KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

Transkript

1 1

2 Innehåll 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till IT Elever och IT Rankinglistor Publiceringsregler

3 1. Förord Denna rapport innehåller delar av den undersökning som KK-Stiftelsen (KKS) har givit Svenska GALLUP i uppdrag att genomföra. Undersökningen är utformad i samarbete mellan Hans Gennerud, KKS och Helena Fornek, Svenska GALLUP. Databearbetningen av resultatet har gjorts av Niclas Norenheim. För rapport svarar Eva Bernersson. För en djupare och mer omfattande analys är det värdefullt att studera de undergrupper som redovisas i tabellerna som finns bifogade till rapporten. De öppna svaren finns bifogade till rapporten och en läsning av dessa ger en mer fullständig bild. Med förhoppning om att rapporten kommer att vara belysande och fungera som ett bra beslutsunderlag i framtiden. Malmö den 3:e december 1999 Helena Fornek 3

4 2. Metodsammanställning I följande avsnitt redovisas undersökningens bakgrund, syfte, metod, urval samt hur tabellerna ska läsas. Svenska GALLUP har för fjärde året i rad genomfört en undersökning där KKS satsning på olika projekt i Sveriges skolor utvärderas. Årets undersökning riktar sig till lärare, elever, skolledare och IT-producenter års undersökning är på många sätt en upprepning av 1997 och 1998 års undersökningar. Jämförelser med tidigare resultat kommer därför att göras. Syftet med undersökningen är dels att ta reda på och utvärdera målgruppernas kännedom, attityder, kunskaper och användande av IT, dels att göra jämförelser med tidigare års undersökningsresultat. Intervjuerna genomfördes per telefon under Sammanlagt har följande antal intervjuer genomförts inom respektive grupp: Lärare intervjuer Skolledare 600 intervjuer Elever intervjuer IT-producenter 53 intervjuer Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal skolor runt om i landet. I varje län har 200 intervjuer genomförts. Totalt innebär det intervjuer. Svarsfrekvensen är 66 procent. Urvalet består av ett köpt riksrepresentativt register från PAR Adressregistret med skolledare på gymnasiet och grundskolan. Totalt har 300 intervjuer gjorts på grundskolan och 300 intervjuer på gymnasiet. Svarsfrekvensen är 66 procent. 4

5 Svenska GALLUP har valt ut ett hundratal gymnasieskolor över hela Sverige. Totalt har 50 intervjuer gjorts per län. Svarsfrekvensen är 77 procent. Urvalet består av de företag som finns registrerade på Utifrån detta har en totalundersökning genomförts. Sammanlagt intervjuades 53 ITproducenter. Svarsfrekvensen är 73 procent. Svenska GALLUP respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. Tabellrapporten består av databehandlade tabeller. Analysen har skett med korssorteringsprogrammet NIPO. Tabellerna läses radvis. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datorns procentberäkning. Om flera svar tillåtits i en fråga dvs. om respondenten fått avge mer än ett svar summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100%. De öppna svaren har sorterats under rubriker. I de fall flera intervjupersoner har givit identiska svar har dessa summerats. Övriga svar har givits av enstaka intervjupersoner, dvs. ett svar per person. Om ett svar innehåller flera motiveringar har det placerats under lämplig rubrik efter den första motiveringen. Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att man håller i minnet att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är ett felslut att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om tex. samtliga lärare besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett ja -svar på 50% en något större osäkerhet än ett ja -svar på 10% eller 90%. 5

6 3. Användning och attityd till IT I följande avsnitt redogör vi för elevers, skolledares och framförallt lärares användning, inställning och attityd till IT i skolan. Sammanfattning Användning och attityd till IT Målgrupp: Lärare, skolledare och elever. Omkring nio av tio lärare har tillgång till dator i hemmet. När det gäller Internet, och CD-rom ligger motsvarande siffra omkring tre fjärdedelar. Bland skolledare är tillgången till dator i hemmet högre än bland lärarna. Drygt nio av tio skolledare har dator hemma. Omkring 80 procent av skolledarna har även Internet, och CD-rom. Konstateras kan också att elevernas tillgång till, samtliga ovan nämnda, IT-redskap i hemmet ligger mitt emellan lärarnas och skolledarnas tillgång. Både bland lärare, skolledare och elever använder majoriteten eller en knapp majoritet datorn i hemmet mellan en och fem timmar i veckan. Beträffande tillgång till IT-redskap i skolan kan vi se att bland lärare, elever och skolledare ligger tillgången till dator i princip omkring 100 procent. Denna siffra har inte förändrats i någon nämnvärd utsträckning de senaste åren. Däremot kan vi i samtliga tre grupper se en ökning av Internet, och CD-rom de senaste åren. Både bland elever och skolledare har man haft tillgång till dator i flera år. Bland skolledarna har drygt sex av tio haft dator längre än sex år och bland eleverna har knappt sju av tio haft tillgång till dator mellan tre och sex år. Bland lärarna har en dryg tredjedel tillgång till egen dator, denna siffra har inte ändrats nämnvärt sedan När det gäller tillgången till egen E-postadress kan vi se att drygt åtta av tio har egen E-postadress medan en knapp femtedel inte har det. En knapp tredjedel av lärarna använder datorn dagligen i undervisningen och nästan tre av tio använder den någon eller några gånger i veckan. Vid en jämförelse med användandet 1998 kan vi inte se några större skillnader, däremot har andelen som använder datorn dagligen sjunkit anmärkningsvärt mycket, 18 procentenheter sedan Bland skolledar använder nästan samtliga sin dator dagligen, vilket är en liten ökning sedan Bland eleverna ligger det dagliga användandet av dator på en tredjedel, vilket är en tydlig ökning sedan 1998 då användandet låg på en knapp fjärdedel. Beträffande datorns användningsområden kan vi bland eleverna konstatera att man främst är intresserad av att surfa på Internet samt skicka och läsa E-post. 6

7 Bland lärarna anser fyra av tio att de har stor nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen, samtidigt anser knappt tre fjärdedelar att de inte har tillräckliga IT-kunskaper. Konstateras kan också att fler än åtta av tio lärare tror att IT kommer att användas mer i framtiden. De största fördelarna med att använda IT i undervisningen anses både bland lärare och elever vara att det ger naturlig datorvana följt av att det ökar motivationen i skolarbetet och underlättar inlärningen i skolan. De största hindren med att använda IT i undervisningen anses bland lärarna vara för låg kompetens hos lärarna, för få datorer och för lite pengar. Påpekas kan också att i princip samtliga, i undersökningen nämnda, hinder eller problem anses vara större än vid undersökningen Nästan åtta av tio lärare är positiva till att använda IT i undervisningen, vilket är en viss ökning sedan Knappt tre fjärdedelar av lärarna anser att IT i utbildningen stimulerar eleverna att själva söka kunskap samt är positivt för elever med behov av särskilt stöd. Vid en jämförelse med 1998 kan vi se att andelen lärare med denna åsikt var större Huruvida det finns en tydlig plan eller strategi för hur IT ska användas på skolan har lärare och skolledare olika uppfattning om. Drygt sex av tio skolledare anser att det finns en tydlig plan, medan motsvarande siffra hos lärarna ligger på knappt tre av tio. 7

8 Lärare Flera svar möjliga Dator 90% Internet 75% % CD-rom 79% Inget av dem 9% Här kan vi se att nio av tio lärare har tillgång till dator i hemmet. CD-rom har knappt åtta av tio tillgång till. Vidare kan vi konstatera att tre fjärdedelar av lärarna har svarar att de har tillgång till Internet hemma och nästan lika många har svarar att de har till gång till . Att andelen som har tillgång till inte är exakt densamma som andelen som har tillgång till Internet beror troligen på att en del lärare inte känner till att man genom Internat kan skaffa sig gratis adress tex. via Hotmail eller Yahoo. 8

9 Skolledare Flera svar möjliga Dator 95% Internet 79% % CD-rom 83% Inget av dem 4% När det gäller skolledarna så har nästan alla, drygt nio av tio, tillgång till Internet i hemmet. CD-rom svarar fler än åtta av tio att de har tillgång till. Något färre, knappt åtta av tio, uppger att de har möjlighet att använda Internet och hemma. 9

10 Elever Flera svar möjliga Dator 93% Internet 76% % CD-rom 84% Inget av dem 7% Även bland eleverna är tillgången till datorer i hemmen stor, mer än nio av tio elever har tillgång till dator hemma. När det gäller CD-rom kan vi se att mer än åtta av tio elever har möjlighet att använda det i hemmet. Slutligen kan vi också konstatera att omkring tre fjärdedelar av eleverna har tillgång till Internet och . 10

11 Lärare De som har tillgång till dator hemma Mindre än 1 timme 18% 1-2 timmar 25% timmar 28% 6-10 timmar 18% timmar 7% Mer än 20 timmar 2% I diagrammet ovan kan vi se att knappt tre av tio lärare använder datorn hemma mellan 3 och 5 timmar. Konstateras kan också att var fjärde lärare använder datorn mellan 1 och 2 timmar i veckan och knappt var femte använder den 6 till 10 timmar i veckan. Ungefär var fjortonde lärare använder datorn mellan 11 och 20 timmar och endast några få spenderar mer än 20 timmar i veckan framför datorn. 11

12 Skolledare De som har tillgång till dator hemma Mindre än 1 timme 13% 1-2 timmar 30% timmar 32% 6-10 timmar 17% timmar 6% Mer än 20 timmar 0% När vi istället tittar på skolledarnas datornyttjande ser vi att drygt en av tio använder datorn mindre än en timme i veckan. Tre av tio utnyttjar datorn mellan 1 och 2 timmar medan knappt en tredjedel använder datorn 3 till 5 timmar per vecka. Konstateras kan också att nästan en fjärdedel använder sin dator sex timmar eller mer i veckan. 12

13 Elever De som har tillgång till dator hemma Mindre än 1 timme 14% 1-2 timmar 23% timmar 26% 6-10 timmar 21% timmar 10% Mer än 20 timmar 4% I diagrammet ovan kan vi se att eleverna spenderar ungefär lika mycket tid framför datorerna som lärarna och skolledarna. Även bland eleverna är det mellan 3 och 5 timmar som är det mest förekommande svaret. Knappt en fjärdedel använder den 1 till 2 timmar och lika många utnyttjar datorn mer än 6 timmar i veckan. Slutligen kan också påpekas att omkring var sjunde elev sitter framför datorn mer än 11 timmar i veckan. 13

14 De som har tillgång till dator hemma Lärare Privatrelaterade saker 8% 1999 Skolrelaterade saker 26% Både privat- och skolrelaterade 64% Använder inte min dator i hemmet 2% De flesta lärare, nästan två tredjedelar, använder sin dator i hemmet både till privatrelaterade och skolrelaterade saker. Knappt var tionde använder den endast till privatrelaterade saker och drygt var fjärde endast till skolrelaterade uppgifter. 14

15 Lärare Flera svar möjliga * Frågan ställdes endast 1999 Dator 99% 99% 99% Internet 74% 94% 93% 84% 90% 87% CD-rom* 90% Inget av dem 1% 1% 1% Här kan vi konstatera att så gott som samtliga lärare har tillgång till dator i skolan. Internet har drygt nio av tio lärare tillgång till medan något färre, nittio procent, har tillgång till och CD-rom. Vid en jämförelse med 1997 och 1998 ser vi att datortillgången är oförändrad, den har varit lika hög hela tiden. Internettillgången ligger i princip på samma nivå medan tillgången har ökat med 16 procentenheter sedan 1997 och tre procentenheter sedan

16 Skolledare Flera svar möjliga * Frågan ställdes endast 1999 Dator 100% 99% Internet 91% 88% 91% 87% CD-rom* 88% Inget av dem 0% 1% Alla skolledare har i sitt arbete tillgång till dator. Mer än nio av tio har tillgång till Internet och och nästan lika många har möjlighet att använda CD-rom. Vid en jämförelse med 1998 ser vi att det inte har skett några större förändringar. Påpekas kan dock att tillgången till samtliga IT-redskap har ökat med några få procentenheter. 16

17 Elever Flera svar möjliga * Frågan ställdes endast 1999 Dator 100% 99% 99% Internet 69% 98% 96% 91% 91% 85% CD-rom* 84% Inget av dem 0% 0% 1% I diagrammet kan vi se att samtliga elever har möjlighet att använda dator i skolan. De flesta har också tillgång till Internet. Drygt nio av tio har tillgång till och mer än åtta av tio har möjlighet att använda CD-rom. Vid en jämförelse med resultaten från 1997 och 1998 kan vi se att det inte skiljer sig åt i någon större utsträckning. Värt att notera är dock tillgången till , vilken stigit med 22 procentenheter sedan

18 Skolledare De som har tillgång till dator i arbetet Mindre än 6 månader 6 mån - 1 år 1-2 år 3-4 år 5-6 år 0% 0% 1% 2% 4% 6% 10% 15% 21% 24% Längre 53% 63% Använder inte dator idag 0% 1% En majoritet av skolledarna, mer än sex av tio, har använt dator i sitt arbete längre än 6 år. Motsvarande siffra 1998 var drygt fem av tio har drygt var femte lärare använt sig av dator 5 till 6 år. Den siffran är i princip oförändrad sedan Var tionde skolledare har använt datorn mellan 3 och 4 år, vilket är en minskning med fem procentenheter sedan Slutligen kan också påpekas att endast några få har använt datorn kortare tid än två år. 18

19 Elever De som har tillgång till dator i skolan Mindre än 6 månader 6 mån - 1 år 1-2 år 3-4 år 5-6 år Längre Använder inte dator idag 3% 3% 6% 2% 13% 15% 15% 14% 13% 8% 2% 2% 1% 2% 1% 29% 28% 39% 37% 35% 33% I figuren ovan kan vi se att knappt fyra av tio elever som har tillgång till dator i skolan har använt sig av den mellan 3 och 4 år. Resultatet från 1998 och 1997 är ungefär detsamma. De elever som 1999 svarar att de använt datorn 5-6 år utgör en betydligt större andel än motsvarande 1998 och Nästan en av tio har använt dator längre än sex år. Åren innan hade ytterst få elever använt sig av dator i skolan längre än sex år. Påpekas kan också att endast några få, oberoende av undersökningsår, har använt datorn mindre än 6 månader. 19

20 Lärare De som har tillgång till dator i skolan Egen 22% 22% % 78% Gemensam 78% 77% Här kan konstateras att drygt var femte lärare har tillgång till egen dator. Resterande andel, drygt tre fjärdedelar, har tillgång till gemensam dator. Vid en jämförelse med resultaten från 1997 och 1998 ser vi att det i princip är oförändrat. 20

21 De som har tillgång till dator i skolan Lärare Ja Nej 19% 35% 64% 81% Tveksam, vet ej 0% 1% Bland de lärare som har tillgång till dator i skolan har mer än åtta av tio egen E-postadress. Resterande andel, knappt två av tio, har ingen egen E-postadress. Vid en jämförelse med 1998 års resultat kan vi se att andelen med egen E-postadress har ökat med 17 procentenheter. 21

22 Lärare De som har tillgång till dator i skolan Dagligen 32% 30% 50% Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka 5% 5% 4% 29% 31% 34% Någon eller några gånger i månaden 10% 11% 6% Mer sällan 4% 10% 10% Aldrig 2% 13% 11% Av de lärare som har tillgång till dator i skolan anger drygt var tredje att de dagligen använder den i undervisningen. En lite mindre andel uppger att de använder den någon eller några gånger i veckan. En av tio använder datorn någon eller några gånger i månaden och lika många använder den ännu mer sällan. Drygt en av tio använder aldrig datorn i undervisningen. Intressant att notera är att sedan 1997 har den dagliga användningen av dator i undervisningen minskat med nästan 20 procentenheter, samtidigt som andelen som aldrig använder dator i undervisningen ökat med elva. Med tanke på hur utvecklingen inom IT området går framåt, skulle det naturliga vara att utvecklingen gått på andra hållet. 22

23 De som har tillgång till dator i arbetet Skolledare Dagligen 91% 95% Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Mer sällan Aldrig 4% 7% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 0% Här ser vi att de allra flesta skolledare, mer än nio av tio, dagligen använder datorn i sitt arbete, vilket är en liten ökning från året innan. Vad resultatet också visar, liksom 1998, är att inte någon använder datorn mindre än någon eller några gånger i veckan. 23

24 Elever De som har tillgång till dator i skolan Dagligen 24% 22% 33% Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka 3% 6% 5% 49% 52% 50% Någon eller några gånger i månaden 8% 11% 13% Mer sällan 4% 5% 7% Aldrig 3% 2% 2% Här kan vi se att var tredje elev använder dator i skolan dagligen. Ungefär varannan elev använder den någon eller några gånger i veckan och ungefär var sjunde elev använder datorn varannan vecka eller mindre. När vi jämför med resultaten från 1998 och 1997 kan vi se att andelen som använder datorn dagligen har ökat. En intressant skillnad att påpeka är att lärarnas dagliga användande har minskat medan elevernas dagliga användande har ökat. 24

25 Elever Andel som svarar ganska eller mycket intresserad Surfa på Internet 76% Skicka och läsa E-post 68% 1999 Chatta 38% Spela spel 43% Programmera 18% Använda program som Word, Excel, PowerPoint m.m. 47% Det som intresserar flest elever, drygt tre fjärdedelar, är att surfa på Internet. Därefter kommer skicka och läsa E-post, vilket nästan sju av tio är intresserade av. Spela spel och chatta tycker omkring fyra av tio är kul medan knappt hälften är intresserade av att använda program som Word, Excel och PowerPoint. Minst intresse visar eleverna för att programmera. 25

26 De som har tillgång till dator i skolan Lärare Liten Varken stor eller liten 32% 31% 29% 26% 26% 25% Stor 40% 41% 42% Tveksam, vet ej 3% 2% 4% 1999 anser fyra av tio lärare att nyttan av datorn som pedagogisk verktyg är stor. Knappt en tredjedel anser nyttan vara liten och en dryg fjärdedel tycker varken den är stor eller liten. Enligt diagrammet ovan kan vi se att lärarna inte har ändrat inställning till nyttan av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i någon större utsträckning, de senaste åren. 26

27 Lärare Ja, tillräckliga 18% 23% 27% % Nej, inte tillräckliga 76% 81% 2% Tveksam, vet ej 1% 1% Konstateras kan här att nästan tre fjärdedelar av lärarna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper om IT. På motsvarande sätt är det en dryg fjärdedel som anser sig ha det. Vid en jämförelse över tiden ser vi att uppfattningen huruvida kunskaperna om IT är tillräckliga eller ej, inte har förändrats i någon nämnvärd utsträckning. 27

28 Lärare Mer 82% Mindre 4% 1999 Oförändrat 12% Tveksam, vet ej 2% En klar majoritet av lärarna, mer än åtta av tio, tror att IT kommer användas mer i framtiden. Drygt en av tio tror att användningen kommer vara oförändrad och endast några få tror att IT kommer att användas mindre eller är tveksamma. 28

29 Lärare Elever Spontan erinran + hjälpt erinran Ger naturlig datorvana 84% 92% Underlättar inlärningen i skolan Ökar motivationen för skolarbetet 62% 70% 71% 75% Lärare Elever Ökar samarbetet mellan eleverna Stimulerar kritiskt tänkande 27% 34% 36% 50% Annat 51% 73% Tveksam, vet ej 19% 27% Vid spontan och hjälpt erinran tror lärarna att de största fördelarna med att använda IT i undervisningen främst är att det ger naturlig datorvana, ökad motivation för skolarbetet samt underlättad inlärning i skolan. Omkring var tredje lärare anser även att IT i undervisningen stimulerar kritiskt tänkande och drygt var fjärde tror det ökar samarbetet mellan eleverna. Lite mindre än var femte är tveksam eller vet inte. Eleverna ser ännu större möjligheter än lärarna. Eleverna tror liksom lärarna att det främst ger naturlig datorvana. Sju av tio eller fler tror att det ökar motivationen för skolarbetet och underlättar inlärningen i skolan. Konstateras kan också att hälften av eleverna tror att det stimulerar kritiskt tänkande och en dryg tredjedel anser att det ökar samarbetet mellan eleverna. 29

30 Flera svar möjliga Lärare * Frågan ställdes endast 1998 och 1999 / Viss skillnad i frågeformulering För låg kompetens hos lärarna Ointresserade elever Dålig utrustning För få datorer* Utvecklingen går för fort För lite tid för IT i undervisningen För lite pengar Har ingen nytta i mitt/mina ämnen* 10% 5% 5% 12% 13% 31% 35% 42% 56% 43% 41% 38% 47% 51% 51% 58% 55% 70% 67% 65% 65% 71% 65% Eleverna missbrukar Internet* 45% 43% Felaktiga eller osanna uppgifter på Internet* 25% 33% För långsamma datorer* 31% 44% Det finns inga problem eller hinder* 1% 2% En stor del av lärarna, omkring sju av tio, hävdar att de största hindren för att använda IT i undervisningen beror på för låg kompetens hos lärarna, för få datorer och för lite pengar. Andra orsaker, vilket omkring fyra av tio lärare uppger, är för lite tid för IT i undervisningen, elever som missbrukar Internet, långsamma datorer, för snabb utveckling samt dålig utrustning. Minst hinder anses ointresserade elever samt ingen nytta i mina ämnen vara. Generellt kan sägas att större delen av de ovan nämnda hindren anses vara större i år än de har ansetts vara tidigare år. Tydligast är detta när det gäller ointresserade elever och felaktiga eller osanna uppgifter på Internet. 30

31 Lärare Negativ 7% 6% 5% % Varken positiv eller negativ 12% 17% 78% Positiv 75% 80% 1% Tveksam, vet ej 1% 2% Bland lärarna är en klar majoritet, nästan åtta av tio, positiva i sin allmänna inställning till IT. Omkring var sjunde är varken positiv eller negativ och cirka var fjortonde är negativ. Vid en jämförelse med 1998 och 1997 ser vi att andelen positiva har ökat något sedan 1998 men totalt sett sjunkit ett par procentenheter sedan

32 Lärare Flera svar möjliga Andel som anser att det stämmer bra * Viss skillnad i frågeformulering mellan åren ökar elevernas möjlighet att lösa problem 43% 69% stimulerar eleverna att själva söka kunskap 73% 87% leder till ökat samarbete mellan eleverna* 18% 39% ökar motivationen hos eleverna 61% 83% utvecklar elevernas kritiska tänkande 22% 38% är positivt för elever med behov av särskilt stöd 72% 80% Här kan vi se att det som flest lärare, drygt sju av tio, instämmer i är att IT i utbildningen stimulerar eleverna att själva söka kunskap samt är positivt för elever med behov av särskilt stöd. Sex av tio tror att det ökar motivationen hos eleverna. Vidare kan vi konstatera att drygt fyra av tio tror att det ökar elevernas möjlighet att lösa problem och omkring var femte tror att det leder till ökat samarbete mellan eleverna samt utvecklar deras kritiska tänkande. Något som är tydligt vid en jämförelse mellan åren är att lärarna inte är lika övertygade i sin inställning som de var Tydligast är detta i påståendena att det leder till ökat samarbete mellan eleverna samt utvecklar elevernas kritiska tänkande. 32

33 Lärare Skolledare * Frågan ställdes endast till lärare Otydlig plan 13% 37% Lärare Skolledare Varken otydlig eller tydlig 22% 24% Tydlig plan 28% 62% Finns ingen plan* 10% Tveksam, vet ej 1% 4% I ovanstående figur är det intressant att notera att en betydligt större andel skolledare än lärare hävdar att det finns en tydlig plan för hur IT ska användas på skolan. Drygt var tionde skolledare tycker att planen är otydlig, vilket nästan fyra av tio lärare menar. Ungefär lika många skolledare som lärare tycker varken att planen är tydlig eller otydlig. 33

34 4. Elever och IT I detta avsnitt tittar vi på lärares, skolledares, elevers och IT-producenters uppfattning om IT-undervisningens påverkan på elevernas möjligheter på arbetsmarknaden. Sammanfattning Elever och IT Målgrupp: Lärare, skolledare, elever och IT-producenter. Liksom 1997 och 1998 anser nio av tio lärare i årets undersökning att det är viktigt att eleverna kan IT för sitt framtida arbetsliv. Skolledarna är den grupp som tror att IT-undervisningen påverkar elevernas möjligheter på arbetsmarknaden i högst utsträckning. Påpekas ska också att både lärare, elever och IT-producenter har en andel omkring nio av tio som anser detta. Denna inställning har inte förändrats i någon större utsträckning sedan Nästan hälften av skolledarna och drygt fyra av tio elever tror att den ökade Internetanvändningen utvecklar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Motsvarande siffra bland lärarna ligger på en knapp tredjedel. 34

35 Lärare Oviktigt Varken viktigt eller oviktigt 2% 4% 3% 7% 5% 4% % Viktigt 90% 92% 1% Tveksam, vet ej 1% 1% Att det är viktigt att eleverna kan IT för sitt framtida arbetsliv tror nio av tio lärare. Nästan ingen tror att det är oviktigt och ungefär var fjortonde tror varken att det är viktigt eller oviktigt. Vid en jämförelse över tiden ser vi att inställningen inte förändrats i någon nämnvärd utsträckning. 35

36 Andel positiva Lärare Skolledare Elever IT-producenter * Viss skillnad i frågeformulering mellan åren 90% % 95% 88% 91% Lärare Skolledare* Elever IT-producenter % 95% 82% Tron på att IT-undervisningen i skolan påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden är stor. Skolledare är mest positiva, mer än nio av tio, följt av lärarna, nio av tio. Knappt nio av tio IT-producenter och elever tror att IT-undervisning i skolan påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden. I stort överensstämmer 1998 års resultat med detta årets. En liten ökning kan dock skönjas av positiva IT-producenter, liksom en viss minskning av positiva elever. 36

37 Lärare Skolledare Elever Andel som anser att det utvecklar möjligheterna att tänka kritiskt och värdera information Lärare 32% 1999 Skolledare 48% Elever 46% I diagrammet ser vi att nästan hälften av skolledarna tror att den ökade Internetanvändningen ökar elevernas möjligheter att tänka kritiskt och värdera information. Nästan lika stor andel elever är av samma uppfattning medan lärarna är den mest kritiska gruppen, där endast en knapp tredjedel håller med om detta. 37

38 5. Rankinglistor I följande avsnitt redovisas rankinglistor för länen. Områden vi har fokuserat på är kännedom om KKS satsning på IT i skolan, inställning till satsningen, användning av dator, Internet och , CD-rom, kunskap om IT samt inställning till distansundervisning. I de fall frågan ställdes 1997 och 1998 redovisas även detta resultat. 1 Gotland Jönköping Västmanland Skåne Jämtland Västerbotten Västernorrland Blekinge Örebro Södermanland Västra Götaland Norrbotten Kopparberg Gävleborg Östergötland Halland Värmland Uppsala Kronoberg Kalmar Stockholm

39 1 Jönköping Gotland Gävleborg Jämtland Örebro Kopparberg Västmanland Skåne Norrbotten Kalmar Blekinge Västra Götaland Västernorrland Östergötland Västerbotten Södermanland Kronoberg Halland Uppsala Stockholm Värmland

40 1 Blekinge Skåne Gotland Jönköping Västerbotten Uppsala Västmanland Halland Södermanland Kopparberg Jämtland Västra Götaland Örebro Värmland Kalmar Västernorrland Norrbotten Gävleborg Östergötland Stockholm Kronoberg

41 1 Gävleborg Halland Västmanland Uppsala Gotland Norrbotten Kalmar Västra Götaland Västerbotten Jönköping Värmland Södermanland Kronoberg Jämtland Skåne Blekinge Stockholm Kopparberg Västernorrland Örebro Östergötland

42 1 Gävleborg Jämtland Gotland Halland Uppsala Västmanland Västra Götaland Stockholm Norrbotten Kalmar Jönköping Skåne Västerbotten Örebro Kronoberg Värmland Södermanland Östergötland Blekinge Kopparberg Västernorrland

43 1 Gotland Halland Östergötland Uppsala Gävleborg Västernorrland Jönköping Kopparberg Kalmar Blekinge Jämtland Södermanland Västmanland Stockholm Västra Götaland Västerbotten Örebro Skåne Kronoberg Värmland Norrbotten

44 1 Östergötland Jönköping Kronoberg Jämtland Uppsala Halland Västernorrland Västmanland Gotland Blekinge Skåne Västra Götaland Värmland Örebro Gävleborg Västerbotten Stockholm Södermanland Kalmar Kopparberg Norrbotten

45 1 Jämtland Jönköping Kronoberg Södermanland Västra Götaland Västernorrland Värmland Blekinge Gävleborg Östergötland Västerbotten Stockholm Halland Kalmar Örebro Gotland Uppsala Skåne Kopparberg Västmanland Norrbotten

46 1 Jämtland Västerbotten Gävleborg Blekinge Värmland Jönköping Västra Götaland Gotland Kalmar Södermanland Kronoberg Östergötland Kopparberg Skåne Stockholm Västernorrland Uppsala Örebro Västmanland Halland Norrbotten

47 1 Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gävleborg Gotland Stockholm Västra Götaland

48 1 Kalmar Örebro Gotland Skåne Kopparberg Västra Götaland Uppsala Värmland Gävleborg Jämtland Västmanland Västernorrland Västerbotten Stockholm Jönköping Halland Södermanland Östergötland Blekinge Norrbotten Kronoberg

49 1 Kalmar Gotland Örebro Skåne Kopparberg Västra Götaland Uppsala Gävleborg Västmanland Jämtland Västerbotten Västernorrland Östergötland Värmland Stockholm Jönköping Halland Blekinge Södermanland Norrbotten Kronoberg

50 1 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Halland Örebro Kopparberg Jämtland Västerbotten Norrbotten Västra Götaland Uppsala Blekinge Västmanland Västernorrland Skåne Stockholm Södermanland Värmland Gävleborg Östergötland

51 1 Västmanland Jönköping Kronoberg Kalmar Jämtland Blekinge Örebro Västernorrland Norrbotten Skåne Västra Götaland Östergötland Stockholm Halland Gotland Uppsala Kopparberg Gävleborg Värmland Södermanland Västerbotten

52 1 Kalmar Västernorrland Kronoberg Jönköping Norrbotten Jämtland Västmanland Gävleborg Kopparberg Södermanland Västra Götaland Blekinge Västerbotten Skåne Uppsala Örebro Gotland Värmland Stockholm Östergötland Halland

53 1 Uppsala Stockholm Jämtland Gotland Blekinge Östergötland Södermanland Halland Kalmar Västra Götaland Skåne Kronoberg Västmanland Jönköping Värmland Västernorrland Örebro Västerbotten Norrbotten Gävleborg Kopparberg

54 1 Jämtland 65 2 Norrbotten 57 3 Halland 56 4Kalmar 55 4 Uppsala 55 4 Jönköping 55 5 Gotland 54 5 Stockholm 54 6 Gävleborg 53 7 Södermanland 52 7 Värmland 52 8 Västerbotten 50 8 Kopparberg 50 9 Västernorrland Blekinge Skåne Västra Götaland Östergötland Kronoberg Örebro Västmanland 39 54

55 1 Västerbotten 82 2 Gävleborg 80 3 Örebro 77 4 Kopparberg 76 5 Gotland 71 6 Södermanland 67 6 Blekinge 67 7 Norrbotten 66 8 Uppsala 65 9Kalmar 64 9 Västernorrland Halland Skåne Västmanland Stockholm Jämtland Kronoberg Västra Götaland Värmland Östergötland Jönköping 43 55

56 1 Norrbotten 84 2 Västmanland 78 3Kalmar 76 4 Västerbotten 72 4 Gävleborg 72 4 Halland 72 5 Kopparberg 71 6 Blekinge 70 6 Västernorrland 70 7 Västra Götaland 69 8 Örebro 66 8 Jämtland 66 8 Jönköping 66 9 Södermanland Uppsala Värmland Gotland Skåne Stockholm Kronoberg Östergötland 56 56

57 6. Publiceringsregler Rapporten, som innehåller resultat från en undersökning utförd av Svenska GALLUP på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller Svenska GALLUP om ej annat överenskommes. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, databärare och annat material till samtliga undersökningar Svenska GALLUPs egendom. Svenska GALLUP skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I Svenska GALLUPs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig Svenska GALLUP rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att uppmuntra en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: * den intervjuform som använts i undersökningen, t ex besök i hemmet, telefon eller post * undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder * antal intervjupersoner * tiden för fältarbetet * urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg När en klient publicerar resultat från en Svenska GALLUPundersökning, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av Svenska GALLUPs ledning. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. 57