Matglädje. för både elever och seniorer

Transkript

1 Matglädje för både elever och seniorer Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, augusti

2 Matglädje i skola och omsorg! Måltiden har en central betydelse i våra liv. Näringsrik mat som smakar bra ger friska, kreativa och pigga elever. Den ger också äldre en bra livskvalitet, förebygger sjukdomar och ger bättre effekt på medicinska behandlingar. Fast den mat som serveras i skolmatsalar, äldreboenden och hemtjänstens matlådor upplevs idag inte alltid som god och aptitretande. Det kan handla om långa transporter och lång varmhållningstid. Det kan också handla om den miljö där maten serveras. Skellefteå kommun har en fantastisk personal som gör sitt allra bästa för att skapa matglädje i skola och omsorg, men ges personalen rätt förutsättningar och möjligheter? Vi tror inte det. Folkpartiet tycker att matglädje är en viktig fråga i både skola och omsorg. Därför har vi drivit frågan i motioner, interpellationer och skrivelser den gångna mandatperioden. Med den här rapporten vill vi visa att kampen nu trappas upp. Folkpartiet i Skellefteå vill därför öka matglädjen genom att sätta upp en djärv vision: att servera elever och seniorer Norrlands bästa mat till år För att nå dit vill vi mer konkret: 1. Tillsätta en parlamentarisk matutredning, 2. Införa matgaranti, är den som bor i äldreboende eller har hemtjänst ska få välja mellan olika maträtter, 3. Skapa bättre miljö i matsalarna, 4. Se en trestjärning skolrestaurang också i Skellefteå, 5. Bryta generationsbarriärer så att fler seniorer äter i skolmatsalar, 6. Erbjuda hemtjänsttagare som inte kommer ut lagad mat i hemmet minst en gång i veckan. Med hjälp av bra personal och en ny politisk majoritet med kostpolitisk vision kommer vi att få matglädje för både elever och seniorer! Skellefteå i augusti 2010 Birgitta Burström (FP) Ida Lindh (FP) Lars Åhman (FP) Kandidat till kommun Kandidat till kommun, Kandidat till kommun och landsting landsting och riksdag och riksdag 2

3 Bakgrund Barn och elevers matbehov Om ett knappt år, vid halvårsskiftet 2011, träder den nya skollagen i kraft. I en egen paragraf står där att skolmaten som serveras i förskola och skola ska vara näringsriktig samt att Skolinspektionen kommer att kontrollera att den nya lagen följs av skolorna. Livsmedelsverket har sedan rekommendationer kring näringsinnehållet för elever i olika årskurser. Maten till Skellefteås grund- och gymnasieskolor lagas idag till största delen i Jörn, där omkring portioner lagas dagligen. Därifrån levereras den till 37 s k mottagningskök. Dessutom finns det tillagningskök i Byske, Fällfors, Burträsk och Bygdsiljum. Alla kök kokar själv potatis, ris, gröt och pasta. Varje kök bestämmer också de sallader som serveras kostade en portion på grundskolan i Skellefteå 25:15 kr/dag (för gymnasiet 28:25 kr). Av summan stod livsmedlen för 6:96 kr (för gymnasiet 9:40). Maten som levereras till förskolor och skolor i Skellefteå kommun ska enligt måltidsavdelningen ge 30% av det dagliga näringsbehovet, innehålla två alternativa maträtter varav en vegetarisk, erbjuda minst två sorters sallader samt se till att maten är innehållsdeklarerad. Vi är oroliga över att många elever inte når upp till 30 % av näringsvärdet då en stor del av den beräknade näringen kommer från mjölken, inte maten, att fil är det enda alternativet till huvudrätten och att salladen ofta presenteras på ett sätt som inte lockar unga gjordes en undersökning med elever från olika skolor i Sverige. Undersökningen var ett samarbete mellan Livsmedelsverket, LRF och Skolmatens vänner. Resultatet visade bland annat att: Nästan hälften av eleverna (47 procent) uppger att det inte alltid finns tillräckligt med mat Mer än hälften (57 procent) uppger att det inte finns bord och stolar för alla elever som äter samtidigt Mer än hälften (58 procent) måste stressa med maten Fyra av tio (40 procent) kan inte prata med varandra vid bordet utan att skrika Bara två av tio (21 procent) får äta lunch vid samma tid varje dag Bara en tredjedel (36 procent) tycker att matsalen känns fräsch och välstädad Samhällselever på Kaplanskolan gjorde 2009 en rapport där de pekade på en rad förbättringsområden. Det handlade bl a om ett större utbud av sallad, mer frihet för mottagningsköken att komplettera och improvisera, bättre råvaror och ett tydligt upplägg så att man kan se vad man äter och själv blanda de ingredienser man önskar. Som undersökningarna ovan visar handlar inte allt om innehållet på tallriken. Slitna miljöer, buller och stress förekommer i många skolmatsalar. Hur miljön i matsalen uppfattas har stor betydelse för hur maten upplevs och för matron, båda viktiga faktorer för aptit. Det är oroväckande eftersom maten är viktig för att eleverna ska få bra matvanor och hälsa men också för att de ska ha energi att orka med hela skoldagen. De senaste åren har många skolor 3

4 aktivt arbetat mot att minska bl a godisätande genom bl a förbud. När felet är ett sötsug som beror på att eleverna inte får i sig tillräckligt med kalorier och näring från skollunchen så de orkar hela dagenproblemet är det dock fel sätt att angripa. Med större matglädje tror vi att godis- och läskdrickandet definitivt kommer att minska. Framtiden börjar i klassrummet. Men inte på tom mage. Äldres matbehov Undernäring är inte ovanligt bland äldre. De får för lite eller fel sorts mat i sig. Många äldre lider också av sjukdomar som i sig kan bidra till undernäring. Aptiten förloras p g a sjukdom, men också genom att smak- och luktsinnet försvagas med åren. En del äldre kan också ha svårt att tugga och svälja. Äldre behöver därför näringsrik mat fördelad över hela dygnet. Det är viktigt för att få en bra livskvalitet, för att förebygga sjukdomar och för att medicinska behandlingar ska ha bästa möjliga effekt. För äldre som inte har andra möjligheter levereras matlådor. Dessa matlådor stimulerar alltför sällan matlusten så som skulle vara önskvärt. Det räcker inte heller att systemet kompletteras av att hemtjänstpersonalen kan stå för enklare tillagning, t ex koka ägg eller gröt. Måltiderna är ofta ett efterlängtat inslag i den dagliga rutinen. När den äldres möjligheter till aktiviteter eller upplevelser begränsas av sjukdom blir måltiden än viktigare. Men mat är inte bara näring, utan också samvaro och livsglädje. En god och näringsriktig kost inom äldreomsorgen motverkar därför ohälsa, samtidigt som otrygghet och isolering bland de äldre kan brytas. 4

5 Folkpartiets förslag för ökad matglädje Norrlands bästa mat 2014 Med relativt enkla medel kan man göra mycket för att skapa ett lyft i verksamheten. Genast efter valet vill vi tillsätta en parlamentarisk matutredning. En grundlig brukarundersökning där såväl elever som äldre kommer till tals både om matens innehåll, presentation och hela matsalsmiljön ska genomföras. Tydliga kriterier för kvaliteten ska tas fram i utredningen. Det kan t ex handla om hur transporter av mat och varmhållning kan minimeras, miljön maten serveras i kan göras trevligare, lugnare och mer inbjudande, personalen som tillagar och serverar maten kan utbildas och kontinuerligt fortbildas på bästa sätt så att de behåller gnistan och inspireras i sitt arbete, de som jobbar i mottagningsköken får större frihet att komplettera och improvisera, maten i större utsträckning kan bestå av närproducerade säsongsråvaror utan tillsatser, skolans elever, föräldrar och personal får mer inflytande över skolmaten, maten bättre kan anpassas till de önskemål på rätter som äldre har, valfriheten kan öka i form av olika slags bröd, mjölk och grönsaker och inrättande av matalternativet dagens soppa. Med en bra utredning i ryggen kan vi under mandatperioden påbörja arbetet med att kunna servera Norrlands bästa mat med målet att ha nått dit redan Inför matgaranti Äldres rätt till självbestämmande är en röd tråd i Folkpartiets äldrepolitik. Det ska också gälla vad man äter. Äldre tycker, precis som alla i andra, olika i fråga om maträtter. Att kunna välja vad man ska äta till lunch eller middag är en självklarhet för de flesta av oss. Det är det dock inte för de äldre som behöver hjälp av hemtjänsten för sina måltider eller som bor i äldreboende. I Socialstyrelsens nationella brukarundersökning är maten en av de kvalitetsfaktorer som de äldre är minst nöjda med. Tyvärr saknar Socialstyrelsens s k Äldreguide uppgifter för Skellefteå om just brukarnas syn på maten. Vi anar dock att missnöjet är lika stort här. Därför ska den som bor i ett äldreboende eller ha hemtjänst få möjlighet att välja mellan olika maträtter. På så vis kan Skellefteå kommun också ta del av de stimulanspengar Folkpartiet centralt vill satsa i den s k garantimiljarden. Kanske vill någon eller några av restaurangerna i kommunen laga matlådor till våra äldre och den vägen öka valfriheten och konkurrensen. För äldre är näringsriktig mat lika viktigt som för skolelever. Många av dagens äldre har dock andra önskemål och vill även på ålderns höst kunna påverka vad de får på tallriken. Salladsbordet ska vara aptitligt och inbjudande men för att äldre ska äta mer tror vi att det är viktigt att de får större möjlighet att äta mat de är vana vid och gillar. 5

6 Bättre miljö i matsalarna Måltiden är så mycket mer än bara maten. Det är därför viktigt att måltiden blir en trevlig stund för att aptiten ska kunna bli bästa möjliga. Det ska vara rent och fräscht, lugnt och trivsamt. Skolmatens Vänner (samfund i LRF) har gjort en checklista med tips om hur man kan förbättra miljön i skolrestaurangen. Det handlar bl a om en tydlig menytavla, ett organiserat flöde så köer och spring inte stör matron, att möblerna och möbleringen ses över för ett mindre rörigt intryck, att man använder glödlampor istället för lysrörsbelysning, bordens utsmyckning, att det är rent och snyggt och att matgästerna ibland överraskas av temaaktiviteter såsom kanelbullens dag och skördefest. Ett sätt att förbättra miljön i matsalerna är att låta eleverna/de boende påverka inredningen av matsalen utifrån de önskemål som finns. Intressant vore också att pröva en lokal budget som matpersonalen styr över och kan använda till förbättringar av miljön. Viktigt för aptiten är också hur maten presenteras. Den mat som idag kastas kostar årligen stora pengar. Bättre vore att satsa den summan på måltiden och den vägen kunna minska svinnet. Trestjärnig skolrestaurang Projektet Bättre skolmat jobbar med att utveckla skolmåltiderna genom att visa upp goda exempel. Tolv av de främsta skolorna i landet utnämns till Stjärnrestauranger av en expertgrupp och belönas med tre stjärnor, där kriterierna är matglädje med god mat och fin måltidsmiljö, nöjda matgäster och ambitionen att servera närodlad och ekologisk mat. Den enda skolan i Norrland som finns med ligger i Umeå. Varför ska inte skolor i Skellefteå kommun kunna nå lika goda resultat? Bland det som Skellefteå kan lära av de goda exemplen från Stjärnrestaurangerna är att Matsedeln är säsongsanpassad och klimatsmart Stor och varierad salladbuffé med grönsaker i runda skålar istället för kantiner Alltid ekologiskt svenskt nötkött Mat med så lite tillsatser som möjligt Egen budget till utsmyckning som personalen ansvarar för Maträtter som eleverna inte gillar plockas bort omgående för att minska svinn Kockarna uppmuntras att testa nytt Bryt generationsbarriärer! En pensionärslunch på en skolrestauranger i Skellefteå kostar 40 kronor. Tyvärr är det en möjlighet som få använder sig av. Vi vill uppmuntra fler seniorer att äta lunch på skolorna. Dels för att många studier visar att äldre mår bra av miljöombyte och social samvaro men också för att matsalsmiljön blir lugnare med blandade åldrar i dem. 6

7 För att nå dit behövs en bl a tydligare marknadsföring av denna möjlighet för äldre (prova pådagar t ex)och en bättre skyltning till matsalen. En bättre kontakt mellan olika generationer kan bli både givande och stimulerande. Äldre kan knyta kontakter som mynnar ut i läxhjälp. Elever från olika gymnasieprogram skulle också som del i sin utbildning kunna förbättra kommunens äldreboenden genom t ex utsmyckning (Byggprogrammet), matlagning (Hotell- och restaurangprogrammet) och kanske även underhållning (Estetiskt program). I Nacka samverkar kommunen med bl a pensionärsföreningar och Röda korset för att fler ensamma äldre ska få möjlighet till sällskap vid maten. En inventering av seniorers önskemål har gjorts runt måltiden, liksom om man har behov av promenadsällskap till och från platsen för måltiden, eller om man själv har möjlighet att ställa upp som promenadsällskap. Det skulle i Skellefteå väl kunna kombineras med seniormåltider i närmaste skolmatsal. Lagad mat i hemmet minst en gång per vecka I Malmö erbjuds äldre som får hjälp av hemtjänsten att minst en gång per vecka få mat som är lagad i hemmet eller att få äta sin måltid utanför den egna bostaden, i gemenskap med andra äldre. Vi vill också kunna erbjuda hemtjänsttagare som inte kommer ut lagad mat i hemmet minst en gång i veckan. Vi ser också stora möjligheter att använda det gymnasiala Hotell- och restaurangprogrammet till att höja kvalitén för äldres måltider genom att laga en pampigare middag på olika äldreboenden några gånger per år. 7