Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol
|
|
- Ingegerd Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska rapport nr , Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Gerhard Nordlund och Tommy Jacobson ABSTRACT Skolmaten i dag 1946 infördes skollunchen i Sverige genom ett riksdagsbeslut och kommunerna fick statliga bidrag för att bygga upp verksamheten upphörde de statliga bidragen och maten i skolan är sedan dess en rent kommunal angelägenhet som i de flesta fall finansieras via kommunalskatten. Den kostnadsfria skollunchen är sedan förra året reglerad i skollagen för grundskolan men inte för gymnasiet. Cirka gymnasieelever har möjlighet att äta skollunch varje dag. Cirka hälften av kommunerna saknar dock helt mål och riktlinjer för skolmåltidsverksamheten i sina skolplaner. Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol maten. I dag debiteras avgifter i 35 kommuner på mellan 350 och kronor per termin. Diskus sioner om att införa avgifter pågår i ytterligare 17 kommuner. Undersökningens syfte och metod Syftet med denna undersökning har bland annat varit dels att kartlägga gymnasieelevernas mat- och dryckesvanor och dels att kartlägga deras attityder till olika faktorer i måltidssituationen. Metoden har varit att slumpmässigt, men med garanterad geografisk spridning, välja ut 24 gymnasie skolor och låta totalt elever under lektionstid besvara en enkät bestående av 80 frågor. Totalt cirka svar har behandlats med avseende på kön och om eleverna betalar för sin skollunch eller inte. Följande frågeställningar har besvarats: Hur ser gymnasieelevernas mat- och dryckesvanor ut i skolan och hemma under skolveckan? Hur ser elevernas övriga matvanor ut som ofta/alltid eller sällan/aldrig äter frukost under skolveckan? Vad anser eleverna om skolmåltiden och situationen i skolrestaurangen?
2 Sida 2 av 7 Vad anser eleverna om att få betala för skolmaten? Påverkas elevernas mat- och dryckesvanor samt attityder till skolmaten av det faktum att vissa elever måste betala för sin skollunch? 20 rektorer har dessutom besvarat en enkät med syftet att ta reda på vad rektorerna anser om skolmåltidernas betydelse för skolans inre arbete och vad de anser om avgiftsbetalda och fria skolluncher. UNDERSÖKNINGENS RESULTAT Frukost 72 procent av eleverna äter frukost hemma innan de går till skolan. 10 procent av eleverna uppger att de sällan eller aldrig äter någonting före skolan. En majoritet (56 procent) äter sällan eller aldrig sin frukost tillsammans med någon vuxen. 31 pro cent äter alltid eller ofta med en vuxen. Den vanligaste drycken till frukosten hemma är mjölk och mjölkchoklad (45 procent), juice (21 procent) och te (17 procent). Endast 3 procent av gymnasieeleverna dricker kaffe. Pojkarna dricker mjölk på morgonen i större utsträckning än vad flickorna gör medan flickorna dricker mer te. Flertalet elever äter en smörgås med pålägg, fil eller yoghurt med flingor och müsli. Många elever äter tidigt på morgonen, en tredjedel äter före klockan I gruppen som äter tidigt finns fler flickor än pojkar. Många elever har också lång väg till skolan. 32 procent behöver en halvtimme eller mer för att ta sig till skolan medan 9 procent behöver en timme eller mer. I nästan var femte gymnasieskola i Sverige serveras frukost till eleverna på skolan. Denna möjlighet utnyttjas oftare av pojkarna än av flickorna. Sammanfattningsvis slarvar många elever med sin frukost hemma. Mellanmål på förmiddagen Nästan tre av fyra elever äter sällan eller aldrig någonting under förmiddagen i skolan. Om de äter blir det i första hand godis, frukt, bulle/kaka eller så tuggar de tuggummi. Skollunch Åtta av tio elever äter i skolrestaurangen minst fyra dagar i veckan och nästan 70 procent äter varje dag i skolrestaurangen. Detta är bra siffror och betydligt högre än på högstadiet, där till exempel bara 45 pro cent av eleverna äter varje dag.
3 Sida 3 av 7 När eleverna går till skolrestaurangen äter 84 procent av dagens huvudrätt. Signifikant fler pojkar än flickor äter oftare av huvudrätten och flickorna äter betydligt mindre portioner än vad pojkarna gör. 94 procent av gymnasieeleverna äter mellan klockan och och nästan hälften sitter 20 minuter eller längre vid matbordet. Även detta är en förbättring jämfört med högstadiet, där eleverna både får äta tidigare på förmiddagen och sitter kortare tid vid bordet. Det främsta skälet som eleverna anger för att inte gå till skolrestaurangen är att maten inte smakar bra. När man översätter bedömningarna på den femgradiga smakskalan från "mycket dåligt" till "mycket bra" i siffror blir medelbetyget 3,2. De flesta elever (89 procent) lämnar dock mycket lite matrester. Hälften av eleverna dricker mjölk till skollunchen 66 procent av pojkarna och 36 procent av flickorna. Många av flickorna dricker hellre vatten. En viktig orsak till detta synes vara att flickorna föredrar de magrare mjölksorterna lättmjölk och minimjölk som är dyrare och därför inte serveras i skolrestaurangerna. Intresset för mager mjölk ökar också bland flickorna från högstadiet till gymnasiet. När eleverna fick en rad påståenden att välja på om skolmåltiden ansåg många att det borde finnas minst två huvudrätter att välja på och många efterfrågade också ett vegetariskt alternativ. Även matråd där eleverna får vara med och bestämma om maten ansågs angeläget. Mellanmål, middag och kvällsmål hemma 62 procent av eleverna äter någon gång efter skolan en lagad middag och ett mindre mål på efter middagen eller kvällen. Till middagen hemma dricker drygt hälften av eleverna mjölk och bara 5 procent dricker läsk. Tre elever av fyra brukar äta middag tillsammans med hela familjen eller någon förälder. Det är det motsatta förhållandet jämfört med frukosten. Skolmåltidsavgifter I undersökningen finns åtta skolor (en tredjedel i undersökningen) som tar ut en avgift av eleverna för skolmaten. Totalt 35 kommuner i landet tar ut avgifter på mellan 350 och kronor per termin. De flesta av avgiftskommunerna ligger i södra Sverige. Skolmåltidsverksamheten utgör i genomsnitt cirka 5 procent av de totala utbildningskostnaderna. Sedan början av 1990-talet har kostnaderna för skolmåltiderna generellt minskat med 19 procent i fasta priser. Eleverna anser genomgående att skolmåltidsavgifter är en dålig lösning. Mest negativa (80 procent) är de som i dag får betala för skolmaten och som anser att de inte har råd. Bara ett fåtal anser att av gifter skulle ha någon positiv effekt, såsom att maten har ett pris och att de därmed skulle känna ett större ansvar att gå och äta oftare. De elever som har kostnadsfri mat i skolan anser att en avgift skulle få dem att gå och äta
4 Sida 4 av 7 mer sällan än i dag. De elever som betalar avgift anser dock att detta inte har någon betydelse för hur ofta de går och äter, det vill säga utgiften påverkar dem inte i den valsituationen. Undersökningen har också visat följande effekter av att ta betalt eller inte för maten i skolan: Elever som får betala för sin skolmat äter inte oftare av skollunchens huvudrätt än de elever gör som får maten gratis. Elever som får äta gratis tycker att maten smakar bättre än vad de elever gör som får betala. Elever som får betala äter mer godis och dricker mer läsk under skoldagen än de elever som får äta gratis. Svinnet med matrester är inte mindre bland elever som får betala än bland elever som får äta gratis. Rektorerna och skolmåltidssavgifterna Av de 20 rektorer som besvarat enkäten tar sju stycken betalt av eleverna för skolmaten. De skolor som tar betalt för skolmaten saknar i större utsträckning mål för skolmåltidsverksamheten än de som inte tar betalt. Rektorer på skolorna med kostnadsfri skolmat anser oftare att maten är mycket betydelsefull för elevernas skolarbete än vad rektorerna på avgiftsskolorna gör. Huvudorsaken till att avgifterna infördes på betalskolorna var att pengarna inte räckte till. På frågan om en lag mot att ta betalt för skolmaten i gymnasieskolan var hälften av rektorerna för och hälften emot en sådan utveckling. Elever som ofta eller sällan äter frukost I detta material har en uppdelning av eleverna gjorts i två grupper en med elever som ofta äter frukost (88 procent) och en med elever som sällan eller aldrig äter frukost (12 procent). Bland de elever som ofta äter frukost äter en dryg tredjedel (35 procent) ofta eller alltid till sammans med en vuxen, medan motsvarande siffra för elever som sällan äter frukost är cirka 3 procent. Att ha sällskap av en vuxen vid frukosten verkar alltså ha stor betydelse för ätandet. De elever som ofta äter frukost äter dessutom mer av frukosten än de elever som sällan äter på morgonen. Av de elever som inte äter frukost alls är den främsta orsaken bland flickorna att de inte är hungriga. Var fjärde flicka i gruppen anser sig inte ha tid att äta. De elever som sällan äter frukost kompenserar sig inte för detta genom att äta mer på förmid dagen. De hoppar också över skollunchen i större utsträckning än vad de elever gör som oftare äter frukost. De äter dessutom fortare och tar mer sällan av skollunchens huvudrätt än vad de elever gör som ofta äter frukost. När eleverna inte äter i skolrestaurangen kan konstateras att de som sällan äter frukost genom
5 Sida 5 av 7 gående v ljer kvalitativt sämre alternativ. Speciellt gäller det flickorna, där cirka en tredjedel inte äter någon ting under lunchrasten. Samma mönster går igen på eftermiddagen. De elever som sällan äter frukost äter även mer sällan något eftermiddagsmål än den andra kategorin. Även här utmärker sig flickorna. När ungdomarna kommer hem från skolan har de ett varierat måltidsmönster. Återigen kan konsta teras att flickor som sällan äter frukost uppvisar ett sämre mönster än övriga. En av tre flickor som sällan äter frukost äter heller ingen lagad middag efter skolan eller under kvällen. RESUME OCH DISKUSSION Denna undersökning har visat att många elever har bra matvanor och att skolmåltiderna fungerar väl för stora grupper. Tidigare undersökningar (bland annat Nordlund & Jacobson 1997) har visat att för elever på låg- och mellanstadiet fungerar skollunchen väl, medan elevernas lunchätande för sämras kraftigt i högstadiet. En glädjande nyhet i den här undersökningen är alltså att försämringen inte fortsätter på gym nasiet, utan att eleverna där äter oftare och mer i skolan än vad högstadieeleverna gör. Alltför många elever uppvisar emellertid ett matbeteende som är oroande, till exempel när det gäller frukostätandet. Många slarvar med sin frukost och uppger att de inte hinner äta eller inte är hungriga. 15 procent av eleverna äter ibland, sällan eller aldrig frukost, vilket innebär att cirka gymnasieelever i landet dagligen börjar sin skoldag utan att ha ätit ordentligt. De elever som slar var med sin frukost slarvar också mer än andra med övriga måltider under och efter skoldagen. Den tydligaste riskgruppen är de flickor som sällan eller aldrig äter frukost: De äter sällan och när de äter tar de små portioner. De hoppar ofta över skollunchen helt eller undviker skolrestaurangens huvudrätt. De väljer ofta vatten i stället för mjölk.
6 Sida 6 av 7 De slarvar med både mellanmål och lagad middag hemma. Eftersom majoriteten av gymnasieeleverna äter frukost ensamma kan det svårt för många föräl drar att upptäcka om deras ungdomar uppvisar detta oroande matbeteende. I en femtedel av gymnasieskolorna i undersökningen finns möjligheten för eleverna att äta frukost i skolan för mellan 5 och 10 kronor. Mycket talar för att både eleverna och skolarbetet skulle tjäna på att fler hade denna möjlighet. När det gäller avgifterna för skolmaten visar undersökningen att de positiva effekter som förväntades av avgifterna i princip har uteblivit. De ansvariga i många kommuner som i dag tar ut skolmatsavgift i gymnasiet väntade sig att eleverna skulle känna ett större ansvar, gå oftare till skol restaurangen och äta mer. Kvaliteten på maten skulle höjas. Detta har dock inte inträffat. Betalskolorna satsar i genomsnitt mindre pengar per portion än skolorna med fria luncher och elevernas matvanor har totalt sett snarare försämrats i dessa skolor. De skolor som tar betalt av eleverna saknar i större utsträckning mål och riktlinjer för maten i skolan än vad de skolor gör som låter eleverna äta gratis. Åtgärdsprogram Här följer de förslag på åtgärder som rapportens författare anser bör genomföras för att förbättra måltidssituationen för eleverna i gymnasieskolan: Låt skollunchen vara avgiftsfri för alla. De kommuner som tar ut avgifter bör tänka om och regeringen bör föreslå en ändring av skollagen som gör att även gymnasieskolan fredas från skolmatsavgifter. Fri skollunch i hela landet är en förutsättning för att alla elever ska ha samma möjligheter till en god utbildning. Större valfrihet. Eleverna bör ha minst två lagade alternativa huvudrätter att välja mellan i skolrestaurangen. Det bör finns ett vegetariskt alternativ. Lätt- och/eller minimjölk bör finnas som alternativ för att få framför allt flickor att välja mjölk i stället för vatten. Erbjud frukost och mellanmål i skolan. Förutom lunch bör frukost och mellanmål serveras på skolorna efter behov. Elever som har långa resvägar och inte känner sig hungriga tidigt på morgonen skulle då få en social samvaro vid fru kosten och bli mer koncentrerade och alerta under förmiddagen. Föräldrarna bör ta större ansvar. Vuxnas närvaro påverkar inte bara högstadieungdomars utan även gymnasieungdomars
7 Sida 7 av 7 benägenhet att äta en ordentlig frukost. Föräldrarna måste ta ansvar för att upptäcka om deras ungdomar har oroande frukostvanor. Bilda matråd med elever och personal. Matråd bör bildas på skolorna med representanter för elever, föräldrar, skolhälsovård och skol personal. Skolmaten ska lägga grunden för sunda matvanor hos eleverna och undersökningen visar att dessa vill vara med och påverka. Utforma mål och riktlinjer för maten i skolan. Kommunerna måste formulera mål och riktlinjer i sina skolplaner för att kvalitetssäkra och följa upp skolmåltidsverksamheten. Gerhard Nordlund, docent vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet Tommy Jacobson, ekonom, Svenska Storhushåll, Stockholm
Matglädje. för både elever och seniorer
Matglädje för både elever och seniorer Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, augusti 2010 1 Matglädje i skola och omsorg! Måltiden har en central betydelse i våra liv. Näringsrik mat som smakar bra ger
Läs merJag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke
Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma
Läs merFörslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM
Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program
Läs merJag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex
2008 Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem sex Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med
Läs merMÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun
2012-04-11 Beslutad av kommunfullmäktige 6/2012 MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-11, 6 2 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg i Bräcke kommun Innehållsförteckning
Läs merKOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN
Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.
Läs merMåltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun
Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet
Läs merLadda för fotboll i Södertälje FK
Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?
Läs merBARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 1
BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 1 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se
Läs merProjektförslag. Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever
Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever Författare: Ann-Marie Mattsson Johan Lundgren Marie Bengtsson Birgitta Asterland Godkänt av (förvaltningschefer): Lars Andersson,
Läs merKostnadsfria måltider för alla lärare, motion. Yrkanden Håkan Bertilsson (STRP) och Patric Johansson (M) yrkar bifall till liggande förslag.
STRÄNGNÄS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-01-26 7/ 15 BUN 8 Dnr BUN/ 2015:369-032 Kostnadsfria måltider för alla lärare, motion Beslut Barn- och utbildningsnämnden
Läs merRiktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att
Läs merResultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009
Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat
Läs mer1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
Läs merVänsterpartiet Karlshamn 2015-08-19
VÄNSTERPARTIETS BUDGETFÖRSLAG 2016 & PLAN FÖR 2017 2018 Innehål Sida 1 INLEDNING... 2 2 KOMMUNEN SOM ARBETSGIVARE... 3 3 SATSNINGAR I SKOLAN... 4 4 FOLKHÄLSA... 5 5 ATT LEVA OCH BO I KARLSHAMN... 6 6 KULTUR...
Läs merTöreboda kommun. 43 Töreboda kommun
43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var
Läs merKostverksamheten 2014-2016
BSN/83/2013 Riktlinjer för Kostverksamheten 2014-2016 Barn- och skolnämnden 2013-12-12, 96 Riktlinjer för kostverksamheten Barn- och skolnämndens övergripande riktlinjer för kostverksamheten i pedagogisk
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merFör alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Läs merOm mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:
Läs merSkolmaten i Hjo, Mariestad, Tibro och Töreboda år 2013
Skolmaten i Hjo, Mariestad, Tibro och Töreboda år 13 Anita Boij Rapport 14:1 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Tibro och Töreboda år 13 Rapport 14:1 ISBN 978-91-9896-1-5
Läs merIT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN
2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7
Läs merSammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson
Sammanställning av ungas åsikter November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område Barn och unga vår framtid. Utifrån de övergripande och nämndsspecifika
Läs merHögstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14
Läs merKOSTPOLICY RIKTLINJER
KOSTPOLICY RIKTLINJER INLEDNING Syfte med riktlinjerna Riktlinjerna är ett komplement till Kostpolicyn och syftar till att säkerställa en hög och jämn nivå i hela Kost skolas verksamhet. Vidare är syftet
Läs merVad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.
Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Läs merSkolmatens verktygslåda
Mål och riktlinjer sid 2-3 Starta matråd sid 3 12 idéer om måltidsmiljön sid 4 Frukost och mellanmål sid 5 Checklista sid 6-7 Elevenkät sid 8 Skolmatens verktygslåda En verktygslåda till positiva matupplevelser
Läs merSchemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012
Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att
Läs merTa fram en strategi så fler skolor kan laga mat i det egna köket Skrivelse från Yvonne Ruwaida (MP)
PM 2011:87 RIV (Dnr 322-703/2010) Ta fram en strategi så fler skolor kan laga mat i det egna köket Skrivelse från Yvonne Ruwaida (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merUtvärdering Bra mat i skolan
Utvärdering Bra mat i skolan av Åsa Brugård Konde och Anna Carlbom Härd LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund och syfte... 4 Projektets genomförande...
Läs merLågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation
2013-10-14 Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om
Läs merKK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan
GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6
Läs merMåttbandet nr 146 mars 2007
Måttbandet nr 146 mars 2007 Enkät till elever i särskolan våren 2007 Sammanställning av elevernas svar. Gunilla Carlson Planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN
Läs merPitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun
PitePanelen Rapport 2 PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun Maj 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomikontoret 1.0 Inledning PiteåPanelen inbjöds den 4 maj 2009 till
Läs merKarlskrona språkfriskola 2014
KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona språkfriskola 2014 2014-10-08 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...
Läs merResultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende
Bilaga 2 till Gränslös rapport: Kommunal mat något man gärna sätter tänderna i?! Resultat av enkäterna till förskola, skola och särskilt boende Enkätsvar och svarsfrekvens Förskola Antal som Antal som
Läs merVälkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se
Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag
Läs merOm mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan
Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merDefinition av indikatorer i Barn-ULF 2013
1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs mer16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Läs merSammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun
Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merEXAMENSARBETE. Hösten 2010. Elevers måltider under skoldagen. Lärarutbildningen. En undersökning av energi- och näringsintag bland elever i årskurs 3
EXAMENSARBETE Hösten 2010 Lärarutbildningen Elevers måltider under skoldagen En undersökning av energi- och näringsintag bland elever i årskurs 3 Författare Pontus Nilsson Jessica Danielsson Handledare
Läs merVår plan utarbetas i samarbete mellan skola, elever och föräldrar.
KVISTBERGSSKOLAN Plan för skolans arbete mot diskriminering, trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling (direkt underställd Likabehandlingsplan Torsby kommuns skolor) Läsåret 2013/2014 Fastställd
Läs merSÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs mer08-550 264 68 Gabriel.bozyel@sodertalje.se
Södertälje U kommun l (6) 2009-03-30 Tjänsteskrivelse Dm DN 09/09 Kontor Utbildningskontoret Handläggare Gabriel Bozyel 08-550 264 68 Gabriel.bozyel@sodertalje.se Utbildningsnämnden Förslag till Kostpolicy
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merHandlingsplan för frånvaro
Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars
Läs merBeslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd
Beslut Eslövs folkhögskolas garantiförening, ideell förening Sturegatan 12 241 31 ESLÖV 2005-02-25 1 (1) Dnr 54-2004:3221 Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Grundtvig
Läs merKvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9
Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,
Läs merVad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk
Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR METOD 1
090616 VÄRDERINGSÖVNINGAR METOD 1 Färghav (Mer tidseffektivt) Bra metod att använda i början av en föräldraträff för att få igång tankar och funderingar kring mat och rörelse. Alla deltagare har en grön,
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merAnalys av utgångsläget
Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även
Läs merFörutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014.
Förutsättningar för lärande i femte klass En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 5 Bakgrund 6 I korthet 9 Arbetsmiljön i skolan 12 Familj och
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning
Läs merOm nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka
Rökförbud 1 juni 2005 Om nikotintuggummin och betydelsen av smak och konsistens för att sluta röka Ett bakgrundsmaterial med resultat från en Gallup-undersökning bland svenska rökare mellan 25 och 55 år
Läs merKostpolicy. Riktlinjer
Kostpolicy och Riktlinjer för måltidsverksamhet inom Hjo kommun Inledning Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Det
Läs merSkol- och forskningsprojektet. Frågeformulär
2008 Skol- och forskningsprojektet Frågeformulär 1. Mitt barn är en pojke flicka 2. Mitt barn går i årskurs fyra fem sex 3. Blanketten fylls i av (välj ett alternativ): Mor Far Annan vårdnadshavare (vem?):
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merAktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merFAMM och skolmåltidsupplevelsen. - Rapport från svenska skolmatsalar Mia Prim
FAMM och skolmåltidsupplevelsen - Rapport från svenska skolmatsalar Mia Prim Deltagare i Den svenska skolmaten en gastronomisk måltidsupplevelse Vår utmaning Det äts för lite mat i svenska skolor! Den
Läs merPresskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2013-04-25 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merIntroduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout.
Introduktion Vad hjälper och vad stjälper? ställer deltagarna inför ett antal olika vardagsdilemman kopplat till fattigdomsbekämpning. De ska i grupp ta ställning till om agerande i dilemmat hjälper eller
Läs merBarn- och utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning år 2010 för fristående. gymnasieskolor och gymnasieverksamhet inom Utbildning Silverdal
SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2010-11-16 Susanne Lager Sidan 1 av 1 Dnr 2010/81 GVN. Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Kvalitetsredovisning år 2010 för fristående
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merWJ KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL 9 (19)
~ LJUSNARSBERGS WJ KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL 9 (19) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOIT 2015-10-08 Bos 192 Dnr KS 484/2014 Yttrande över motion rörande kostnadsfri pedagogisk
Läs merSammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet
Läs merKontaktuppgifter & arbete
Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,
Läs merLiv och hälsa Ung 2004
Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du
Läs merÅterkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Läs merNamn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.
Läs merEnheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund
Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund VÅR VISION Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trivsel och Trygghet ger arbetsglädje Detta kompendium
Läs merSOSUNord utbildar. Pedagogiska assistenter. i Aalborg i Danmark
SOSUNord utbildar Pedagogiska assistenter i Aalborg i Danmark En pedagogisk assistent arbetar inom dagvården, på skolor eller i fritidsklubbar eller så kan de arbeta med handikappade, förklarar lärare
Läs merMåltidspolicy 1. Måltidspolicy. Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun
Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 5 maj 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Måltidskvalitet och matglädje 4 Måltiden som pedagogiskt
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merMmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön
mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan
Läs mermina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)
namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker
Läs merNorrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB
Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 April 2011 Genomförd av CMA Research AB Sammanfattning Grundskoleelever För tredje året i rad har Norrköpings kommun genomfört en brukarundersökning bland grundskoleelever
Läs merkostpolicy för botkyrka kommun
kostpolicy för botkyrka kommun Vision Alla matgäster ska känna en trygghet i att det serveras god, vällagad och näringsriktig sammansatt kost inom kommunens måltidsverksamheter. Maten som serveras ska
Läs merKlöxhultsskolan Läsåret 15-16
Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan är en F-6 skola. Här finns också Montessoriskolan, grundsärskolan och Orion. Totalt finns det cirka 500 elever och ett hundratal medarbetare
Läs mer