet i antal räknat. Men hur många fimpar rör det sig om och vem är det som är så släpphänt? Fimpen är ett besvärligt skräpföremål inte enbart på grund av sin mängd. Flera studier visar att fimpen innehåller mängder med kemikalier varav flera är giftiga och kan ta död på framför allt mindre marina organismer som utgör en viktig del i det marina kretsloppet. Filtret är också gjort av en plast som inte är biologiskt nedbrytbar och alltså aldrig helt försvinner. 1 Eftersom fimpar är svåra att plocka upp och dessutom är lättviktiga hamnar en stor del av fimparna som slängs på marken så småningom i våra vattendrag där de blir nära på omöjliga att ta hand om. En miljard fimpar År 2005 gjorde Håll Sverige Rent en beräkning av antalet fimpar som hamnar på marken och den landade på 750 miljoner fimpar. Då användes dagligrökare som bas och motsvarande siffra för i år är ca fimpar. En tydlig minskning alltså vilket är glädjande men också väntat eftersom antalet dagligrökare har minskat stadigt sedan rökförbudet på serveringsställen infördes för fem år sedan. 2 Inför årets Skräprapport räknade vi även med alla dem som röker sporadiskt. En sådan uträkning visar att vi istället landar på dryga miljarden, för att vara exakt. Många fimpar blir det. Befolkningen över 15 år i slutet av 2009: % av befolkningen över 15 år röker någon gång Dessa rökare slänger i snitt 1,5 fimpar på marken varje dag Alltså är det runt fimpar som hamnar på marken i Sverige på ett år Källa: SCB och HSR (Sifo) Släpphänta rökare i alla åldrar I alla skräpmätningar som har utförts hittills är det fimpen som är i absolut majoritet gentemot alla andra skräpsorter. Plockstudier som har gjorts i andra länder pekar på att det ser likadant ut utanför Sveriges gränser. Men är det så att alla rökare är lika släpphänta, eller kan vi se samma tendenser bland rökarna som bland befolkningen i sin helhet när det gäller benägenheten att skräpa ner? (Se s. 11) Eftersom vi både vill veta vilka personer som är mer benägna att slänga fimpar ifrån sig och vilka som bidrar mest till den miljard som hamnar på gatan frågade vi med hjälp av Sifo efter hur många svenskar över 15 som röker någon gång och hur många fimpar de slänger. 1 Se t.ex. Cigarette Butts and the Case for an Environmental Policy on Hazardous Cigarette Waste (2009), i International Journal on Environmental Research and Public Health ; Cigarette Butt Litter. Research Report. (1995) och Cigarette Butts as Litter Toxic as Well as Ugly Underwater Naturalist, Bulletin of the American Littoral society, Volume 25, number 2, Folkhälsoenkäten 2009, tabell om tobaksvanor, Folkhälsoinstitutet 6

7 Enköping Gävle Göteborg Linköping Jönköping 0 Diagram 1: Andel fimpar av total skräpmängd uppmätt genom skräpmätning Värden i procent. 22 % av de tillfrågade svarade att de röker någon gång vilket skall jämföras med andelen dagligrökare som 2009 var 13 %. Av dessa 22 % uppger 48 % att det händer att de slänger fimpen på marken när de rökt färdigt. Andelen sjunker med åldern och i liten mån även med kön; män i åldern år ligger i topp med 73 % medan enbart 7 % av kvinnorna i åldern 65+ ger samma svar Uppsala Södertälje Stockholm Norrköping Örebro Man Kvinna Diagram 2: Andel rökare som svarar Ja på frågan Händer det att du slänger cigarettfimpen på marken när du rökt färdigt? Värden i procent. (Antal: 1 098) Det är alltså i synnerhet yngre rökare som slänger fimpar på marken. Men är det verkligen denna grupp som står för den stora mängden fimpar? Det är nämligen inte här man hittar dagligrökarna, de finns i gruppen år. Utslaget på alla rökare uppger en majoritet att man slänger en fimp eller färre i genomsnitt under en dag, medelvärdet för hela gruppen är 1,5 fimp per dag. Kvinnor i åldern år och män i åldern år ligger i topp med i snitt 1,8 fimpar totalt per dag, tätt följt av män och kvinnor i åldersgruppen år som ligger på 1,7 respektive 1,6. Sex procent av kvinnorna i den yngsta 7

8 2 1,8 1,6 1,8 1,7 1,6 1,8 1,6 1,4 1, Man 0,8 Kvinna 0,6 0,5 0,4 0, Diagram 3: Hur många cigarettfimpar tror du att du slänger på marken i genomsnitt per dag? (Antal: 442) gruppen anger att de slänger i genomsnitt 10 fimpar på marken per dag. De släpphänta männen i den yngsta gruppen ligger på enbart 1 fimp. De yngre männen må alltså vara mer benägna att slänga fimparna på backen när de väl röker, men de åstadkommer långt ifrån lika många fimpar som andra grupper. Tittar man på variabler som inkomst, partitillhörighet och sysselsättning kan man också överlag säga att benägenheten att slänga fimpar på marken inte alls behöver korrelera med antalet fimpar gruppen bidrar med. Generellt är det snarare så att ju färre cigarretter man röker, desto större är benägenheten att slänga dem på marken, men att det i slutänden är de som röker mest som också bidrar mest till nedskräpningen. 88 procent uppger att de skulle kunna tänka sig att slänga fimpen på annat sätt om det fanns alternativ som bärbar askkopp eller gott om vanliga askkoppar. Det tyder på att man resonerar på samma sätt som när man talar om övrigt skräp där majoriteten säger att bristen på papperskorgar är orsaken till varför man slänger skräpet på marken. 67 % uppger att de skulle undvika slänga fimpen på marken om de visste att den innehåller ämnen skadliga för miljön, denna inställning är ungefär lika spridd i alla grupper. 8

9 Politikerna och skräpet Våren 2010 genomförde PR-byrån Westander Publicitet & Påverkan Stora valenkäten vilken vände sig till 494 riksdagskandidater på valbar plats. Håll Sverige Rent deltog i enkäten med tre frågor: om arbetet för att minska nedskräpningen är viktigt, om vems ansvar det är att komma till rätta med nedskräpning i form av fimpar och om vem som borde finansiera en kampanj för att minska nedskräpningen av fimpar. Av de 494 kandidater som fick enkäten blev 316 invalda i riksdagen. 170 av de invalda, motsvarande 54 %, svarade på frågorna från Håll Sverige Rent. Är det viktigt att arbeta för minskad nedskräpning? På frågan om man tycker att arbetet för att minska nedskräpningen är viktigt svarar alla utom en ledamot ja. 69 % svarar ja, mycket viktigt och 30 % ja, ganska viktigt. Centerpartiets riksdagsledamöter svarar i störst utsträckning ja, mycket viktigt (77 %) på frågan om arbetet för att minska nedskräpningen är viktigt och Vänsterpartiets ledamöter i minst utsträckning (40 %). Vems ansvar är det att komma till rätta med fimparna? På frågan om vems ansvar det är att komma till rätta med problemet med nedskräpning i form av fimpar svarar 93 % rökarna, 45 % tobaksbolagen och 30 % stat/kommun (flera svarsalternativ var möjliga). Samtliga partiers riksdagsledamöter svarar i störst utsträckning att rökarna har ansvar för att minska nedskräpningen med fimpar ( % uppger detta alternativ). 78 % av Miljöpartiets riksdagsledamöter anger att tobaksbolagen har ett ansvar, men bara 13 % av Folkpartiets. 50 % av Miljöpartiets riksdagsledamöter anger stat/kommun, men inga av Kristdemokraternas ledamöter. Vem bör finansiera en kampanj för att minska antalet fimpar på marken? På frågan om vem eller vilka som bör finansiera en kampanj för att minska nedskräpningen med fimpar svarar 69 % tobaksbolagen, 41 % rökarna och 26 % stat/kommun (flera svarsalternativ var möjliga). Trots att 93 % anser att fimpen är rökarnas ansvar är det alltså endast 41 % som tycker att det är rökarna som bör finansiera ett försök att få bort fimparna. Den absoluta majoriteten av Miljöpartiets (94 %) och Vänsterpartiets (93 %) riksdagsledamöter anger att tobaksbolagen bör finansiera en kampanj för att minska nedskräpningen med fimpar, men bara 33 % av Folkpartiets ledamöter. 62 % av Centerpartiets ledamöter anger att rökarna bör finansiera en kampanj, men bara 20 % av Vänsterpartiets ledamöter. 40 % av Folkpartiets riksdagsledamöter anger stat/kommun, jämfört med 15 % av Centerpartiets ledamöter. 9

10 Svenskarnas uppfattning om skräpläget För att komplettera resultaten av skräpmätningen frågar vi invånarna hur de uppfattar skräpsituationen. Detta är relevant eftersom studier visar att miljöer som uppfattas som skräpiga gärna drar till sig ännu mer skräp. Om folk uppfattar att nedskräpningen har ökat är alltså skräpet ett problem, även om skräpmätningen skulle visa på en låg grad av nedskräpning. Attitydmätningen gjordes per telefon av Sifo under september 2010 och frågorna ställdes till 1000 personer. Har nedskräpningen ökat eller minskat? Mätningen visar att 41 % av befolkningen över 15 år upplever att nedskräpningen generellt har ökat på senare år. Det är hela 8 % färre än förra året. Sett i ett något litet längre perspektiv är förändringen inte särskilt stor. Uppfattningen har gått både upp och ner sedan 2004 och det krävs förmodligen en betydligt längre tidsserie för att kunna se tydligare tendenser på riksnivå Ökat 30 Oförändrat Minskat Vet ej Diagram 1: Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? Värden i procent. (Antal: 1 000) Liksom tidigare år finns en skillnad mellan såväl kön som åldersgrupper. Kvinnor anser i högre grad att nedskräpningen har ökat än män, 44 % respektive 38 %. Skillnaderna är större mellan de olika åldersgrupperna där tendensen är att ju äldre åldersgrupp är desto större är andelen som anser att nedskräpningen har ökat; 25 % i den yngsta gruppen mot hela 50 % i den äldsta. Flest anser att nedskräpningen har minskat i den yngsta gruppen, 20 %. Jämför man vad de tillfrågade tycker utifrån var de bor är det som mest 49 % som anser att nedskräpningen har ökat i Malmö-området och som minst 29 % i Småland/Öland/Gotland. I 10

11 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Total Man Kvinna Tveksam Oförändrad Minskat Ökat Diagram 2: Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? Svar fördelat över kön och ålder. Värden i procent. (Antal: 1 000) Västsverige var det glädjande nog hela 19 % som tyckte att nedskräpningen tvärtom minskat. Vi frågade också hur de upplever situationen i olika typer av miljöer; gator och trottoarer i stadskärnan, torg, parker och naturen, utifrån skalan 1 till 5 där 1 är lika med inte alls skräpigt och 5 är mycket skräpigt. Medelvärdet hamnar runt 2,5 på alla områden och skillnaden mellan olika grupper är liten. Dessa siffror kan vara mer intressanta på lokal nivå om man där satsar särskilt på en viss typ av område. Nedskräparna Vilka är det då som står för nedskräpningen? Det är totalt 23 % som uppger att de någon gång slänger skräp på marken, att jämföras med 2009 års 28 %. Av dessa är det en majoritet, 16 %, som uppger att detta sker mer sällan än en gång i månaden, mot 19 % % säger att de slänger skräp varje dag, 2 % någon gång i veckan och 4 % någon gång i månaden. Tittar man närmare på svaren ser man samma tendens som i svaren på frågan om nedskräpningens utveckling. Det är framför allt män och tillfrågade i den yngsta åldersgruppen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Total Man Kvinna Diagram 3: Händer det att du själv slänger något skräp på marken och i sådana fall hur ofta? Värden i procent. (Antal: 1000) Nej, aldrig Mer sällan Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag 11

12 som säger att de skräpar ner. Värst är gruppen unga män där 70 % uppger att de någon gång slänger skräp på marken vilket kan jämföras med den andra extremen, kvinnor i den äldsta åldersgruppen där endast 3 % säger detsamma. Generellt kan man säga att de grupper som anser att nedskräpningen har ökat också i mindre grad säger sig skräpa ner själva. Det som blir skräp De som uppgav att de någon gång slänger skräp fick frågan vad de då slänger. Svaren var öppna och sorterades in i olika kategorier. De två absolut dominerande kategorierna blev papperslappar, 31 %, och organiskt material, 34 %. I kategorin papperslappar hamnar bland annat kvitton, näsdukar och bussbiljetter. I kategorin organiskt hamnar framför allt olika fruktrester. Även plast är en stor kategori om man lägger ihop glasspapper, godispapper och plast, 16 %. Kategorin förpackningar omfattar också ofta plastmaterial. 13 % uppger att de slänger tuggummi, vilket är en ny kategori, den fanns inte med i riksmätningen över en procent Däremot kunde man i mätningarna på kommunnivå se att tuggummi var ett skräp man slängde på marken. I vissa kommuner var det fler än 20 % som uppgav att tuggummi var ett skräp de slängde. % Fimpar Snus 9 Glasspapper 1 3 Godispapper Plast Förpackningar Papperslappar Diagram 4: Vad slänger du då för skräp? Här kunde man ge flera svar. Värden i procent. (Antal: 2010: 177, 2009: 232) Bryter man ner svaren på kön och ålder blir bastalen för låga för att det skall gå och säga något om vad enskilda grupper slänger mest. Det enda som framgår tydligt är att det framför allt är gruppen unga män som slänger öl- och läskburkar på marken. Jämför man dessa resultat med resultaten från skräpmätningarna kan man konstatera att de motsvarar varandra på så sätt att det man hittar också är sådant folk svarar att de slänger. Fraktionernas storlek motsvarar däremot inte alls fördelningen över antal skräpföremål i skräpmätningen, men så säger inte heller den här studien något om hur ofta eller hur många föremål man slänger Öl/läskburkar 7 18 Organiskt 34 Glass/klubbpinnar Tuggummi Annat

13 Varför det blir skräpigt Slutligen ställdes frågan varför man slängde skräpet på marken. Svaren skiftar inte nämnvärt mellan åren, bristen på papperskorgar ligger i topp som tidigare tillsammans med slöhet. Majoriteten av svaren tyder på att man inte tänker på konsekvenserna av skräpet eller på det ansvar man har för sin egen roll i närmiljön. 60 % Diagram 5: Varför slängde du skräp på marken? Här kunde man ge flera svar. Värden i procent. (Antal: 2010: :232) Bland svaren som hamnade i kategorin annat svar finner vi bland annat: Det går automatiskt, Det bryts ner, Gäller snus och försvinner när det regnar, Därför att jag inte har askkopp med mig. 13

14 Vikten av papperskorgar Av våra attitydundersökningar framkommer att nära hälften av dem som skräpar ner gör det för att det inte fanns någon papperskorg. Papperskogarnas antal och placering bör alltså vara av vikt. För att se om det finns någon tendens till samband mellan nedskräpning och antal papperskorgar jämför vi här fem kommuner med avseende på skräpmängd per 10 m 2 och antal papperskorgar per 100 m 2 i undersökningsområdet , ,51 Göteborg 2 5,28 Enköping 0,5 5,89 Norrköping 7,13 1,9 2 Gävle Södertälje Diagram 1: Skräpfrekvens/10 m 2 och antal kommunala papperskorgar i mätområdet/100 m 2. Av att bara titta på ovanstående fem kommuner kan man inte se något samband mellan skräpmängd och antal papperskorgar. Om det finns något samband alls är det snarare omvänt. Vi har också testat att i en exempelkommun markera ut alla kommunala och privatägda papperskorgar samt återvinningsstationer på en karta som samtidigt visar hur skräpmängderna skiftar i undersökningsområdet. 4 Skräpfrekvens/10 m2 Antal papperskorgar i mätområdet/100 m2 Karta: Centrala Södertälje med skräpfrekvens utmarkerad i färg samt papperskorgar och återvinningsstationer som prickar. Skräpmängden är relativ till just Södertäljes skräpmängder. Inte heller här finns det något entydigt samband mellan skräpmängd och papperskorg. Det man kan se är dock att där skräpmängden är störst finns det också många papperskorgar. 14

15 Övergripande resultat av skräpmätningen Årets skräprapport redovisar resultaten från skräpmätningar genomförda i arton stadsdelar i tio kommuner. Vi visar här först en övergripande bild av resultaten sedan följer redovisningar för respektive kommun. I de fall det har g jorts tidigare mätningar redovisas resultaten i respektive kommundel. Observera att det inte är rättvisande att jämföra kommunerna rakt av eftersom det är flera variabler som påverkar resultaten än som kan visas i denna rapport. Det man får ut av en skräpmätning är framför allt ett värde på det genomsnittliga antalet skräpföremål man kan förvänta sig att finna på en yta av 10 m 2 trottoarer i kommunens centrala del en vardag. Siffran är framför allt intressant i ett tidsperspektiv då de kan säga något om utvecklingen. Mätningarna genomfördes under perioden maj till september. Diagrammet nedan visar antalet skräp per 10 m 2 i respektive kommun samt snittet för de arton stadsdelar där mätningar gjordes (i några kommuner har man mätt ut mätytor i flera stadsdelar för att få en representativ siffra för den centrala staden ) , ,04 8, ,28 7,13 4,51 4,64 5,89 5,22 4,9 6, Enköping Gävle Göteborg Jönköping Linköping Norrköping Stockholm Södertälje Uppsala Örebro Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål i stadskärnan/10 m 2, Staplarnas värde avser de stadsdelar i respektive kommun där mätningarna har gjorts. Snittet omfattar mätningar i arton stadsdelar. Stadsdelarna är ej slumpade utan subjektivt valda av respektive kommun. Snittet låg 2009 på 6,67 skräpföremål/10 m 2 och omfattade då åtta kommuner (tolv stadsdelar). Enköping, Gävle, Göteborg, Jönköping, Linköping, Stockholm och Örebro genomförde mätningen även För en jämförelse över år, se respektive kommundel längre fram i rapporten. Utöver ett antal får man genom skräpmätningen också information om vilken typ av skräp det är som ligger på marken indelade i fraktioner efter materialslag; fimpar, tuggummi, snus, papper, plast, metall, glas och organiskt. I papper ryms bl.a. pappersnäsdukar, kvitton, parkeringsbiljetter och cigarrettförpackningar. I plast ryms både hårdplast och mjukplast i form 15

16 av bl.a. godispapper, glasspapper, plastpåsar och liknande. Organiskt omfattar bl.a. matrester, fruktrester, glasspinnar och hundbajs. Diagrammet nedan visar hur de skräpföremål som räknats fördelar sig över fraktionerna i de tio kommunerna, samt ett snitt. Enköping Gävle Göteborg Jönköping Linköping Norrköping Stockholm Södertälje Uppsala Örebro Snitt Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 2: Skräpföremål per 10 m 2 fördelade över nio fraktioner i tio kommuner samt snitt. Värden i procent. Tobaksprodukterna är i absolut majoritet bland fraktionerna och i synnerhet fimparna. Snittet över stadsdelarna ligger på 60 % av skräpmängden var motsvarande siffra 59 %. Fördelningen i övrigt är väldigt lik fjolårets. En fraktion som inte redovisas här är tuggummi. Det är ett skräpföremål som folk uppger att de slänger (se s. 12) och också ett skräpföremål man på vissa ställen hittar i lika stora mängder som fimpar. Anledningen till att de inte redovisas här är att de är alltför svåra att mäta för att kunna göra resultatet tillförlitligt. Slängda tuggummin utgör dock ett stort problem i centrala stadsdelar eftersom de är svåra och därmed dyra att få bort. Ambitionen är därför att utveckla mätmetoden så att den kan ge tillförlitliga siffror även på denna typ av skräp i framtiden. 16

17 Enköping Enköping genomförde 2010 skräpmätningar för andra året i rad. Här redovisas årets resultat i jämförelse med fjolårets liksom en översiktlig uppskattning av kommunens direkta kostnader för nedskräpningen. Mätningen av skräpfrekvens genomfördes på 124 mätpunkter på trottoarer i kommunens centrala delar under vardagar i två veckors tid under sommarhalvåret. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Enköping är måttet i år 5,28 skräpföremål per 10 m 2 vilket är marginellt bättre än 2009 då motsvarande värde var 5,36. Detta kan också jämföras med snittet för de arton stadsdelar i tio kommuner som genomförde mätningar under sommaren 2010, som är 6,39. Enköping ligger båda åren under snittet. Se s. 15 för en jämförelse med övriga kommuner ,28 6,39 Enköping ,36 6,67 Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Enköping 2010 och 2009, samt snittet över arton respektive tolv stadsdelar. Skräpmätningen visar också vilken typ av skräpföremål som hittas, indelade i nio fraktioner. Fimparna utgör den största fraktionen och står för 49 %. Plast och papper är näst största med Fimp Snus Plast Papper Metall 14 Glas Organiskt 10 Övrigt Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent. 17

18 sina 14 % vardera och omfattar bland annat kvitton, näsdukar och förpackningar av plast som t.ex. glasspapper. För en jämförelse mot snittet, se s ,5 3,0 2,5 2,9 2,6 2,0 1, ,0 0,5 0,0 0,5 0,5 0,8 0,7 0,7 0,6 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 0,1 0,1 0, Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2009 och Fördelningen 2010 ligger väldigt nära 2009 års resultat vilket man även ser om man tittar på skräpfraktionerna i antal skräpföremål per 10 m 2 jämfört med förra året. Karta: Undersökningsområdet i centrala Enköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Observera att mätningarna enbart gjorts längs gatunätet. Kostnader Enköpings övergripande kostnader för nedskräpningen: Städning av gator kr Klottersanering kr Städning av parker kr Hundlatriner tömning och skötsel kr Skräpa upp (attitydkampanj) kr 18

19 Arbete mot nedskräpningen personer deltog i Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar 2010, vilket motsvarar ca 33 % av kommuninvånarna. Det senaste året har framför allt följande åtgärder vidtagits för att minska nedskräpningen: Arbete för attitydförändringar hos framför allt barn 5 10 år Information i pressen Vara med på evenemang med Skräpa upp -material (Skräpa upp är en kampanj som arbetar för en förändring av attityder kring nedskräpning.) Hålla skräpplockardagar 19

20 Gävle Gävle har genomfört skräpmätningar tre år i rad. Här redovisas resultaten från 2010 med jämförelse i 2009 och en uppskattning av kommunens direkta kostnader för nedskräpningen. Mätningen av skräpfrekvens genomfördes på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick i två veckor i tre undersökningsområden, Gävle Ost, Gävle Syd och Gävle Väst och omfattade totalt 188 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Gävle är måttet i år 7,13 skräpföremål per 10 m 2 vilket ligger nära 2009 års värde som då uppgick till 6,75. Detta kan också jämföras med snittet för de arton stadsdelar i tio kommuner som genomförde mätningar under sommaren 2010, som är 6,39. Se s. 15 för en jämförelse med övriga kommuner ,39 7, ,75 6,67 Gävle Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Gävle 2010 och 2009, samt snittet över arton respektive tolv stadsdelar. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast och i Gävle, är det tobaksprodukterna som dominerar bilden med fimpar som står för 60 % och snus som står för 14 % av den totala mängden. För en jämförelse mot snittet, se s Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent. 20

21 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 3,9 Fimp 4,3 1,0 0,9 Snus 0,6 0,4 Plast Papper 0,70,8 0,2 0,3 0,2 0,3 Metall Glas 0,1 0,1 0,1 0,2 Organiskt Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2009 och Övrigt Jämför man fraktionerna med mätningen från föregående år kan man konstatera att det ser mycket likt ut. Karta: Undersökningsområdet i centrala Gävle. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Observera att mätningarna enbart gjorts längs gatunätet. Kostnader Gävles övergripande kostnader för nedskräpningen: Tekniska kontorets kostnader för städning kr Tekniska kontorets kostnader för tömning av papperskorgar kr Arbete mot nedskräpningen personer deltog i Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar 2010, vilket motsvarar ca 8 % av kommuninvånarna. 21

22 Göteborg Göteborg genomförde mätningar för andra året Här redovisas resultaten från 2010 med jämförelse i 2009, liksom en översiktlig uppskattning av kommunens direkta kostnader för nedskräpningen. Mätningen av skräpfrekvens genomfördes på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar års mätning pågick i två veckor i tre undersökningsområden; Lundby, Centrum och Majorna. Totalt omfattade mätningarna 575 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Göteborg blev måttet i år 4,51 skräpföremål per 10 m 2 vilket är en drastisk skillnad från 2009 då frekvensen låg på 9,53. 1 Det kan också jämföras med snittet för de arton stadsdelar i tio kommuner som genomförde mätningar 2010 som är 6,39. Se s. 15 för en jämförelse med övriga kommuner ,51 6,39 Göteborg ,67 9,5 Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Göteborg 2010 och 2009, samt snittet över arton respektive tolv stadsdelar. Tittar man närmare på de tre stadsdelarna är skräpfrekvensen i Lundby 4,6, i Centrum 5,5 och i Majorna 3, Fimp Snus Plast Papper 54 Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent års värde kan vara något högt beroende på bristfällig rapportering av ytmått. 22