Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -"

Transkript

1 Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

2 1 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Studiens fortsatta disposition Resultat Lärarstudenterna vilka är de? Lärarstudenterna och deras digitala kompetens Förväntningar och tankar kring digital kompetens i utbildningen Studenternas visioner kring digital kompetens Reflektion och konklusion... 2 Källor Bilaga

3 2 1. Inledning I denna första del av rapporten presenteras en kort bakgrund till studien liksom dess syfte och det metodologiska tillvägagångssättet. En fortsatt disposition är tänkt att ge läsaren en vidare bild av rapportstrukturen. 1.1 Bakgrund Bakgrunden till denna utvärderingsrapport tar ursprungligen sin början i KK-stiftelsens satsning på skolutveckling och IT, med början Drygt tio år senare gav KK-stiftelsen sitt stöd till projektet Ung Kommunikation som startade i april 26 och som är ett samarbete mellan Växjö universitet (Vxu) Högskolan i Kalmar (HiK) och Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Samtidens ungdomar har visat sig ha en stor påverkan på människors sätt att kommunicera och genom spridning av datorer, mobiltelefoner etc. etableras nya strukturer och därmed förändras interaktionsmönster. 2 Detta faktum förändrar såväl fritid som den skolbundna tiden, vilket i sin tur förändrar kraven på undervisning och därmed även lärarens kvalifikationer. Resultatet blir således att personal inom lärarutbildning och skola måste öka kunskapen om digitala ungdomskulturer för att få ökad förståelse för hur dessa påverkar lärande och undervisningsformer. Ung Kommunikations roll är att skapa samarbete mellan ungdomar, studenter och lärare i syfte att föra utvecklingsarbetet framåt och skapa gemensamma erfarenheter och utbyten Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på vilka förväntningar lärarstudenterna har på digital kompetens i sin utbildning, men naturligtvis även vilka kunskaper och vanor de själva har med sig in i sin utbildning. I vilken grad är t.ex. digitala färdigheter frukten av kunskapsinhämtande från olika utbildningssystem? Eller i vilken grad är färdigheterna inhämtade vid sidan av skolan, d.v.s. privat (t.ex. genom dataspels- och/eller, programmeringsintresse etc.)? Som delsyfte är avsikten också att belysa likheter och skillnader mellan de olika studentgrupperna; skiljer sig en lärarstudent med inriktning mot gymnasiet från en lärarstudent med inriktning mot grundskolans tidiga år? 1.3 Metod Enkäterna delades ut digitalt med hjälp av Websurvey 4 till lärarstudenterna under september månad 27 då studenterna just registrerats vid lärosätet. Enkäterna omfattade dels ett antal bakgrundsfrågor följt av frågor knutna till ämnet digital kompetens. 5 Tanken är att efter bearbetning av materialet ta kontakt med studenter som visat intresse för att delta i en diskussionsgrupp kring digital kompetens och digitala medier. 6 1 Jfr IT och lärarstuderande, Jfr Ibid. 4 Ett nätbaserat enkätprogram. 5 Se bilaga. 6 Ibid. Studenterna fick en fråga om de var intresserade av att delta i en diskussion kring ämnet.

4 3 Antalet registrerade studenter på lärarutbildningsprogrammet vid Högskolan i Kalmar var i september månad stycken stycken har besvarat enkäten vilket ger en försvarsfrekvens på drygt 75 procent. Det interna bortfallet är lågt, med några undantag ligger det aldrig över tre procent. 1.4 Studiens fortsatta disposition I kommande kapitel (2) presenteras resultatet tillsammans med kommentarer i löpande text. Resultatredovisningen följer enkätens 8 disposition och börjar således med bakgrundsdata följt av frågor kring studenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier etc. i lärarutbildningen. 7 Ladok, september 27. Vid utskicken studsade tre stycken mejl tillbaka vilket innebär att enkäten totalt har nått 182 studenter vilket ger en svarsfrekvens på 77,4 procent. 8 Se bilaga.

5 4 2. Resultat Första delen inbegriper bakgrundsfakta i form av kön, ålder etc. Därefter följer studenternas upplevelser av egna färdigheter inom digital kompetens. Slutligen presenteras studenternas syn på hur digital kompetens kan bli en del av lärarutbildningen och vilka framtida visioner som finns. 2.1 Lärarstudenterna vilka är de? Lärarutbildningen vid Högskolan i Kalmar är, liksom generellt i landet, kraftigt kvinnodominerad. Nästan fyra av fem lärarstudenter är kvinnor (77 procent). Diagram 1 Åldersfördelning bland lärarstudenter (%, N = 141) <24 år år 3-34 år >35 år Det finns en tydlig koncentration av studenter i gruppen 24 år och yngre (födda 1983 eller senare), 77 procent av studenterna befinner sig i denna åldersgrupp. Minst andel studenter finns i åldern 3-34 år, medan såväl 45+-studenter som studenter år är ungefär lika många. Exakt en tredjedel (33 procent) är 2 år eller yngre, alltså födda 1987 eller senare. Drygt en femtedel av studenterna avlade gymnasieexamen 27. Denna andel kommer således direkt från gymnasiestudier till akademiska studier. väljer i högre utsträckning akademiska studier direkt efter gymnasieexamen (24 procent), medan andelen män inte är lika stor (14 procent). 54 procent av studenterna har avlagt gymnasieexamen under de senaste tre åren (25, 26, 27). Ungefär 18 procent av studenterna uppgav att de hade ett medelbetyg motsvarande G (under 12,5). 2 procent av studenterna har inte uppgivit något medelbetyg. Cirka 45 procent av studenterna uppgav att de hade ett avgångsbetyg motsvarande VG. Endast 21 procent av de kvinnliga lärarstudenterna angav att de hade tidigare erfarenheter av akademiska studier. Bland männen var motsvarande andel dubbelt så hög 43 procent. Den stora skillnaden kan till viss del förklaras med att kvinnorna är yngre när de söker sig till lärarutbildningen, men varför är det så? För ett par decennier sedan skulle militärtjänstgöring kunna vara en rimlig förklaring till att män anträder akademiska studier senare än kvinnor, men i dag är den förklaringen inte lika hållbar. En möjlig förklaring är att läraryrket faktiskt är ett självklarare val för en relativt nyutexaminerad gymnasietjej än vad det är för en kille, som hellre skjuter upp valet att bli lärare. Att vissa inriktningar (t.ex. förskola och förskoleklass) till stora delar fylls av kvinnliga studenter ger stöd åt denna tes. appelleras helt enkelt endast av vissa inriktningar, medan de flesta inriktningar attraherar kvinnor.

6 5 Nio procent av studenterna uppgav att de förvärvsarbetat mellan en och sex månader och ytterligare ett par procent hade erfarenhet av sju till tolv månaders förvärvsarbete. 21 procent av studenterna har erfarenhet av en till tre års arbete och en exakt lika stor andel uppgav att de arbetat över tre år när de påbörjade sina lärarstudier vid Högskolan i Kalmar. Totalt har således 7 procent av studenterna arbetslivserfarenheter när de påbörjar sina lärarstudier. 9 Diagram 2 Verksamhetsområden Förskola/Förskoleklass Fritidsh/Skolbarnoms/Frilufts l Grsk tidiga år Grsk senare år Gymnasiet Den största studentgruppen är den som är med inriktning mot grundskolans tidiga år, där precis en tredjedel av studenterna återfinns. Därefter, med en fjärdedel av studenterna, kommer gruppen med inriktning mot förskola och förskoleklass. Gruppen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasiet är ungefär lika stor (knappt 2 procent) medan inriktning mot fritidshem etc är betydligt mindre (fyra procent). Diagram 3 Arbete parallellt med studier Nej Ja, 1-5 h/v Ja, 6-1 h/v Ja, mer än 1 h/v Ungefär fyra av tio studenter arbetar parallellt med sina akademiska studier vid HiK. Två av tio arbetar sex timmar eller mer i snitt per vecka. 9 Notera att feriearbetande inte är inkluderade i denna andel.

7 6 2.2 Lärarstudenterna och deras digitala kompetens För att få kännedom om i vilken grad lärarstudenterna sedan tidigare är bekanta med digitala medier och digital kompetens ställdes frågan om användande av digitala medier såväl utbildningsmässigt som privat. 65 procent av studenterna svarade att de i mycket hög eller hög utsträckning var vana vid digitala medier från tidigare studier. Vid en jämförelse mellan manliga och kvinnliga studenter visar det sig att männen är betydligt mer orienterade mot digitala medier. 86 procent svarar att de i hög eller mycket hög utsträckning använt sig av digitala medier i tidigare studier, medan motsvarande andel bland kvinnorna är 6 procent. Trenden är densamma när det gäller digitala medievanor för privat bruk. 77 procent av studenterna använder digitala medier i hög eller mycket hög utsträckning. Också här är det männen som i högre utsträckning (93 procent) än kvinnorna (74 procent) använder sig av digitala medier. Eftersom studentsammansättningen är relativt homogen åldersmässigt (ungefär procent är 25 år eller yngre) går det inte finna några påvisbara skillnader i användandet av digitala medier mot bakgrund av studenternas ålder. Användandet av utbildningsplattformar under gymnasietiden visade sig vara högst begränsad. Under tio procent menade att de i ganska eller mycket hög utsträckning använde sig av utbildningsplattformar och nästan hälften (46 procent) använde aldrig utbildningsplattformar under sin gymnasietid. Diagram 4 Upplevelse av digital kompetens e-posthantering När det gäller upplevelse av kunnighet inom e-posthantering är det helt jämnt (93 procent) mellan kvinnor och män. Såväl kvinnor som män upplever sig alltså i de flesta fall såsom kunniga inom e-posthantering.

8 7 Diagram 5 Upplevelse av digital kompetens informationssökning Internet Såväl kvinnor som män upplever sig i hög utsträckning kunniga när det gäller informationssökning på nätet. Framförallt gäller det männen som i nio fall av tio anser sig kunniga. Motsvarande andel bland kvinnorna är knappt åtta av tio. Diagram 6 Upplevelse av digital kompetens ordbehandlingsprogram Ungefär åtta av tio studenter bland såväl kvinnor som män upplever sig kunniga i användandet av ordbehandlingsprogram. Av övriga svarande har i princip samtliga valt alternativet varken eller på frågan/påståendet.

9 8 Diagram 7 Upplevelse av digital kompetens presentationsprogram procent av kvinnorna och 54 procent av männen anser sig kunniga på presentationsprogramteknik (t.ex. PowerPoint). Diagram 8 Upplevelse av digital kompetens fotoredigeringsprogram Fotoredigeringsprogram är något som flertalet lärarstudenter på HiK inte anser sig behärska och minst kunniga upplever sig kvinnorna. En dryg fjärdedel av männen, men endast cirka en sjättedel av kvinnorna, upplever sig kunniga på området.

10 9 Diagram 9 Upplevelse av digital kompetens digital dokumentation Digital dokumentation är, liksom fotoredigering, något som lärarstudenterna i hög grad känner sig osäkra på. Andelen män som upplever sig kunniga är dock betydligt högre än andelen kvinnor. Endast drygt tio procent av kvinnorna upplever sig kunniga medan den jämförliga andelen män ligger på ungefär 3 procent eller strax under. Diagram 1 Upplevelse av digital kompetens blogganvändning Andelen män som upplever sig kunniga inom blogganvändning är högre än andelen kvinnor, men likväl uppgår andelen inte fullt till 5 procent. Av kvinnorna är det ungefär en fjärdedel som upplever sig kunniga. 1 T.ex. digital portfolio.

11 1 Diagram 11 Upplevelse av digital kompetens chatanvändning nen upplever sig kunniga inom chatanvändningsområdet i högre utsträckning än kvinnorna. Ungefär 85 procent svarar att de är kunniga medan exakt två tredjedelar av kvinnorna 67 procent menar att de behärskar chattande. Diagram 12 Upplevelse av digital kompetens filmuppladdning Att ladda upp film från nätet är uppenbarligen framförallt en manlig företeelse vilket medfört ett bredare kunnande bland män än bland kvinnor. Diagrammet ovan kan antagligen tolkas på annat sätt också, men en förklaring skulle kunna vara att den upplevda (goda) kunskapen om filmuppladdning kommer sig av ett mer frekvent användande än vad som är fallet bland kvinnor.

12 11 Diagram 13 Upplevelse av digital kompetens musikladdning Om skillnaderna i filmuppladdningskompetens (diagram tolv) var stora så är skillnaderna i musiknedladdning inget undantag. I princip samtliga män upplever sig kunniga när det handlar om att ladda ner musik från nätet medan endast en tredjedel av kvinnorna upplever detsamma. Diagram 14 Upplevelse av digital kompetens dataspel Även när det gäller kunnigheten inom dataspelshantering är trenden densamma som i diagrammen ovan; männen upplever sig betydligt mer kunniga än vad kvinnorna gör. Hela 86 procent av männen menar att de är kunniga i dataspelshantering medan motsvarande andel bland kvinnorna endast är 26 procent.

13 12 Diagram 15 Upplevelse av digital kompetens communityanvändning Andelen kvinnor och män upplever sig även ha olika goda kunskaper när det gäller nyttjande av olika communities. Det skiljer sig dock inte fullt lika mycket som i diagrammen 12, 13 och 14). 4 procent av kvinnorna menar att de är kunniga i communityanvändning medan motsvarande andel män är drygt 7 procent. Diagram 16 Upplevelse av digital kompetens mobil kommunikation, SMS I princip samtliga lärarstudenter vid HiK såväl kvinnor som män upplever sig kunniga i hanteringen av sms. 11 T.ex. Facebook.

14 13 Diagram 17 Upplevelse av digital kompetens mobil kommunikation, MMS Drygt 7 procent av studenterna upplever sig kunniga i hanteringen av mms. Några skillnader mellan kvinnor och män att tala om finns inte. Sammanfattning 77 procent av studenterna utgörs av kvinnor. Drygt 75 procent av studenterna är 24 år eller yngre. Den största gruppen studenter återfinns inom inriktningarna grundskolans tidiga år och förskola/förskoleklass. En klar majoritet av studenterna har erfarenhet av digitala medier från sitt privatliv, men även från tidigare studier. Ungefär fyra av tio arbetar parallellt med sina studier. Nio av tio studenter känner sig kunniga på e-posthantering. Nära procent av de manliga studenterna och drygt 75 procent av de kvinnliga anser sig kunniga i informationssökning på nätet. Mönstret är i princip detsamma när det gäller kunskap om ordbehandlingsprogram, men klyftorna kvinnor och män emellan är härvidlag inte fullt lika stora; knappt procent upplever sig såsom kunniga inom ordbehandling. Presentationsprogram av typen PowerPoint behärskas inte av en lika stor andel. De manliga studenterna är de som i något högre utsträckning upplever sig kunniga. Mönstret är detsamma när det gäller fotoredigeringsprogram och digital dokumentation. Kunskapen om, liksom nyttjandet av, bloggande är begränsat. Ungefär en tredjedel av lärarstudenterna behärskar denna teknik och de som upplever sig mest kunniga är männen. Manliga lärarstudenter upplever sig mer kunniga i chattande än kvinnliga lärarstudenter och även när det gäller filmuppladdning på nätet liksom nedladdning av musik är det männen som upplever sig mest kunniga och detta är ännu tydligare när det gäller dataspel där andelen män som upplever sig kunniga nästan är tre gånger så hög som andelen kvinnor. Det är även stora skillnader i kunnigheten om hur communities fungerar. 4 procent av kvinnorna och 7 procent av männen upplever sig kunniga i användandet av communities. SMS behärskar i princip samtliga studenter. Mönstret ser något annorlunda ut när det gäller mms-användande, där kunnigheten är något lägre, men där det är kvinnorna som upplever sig marginellt mer kunniga.

15 Förväntningar och tankar kring digital kompetens i utbildningen Förväntningarna på användandet av digitala medier är ungefär desamma oavsett om det gäller manliga eller kvinnliga lärarstudenter. 5 procent av kvinnorna och 46 procent av männen uppger att de har höga eller mycket höga förväntningar på inslaget av digitala medier under sin utbildning. Flera studenter återfinns i svarsalternativet Varken eller, vilket 49 respektive 43 procent angivit. Mot bakgrund av detta kan det kännas rimligt att anta att studenterna har en relativt bra bild av i vilken mån digitala medier och digital kompetens används i utbildningen, men så är det inte. Endast 17 procent av kvinnorna och 18 procent av männen känner till hur stor del av utbildningen som inkluderar digitala medier och digital kompetens. Övriga anger att de ganska eller mycket dåligt känner till hur mycket av utbildningen som inkluderar digitala medier och digital kompetens. Diagram 18 Hur bör man arbeta med digitala medier och digital kompetens? Separat kurs (tidigt) Separat kurs (mitten) Separat kurs (slutet) Integrerat Vet ej Diagrammet ovan visar studenternas uppfattning om hur man bör arbeta med digitala medier och digital kompetens och var i utbildningen dessa inslag bör läggas. Den största gruppen studenter (44 procent) anser att digitala medier och digital kompetens bör ligga integrerat i ämnesstudierna, men en relativt stor andel anser också att dessa inslag bör ligga som en separat kurs tidigt i utbildningen.

16 Studenternas visioner kring digital kompetens Diagram 19 Hur viktig är digital kompetens för din framtida lärargärning? Mycket viktig Ganska viktig Varken eller Ganska oviktig I princip samtliga studenter (nio av tio) menar att digital kompetens är viktigt för den framtida lärargärningen. Även om nästan samtliga studenter menar att digital kompetens är viktigt för den framtida lärargärningen är det endast en knapp fjärdedel av studenterna som säger sig ha en plan för hur de kommer att använda sig av denna kompetens. 62 procent av dem menar likväl att digital kompetens är ett centralt kunskapsområde inom grundskola och gymnasium. Att det är viktigt för framtidens skola är i princip alla (99 procent) överens om. Diagram 2 Ökad användning av datorer är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer helt delvis Tar delvis Tar helt Åsikterna om huruvida datorer är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer eller inte går isär. En stor grupp menar att ökad användning av datorer i någon mening faktiskt är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer, medan flera av studenterna även tar från att så skulle vara fallet. Kvinnliga studenter är de som framförallt instämmer i påståendet att datorer är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer medan männen i

17 16 något högre grad tar. Totalt sett är det drygt 7 procent av kvinnorna som menar att ett ökat datoranvändande hindrar sociala och mellanmänskliga relationer medan den jämförliga andelen män är ungefär 45 procent. Diagram 21 Nätbaserad teknik ger nya kommunikativa möjligheter helt delvis Tar delvis Tar helt Att den nätbaserade tekniken öppnar upp för nya möjligheter är i praktiken samtliga studenter överens om (drygt procent av studenterna svarar så). Diagram 22 Digitala medier kan endast vara hjälpmedel, ej ersätta klassrumsundervisning helt delvis Tar delvis Tar helt Den största andelen studenter menar att digitala medier endast kan vara ett hjälpmedel i klassrumsundervisningen och kan följaktligen inte helt ersätta den. Det finns dock en relativt stor andel, drygt 2 procent, män som menar att digitala medier åtminstone i viss mån kan ersätta klassrumsundervisning.

18 17 Diagram 23 Inlärningssvårigheter och funktionshinder kan kompenseras med hjälp av digitala medier helt delvis Tar delvis Tar helt I princip samtliga studenter är överens om att inlärningssvårigheter och funktionshinder kan kompenseras med hjälp av digitala medier. Av studenterna som delvis instämmer i påståendet är andelen kvinnor dubbelt så stor som andelen män. Det finns också en liten andel män (knappt 15 procent) som delvis tar från påståendet. Diagram 24 Digitala medier och Internet kan ge möjlighet till variation helt delvis Tar delvis Tar helt Att digitala medier och Internet kan ge goda möjligheter till variation i undervisningen är praktiskt taget alla överens om och en klar majoritet instämmer helt. Någon skillnad i uppfattningen mellan kvinnliga respektive manliga studenter finns inte, utan generellt sett är resultaten väldigt samstämmiga i denna fråga.

19 18 Diagram 25 Det är viktigt att inte börja för tidigt med digitala medier i förskola och skola helt delvis Tar delvis Tar helt Nära hälften av de manliga studenterna menar att det är viktigt att inte börja med digitala medier för tidigt i förskola och förskoleklass. Motsvarande andel kvinnor är drygt 6 procent, vilket också innebär att det överlag är männen som i högre utsträckning tycker att det inte möter något hinder att börja med digitala medier tidigt i förskola och förskoleklass. Diagram 26 Informationssökning och källkritik är något som mognar fram för elever och behöver ej ingå som en del av undervisningen helt delvis Tar delvis Tar helt Informationssökning och källkritik är inte något som mognar fram åtminstone är detta en vanligt förekommande uppfattning bland männen och detta moment bör således ligga som en del av undervisningen. Det är en slutsats som kan dras av svaren som presenteras i diagrammet ovan. En tredjedel av de kvinnliga studenterna menar däremot att det delvis är något som mognar fram.

20 19 Diagram 27 Tolkning av bilder och bildhantering är lika viktigt att arbeta med som skriven text helt delvis Tar delvis Tar helt Majoriteten av studenterna är eniga kring att bilder och bildhantering är lika viktigt att arbeta med som skriven text. Mest övertygade om detta är de kvinnliga studenterna (drygt procent), medan den manliga andelen är något lägre (knappt 7 procent). Nästan 15 procent av de manliga studenterna tar helt från påståendet. Diagram 28 Språket i sms och chat förflackar vårt språk helt delvis Tar delvis Tar helt Svaren är spridda när det gäller huruvida språket tar skada av språkbruket i sms och chat. De flesta menar att så är fallet, men svaren är likväl rejält spridda. Kvinnliga studenter är något mer eniga (nästan 7 procent) om att språket förytligas genom sms- och chatanvändande än vad männen är (drygt hälften).

21 2 3. Reflektion och konklusion Drygt tre fjärdedelar av lärarstudenterna vid HiK är 24 år eller yngre (födda 1983 eller senare) och strax över 2 procent går direkt från gymnasiestudier till lärarstudier (framförallt gäller det kvinnorna). 21 procent av de kvinnliga lärarstudenterna har tidigare erfarenhet av akademiska studier samtidigt som motsvarande andel bland männen är 43 procent, alltså en dubbelt såg hög andel. Den stora skillnaden kan till viss del förklaras med att kvinnorna är yngre när de söker sig till lärarutbildningen och en möjlig förklaring till detta är att läraryrket synes vara ett självklarare val för en relativt nyutexaminerad gymnasietjej än vad det är för en kille, som gärna skjuter upp valet av lärarstudier. nen är mer orienterade mot digitala medier än vad kvinnorna är. 86 procent av männen och 6 procent av kvinnorna uppgav att de hade erfarenhet av digitala medier i tidigare studier. För privat bruk är det 93 procent av männen som använder digitala medier i hög eller mycket hög utsträckning, medan andelen bland kvinnorna är 74 procent. En del av de data som utvunnits ur materialet är å andra sidan mer förtjänta av att lyftas fram ytterligare. T.ex. visar det sig att det är ungefär 68 procent av studenterna i det campusbaserade programmet som i mycket eller ganska hög utsträckning använt sig av digitala medier i tidigare studier och har mycket eller ganska höga förväntningar på användning av digitala medier i undervisningen. I den grupp som i ganska låg eller mycket låg utsträckning använt sig av digitala medier i tidigare studier är motsvarande andel endast 46 procent. Det visade sig nämligen att de studenter som känner till hur stor del av lärarutbildningen som handlar om digitala medier/kompetens i högre utsträckning utgörs av studenter som tidigare i ganska eller mycket hög utsträckning använt sig av digitala medier i sina studier. Oavsett om studenterna använt sig av digitala medier i sina tidigare studier eller inte är det tydligt att den största andelen menar att dessa inslag bör ligga integrerat i ämnesstudierna. 57 procent av de campusstudenter som i ganska eller mycket hög utsträckning använt sig av digitala medier i tidigare studier menar att digital kompetens är ett centralt kunskapsområde inom grundskola och gymnasium. Av resultaten att döma kan några intressanta och viktiga slutsatser dras. Det finns en relativt hög andel lärarstudenter som i hög utsträckning använt sig av digitala medier före de påbörjade sina lärarstudier vid Högskolan i Kalmar. En del av dem har fått sina erfarenheter genom privat nyttjande, andra genom tidigare studier. I båda fallen utgör dessa studenter majoriteten av det totala antalet lärarstudenter. Den digitala kompetensen kan därmed antas vara relativt hög bland dessa studenter. Samtidigt är det tydligt att dessa studenter i hög utsträckning har förväntningar och krav på att lärarutbildningen ska implicera användande av digitala medier i den konkreta undervisningen. Kort sagt: lärarstudenterna har höga förväntningar på de digitala inslagen i sin utbildning. Detta ställer naturligtvis även krav på lärarutbildarna, d.v.s. de som möter studenterna i undervisningen. Det krävs inte enbart att de håller jämna steg utan ännu mer att de ligger steget före sina studenter. Att på något sätt fånga och kartlägga undervisarnas lärarnas kompetens inom området känns därför angeläget, inte minst för att uppfylla lärarstudenternas högt ställda förväntningar.

22 21 Källor Larsson, D (25). Första terminens studenter hur upplever de sin utbildning? Växjö universitet. Växjö. IT och lärarstuderande attityder, tillgång och användning (25). KK-stiftelsen. Pressmaterial Ladok. (278).

23 1 Följande enkät syftar till att få en bild av vilka förväntningar du som lärarstudent har på digital kompetens i din utbildning. EU definierar digital kompetens på följande sätt: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. 1. Är du: Kvinna Man 2. Vilket år är du född? 19 3a. Vilket år avlade du gymnasieexamen (tog studenten)? b. Vilket var ditt medelbetyg när du avlade gymnasieexamen? c. Vilken gymnasieskola gick du på? 4a. Har du någon tidigare erfarenhet av att läsa vid högskola/universitet? Ja Nej b. Om ja, vad har du tidigare läst?. 5. Har du förvärvsarbetat (obs! ej sommar- eller annat feriearbete) innan du påbörjade dina studier på lärarutbildningen vid Högskolan i Kalmar? Nej Ja, 1-6 månader Ja, 7-12 månader Ja, mellan 1-3 år Ja, mer än 3 år 6. Vilket verksamhetsområde studerar du nu mot? Förskola/Förskoleklass Fritidshem/Skolbarnomsorg/Fritidsverksamhet Grundskolans tidiga år Grundskolans senare år Gymnasiet 7. Arbetar du parallellt med dina lärarstudier vid Högskolan i Kalmar? Nej Ja, i genomsnitt 1-5 h i veckan Ja, i genomsnitt 6-1 h i veckan Ja, i genomsnitt över 1 timmar i veckan

24 2 8. I vilken utsträckning har du använt dig av digitala medier (inkl. Internet) i tidigare studier? I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls 9. I vilken utsträckning använder du dig av digitala medier (inklusive Internet) privat? I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls 1. Hur upplever du din digitala kompetens inom följande användningsområden? Okunnig Varken Kunnig Vet ej eller Skicka e-post Söka information på nätet Använda ordbehandlingsprogr, t.ex. Word Använda presentationsprogr, t.ex. PowerPoint Använda fotoredigeringsprogram Dokumentera digitalt, t.ex. digital portfolio Använda bloggar Använda chattar, t.ex. Msn Ladda upp film på nätet, t.ex. YouTube Ladda hem musik från nätet Spela dataspel Använda communities, t.ex. Facebook Mobil kommunikation, SMS? Mobil kommunikation, MMS 11. I vilken utsträckning använde du utbildningsplattformar på gymnasiet? (ex. WebCT) I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls

25 3 12. Vilka förväntningar har du på dina lärarstudier vid Högskolan i Kalmar när det gäller användning av digitala medier i din undervisning? Mycket höga förväntningar Ganska höga förväntningar Varken höga eller låga Ganska låga förväntningar Mycket låga förväntningar 13. Känner du till hur stor del av lärarutbildningen vid Högskolan i Kalmar som handlar om digitala medier och digital kompetens? Ja, mycket väl Ja, ganska väl Nej, ganska dåligt Nej, mycket dåligt 14. Hur anser du att man i lärarutbildningsprogrammet bör arbeta med digitala medier och digital kompetens? Det bör ligga tidigt som en separat kurs Det bör ligga i mitten som en separat kurs Det bör ligga i slutet som en separat kurs Det bör ligga integrerat i ämnesstudierna Vet ej 15. Hur viktig är digital kompetens för din framtida lärargärning? Mycket viktig Ganska viktig Varken eller Ganska oviktig Mycket oviktig 16. Har du planer på hur du kommer använda digital kompetens i din framtida lärargärning? Ja, nämligen... Nej 17. Är digital kompetens ett centralt kunskapsområde i grundskola och gymnasium? Ja Nej Vet ej 18. Vilket anser du är det främsta framtida användningsområdet av digital kompetens?

26 4 19. I vilken grad är digital kompetens viktig för framtidens skola anser du? I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad Det är inte alls viktigt 2. Ta ställning till nedanstående påståenden Tar delvis Tar helt helt delvis Ökad användning av datorer är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer Nätbaserad teknik ger nya kommunikativa möjligheter Digitala medier kan endast vara hjälpmedel, ej ersätta klassrumsundervisning Inlärningssvårigheter och funktionshinder kan kompenseras med hjälp av digitala medier Digitala medier och Internet kan ge möjlighet till variation Det är viktigt att inte börja för tidigt med digitala medier i förskola och skola Informationssökning och källkritik är något som mognar fram för elever och behöver ej ingå som en del av undervisningen Tolkning av bilder och bildhantering är lika viktigt som att arbeta med som skriven text Språket i sms och chat förflackar vårt språk 21. Skulle du vara intresserad av att delta i en gruppdiskussion kring digitala medier och digital kompetens? Ja (lämna namn och telefonnummer på raden efter).. Nej Vet ej Tack för din medverkan!

27 1 Följande enkät syftar till att få en bild av vilka förväntningar du som lärarstudent har på digital kompetens i din utbildning. EU definierar digital kompetens på följande sätt: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. 1. Är du: Kvinna Man 2. Vilket år är du född? 19 3a. Vilket år avlade du gymnasieexamen (tog studenten)? b. Vilket var ditt medelbetyg när du avlade gymnasieexamen? c. Vilken gymnasieskola gick du på? 4a. Har du någon tidigare erfarenhet av att läsa vid högskola/universitet? Ja Nej b. Om ja, vad har du tidigare läst?. 5. Har du förvärvsarbetat (obs! ej sommar- eller annat feriearbete) innan du påbörjade dina studier på lärarutbildningen vid Högskolan i Kalmar? Nej Ja, 1-6 månader Ja, 7-12 månader Ja, mellan 1-3 år Ja, mer än 3 år 6. Vilket verksamhetsområde studerar du nu mot? Förskola/Förskoleklass Fritidshem/Skolbarnomsorg/Fritidsverksamhet Grundskolans tidiga år Grundskolans senare år Gymnasiet 7. Arbetar du parallellt med dina lärarstudier vid Högskolan i Kalmar? Nej Ja, i genomsnitt 1-5 h i veckan Ja, i genomsnitt 6-1 h i veckan Ja, i genomsnitt över 1 timmar i veckan

28 2 8. I vilken utsträckning har du använt dig av digitala medier (inkl. Internet) i tidigare studier? I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls 9. I vilken utsträckning använder du dig av digitala medier (inklusive Internet) privat? I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls 1. Hur upplever du din digitala kompetens inom följande användningsområden? Okunnig Varken Kunnig Vet ej eller Skicka e-post Söka information på nätet Använda ordbehandlingsprogr, t.ex. Word Använda presentationsprogr, t.ex. PowerPoint Använda fotoredigeringsprogram Dokumentera digitalt, t.ex. digital portfolio Använda bloggar Använda chattar, t.ex. Msn Ladda upp film på nätet, t.ex. YouTube Ladda hem musik från nätet Spela dataspel Använda communities, t.ex. Facebook Mobil kommunikation, SMS? Mobil kommunikation, MMS 11. I vilken utsträckning använde du utbildningsplattformar på gymnasiet? (ex. WebCT) I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Inte alls

29 3 12. Vilka förväntningar har du på dina lärarstudier vid Högskolan i Kalmar när det gäller användning av digitala medier i din undervisning? Mycket höga förväntningar Ganska höga förväntningar Varken höga eller låga Ganska låga förväntningar Mycket låga förväntningar 13. Känner du till hur stor del av lärarutbildningen vid Högskolan i Kalmar som handlar om digitala medier och digital kompetens? Ja, mycket väl Ja, ganska väl Nej, ganska dåligt Nej, mycket dåligt 14. Hur anser du att man i lärarutbildningsprogrammet bör arbeta med digitala medier och digital kompetens? Det bör ligga tidigt som en separat kurs Det bör ligga i mitten som en separat kurs Det bör ligga i slutet som en separat kurs Det bör ligga integrerat i ämnesstudierna Vet ej 15. Hur viktig är digital kompetens för din framtida lärargärning? Mycket viktig Ganska viktig Varken eller Ganska oviktig Mycket oviktig 16. Har du planer på hur du kommer använda digital kompetens i din framtida lärargärning? Ja, nämligen... Nej 17. Är digital kompetens ett centralt kunskapsområde i grundskola och gymnasium? Ja Nej Vet ej 18. Vilket anser du är det främsta framtida användningsområdet av digital kompetens?

30 4 19. I vilken grad är digital kompetens viktig för framtidens skola anser du? I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad Det är inte alls viktigt 2. Ta ställning till nedanstående påståenden Tar delvis Tar helt helt delvis Ökad användning av datorer är ett hinder för sociala och mellanmänskliga relationer Nätbaserad teknik ger nya kommunikativa möjligheter Digitala medier kan endast vara hjälpmedel, ej ersätta klassrumsundervisning Inlärningssvårigheter och funktionshinder kan kompenseras med hjälp av digitala medier Digitala medier och Internet kan ge möjlighet till variation Det är viktigt att inte börja för tidigt med digitala medier i förskola och skola Informationssökning och källkritik är något som mognar fram för elever och behöver ej ingå som en del av undervisningen Tolkning av bilder och bildhantering är lika viktigt som att arbeta med som skriven text Språket i sms och chat förflackar vårt språk 21. Skulle du vara intresserad av att delta i en gruppdiskussion kring digitala medier och digital kompetens? Ja (lämna namn och telefonnummer på raden efter).. Nej Vet ej Tack för din medverkan!

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN BAZAREN 2014 UTVÄRDERING BLAND BESÖKARE PÅ BAZAREN 2014 RAPPORT P1324 VINTERN 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp...

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 VT14 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 2014-03-27 1 (9) Lärande och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 Varje sommar anordnar kommuner och landsting feriejobb för ungdomar, syftet är dels

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till

Läs mer

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna?

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? FORSKNINGSRAPPORT Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? Maria Ek Styvén Åsa Wallström Anne Engström Esmail Salehi-Sangari Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

IKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola

IKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola IKT-Plan NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola IKT-plan NKC Innehållsförteckning: Vad är IKT?...sid 2 Våra mål...sid 2 Nationella mål.....sid 2 Kommunens mål...sid 2 NKCs lokala mål...sid 2 Digital

Läs mer

Likabehandling i lärandet

Likabehandling i lärandet Likabehandling i lärandet Catharina Langendorf Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Utgångspunkt Vid Göteborgs universitet ska

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Om undersökningen Bakgrund Haninge kommun genomför årligen en undersökning där föräldrar och elever svarar på frågor om vad de tycker om förskolan och grundskolan

Läs mer

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Sammanfattning För snart 40 år sedan höll Olof Palme sina numer berömda tal från ett lastbilsflak

Läs mer

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation Örebro universitet Rapport: Linje 14 September 13, Markör Marknad och Kommunikation Markör Örebro Kungsgatan 1 71 47 Örebro Fax: 19-16 16 17 Markör Stockholm Virkesvägen 4 1 3 Stockholm Fax: 8-716 83 81

Läs mer

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet Bilaga 6 Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet Personalen som deltog i projektet och därmed skulle omfattas av de nya arbetsrutinerna för testpersonerna, var det som arbetar

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

TNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016

TNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 1 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 3 VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN Över 40 procent av de svenska hushållen är idag anslutna till vårt nät, vilket gör att Com Hem i allra högsta grad bidrar till digitaliseringen

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar

Läs mer

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Karl Martin Sjöstrand 2009-06-14 Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Målgruppen för Tolvan öppenvård är personer som fyllt 20 år med beroende/missbruksproblem

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Kommunrapport - Inledning Under maj-juni

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad

Läs mer

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

LÄRARSTUDERANDE OCH IT LÄRARSTUDERANDE OCH IT Enkät med svar Rapport 1a 1 OBS denna redovisning är en punktskattning i procent inom 95%-iga konfidensintervall utan variation samt antal uppgift saknas. Totalsiffror hämtade från

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare

Läs mer

Nybörjarenkät År 2004

Nybörjarenkät År 2004 Nybörjarenkät År 24 En enkätstudie om nybörjarstudenterna vid, deras bakgrund, val av utbildning, behov och förväntningar inför studiestarten Kalle Wahlin MAI Studievägledningen Sammanfattning För att

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...

Läs mer

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht

Läs mer

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i Föräldrajuryn om barn och mobiltelefoner.

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Tekniken är här och vi måste hänga med Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Tekniken är här och vi måste hänga med Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - Ung Kommunikation Hösten 27 Tekniken är här och vi måste hänga med Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer? Enkäten Bakgrund 1. Vilket kön har du? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? -25 26-30 31-35 36-3. Vilket program läste/läser du? Inom parenteserna står de olika namn utbildningarna haft genom åren. C (Datavetenskaplig

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Rapport Svenskarnas användning av telefoni & internet 2010

Rapport Svenskarnas användning av telefoni & internet 2010 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Rapport Svenskarnas användning av telefoni & internet INDIVIDUNDERSÖKNING

Läs mer

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande

Läs mer

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Utvärderingsavdelningen Rapport 0 (115) IT-användning och IT-kompetens i skolan Skolverkets IT-uppföljning 2015 Diarienummer: 2015:00067 Rapport 2 (115) Skolverket

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Kvantitativ undersökning med privatpersoner som köpt en ny bil men inte valt en miljöbil

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013 Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen KPMG AB 29 januari 2013 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3

Läs mer

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden 6:1 6:2 6:3 6:4 6:5 Socialkontoret Dnr SN/2015:772-036 Administrativa enheten 2015-11-11 1/6 Handläggare Charlotte Arnell Tel. 0152-291 66 Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11.

IKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. IKT-plan Bosgårdsskolan 2015-2016 Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål... 3 Information... 3 Dokumentation... 3 Kommunikation... 3

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Digital kompetens Styrdokumenten IT Datapolitik för skolområdet datorn som ett redskap... bland andra datorstöd i undervisningen

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter vårterminens kursprov Engagemang och påverkan har besvarats av 962

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

JOBBTORG STOCKHOLM WEBBENKÄT TILL ASPIRANTERNA PÅ STADENS FEM JOBBTORG HÖSTEN 2010

JOBBTORG STOCKHOLM WEBBENKÄT TILL ASPIRANTERNA PÅ STADENS FEM JOBBTORG HÖSTEN 2010 JOBBTORG STOCKHOLM WEBBENKÄT TILL ASPIRANTERNA PÅ STADENS FEM JOBBTORG HÖSTEN 2010 Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Gunnar Lindqvist 08-508 35 002 gunnar.lindqvist@usk.stockholm.se .

Läs mer