IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN"

Transkript

1 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2 IT i skolan Attityder, tillgång och användning

3 IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation av resultatet... 6 Undersökningens genomförande... 6 Urval... 6 Lärare... 6 Skolledare... 6 Elever... 7 Datainsamling... 7 Projektgrupp... 7 Fakta om respondenterna... 7 Lärare... 7 Skolledare... 8 Elever... 8 Tillgång till IT 9 Tillgång till IT i hemmet Tillgång till IT i skolan Användning av IT 20 Användning av IT i hemmet Användning av IT med koppling till skolan/arbetet Vad används IT till? IT och internet i undervisningen 46 Användning av internet i undervisningen Inställning till IT och internet i undervisningen Fördelar och hinder med IT i undervisningen Internet och källkritik Elevernas skriftliga förmåga Flexibelt lärande Internationella kontakter Elever i behov av särskilt stöd... 70

4 Lärarnas kunskaper om IT 73 Lärarnas syn på skolansit-planering 82 Effekter av ITiS 85 Skolledare och IT-planering 91 Geografiska skillnader 107 Kännedom om webbplatsen Kollegiet 116 Bilaga 1. IT i skolan 2004: H-regioner 120

5 4 Förord KK-stiftelsens satsning på skolutveckling och IT inleddes I nästan 100 kommuner berördes cirka lärare av skolutvecklingsprojekt under slutet av 90-talet. År 2005 tas ett nytt steg i vår strävan att stödja och stimulera användningen av IT i skola och utbildning genom en långsiktig satsning på IT i lärarutbildningen. Målet med satsningen är att höja lärarstudenternas digitala kompetens, så att de i sin kommande yrkesgärning kan använda IT för att stärka elevernas lärande. Sedan 1997 har KK-stiftelsen kontinuerligt undersökt elevers, lärares och skolledares attityder till och användning av IT i skolan. Denna rapport, som är den sjunde i ordningen, innehåller resultatet av 2004 års undersökning. Resultaten från tidigare års studier befästs i 2004 års studie. IT-användningen i svensk skola fortsätter att utvecklas, men de pedagogiska utmaningarna är fortfarande stora. Nytt i årets studie är att vi kan se att de lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) oftare använder datorer och internet i undervisningen. Dessa lärare är mer positiva till att använda IT i undervisningen och uppger att de har större nytta av datorn som pedagogiskt verktyg. Detta stärker oss i övertygelsen att det är värt att fortsätta stödja användningen av IT i skola och utbildning års undersökning om IT i skolan har på KK-stiftelsens uppdrag utförts av CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). KK-stiftelsens projektgrupp har bestått av Eva Fohlstedt, Peter Fowelin och Stig Roland Rask. IT i skolan 2004 kan laddas ner som pdf-fil från KK-stiftelsens webbplats eller från som är stiftelsens webbplats för skolan. IT i skolan 2003 gavs ut i bokform och kan beställas kostnadsfritt på dessa båda webbplatser. Stockholm i mars 2005 Madeleine Cæsar VD KK-stiftelsen Christina Ehneström Programchef för IT i skola och utbildning

6 5 1 Bakgrund KK-stiftelsens satsning på skolutveckling och IT påbörjades En skola i samhällets frontlinje skulle bidra till framtidstro och långsiktig utveckling, och IT ansågs ha en nyckelroll. I nästan 100 kommuner berördes cirka lärare av skolutvecklingsprojekten. Denna satsning är i dag avslutad, men behovet att fortsätta stimulera skolornas IT-användning är fortfarande stort. Sedan 1997 har KK-stiftelsen kontinuerligt undersökt elevers, lärares och skolledares attityder till och användning av IT i skolan. Då var IT fortfarande ett relativt nytt fenomen i skolans värld. Internet hade ännu inte slagit igenom och många lärare var ovana vid datorer. Våra undersökningar har visat att inställningen till IT i skolan har blivit alltmer positiv och att användningen av datorer ökar för varje år. IT-användandet i svenska grund- och gymnasieskolor börjar mogna, men de pedagogiska utmaningarna med IT är fortfarande stora, varför det är nödvändigt att fortsätta stödja och stimulera god användning av IT i skolan. Undersökningen har genomförts av CMA Centrum för Marknadsanalys AB på uppdrag av KK-stiftelsen. Undersökningens resultat Resultaten från tidigare års undersökningar ( ) befästs i 2004 års studie. Tillgången till IT-redskap i skolorna och i hemmen hos elever, lärare och skolledare är hög. Inställningen till att använda IT i undervisningen är mycket positiv i alla tre grupperna. Användningen av IT är hög i svensk skola. Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) , och de som inte gjorde det. Undersökningen visar bland annat att de lärare som deltog i ITiS: är mer positiva till att använda IT i undervisningen än lärare som inte deltagit i ITiS (se figur 7.3) oftare använder datorn i undervisningen, utanför lektionstid i skolan samt i hemmet kopplat till sitt skolarbete (se figur 7.7, figur 7.8 och figur 7.9) oftare använder internet i undervisningen (se figur 7.10) tycker att de har större nytta av datorn som pedagogiskt verktyg (se figur 7.2). I 2004 års undersökning kan vi också för första gången analysera elevernas svar utifrån familjens utbildningsbakgrund. Nytt är även att vi kan dela upp grundskollärarna i dem som undervisar i tidigare respektive senare skolår (årskurser) samt att vi har en förbättrad analys kring geografiska skillnader mellan skolledare (se kapitel 9). I 2003 år undersökning kunde vi konstatera att en stor del av de lärare som examinerats från lärarutbildningen de senaste fem åren är missnöjda med IT-kunskaperna från utbildningen. Resultatet bekräftas i 2004 års undersökning: Två av tre lärare som avslutat sina studier 1999 eller senare är missnöjda med de kunskaper de fick om hur man kan utnyttja IT i undervisningen (se figur 5.12). För första gången har vi 2004 också frågat hur nöjda dessa lärare generellt är med sin lärarutbildning: drygt 60 procent anger att de är nöjda (se figur 5.11). Denna siffra står således i skarp kontrast till den höga andelen lärare som är missnöjda med de IT-pedagogiska inslagen under sin lärarutbildning.

7 1 IT I SKOLAN 2004: BAKGRUND 6 Presentation av resultatet I rapporten finns ett urval figurer som presenterar resultatet av undersökningen. Varje figur har en text som lyfter fram det mest väsentliga från figuren. Av utrymmesskäl är antalet figurer begränsat och i vissa fall nämns därför siffror i texten som inte direkt kan utläsas av figuren. I vissa tabeller och figurer blir summan inte 100 procent på grund av avrundningar. Samtidigt kan det finnas tabeller och figurer där summan är över 100 procent, då det varit möjligt att ange flera svarsalternativ. I rapporten redovisas grundskollärare i vissa fall uppdelat på lärare som undervisar elever upp till skolår 6 respektive skolår 7 till 9. Undersökningens genomförande Målgruppen för studien är lärare, elever och skolledare i Sveriges grund- och gymnasieskolor. Undersökningen har genomförts genom telefonintervjuer under augusti till september Materialet är jämförbart med tidigare års undersökningar, som år 2003 genomfördes av Centrum för Marknadsanalys (CMA) och tidigare år av TNS Gallup Sverige. Urval CMA har ansvarat för urvalet, vilket antingen har varit stratifierat eller obundet slumpmässigt. Målsättningen har varit att studien ska omfatta intervjuer med 600 skolledare, lärare samt elever. Det slutliga urvalet innehöll intervjuer med 600 skolledare, lärare och elever. Urvalet för lärare och elever har tagits fram genom insamling av lärar- och elevlistor från grund- och gymnasieskolor med jämn spridning över landet, det vill säga stratifierat urval. Urvalet av grundoch gymnasieskolor har gjorts av SCB (Statistiska centralbyrån). För skolledare har ett obundet slumpmässigt urval tagits fram via PAR (PAR Adressregistret AB). Lärare För målgruppen lärare har CMA, via SCB, slumpmässigt valt ut ett hundratal grund- och gymnasieskolor, fördelade över landet med 4 5 skolor per län och jämnt fördelat mellan grund- och gymnasieskola. Från dessa skolor har adresslistor beställts över lärare, och ur dessa har sedan ett slumpmässigt urval gjorts. Målsättningen har varit att genomföra 57 intervjuer per län med totalt 600 grundskollärare och 600 gymnasielärare. Det slutgiltiga urvalet blev 605 grundskollärare och 603 gymnasielärare med en spridning av 51 till 61 intervjuer per län. Den totala svarsfrekvensen för lärare uppgår till 70 procent. Skolledare För målgruppen skolledare var målsättningen att genomföra 300 intervjuer med skolledare på gymnasieskolan och 300 på grundskolan. År 2004 görs en mer grundlig geografisk jämförelse än i 2003 års undersökning. Jämförelsen görs mellan så kallade H-regioner (se kapitel 9), vilket förutsätter minst 70 intervjuer per H-region. Detta kunde uppnås med 122 extra intervjuer med skolledare utöver huvudstudiens 600 intervjuer. Med anledning av att det är en mycket ojämn fördelning mellan antalet skolor i de olika länen har, som tidigare år, ett obundet slumpmässigt urval gjorts för skolledare.

8 1 IT I SKOLAN 2004: BAKGRUND 7 Det slutgiltiga urvalet bestod av 300 intervjuer med skolledare på grundskolan och 300 på gymnasieskolan samt 122 extraintervjuer uppdelade på H-regioner. Den totala svarsfrekvensen för skolledare uppgick till 75 procent. Elever För målgruppen elever har CMA, via SCB, slumpmässigt valt ut ett hundratal gymnasieskolor, fördelade över landet med 4 5 skolor per län. Från dessa skolor har adresslistor över elever i årskurs 2 eller 3 hösten 2004 beställts, och utifrån dessa listor har sedan ett slumpmässigt urval dragits. Målsättningen har varit att genomföra intervjuer fördelade på 57 intervjuer per län. Det faktiska urvalet blev intervjuer med gymnasieelever och spridningen blev mellan 56 och 61 intervjuer per län. Den totala svarsfrekvensen uppgick till 66 procent. Datainsamling Datainsamling har genomförts under perioden 2 augusti till 15 september år 2004 via CATI (Computer Aided Telephone Interviews) i CMA:s egna lokaler. CATI är ett datorbaserat intervjusystem där frågeformuläret läggs in i en databas. CATIsystemet ger full kontroll över intervjuflödet (styrningar, kvoter etc.) och en effektiv urvalshantering. Intervjuproduktionen har letts av en intervjuledare. Utifrån insamlad data har en databas skapats i dataprogrammet SPSS där sedan all analys skett. Projektgrupp Undersökningen är utformad i samarbete mellan KK-stiftelsen och CMA. KK-stiftelsens projektgrupp har bestått av Eva Fohlstedt, Peter Fowelin och Stig Roland Rask. Martin Hehrne, Lovisa Norén och Henrik Svensson har utgjort CMA:s projektgrupp. Fakta om respondenterna Lärare Totalt har lärare intervjuats inom ramen för denna studie. Hälften av dem är lärare i gymnasieskolan (603) och hälften i grundskolan (605). Bland grundskollärarna undervisar hälften upp till skolår 6 och hälften i år 7 9. Könsfördelningen är 57 procent kvinnor och 43 procent män. Det är fler kvinnor som är grundskollärare än män: i grundskolan är två tredjedelar kvinnor och en tredjedel män. Drygt hälften av gymnasielärarna är män. Lärarna undervisar antingen inom ett eller flera ämnesområden. Drygt fyra av tio lärare undervisar i humanistiska ämnen och nästan lika många i naturvetenskapliga ämnen. Knappt en tredjedel undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen och en femtedel inom estetiska ämnen. Drygt en fjärdedel av lärarna undervisar uteslutande i praktiska ämnen, drygt hälften i teoretiska ämnen och resterande undervisar i både teoretiska och praktiska ämnen. Lärarnas medelålder är 46 år. Knappt nio av tio intervjuade lärare har examen från lärarutbildningen. Knappt en femtedel av lärarna har arbetat fem år eller mindre som lärare. En dryg tredjedel har arbetat mellan fem och 20 år som lärare, ungefär lika många har arbetat mer än 20 år. Geografiskt är lärarna jämnt fördelade över landet.

9 1 IT I SKOLAN 2004: BAKGRUND 8 Skolledare Totalt har 600 skolledare intervjuats inom ramen för studien samt därutöver 122 extraintervjuer som endast använts för geografisk analys. Av huvudstudiens 600 skolledare är hälften skolledare för gymnasieskolor och hälften för grundskolor. Av skolledarna är 54 procent män och 46 procent kvinnor. Fler män är skolledare i gymnasieskolor, närmare bestämt två tredjedelar. I grundskolan är det fler kvinnliga skolledare (60 procent) än i gymnasiet. Drygt hälften av skolledarna har arbetat som skolledare i mellan fem och 15 år. Knappt en fjärdedel har varit skolledare i fem år eller kortare. Lika många har arbetat som skolledare i mer än 15 år. Knappt nio av tio är skolledare i en kommunal skola. Elever Inom ramen för denna studie har elever i gymnasieskolan intervjuats. Hälften är pojkar och hälften flickor. Medelåldern är 18 år och de flesta är 17 eller 18 år. Eleverna är fördelade på många olika gymnasieprogram, och den största gruppen (21 procent) går på det samhällsvetenskapliga programmet (SP). Något färre (19 procent) går på det naturvetenskapliga programmet (NV). Mer än tre fjärdedelar av eleverna säger att de kommer att läsa vidare efter gymnasiet. Av eleverna har minst 62 procent en förälder eller ett syskon som har läst på högskola eller universitet. Geografiskt är eleverna jämnt fördelade mellan landets län.

10 9 2 Tillgång till IT Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga har tillgång till dator i hemmet och samtidigt är tillgången till internet mycket hög i alla grupper. Inkluderar vi även tillgången på IT-verktyg i skolan, visar det sig att det i princip inte är någon som saknar tillgång till dator eller internet. Elever som har förälder eller syskon med akademisk utbildning har något högre tillgång till dator, internet och e-post hemma än övriga elever. Tillgången till IT-verktyg både i hemmet och i skolan har de senaste åren varit konstant hög för lärare och skolledare. Vi kan även konstatera att internettillgången för elever har ökat kraftigt de senaste åren och snart är i nivå med internettillgången för lärare och skolledare. En större del av eleverna har en snabb internetuppkoppling i hemmet, medan en majoritet av lärarna och skolledarna fortfarande har telefonmodem. Tydligt är dock att yngre lärare i högre utsträckning har en snabbare uppkoppling jämfört med äldre. Allt fler lärare har även tillgång till egen dator i skolan, men det är fortfarande en majoritet (59 procent) som delar dator, det vill säga endast har tillgång till en gemensam dator. Vi kan även 2004 konstatera stora skillnader mellan grundskollärare och gymnasielärare vad gäller tillgången till egen dator i skolan en majoritet av gymnasielärarna har egen dator medan bara en av fyra grundskollärare har det. Yngre lärare och kvinnliga lärare har lägre tillgång till egen dator än äldre respektive manliga lärare. Bland elever har knappt en av tio elever tillgång till en egen dator i skolan. Grundskollärare upp till skolår 6 respektive i skolår 7 9 har i princip lika stor tillgång till IT i hemmet och i skolan. Lärare i år 7 9 har i högre utsträckning en snabb internetuppkoppling hemma. De två lärarkategorierna har i lika stor utsträckning tillgång till egen dator i skolan. Mer än fyra av fem elever har även tillgång till en egen e-postadress i skolan. Motsvarande siffra för lärarna och skolledarna är 99 procent. Jämfört med 2003 års undersökning har inga stora förändringar skett när det gäller tillgången till IT. Några förändringar har dock skett: Yngre lärare och grundskollärare har ökat sin tillgång till IT i hemmet något. Andelen lärare med långsam internetanslutning (modem) har minskat markant, särskilt bland yngre lärare. Andelen gymnasielärare som har egen dator i skolan fortsätter att öka, medan allt färre lärare på grundskolan har egen dator i skolan. Det är inte lika stor skillnad mellan kvinnliga och manliga lärares tillgång till egen dator, även om manliga lärare fortfarande i högre grad har egen dator i skolan.

11 2 IT I SKOLAN 2004: TILLGÅNG TILL IT 10 Tillgång till IT i hemmet figur 2.1 Tillgång till IT i hemmet Samtliga. Procent. Lärare Skolledare Elever Dator Internet E-post Cd-rom/dvd-spelare i datorn Inget av ovanstående Nästan samtliga lärare, skolledare och elever (97 procent) har tillgång till dator i hemmet. Nästan lika många har också tillgång till internet, e-post och cd-rom/dvd-spelare i datorn. Endast 3 procent har inte tillgång till något av IT-redskapen i hemmet. Elever har en något lägre tillgång till internet i hemmet (92 procent) än skolledare (95 procent) och lärare (94 procent). Kvinnliga och manliga elever har lika hög tillgång till IT-redskap i hemmet. Det enda undantaget är cd-rom/dvd-spelare i datorn, som 96 procent av pojkarna svarar att de har tillgång till, jämfört med 91 procent av flickorna. figur 2.2 Samtliga. Procent. Tillgången till dator i hemmet har legat på en hög nivå (95 procent eller mer) sedan Tillgången till internet i hemmet var lägre år 1999 och 2001, men är sedan 2002 cirka procent för både lärare, skolledare och elever.

12 2 IT I SKOLAN 2004: TILLGÅNG TILL IT 11 figur 2.3 Tillgång till IT i hemmet uppdelat på skolform Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Upp till skolår 6 Skolår 7 9 Totalt Dator Internet E-post Cd-rom/dvd-spelare i datorn Inget av ovanstående Det finns inte någon tydlig skillnad mellan lärare som undervisar upp till skolår 6, i skolår 7 9 eller gymnasielärare vad gäller tillgången till olika ITverktyg i hemmet. Jämfört med 2003 års undersökning har grundskollärare ökat tillgången till internet och e-post med några procentenheter, medan gymnasielärarnas tillgång i stort sett är oförändrad. figur 2.4 Tillgång till IT i hemmet uppdelat på ålder Lärare. Procent. Under 30 år år 50 år och över Dator Internet E-post Cd-rom/dvd-spelare i datorn Inget av ovanstående Bland yngre lärare (under 30 år) har 95 procent tillgång till dator i hemmet, vilket är en ökning från 90 procent i 2003 års undersökning. De yngre lärarna har dock fortfarande något lägre tillgång till IT i hemmet än äldre lärare.

13 2 IT I SKOLAN 2004: TILLGÅNG TILL IT 12 figur 2.5 Elever. Procent. Elever som har förälder eller syskon med akademisk utbildning har i högre utsträckning tillgång till internet och e-post i hemmet i jämförelse med elever där varken någon förälder eller något syskon har akademisk bakgrund. Störst är skillnaden för tillgången till e-post.

14 2 IT I SKOLAN 2004: TILLGÅNG TILL IT 13 figur 2.6 Samtliga som har tillgång till internet i hemmet. Procent. Bland lärare och skolledare är det fortfarande vanligast att uppkoppling till internet sker via modem. Drygt hälften av lärarna (55 procent) och skolledarna (52 procent) kopplar upp sig via modem, medan det är omkring en femtedel som har ISDN/ADSL (19 procent av lärarna och 22 procent av skolledarna) eller som har fast uppkoppling eller bredband (23 procent av både lärare och skolledare). Bland eleverna är det nu lika vanligt att ha uppkoppling via ISDN/ADSL (35 procent) som via modem (34 procent). Eleverna har också fast uppkoppling eller bredband (28 procent) i högre utsträckning än lärare och skolledare.

15 2 IT I SKOLAN 2004: TILLGÅNG TILL IT 14 Det finns en skillnad mellan vilken typ av internetanslutning eleverna har hemma, beroende på kön. Flickor har i högre utsträckning än pojkar modem, medan pojkar i högre utsträckning har ISDN/ADSL. Jämfört med 2003 har andelen med internetanslutning via fast uppkoppling/ bredband ökat, medan andelen som har modem har minskat markant bland såväl lärare, skolledare som elever. figur 2.7 Typ av internetanslutning i hemmet uppdelat på skolform Lärare som har tillgång till internet i hemmet. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Upp till skolår 6 Skolår 7 9 Totalt Modem ISDN/ADSL Fast uppkoppling/bredband Annat Vet ej Grundskollärare i skolår 7 9 har i högre utsträckning tillgång till snabb uppkoppling i hemmet (ISDN/ADSL eller bredband) jämfört med lärare som undervisar upp till skolår 6 och gymnasielärare. figur 2.8 Lärare som har tillgång till internet i hemmet. Procent. Yngre lärare, under 30 år, har högre tillgång till fast uppkoppling/bredband (41 procent) jämfört med äldre lärare (23 respektive 21 procent). Äldre lärare har i stället i högre utsträckning internetanslutning via modem. Jämfört

16 2 IT I SKOLAN 2004: TILLGÅNG TILL IT 15 med 2003 års undersökning har främst lärare under 30 år skaffat snabbare uppkoppling. 60 procent av dem hade modemuppkoppling 2003 mot endast 30 procent i 2004 års undersökning. I de andra åldersgrupperna har också andelen modemuppkopplade minskat, dock ej lika mycket. Tillgång till IT i skolan figur 2.9 Tillgång till IT i skolan Samtliga. Procent. Lärare Skolledare Elever Dator Internet E-post Cd-rom/dvd-spelare i datorn Inget av ovanstående Vet ej Tillgången till IT-redskap i skolan är hög. Alla lärare (100 procent) har tillgång till dator och 99 procent har tillgång till internet och e-post, medan 92 procent har tillgång till cd-rom/dvd-spelare i skolan. Alla skolledare har tillgång till dator, internet och e-post, 97 procent har också tillgång till cd-rom/dvd-spelare i datorn. Bland eleverna har 99 procent tillgång till dator och internet, 96 procent har e-post och 83 procent har tillgång till cd-rom/dvd-spelare i skolan. Elever av båda könen har lika hög tillgång till IT-redskap i skolan, men färre flickor (78 procent) än pojkar (88 procent) uppger att de har tillgång till cd-rom/ dvd-spelare i datorn. figur 2.10 Samtliga. Procent Sedan 2002 uppger mellan 98 och 100 procent av lärarna, skolledarna och eleverna att de har tillgång till såväl datorer som internet i skolan. I 1997 års undersökning ställdes inte frågan om tillgång till datorer och internet till skolledarna.

17 2 IT I SKOLAN 2004: TILLGÅNG TILL IT 16 figur 2.11 Tillgång till IT i skolan uppdelat på skolform Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Upp till skolår 6 Skolår 7 9 Totalt Dator Internet E-post Cd-rom/dvd-spelare i datorn Inget av ovanstående Det finns ingen större skillnad vad gäller tillgången till dator, internet eller e-post inom gruppen grundskollärare om man jämför dem med gymnasielärare. Lärare som undervisar i år 7 9 uppger dock i lägre utsträckning att de har tillgång till cd-rom/dvd-spelare i datorn. figur 2.12 Samtliga. Procent. Nästan alla skolledare (98 procent) har tillgång till en egen dator i skolan. Fyra av tio lärare (41 procent) har en egen dator, medan resterande (59 procent) har tillgång till en gemensam dator. Bland eleverna är det få (9 procent) som har en egen dator i skolan. Inom elevgruppen har pojkar i högre utsträckning tillgång till en egen dator i skolan (12 procent) än flickor (5 procent).

18 2 IT I SKOLAN 2004: TILLGÅNG TILL IT 17 figur 2.13 Lärare. Procent. Lärare i gymnasieskolan har i högre utsträckning tillgång till en egen dator i skolan än lärare i grundskolan. Av gymnasielärarna har 59 procent en egen dator, jämfört med 22 procent av grundskollärarna. Skillnaden mellan grund- och gymnasieskolans lärare har ökat kontinuerligt sedan 2002 års undersökning. År 2003 hade 25 procent av grundskollärarna och 51 procent av gymnasielärarna egen dator, medan motsvarande siffra 2002 var 27 respektive 47 procent. figur 2.14 Lärare. Procent. Det finns det inga skillnader på tillgången till egen dator i skolan mellan de två grupperna av lärare i grundskolan. Båda har tillgång till egen dator i skolan i mycket lägre utsträckning än gymnasielärarna.

19 2 IT I SKOLAN 2004: TILLGÅNG TILL IT 18 figur 2.15 Lärare. Procent. Yngre lärare har lägre tillgång till egen dator jämfört med äldre lärare. Observera dock att det är en större del av de yngre lärarna som arbetar på grundskolan, där tillgången till dator generellt är lägre. Jämfört med 2003 har andelen lärare med egen dator ökat. Ökningen har skett framför allt bland lärare under 30 år, där 22 procent hade tillgång till egen dator 2003, vilket ökat till 30 procent Även bland lärare som är år har andelen ökat, från 35 procent 2003 till 40 procent Däremot har det inte skett någon förändring för lärare som är 50 år eller äldre. figur 2.16 Tillgång till egen dator i skolan uppdelat på skolform och kön Lärare. Procent Grundskolan Gymnasieskolan Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Egen Gemensam Kvinnliga gymnasielärare har i lägre utsträckning tillgång till en egen dator i skolan. Samma tendens finns även för grundskollärare. Jämfört med 2003 års undersökning har skillnaden mellan manliga och kvinnliga lärares tillgång till egen dator minskat markant i gymnasieskolan. figur 2.17 Lärare. Procent.

20 2 IT I SKOLAN 2004: TILLGÅNG TILL IT 19 Andelen lärare som har egen dator har ökat stadigt sedan Den stora förändringen skedde mellan år 1999 och hade 23 procent av lärarna en egen dator, jämfört med 41 procent år figur 2.18 Samtliga. Procent. Bland lärare och skolledare har 99 procent egen e-postadress i skolan. Av eleverna är motsvarande andel drygt åtta av tio (81 procent). Bland elever svarar något fler pojkar (19 procent) än flickor (14 procent) att de inte har en egen e-postadress i skolan. Andelen lärare som har egen e-postadress i skolan har ökat stadigt genom åren. År 1998 hade 64 procent en egen e-postadress, jämfört med 99 procent år Även för elever har andelen med egen e-postadress i skolan ökat något, från 75 procent 2002 till 81 procent figur 2.19 Tillgång till egen e-postadress i skolan uppdelat på skolform och kön Lärare. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ja Nej Vet ej Det finns inga tydliga skillnader i tillgången till egna e-postadresser bland lärare, varken mellan grund- och gymnasieskolan eller mellan kvinnliga och manliga lärare. De små skillnader som i 2003 års undersökning fanns mellan lärare på grundskolan och gymnasiet har nu utjämnats.

21 20 3 Användning av IT Den höga tillgången till IT-verktyg medför att användning av datorn i hemmet och i skolan är utbredd. Användningen av dator hemma bland lärare och skolledare ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare, medan elevernas hemanvändning fortsätter att öka. Elever, särskilt pojkar, är flitigare datoroch internetanvändare hemma än lärare och skolledare. Skillnaderna mellan hur pojkar och flickor använder internet består. Flickor använder i högre grad internet till skolrelaterade uppgifter än pojkar. Användningen av IT med koppling till skolarbetet är hög för både lärare och elever. Lärarna använder i mycket högre utsträckning datorn utanför lektionstid än på lektionstid i skolan. Gymnasielärare använder oftare datorn på lektionstid och utanför lektionstid i skolan än grundskollärare. Jämfört med 2003 har andelen lärare som använder datorn på lektionstid minskat, särskilt i grundskolan. För eleverna skiljer sig användningen av IT inte lika mycket om man jämför användningen på lektionstid, utanför lektionstid i skolan och den skolrelaterade användningen i hemmet. Kvinnliga lärare som är 50 år eller äldre använder datorn på lektionstid oftare än yngre lärare och manliga lärare. Äldre manliga lärare (50 år eller äldre) är den grupp som till störst andel aldrig använder datorn på lektionstid i skolan, vilket är nytt jämfört med 2003 års undersökning. Dock använder manliga lärare generellt datorer utanför lektionstid mer än kvinnliga. Var femte elev (21 procent) använder datorn dagligen på lektionstid i skolan och var fjärde (24 procent) gör det dagligen utanför lektionstid. Knappt var tionde elev (9 procent) använder dagligen datorn hemma med koppling till skolan. Det är ungefär på samma nivå som Intressant är även att de elever som inte har tillgång till dator i hemmet använder internet med koppling till skolarbetet i skolan i mer än dubbelt så hög utsträckning som de elever som har tillgång till dator i hemmet. Grundskollärare som undervisar upp till skolår 6 använder datorn på lektionstid i högre utsträckning än lärare i år 7 9. De senare använder å andra sidan datorn i något högre utsträckning utanför lektionstid och i hemmet med koppling till skolan. Jämfört med 2003 års undersökning har bland annat följande förändringar skett: Internetanvändandet hemma bland lärare har sakta ökat de senaste åren, så även Privatanvändningen tycks öka mer än arbetsrelaterad användning. Lärarna använder datorer något mer utanför lektionstid, liksom hemma kopplat till skolan, medan användandet under lektionstid minskat från en redan ganska låg nivå. Kvinnliga lärare över 50 år har ökat sin arbetsrelaterade datoranvändning i hemmet markant och använder datorn dagligen i större utsträckning än övriga grupper. Skolledare har ökat sin arbetsrelaterade datoranvändning ytterligare från en redan hög nivå. Andelen lärare som ofta kommunicerar via e-post med kollegor eller elever har ökat.

22 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 21 Användning av IT i hemmet figur 3.1 Elever är flitigast på att använda datorn hemma: en tredjedel (33 procent) använder datorn ofta, det vill säga mer än tio timmar per vecka. En femtedel (21 procent) använder sällan datorn hemma, medan resterande 47 procent använder datorn ibland. Lärares och skolledares användande av datorer hemma har stora likheter. 43 procent av lärarna och 40 procent av skolledarna använder sällan datorn, omkring hälften använder datorn mellan tre och tio timmar per vecka (47 procent av lärarna och 53 procent av skolledarna). Endast 11 procent av lärarna och 7 procent av skolledarna använder datorn ofta hemma, det vill säga mer än tio timmar per vecka. För lärare och skolledare är användningen av dator hemma i nivå med tidigare år; inga större förändringar har skett. Bland eleverna ökar användandet något, men den tidigare ökningen av andelen tunga användare (det vill säga elever som använder datorn mer än 20 timmar per vecka) har avstannat. Andelen elever som använder datorn mer än 20 timmar per vecka är 14 procent, vilket är samma som Bland eleverna är det en större andel pojkar (45 procent) som ofta använder sin dator hemma än flickor (19 procent). figur 3.2

23 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 22 Lärarnas datoranvändning i hemmet ligger på samma nivå som 2003, vilket innebär att det inte finns något tydligt tecken på ökad datoranvändning i hemmet bland lärarna. figur 3.3 Grundskollärare i år 7 9 och gymnasielärare använder datorn hemma i högre utsträckning än lärare som undervisar upp till år 6. Drygt femton procent av lärarna i år 7 9 och 12 procent av gymnasielärarna använder datorn mer än 10 timmar per vecka. Motsvarande andel för lärarna upp till år 6 är 4 procent. figur 3.4 Nästan två tredjedelar av lärarna (64 procent) och skolledarna (66 procent) använder sällan internet hemma, det vill säga två timmar per vecka eller mindre. Ungefär tre av tio använder internet mellan tre och tio timmar per vecka. Ännu färre använder ofta internet hemma: 5 procent av lärarna och 2 procent av skolledarna använder internet mer än tio timmar per vecka i hemmet. Eleverna använder oftare internet i hemmet än lärare och skolledare. 31 procent använder internet sällan, 43 procent ibland och 27 procent använder internet ofta. Jämfört med tidigare år har antalet internettimmar per vecka ökat något för lärarna och skolledarna. Bland eleverna fortsätter den ökning som skett på senare år av användningen av internet i hemmet. 12 procent använder internet mer än 20 timmar per vecka år 2004, jämfört med 10 procent år 2003 och 5 procent år 2002.

24 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 23 Bland eleverna är det stora skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller användningen av internet. 36 procent av pojkarna använder ofta internet, jämfört med 16 procent av flickorna. figur 3.5 Lärarna har ökat sitt användande av internet i hemmet, sett över tiden från 2001 till Skillnaden jämfört med 2003 är dock liten: 64 procent av lärarna som har internet hemma använder internet sällan jämfört med 68 procent i 2003 års undersökning. figur 3.6 Det är inga stora skillnader mellan grundskollärares och gymnasielärares användning av internet i hemmet. Vi ser dock att lärare i gymnasieskolan i högre utsträckning ibland använder internet hemma, medan grundskollärare i högre utsträckning sällan använder internet hemma. Grundskollärare upp till skolår 6 använder i lägre utsträckning internet ofta hemma än lärare i år 7 9. Bara 1 procent av lärarna i de tidigare skolåren uppger att de använder internet ofta, jämfört med 8 procent av lärarna i grundskolan som har äldre elever.

25 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 24 figur 3.7 Andelen skolledare som använder internet hemma sällan har minskat något och är nu 66 procent jämfört med 69 procent I stället har andelen skolledare som använder internet mellan tre och tio timmar per dag hemma ökat något. Andelen är 33 procent 2004 jämfört med 29 procent 2003.

26 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 25 figur 3.8 Elever som har internet hemma. Procent. Andelen elever som använder internet hemma sex timmar per dag eller mer fortsätter öka är det nästan hälften (49 procent) som använder internet sex timmar eller mer var andelen hälften så stor (25 procent).

27 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 26 figur 3.9 Vad använder du internet till hemma? Samtliga som använder internet hemma. Procent. I denna figur redovisas användningsområden hos samtliga respondenter som angett att de använder internet. Den totala användningen av internet i antal timmar för denna grupp framgår i figur 3.4.

28 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 27 Lärare, skolledare och elever använder internet hemma på liknande sätt. För alla tre grupperna används internet i hög utsträckning till att söka information och skicka e-post, privat och i arbetet/kopplat till skolan. Det är vanligare att man skickar privat e-post än e-post relaterad till arbetet/skolan. För lärare och skolledare är det på samma sätt vanligare att söka information privat än i arbetet/skolan. Elever däremot söker i lika stor utsträckning information privat som för skolan. Däremot skickar elever i mindre utsträckning e-post med koppling till skolan än lärare och skolledare. Många lärare, skolledare och elever (51 63 procent) använder också internet till att beställa varor och tjänster. Det är främst elever som laddar hem musik (67 procent), deltar i diskussionsgrupper eller chattar (62 procent) och spelar spel på internet (47 procent). Lärare och skolledare är de som främst använder sig av internet för att utföra banktjänster (70 procent av lärarna och 76 procent av skolledarna). Två tredjedelar av eleverna (67 procent) använder sig av internet för att besöka Lunarstorm eller liknande plats på internet. Jämfört med 2003 har lärare, skolledare och elever ökat internetanvändandet på vissa av de områden som redovisas i figuren ovan. Jämför också med figur 3.10.

29 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 28 figur 3.10 Vad använder du internet till hemma? Lärare som använder internet hemma. Procent.

30 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 29 I denna figur redovisas användningsområden hos lärare som angett att de använder internet inklusive utveckling över tid, från 2001 till När det gäller de största användningsområdena för internet (söka information privat och skicka privat e-post) fortsätter den svagt ökande trenden. Det finns en tendens till att informationssökning i arbetet minskat något, medan användning av e-post kopplad till skolan ökat något. Samtidigt har användningsområden som att utföra banktjänster och beställa varor och tjänster ökat tydligt. figur 3.11 Användningsområden på internet uppdelat på skolform Vad använder du internet till hemma? Lärare som använder internet hemma. Procent. Grundskolan Gymnasieskolan Totalt Upp till skolår 6 Skolår 7 9 Totalt Söka information privat Skicka privat e-post Söka information i arbetet Skicka e-post för att utföra uppgifter som är kopplade till skolan Utföra banktjänster Beställa varor och tjänster Ladda hem musik Spela spel Delta i diskussionsgrupper eller chatta Annat Vet ej Användningen av internet för att söka information samt för att skicka e-post skiljer sig inte mellan grundskollärare och gymnasielärare. Gymnasielärare tenderar dock att använda internet i högre utsträckning till att utföra banktjänster och beställa varor och tjänster. Den största skillnaden mellan lärare upp till skolår 6 och lärare i år 7 9 är att de senare i högre grad utför banktjänster på nätet. I denna figur redovisas användningsområden hos lärare som angett att de använder internet uppdelat på skolform. Användningen av internet i antal timmar per vecka för denna grupp framgår i figur 3.5.

31 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 30 figur 3.12 Vad använder du internet till hemma? Skolledare som använder internet hemma. Procent.

32 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 31 I denna figur redovisas användningsområden hos skolledare som angett att de använder internet inklusive utveckling över tid, från 2001 till Användningen av internet i antal timmar per vecka för denna grupp framgår i figur 3.4. Jämfört med 2003 finns en liten tendens till minskad användning av internet för att söka information privat och i arbetet samt för att skicka e-post privat och kopplat till arbetet. Användningen av internet med dessa syften är dock fortfarande på en hög nivå. De områden där användningen har ökat mest sedan 2001 är beställa varor och tjänster och utföra banktjänster med hjälp av internet.

33 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 32 figur 3.13 Vad använder du internet till hemma? Elever som använder internet hemma. Procent. I figuren ovan redovisas användningsområden hos elever som angett att de använder internet inklusive en uppdelning mellan flickor och pojkar. Flickor skickar i högre grad e-post, söker information för skolarbetet samt

34 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 33 besöker Lunarstorm, jämfört med pojkar. Pojkar, å andra sidan, använder internet i högre utsträckning än flickor till att ladda hem musik, delta i diskussionsgrupper eller chatta, beställa varor och tjänster samt för att spela spel. Samma skillnader mellan pojkar och flickor fanns i 2003 års undersökning. Användning av IT med koppling till skolan/ arbetet figur 3.14 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på skolform Lärare. Procent. Hur ofta använder du datorn Hur ofta använder du datorn Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? utanför lektionstid i skolan? hemma med koppling till skolan? Totalt Grund- Gymnasie- Totalt Grund- Gymnasie Totalt Grund- Gymnasie skolan skolan skolan skolan skolan skolan Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Gymnasielärare använder oftare datorn på lektionstid i skolan än grundskollärare. Av gymnasielärarna är det 28 procent som använder datorn dagligen på lektionstid i skolan, jämfört med 22 procent av grundskollärarna. Detsamma gäller för användningen av datorn utanför lektionstid i skolan, där 92 procent av gymnasielärarna svarar dagligen, jämfört med 71 procent av grundskollärarna. Däremot är skillnaden mellan lärare i gymnasieskolan och grundskolan inte lika tydlig vad gäller användning av dator hemma med koppling till skolan. Jämfört med 2003 har andelen lärare som dagligen använder datorn på lektionstid minskat, och andelen som aldrig gör det har ökat. År 2003 var det 30 procent som använde datorn dagligen på lektionstid jämfört med 25 procent År 2003 var det 14 procent som aldrig använde den på lektionstid jämfört med 17 procent Lärare på grundskolan står för större delen av denna minskning. Användandet utanför lektionstid i skolan har ökat något sedan procent använde dagligen datorn utanför lektionstid i skolan 2003 jämfört med 81 procent Paradoxalt nog står grundskollärarna för större delen av ökningen. Även hemanvändningen tenderar att ha ökat bland grundskollärarna.

35 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 34 figur 3.15 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på stadier Grundskollärare. Procent. Hur ofta använder du datorn Hur ofta använder du datorn Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? utanför lektionstid i skolan? hemma med koppling till skolan? Totalt Upp till Skolår Totalt Upp till Skolår Totalt Upp till Skolår skolår skolår skolår Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Lärare som undervisar de tidigare skolåren i grundskolan använder datorn på lektionstid i skolan i högre utsträckning än lärare i skolår 7 9. Hela 30 procent av lärare upp till skolår 6 använder datorn dagligen på lektionstid och 31 procent någon eller några gånger i veckan. Bland lärare i skolår 7 9 är det bara 14 procent som dagligen använder datorn på lektionstid och 21 procent som gör det någon eller några gånger i veckan. När det gäller användning av datorn utanför lektionstid i skolan använder dock lärare i år 7 9 datorn i högre utsträckning. Nära tre fjärdedelar (74 procent) av dessa använder dagligen datorn utanför lektionstid i skolan, jämfört med två tredjedelar (67 procent) av lärare i de tidigare skolåren. Om vi i stället jämför hur stor andel som använder datorn utanför lektionstid i skolan någon gång i veckan eller oftare finns det ingen skillnad mellan dessa två grupper av lärare i grundskolan. Förhållandet är detsamma för användningen av datorn hemma med koppling till skolan. Ser vi till daglig användning använder lärare i de senare skolåren datorn dagligen i högre utsträckning (25 procent) än i de tidigare skolåren (18 procent). Jämför vi i stället andelen som använder datorn hemma med koppling till skolan någon gång i veckan eller oftare, är det ingen skillnad mellan grupperna. Det är dock en större andel lärare i skolår 7 9 som aldrig använder datorn hemma med koppling till skolan: 11 procent jämfört med 6 procent av lärarna som undervisar upp till år 6.

36 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 35 figur 3.16 Datoranvändning med koppling till skolan uppdelat på ålder Lärare. Procent. Hur ofta använder du datorn Hur ofta använder du datorn Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? utanför lektionstid i skolan? hemma med koppling till skolan? Under år Under år Under år 30 år 49 år och över 30 år 49 år och över 30 år 49 år och över Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Lärare som är över 30 år tenderar att i högre utsträckning använda datorn dagligen på lektionstid i skolan jämfört med yngre lärare. Samma sak gäller för användandet av datorn hemma med koppling till skolan. Däremot finns det inte några sådana skillnader vad gäller användningen av dator utanför lektionstid i skolan. Jämfört med 2003 har datoranvändningen på lektionstid minskat bland lärare som är yngre än 30 år och lärare som är 50 år och äldre. Bland lärare över 50 år är det nu fler som aldrig använder datorn på lektionstid: andelen var 13 procent 2003 och 20 procent Vad gäller datoranvändningen utanför lektionstid i skolan går förändringen åt andra hållet. Användningen har ökat för lärare som är mellan 30 och 49 år och det finns även tendenser till att denna användning ökat för de två andra åldersgrupperna. Datoranvändningen hemma med koppling till skolan har däremot inte förändrats den ligger på samma nivå som 2003 för alla åldersgrupper. figur 3.17 Datoranvändning på lektionstid uppdelat på kön och ålder Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? Lärare. Procent. Under 30 år år 50 år och äldre Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Kvinnliga lärare som är 50 år och äldre använder datorn på lektionstid i skolan dagligen (31 procent) i högre utsträckning än yngre lärare. Kvinnliga lärare som

37 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 36 är 50 år och äldre använder också datorn på lektionstid oftare än sina manliga kollegor i samma ålder (23 procent). Äldre manliga lärare är den grupp som till störst andel aldrig använder datorn på lektionstid i skolan (24 procent). Det bör dock understrykas att det är få observationer för yngre lärare, varför resultatet för dessa inte är säkerställt. I 2003 års undersökning var det manliga lärare under 30 år som i minst utsträckning (17 procent) dagligen använde datorn på lektionstid. Motsvarande siffra för kvinnliga lärare under 30 år var 21 procent. Att siffrorna ändrats så markant i 2004 års undersökning kan bero på att antalet svarande är litet i gruppen under 30 år. Manliga lärare som är 50 år eller äldre har minskat datoranvändningen på lektionstid jämfört med Av dessa använde 34 procent datorn dagligen på lektionstid 2003, vilket minskat till 23 procent År 2004 är det hela 24 procent av de äldre manliga lärarna som aldrig använder datorn på lektionstid, jämfört med bara 13 procent figur 3.18 Datoranvändning utanför lektionstid uppdelat på kön och ålder Hur ofta använder du datorn utanför lektionstid i skolan? Lärare. Procent. Under 30 år år 50 år och äldre Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej När det gäller datoranvändandet utanför lektionstid i skolan är den dagliga användningen högre för män i samtliga åldersgrupper. Det är över lag en hög daglig användning av datorn i skolan utanför lektionstid. Även 2003 använde manliga lärare genomgående datorer mer utanför lektionstid än kvinnliga lärare gjorde. Jämfört med 2003 års undersökning har datoranvändningen utanför lektionstid ökat i gruppen år och tenderar till att ha ökat även för de andra åldersgrupperna. Det är dock de kvinnliga lärarna i gruppen år som står för ökningen, från 74 procent 2003 till 81 procent 2004.

38 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 37 figur 3.19 Datoranvändning i hemmet med koppling till skolan uppdelat på kön och ålder Hur ofta använder du datorn hemma med koppling till skolan? Lärare. Procent. Under 30 år år 50 år och äldre Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Kvinnliga lärare som är 50 år eller äldre är de som i störst utsträckning (27 procent) använder datorn dagligen hemma med koppling till skolan. I 2003 års undersökning var tendensen den motsatta; bland de kvinnliga lärarna över 50 år använde 20 procent datorn hemma med koppling till skolan, medan andelen bland män över 50 år var 24 procent. Det finns en tendens att andelen manliga lärare som är 50 år och äldre i större utsträckning uppger att de aldrig använder datorn hemma med koppling till skolan. År 2004 är den andelen 18 procent, jämfört med 12 procent Manliga lärare under 30 år har minskat sitt dagliga användande av datorn hemma från 35 procent 2003 till 16 procent Antalet svarande i denna grupp är dock litet, varför resultatet är osäkert. figur 3.20 Datoranvändning med koppling till skolan Elever. Procent. Hur ofta använder du datorn Hur ofta använder du datorn Hur ofta använder du datorn på lektionstid i skolan? utanför lektionstid i skolan? hemma med koppling till skolan? Dagligen Någon eller några gånger i veckan Varannan vecka Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per termin Mer sällan Aldrig Vet ej Var fjärde elev (24 procent) använder datorn dagligen utanför lektionstid, medan var femte (21 procent) gör det dagligen på lektionstid. Studerar vi både den dagliga användningen och användningen någon eller några gånger i veckan, visar det sig att det är vanligare att eleverna använder datorn på

39 3 IT I SKOLAN 2004: ANVÄNDNING AV IT 38 lektionstid än utanför. Det är värt att notera att var femte elev (21 procent) aldrig använder datorn på skolan utanför lektionstid. Andelen elever som använder datorn dagligen eller någon eller några gånger i veckan har minskat jämfört med 2003, både på och utanför lektionstid i skolan. År 2003 använde 70 procent datorn dagligen eller någon eller några gånger i veckan under lektionstid jämfört med 65 procent År 2003 använde 63 procent datorn utanför lektionstid i skolan jämfört med 58 procent i 2004 års undersökning. figur 3.21 Hur ofta använder du datorn utanför lektionstid i skolan? Elever. Procent. Elever som inte har tillgång till dator i hemmet använder i högre utsträckning dator i skolan utanför lektionstid. 41 procent av dessa elever använder datorn dagligen i skolan medan motsvarande siffra för elever med tillgång till dator hemma är 24 procent. Observera att det endast är ett fåtal elever (3 procent) som inte har tillgång till dator hemma, vilket innebär att datamaterialet är litet. Trots detta är skillnaden så stor att den är statistiskt signifikant.

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) 1999 2002, och de

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT 1 Innehåll 1. Förord...3 2. Metodsammanställning...4 3. Användning och attityd till IT...6 4. Elever och IT...34 5. Rankinglistor...38 6. Publiceringsregler...57 2 1. Förord Denna rapport innehåller delar

Läs mer

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1. Inledning......

Läs mer

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31 KK-Stiftelsen IT-baserade läromedel Elever, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. IT-baserade läromedel...5 4. Skolbok i tiden.23 5. Kollegiet.com 26 6. ITIS 31 7. Publiceringsregler...35

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun 9 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning i förskola, familjedaghem, grundskola

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Utvärderingsavdelningen Rapport 0 (115) IT-användning och IT-kompetens i skolan Skolverkets IT-uppföljning 2015 Diarienummer: 2015:00067 Rapport 2 (115) Skolverket

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler...

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler... KK-Stiftelsen 2001 s och flickors datoranvändning, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. s och flickors datoranvändning...5 4. Publiceringsregler...41 2001 Svenska GALLUP 1. Förord

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40 KK-Stiftelsen Användning och attityder till IT Elever, lärare, skolledare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till IT...5 4. Elever och IT...32 5. Rankinglistor...40

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens

Läs mer

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-03 DNR BUN 2013.086 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Jämförelse 2005/2007/2009

Jämförelse 2005/2007/2009 Jämförelse // Om undersökningen Undersökningen genomfördes av United Minds på uppdrag av Ren Idrott under maj i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation Örebro universitet Rapport: Linje 14 September 13, Markör Marknad och Kommunikation Markör Örebro Kungsgatan 1 71 47 Örebro Fax: 19-16 16 17 Markör Stockholm Virkesvägen 4 1 3 Stockholm Fax: 8-716 83 81

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT... KK-Stiftelsen 2001 med olika familjebakgrunds användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...20

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola 26 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Föräldrar & medier 2012/13

Föräldrar & medier 2012/13 Föräldrar & medier / Innehåll Förord Inledning, bakgrund, metod och läsanvisning Sammanfattning Resultatredovisning. Är barnet en pojke eller flicka?. Hur mycket fyller barnet i år?. Har barnet syskon?.

Läs mer

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (6) Datum: 2011-12-20 Information om yrkeshögskolans

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 April 2011 Genomförd av CMA Research AB Sammanfattning Grundskoleelever För tredje året i rad har Norrköpings kommun genomfört en brukarundersökning bland grundskoleelever

Läs mer

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Kort om högskolan Handelshögskolan i Stockholm (HHS) är en privat högskola med knappt tjugo procent av intäkterna i statligt stöd. HHS grundades 1909 på initiativ av det svenska

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska

1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska Resultat från kursprov 1 våren 2014 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2014 hade temat Olika världar. Provet är det sjätte

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Attityder till skolan 2012

Attityder till skolan 2012 Attityder till skolan 2012 Skolverket 2013-06-27 1 Förord Vart tredje år sedan 1993 har Skolverket genomfört nationella attitydundersökningar bland elever i årskurs 7 9 och gymnasieskolan samt bland lärare

Läs mer

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Resultatsammanfattning... 4 2. INLEDNING... 7 2.1

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014

Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

SKL:s arbete med skolan

SKL:s arbete med skolan Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

8 Svensk utbildning i utlandet

8 Svensk utbildning i utlandet Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Svensk utbildning i utlandet 8 Svensk utbildning i utlandet Innehåll Fakta om statistiken... 176 Kommentarer till statistiken... 177 8.1 Svenska utlandsskolor 2003/04-2010/11.

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

PM S satsar inte på skolan

PM S satsar inte på skolan PM S satsar inte på skolan Sammanfattning: Lärarlöner: En ny undersökning som Lärarförbundet har gjort visar att grundskolelärare i socialdemokratiskt styrda kommuner tjänar 500 kronor mindre i månaden

Läs mer

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009 SKOP har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat drygt 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 6 mars till 26 mars med några kompletterande

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008

1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008 Gerd Lindqvist/Kenth Häggblom Tel 018-25497 Utbildning 2008:3 09102008 Grundskolan hösten 2008 Antalet grundskolelever är drygt 2900 Antalet elever i de åländska grundskolorna höstterminen 2008 uppgår

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab Kartläggning av tillgänglighet för barn en kvantitativ studie av barns resor till skolan En utvärdering gjord av Markör ab Box 396 701 47 ÖREBRO Tel. 019-16 16 16 Fax. 019-16 16 17 e-post markor@orebro-markor.se

Läs mer