IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN"

Transkript

1

2 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

3 IT i skolan Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande... 7 Urval... 8 Lärare... 8 Skolledare... 8 Elever... 8 Datainsamling... 8 Projektgrupp... 9 Bilden av läraren, skolledaren och eleven 11 Fakta om respondenterna Lärare Skolledare Elever Den genomsnittliga läraren Grundskolläraren Gymnasieläraren Den genomsnittliga skolledaren Skolledaren i grundskolan Skolledaren i gymnasieskolan Den genomsnittliga eleven Gymnasieeleven Studiens resultat 17 Tillgång till IT Tillgång till IT i hemmet Tillgång till IT i skolan/ på arbetet Användning av IT Användning av IT i hemmet Användning av IT med koppling till skolan/ arbetet Vad används IT till? Kommunikation via e-post Lärare och skolledare med elever Lärare och skolledare med elevernas föräldrar Skolledare med lärare eller kollegor Kommunikationsflöde IT och internet i undervisningen Användning av internet i undervisningen Inställning till IT och internet i undervisningen... 57

4 4 Fördelar och hinder med IT i undervisningen Internet och källkritik Elevernas skriftliga förmåga Tid och rum Internationella kontakter Elever i behov av särskilt stöd Skillnader mellan flickor och pojkar Flickors och pojkars datoranvändning Områden med uppfattade könsskillnader Lärarnas kunskap om IT Lärarnas syn på skolans IT-plan Skolledare och IT-planering Geografiska skillnader Kännedom om webbplatsen Kollegiet Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Användning av IT Datoranvändning i skolan Internetanvändning i skolan IT och internet i undervisningen Inställning till IT och internet i undervisningen Hinder för IT i undervisningen Internet och källkritik Elevernas skriftliga förmåga Internationella kontakter Elever i behov av särskilt stöd Lärare och internet Skillnader mellan flickor och pojkar Lärarnas kunskap om IT Lärarnas syn på IT-plan i skolan Skillnader mellan grund- och gymnasieskola Skillnader mellan nya och äldre lärare Skillnader mellan kvinnliga och manliga lärare Skolledare och IT-planering Skolledare och IT Skolledarnas kompetens Kommunernas planer för IT i skolan Ansvarsfördelning mellan skola och kommun Behov av IT-utrustning och IT-stöd Geografiska skillnader Kännedom om webbplatsen Kollegiet Summary in English 127 Tema: IT i skolan en internationell jämförelse 141

5 5 Förord KK-stiftelsens satsning på skolutveckling och IT påbörjades En skola i samhällets frontlinje skulle bidra till framtidstro och långsiktig utveckling, och IT ansågs ha en nyckelroll. I nästan 100 kommuner berördes cirka lärare av skolutvecklingsprojekten. KK-stiftelsens satsning är i dag avslutad, men behovet att fortsätta stimulera skolornas IT-användning är fortfarande stort. Sedan 1997 har KK-stiftelsen kontinuerligt undersökt elevers, lärares och skolledares attityder till och användning av IT i skolan. Då var IT fortfarande ett relativt nytt fenomen i skolans värld. Internet hade ännu inte slagit igenom och många lärare var ovana vid datorer. Våra undersökningar har visat att inställningen till IT i skolan har blivit allt mer positiv och att användningen av datorer ökar för varje år. IT-användandet i svenska grund- och gymnasieskolor börjar mogna. De pedagogiska utmaningarna med IT är fortfarande stora, det är nödvändigt att fortsätta stödja och stimulera god användning av IT i skolan. KK-stiftelsen kommer även fortsättningsvis med nya initiativ på detta viktiga område. Denna rapport, som är den sjätte i ordningen, innehåller resultatet av 2003 års undersökning. Intresset för undersökningen från såväl lärare och skola som forskare, organisationer och myndigheter både i och utanför Sverige har ökat för varje år. Därför publicerar vi för första gången undersökningen i bokform. För att tillgodose det internationella intresset är delar av undersökningen översatt till engelska års undersökning om IT i skolan har på KK-stiftelsens uppdrag utförts av CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Tidigare år har undersökningen genomförts av TNS Gallup Sverige. KK-stiftelsens projektgrupp har bestått av Eva Fohlstedt, Peter Fowelin och Stig Roland Rask. Rapporten innehåller också ett specialtema om en internationell jämförelse om IT i skolan som KK-stiftelsen publicerade digitalt i december Slutsatsen i rapporten, att Sverige riskerar att halka efter andra ledande länder när det gäller IT i skolan, har väckt stor uppmärksamhet. Sverige hade tidigt IT på agendan i skolan, men nu när satsningar fortsätter på många andra håll i vår omvärld saknar Sverige samlade nationella initiativ på området. Den internationella jämförelsen har på stiftelsens uppdrag utförts av fil. dr Jan Hylén vid Metamatrix Development & Consulting AB, som ensam svarar för analyser och slutsatser i rapporten. IT i skolan 2003 kan beställas kostnadsfritt från KK-stiftelsens webbplats (www.kks.se) eller från som är stiftelsens webbplats för skolan. De delar av undersökningen som översatts till engelska kan laddas ner från webbplatserna, medan en kortare sammanfattning på engelska finns med i denna bok. Stockholm i september 2004 Madeleine Cæsar VD KK-stiftelsen Christina Ehneström Programchef för IT i skola och utbildning

6

7 7 1 Bakgrund Undersökningen IT i skolan 2003 har genomförts av CMA (Centrum för Marknadsanalys AB) på KK-stiftelsens uppdrag. Detta är en andra, kraftigt utökad rapport. Den första versionen publicerades digitalt i oktober 2003 på KK-stiftelsens webbplats och på (stiftelsens webbplats för skolutveckling). I denna utgåva har ett större antal figurer och figurer tillkommit och vissa mindre felaktigheter har korrigerats. Texten är skriven av CMA. Rapporten innehåller material som är av intresse för alla som vill följa IT-utvecklingen i grund- och gymnasieskolan, men också för dem som intresserar sig för skolutveckling i bredare mening. I rapporten presenteras grundläggande statistik om attityder, kunskaper, användning och tillgänglighet till IT i skolan. Undersökningens resultat Resultaten från tidigare års undersökningar ( ) befästs i 2003 års studie. Tillgången till IT-redskap i skolorna och i hemmen hos elever, lärare och skolledare är hög. Inställningen till att använda IT i undervisningen är mycket positiv i alla tre grupperna. Användningen av IT är hög både i undervisningen och utanför lektionstid. I rapporten finns resultat och analyser av bland annat: Skillnader i IT-användning mellan lärare i grund- och gymnasieskolan, mellan kvinnliga och manliga respektive mellan äldre och yngre lärare. Attityder, tillgänglighet och användning hos lärare som utexaminerats de senaste åren. Skillnader och likheter mellan flickors och pojkars datoranvändning och elevers och lärares föreställningar om detta. Skolledarnas kompetens och roll i skolornas IT-utveckling. Kommunernas planering av IT i skolan. Presentation av resultatet I rapporten finns ett stort antal figurer som presenterar resultatet av undersökningen. Varje figur har en text som lyfter fram det mest väsentliga från siffrorna i figuren. Av utrymmesskäl har antalet figurer fått begränsas i vissa avsnitt. Där har i stället intressanta resultat från undersökningen lyfts fram i den kommenterade texten. Det innebär att texterna ibland innehåller siffror från undersökningen som inte direkt kan utläsas ur den figur som finns ovanför texten. Undersökningens genomförande Målgruppen för studien är lärare, elever och skolledare i Sveriges grund- och gymnasieskolor. Undersökningen har genomförts genom intervjuer per telefon under perioden 5 augusti till 12 september Materialet är jämförbart med tidigare års undersökningar, vilka genomförts av TNS Gallup Sverige.

8 8 IT I SKOLAN Urval CMA har ansvarat för urvalet, vilket har varit stratifierat eller obundet slumpmässigt. Målsättningen har varit att studien ska omfatta 600 skolledare, lärare samt elever. Det slutliga urvalet innehöll 599 skolledare, lärare och elever. Urvalet för lärare och elever har tagits fram genom insamling av lärar- och elevlistor från grund- och gymnasieskolor med jämn spridning över landet, det vill säga stratifierat urval. Urvalet av grund- och gymnasieskolor har skett av SCB (Statistiska centralbyrån). För skolledare har ett obundet slumpmässigt urval tagits fram via PAR (PAR Adressregistret AB). Lärare För målgruppen lärare har CMA, via SCB, slumpmässigt valt ut ett hundratal grund- och gymnasieskolor fördelade över landet med 4 5 skolor per län och jämnt fördelat mellan grund- och gymnasieskola. Från dessa skolor har adresslistor beställts över lärare varur ett slumpmässigt urval dragits. Målsättningen har varit att genomföra cirka 57 intervjuer per län med totalt 600 grundskollärare och 600 gymnasielärare. Det slutgiltiga urvalet var 600 grundskollärare och 603 gymnasielärare med en spridning av 52 till 65 intervjuer per län. Den totala svarsfrekvensen för lärare uppgår till 70 procent. Skolledare För målgruppen skolledare var målsättningen att genomföra 300 intervjuer med skolledare på gymnasieskolan och 300 på grundskolan. Med anledning av att det är en mycket ojämn fördelning mellan antalet skolor i de olika länen har, som tidigare år, ett obundet slumpmässigt urval gjorts för skolledare. Det slutgiltiga urvalet bestod av 299 intervjuer med skolledare på grundskolan och 300 på gymnasieskolan. Den totala svarsfrekvensen för skolledare uppgick till 79 procent. Elever För målgruppen elever har CMA, via SCB, slumpmässigt valt ut ett hundratal gymnasieskolor fördelade över landet med 4 5 skolor per län. Från dessa skolor har adresslistor över elever i årskurs 2 eller 3 hösten 2003 beställts. Utifrån dessa listor har ett slumpmässigt urval dragits. Målsättningen har varit att genomföra cirka 57 intervjuer per län. Det faktiska urvalet blev intervjuer med gymnasieelever och spridningen blev mellan 56 och 59 intervjuer per län. Den totala svarsfrekvensen uppgick till 67 procent. Datainsamling Datainsamling har genomförts under augusti och september år Datainsamlingen har skett via CATI (Computer Aided Telephone Interviews) i CMA:s egna lokaler. CATI är ett datorbaserat intervjusystem där frågeformuläret läggs in i en databas. CATI-systemet ger full kontroll över intervjuflödet (styrningar, kvoter etc.) samt en effektiv urvalshantering. Intervjuproduktionen har letts av en intervjuledare. Utifrån insamlad data har en databas skapats i dataprogrammet SPSS där sedan all analys skett.

9 1 BAKGRUND 9 Projektgrupp Undersökningen är utformad i samarbete mellan KK-stiftelsen och CMA. På KK-stiftelsen har Peter Fowelin och Stig Roland Rask arbetat med undersökningens utformande och Eva Fohlstedt och Peter Fowelin med framtagandet av föreliggande rapport. På CMA har Johan Lilliecreutz varit kundansvarig och Martin Hehrne projektledare. Martin Hehrne och Lovisa Norén har svarat för undersökningens utformande och för analys och rapport.

10

11 11 2 Bilden av läraren, skolledaren och eleven Fakta om respondenterna Lärare Totalt har lärare intervjuats inom ramen för denna studie. Hälften av dem är lärare i gymnasieskolan och hälften i grundskolan. Könsfördelningen är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Det är fler kvinnor som är grundskollärare än män: i grundskolan är tre fjärdedelar kvinnor och en fjärdedel män. Drygt hälften av gymnasielärarna är män. Lärarna undervisar antingen inom flera ämnesområden eller bara inom ett. Knappt hälften av lärarna undervisar i naturvetenskapliga ämnen och lika många i humanistiska ämnen. Knappt en tredjedel undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen och en dryg femtedel inom estetiska ämnen. Lärarnas medelålder är 47 år, och den största gruppen lärare är 50 till 59 år gamla. Nio av tio intervjuade lärare har lärarexamen från lärarutbildningen. Knappt en av tio lärare har arbetat mindre än två år som lärare. Tre av tio lärare har arbetat mellan tre och tio år som lärare, ungefär lika många har arbetat mellan 11 och 25 år och lika många har arbetat längre än 25 år som lärare. Geografiskt är lärarna jämnt fördelade över landet. Skolledare Totalt har 599 skolledare intervjuats inom ramen för studien. Hälften är skolledare för gymnasieskolor och hälften för grundskolor. Av de intervjuade skolledarna är 60 procent män och 40 procent kvinnor. Fler män är skolledare i gymnasieskolor, närmare bestämt tre fjärdedelar. I grundskolan är det fler kvinnliga skolledare (54 procent) jämfört med i gymnasiet. Hälften av skolledarna har arbetat som skolledare i mer än 10 år. Knappt en fjärdedel har varit skolledare i fyra år eller kortare. En av tio skolledare har arbetat som skolledare i mer än 20 år. Genomsnittet är 10,5 år. Nio av tio är skolledare i en kommunal skola. Elever Inom ramen för denna studie har elever i gymnasieskolan intervjuats. Hälften är pojkar och hälften flickor. Medelåldern är 18 år och de flesta är 17 eller 18 år gamla. Eleverna är fördelade på många olika gymnasieprogram, och den största gruppen går på det samhällsvetenskapliga programmet (SP), 20 procent. Något färre går på det naturvetenskapliga programmet (NV), 15 procent. Mer än hälften av eleverna säger att de absolut kommer att läsa vidare efter gymnasiet, och knappt en fjärdedel säger att de ja, kanske kommer att läsa vidare. Endast 7 procent anger att de absolut ej kommer att läsa vidare efter gymnasiet. Geografiskt är eleverna jämnt fördelade mellan landets olika län.

12 12 IT I SKOLAN Den genomsnittliga läraren I följande avsnitt beskrivs den genomsnittliga läraren, skolledaren och eleven. Den generella bild som tagits fram för de olika målgrupperna är baserad på det svarsalternativ som till störst del stämmer in, det vill säga vad majoriteten har svarat i de olika frågeställningarna. I de fall det varit möjligt att ta fram ett medelvärde har detta använts (exempelvis ålder). I avsnittet nedan refererar vi till figurer i denna rapport. I vissa fall refereras här också siffror och resultat som inte kan återfinnas i den publicerade rapporten. Den genomsnittliga grundskolläraren är: kvinna 45 år gammal undervisar i flera ämnen: naturvetenskapliga och humanistiska har arbetat som lärare i 17 år har examen från lärarutbildningen Grundskolläraren Den genomsnittliga grundskolläraren har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i datorn hemma och i skolan (figur 3.3 och 3.10). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.6). Tillgång till en gemensam dator finns i skolan (figur 3.12), dock med en egen e-postadress (figur 3.17). Grundskolläraren använder datorn upp till fem timmar i veckan hemma (figur 3.21) och internet upp till två timmar i veckan hemma (figur 3.24). I skolan använder hon datorn dagligen eller någon/några gånger i veckan på lektionstid, men dagligen utanför lektionstid i skolan (figur 3.34). Grundskolläraren använder datorn hemma dagligen eller någon/några gånger i veckan med koppling till skolan (figur 3.34). I hemmet använder grundskolläraren internet för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post, för att utföra banktjänster samt beställa varor och tjänster (figur 3.31). Grundskolläraren använder ofta IT för direkta lektionsförberedelser och för att söka information och referensmaterial som har koppling till arbetet på internet (figur 3.46). Grundskolläraren använder sällan internet i undervisningen, endast någon/några gånger i månaden eller ännu mer sällan (figur 3.59). Grundskolläraren tycker att den största fördelen med IT i skolan är att det underlättar elevernas informationssökande och ger naturlig datorvana (figur 3.74). De största problemen och hindren för att använda IT i undervisningen är för låg kompetens hos lärarna, dålig utrustning, för få datorer, för lite tid för IT i undervisningen, för lite pengar, felaktiga eller osanna uppgifter på internet och för långsamma datorer (figur 3.77). Grundskolläraren tycker inte att de egna IT-kunskaperna är tillräckliga (figur 3.106), men är positiv till att använda IT och internet i undervisningen (figur 3.66 och 3.69). Läraren anser sig varken ha stor eller liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen (figur 3.61), men anser att IT ökat möjligheterna att anpassa undervisningen i tid och rum (figur 3.84). De har också utnyttjat denna möjlighet (figur 3.86). Vad gäller internationella kontakter anser grundskollärare att internet generellt förbättrat skolornas möjligheter till sådana (figur 3.89) och även att IT i skolan ger stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95). IT används också på lärarens skola för att hjälpa elever i detta sammanhang (figur 3.97). Grundskolläraren känner till KK-stiftelsens webbplats Kollegiet (figur 3.147), har använt sig av material som finns där (figur 3.149) och är positiv till Kollegiet (figur 3.150).

13 2 BILDEN AV LÄRAREN, SKOLLEDAREN OCH ELEVEN 13 Den genomsnittliga gymnasieläraren är: man 48 år gammal undervisar i en typ av ämnen; naturvetenskapliga eller humanistiska har arbetat som lärare i 17 år har examen från lärarutbildningen Gymnasieläraren Den genomsnittlige gymnasieläraren har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.3 och 3.10). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.6). Gymnasieläraren har, till skillnad från grundskolläraren, tillgång till en egen dator i skolan (figur 3.12) och har liksom grundskolläraren en egen e-postadress i skolan (figur 3.17). Gymnasieläraren använder datorn upp till fem timmar i veckan hemma (figur 3.21) och internet upp till två timmar i veckan (figur 3.24). I skolan används datorn dagligen eller någon/några gånger i veckan på lektionstid, men dagligen utanför lektionstid i skolan (figur 3.34). Gymnasieläraren använder datorn hemma dagligen eller någon/några gånger i veckan med koppling till skolan (figur 3.34). Gymnasieläraren använder internet hemma för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post, för att utföra banktjänster samt beställa varor och tjänster (figur 3.31). IT används ofta för administrativt förarbete, direkta lektionsförberedelser, för att kommunicera med koppling till arbetet och för att söka information och referensmaterial med koppling till arbetet på internet (figur 3.46). Gymnasieläraren använder internet i undervisningen varannan vecka eller oftare (figur 3.59), tycker att IT har ökat möjligheterna att anpassa undervisningen i tid och rum (figur 3.84) och har också utnyttjat denna möjlighet (figur 3.86). Den största fördelen med IT i skolan är, enligt gymnasieläraren, att det underlättar elevernas informationssökande och ger naturlig datorvana (figur 3.74). De största problemen och hindren med att använda IT i undervisningen är för låg kompetens hos lärarna, dålig utrustning, för få datorer, för lite pengar, att eleverna missbrukar internet, felaktiga eller osanna uppgifter på internet och för långsamma datorer (figur 3.27). Gymnasieläraren tycker, till skillnad från grundskolläraren, att de egna IT-kunskaperna är tillräckliga (figur 3.107) och är positiv till att använda IT och internet i undervisningen (figur 3.66 och 3.69). Dessutom har gymnasieläraren nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen (figur 3.61). Gymnasieläraren anser att internet i hög grad generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.89). Gymnasieläraren anser också att IT i skolan ger stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95) och IT används på lärarens skola för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd (figur 3.97). Gymnasieläraren känner inte i lika hög grad till KK-stiftelsens webbplats Kollegiet som grundskolläraren (figur 3.147). De som känner till Kollegiet har varit inne på webbplatsen och är positiva till innehållet (figur 3.150).

14 14 IT I SKOLAN Den genomsnittliga skolledaren Den genomsnittliga skolledaren i grundskolan är: kvinna 52 år gammal har arbetat som skolledare i 9 år är skolledare för en kommunal skola Den genomsnittliga skolledaren i gymnasieskolan är: man 53 år gammal har arbetat som skolledare i 12 år är skolledare för en kommunal skola Skolledaren i grundskolan Den genomsnittliga skolledaren i grundskolan har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.1 och 3.8). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.5). Skolledaren har tillgång till en egen dator i skolan (figur 3.11) och egen e-postadress (figur 3.17). Hemma använder skolledaren i grundskolan datorn upp till fem timmar i veckan (figur 3.19) och internet i upp till två timmar (figur 3.22). Datorn används mer än tio timmar per vecka med koppling till det egna arbetet (figur 3.43). Hemma använder skolledaren i grundskolan internet för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post samt för att utföra banktjänster (figur 3.52). Vad gäller användning med koppling till skolan används dagligen datorn till ordbehandling, för administrativa uppgifter och för att kommunicera med andra (figur 3.48). Skolledaren i grundskolan tycker att de största fördelarna med IT i skolan är att det ger naturlig datorvana, underlättar elevernas informationssökande, stimulerar skrivarprocessen och ökar motivationen för skolarbetet (figur 3.73). Skolledaren är positiv till att använda internet i undervisningen (figur 3.72) och tycker att lärarena IT-kunskaper på den egna skolan är tillräckliga (figur 3.106). Skolledaren i grundskolan anser att internet i hög grad generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.87) och uppger också att den egna skolans internationella kontakter ökat (figur 3.90). Skolledaren i grundskolan anser att IT i skolan ger stort stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95). IT används också på dennes skola för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd (figur 3.97). Skolledaren i gymnasieskolan Den genomsnittlige skolledaren i gymnasieskolan har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.1 och 3.8). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.5). Tillgång finns till egen dator (figur 3.11) och egen e-postadress i skolan (figur 3.17). Hemma använder skolledaren i gymnasieskolan datorn upp till fem timmar i veckan (figur 3.19) och internet upp till två timmar (figur 3.22). Datorn används mer än tio timmar per vecka med koppling till arbetet (figur 3.43). Skolledaren i gymnasieskolan använder internet hemma för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post, för att utföra banktjänster samt beställa varor och tjänster (figur 3.52). Vad gäller användning med koppling till skolan används datorn dagligen till ordbehandling, för administrativa uppgifter, för att kommunicera med andra och för att söka information via internet (figur 3.48). De största fördelarna med IT i skolan är enligt skolledaren i gymnasieskolan att det ger naturlig datorvana, underlättar elevernas informationssökande, ger möjlighet till simulering av olika förlopp samt stimulerar skrivprocessen (figur 3.73). Skolledaren i gymnasieskolan är positiv till att använda internet i undervisningen (figur 3.72) och tycker också att lärarnas IT-kunskaper på den egna skolan är tillräckliga (figur 3.106).

15 2 BILDEN AV LÄRAREN, SKOLLEDAREN OCH ELEVEN 15 Skolledaren i gymnasieskolan anser att internet i hög grad generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.87) och uppger att den egna skolans internationella kontakter ökat mycket (figur 3.90). Skolledaren i gymnasieskolan anser att IT i skolan ger stort stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95) och uppger att IT används på den egna skolan för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd (figur 3.97). Den genomsnittliga eleven Den genomsnittliga gymnasieeleven: är 17 eller 18 år gammal går samhällsvetenskapligt program kommer att läsa vidare efter gymnasiet Gymnasieeleven Den genomsnittliga eleven har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.1 och 3.8). Uppkopplingen till internet hemma är snabbare än modem (figur 3.5). Eleven har endast tillgång till en gemensam dator i skolan (figur 3.11), men har en egen e-postadress (figur 3.17). Datorn används hemma upp till tio timmar i veckan (figur 3.19) och internet upp till fem timmar i veckan (figur 3.22). I skolan används datorn dagligen eller någon/några gånger i veckan på lektionstid, dagligen eller någon/några gånger i veckan utanför lektionstid (figur 3.41). I hemmet använder eleven datorn med koppling till skolan dagligen eller någon/några gånger i veckan (figur 3.41). Hemma använder eleven internet för att söka information i skolarbetet och privat, skicka privat e-post samt för att ladda hem musik (figur 3.28). Datorn används för ordbehandling och för att söka information via internet dagligen eller någon/några gånger i veckan (figur 3.49). Eleven är intresserad av att använda internet och av att ladda ner musik, men är mycket ointresserad av att programmera (figur 3.50). Den största fördelen med IT i skolan är, enligt eleven, att det underlättar elevernas informationssökande och ger naturlig datorvana (figur 3.73). De största problemen och hindren med att använda IT i undervisningen är ointresserade elever, dålig utrustning, för få datorer, för lite tid för IT i undervisningen, för lite pengar, att eleverna missbrukar internet, felaktiga eller osanna uppgifter på internet och för långsamma datorer (figur 3.75). Eleven är positiv till att använda IT (figur 3.65) och internet i undervisningen (figur 3.68) samt tycker att de egna lärarnas ITkunskaper är tillräckliga (figur 3.105). Eleven anser att internet har ökat medvetenheten om källkritik hos elever i allmänhet (figur 3.79) och även den egna medvetenheten om källkritik (figur 3.80). Vidare tycker eleven att internet generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.87). Eleven tror att IT-användningen har bidragit till att förbättra elevernas förmåga i allmänhet att uttrycka sig skriftligt (figur 3.81) och anser även att den egna förmågan har förbättrats (figur 3.83).

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler...

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler... KK-Stiftelsen 2001 s och flickors datoranvändning, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. s och flickors datoranvändning...5 4. Publiceringsregler...41 2001 Svenska GALLUP 1. Förord

Läs mer

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) 1999 2002, och de

Läs mer

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40 KK-Stiftelsen Användning och attityder till IT Elever, lärare, skolledare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till IT...5 4. Elever och IT...32 5. Rankinglistor...40

Läs mer

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT 1 Innehåll 1. Förord...3 2. Metodsammanställning...4 3. Användning och attityd till IT...6 4. Elever och IT...34 5. Rankinglistor...38 6. Publiceringsregler...57 2 1. Förord Denna rapport innehåller delar

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31 KK-Stiftelsen IT-baserade läromedel Elever, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. IT-baserade läromedel...5 4. Skolbok i tiden.23 5. Kollegiet.com 26 6. ITIS 31 7. Publiceringsregler...35

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT...

ANVÄ NDNING OCH ATTITYD TILL DATORER OCH IT. 1. Förord Metodsammanställning Användning och attityd till datorer och IT... KK-Stiftelsen 2001 med olika familjebakgrunds användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...20

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

LÄRARSTUDERANDE OCH IT LÄRARSTUDERANDE OCH IT Enkät med svar Rapport 1a 1 OBS denna redovisning är en punktskattning i procent inom 95%-iga konfidensintervall utan variation samt antal uppgift saknas. Totalsiffror hämtade från

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Skolledare om datorer i arbetet

Skolledare om datorer i arbetet Novus Opinion Skolledare om datorer i arbetet Microsoft 2009-10-26, Projektnummer 1437 Lina Lidell Om undersökningen Syfte: Att kartlägga skolledares och lärares arbetssätt med fokus på rådande förutsättningar

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent)

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida 1 Innehåll

Läs mer

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet Uppdraget Ökad måluppfyllelse Likvärdighet Utnyttja IT:s strategiska potential Tydlig nationell ambitionsnivå och målsättning Vision 222 Alla barn

Läs mer

Vad tycker du om komvux?

Vad tycker du om komvux? Oktober 2012 Vad tycker du om komvux? Skolverket genomför under hösten en stor attitydundersökning om vad ni som studerar i den kommunala vuxenutbildningen tycker om er utbildning. Det är första gången

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 Kund: Lärarförbundet Kontakt: Kristina Stutterheim, Matilda Westerman Datum: 21 juni, 2011 Anna Ragnarsson Senior Research Consultant Tel: +46 8 535 25 892 anna.ragnarsson@novusgroup.se

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

Tänk på den skolenhet där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skolenhet efterfrågas

Tänk på den skolenhet där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skolenhet efterfrågas 1. Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Gymnasieskolan: Högskoleförberedande program Yrkesprogram Introduktionsprogram Annan utbildning, skriv

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

IT i lärarutbildningen

IT i lärarutbildningen IT i lärarutbildningen attityder, användande och kunnande bland lärarutbildare och studenter 2004 Utförd av: Metamatrix Development & Consulting AB 2004-11-24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metod

Läs mer

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun 9 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning i förskola, familjedaghem, grundskola

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Utvärderingsavdelningen Rapport 0 (115) IT-användning och IT-kompetens i skolan Skolverkets IT-uppföljning 2015 Diarienummer: 2015:00067 Rapport 2 (115) Skolverket

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1. Inledning......

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas

Läs mer

Linköpings kommun Linköpingsbussen hösten 2010. December 2010 Genomförd av CMA Research AB

Linköpings kommun Linköpingsbussen hösten 2010. December 2010 Genomförd av CMA Research AB Linköpings kommun Linköpingsbussen hösten 2010 December 2010 Genomförd av CMA Research AB Linköpings kommun Hösten 2010, sid 1 Innehåll Fakta om undersökningen Fakta om respondenterna Undersökningens resultat

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT!

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT! Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT! Charlotte Berglund 070-5148307 Professionell Utveckling i Sverige AB 4 skolledarträffar! - Leda lärande (skolledare från

Läs mer

Skolämnet idrott och hälsa hösten 2002 uppläggning och huvudresultat från en nationell utvärdering

Skolämnet idrott och hälsa hösten 2002 uppläggning och huvudresultat från en nationell utvärdering Skolämnet idrott och hälsa hösten 22 uppläggning och huvudresultat från en nationell utvärdering Under hösten 22 genomfördes på uppdrag av regeringen en utvärdering av skolämnet idrott och hälsa. Regeringens

Läs mer

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET Bakgrund & Genomförande BAKGRUND & SYFTE Syftet med undersökningen är att kartlägga landets tandläkare och vårdgivare bedömer att tandvårdsstödet fungerar idag,

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Rapport. Företagare om EU. Svenskt Näringsliv

Rapport. Företagare om EU. Svenskt Näringsliv Rapport Företagare om EU Svenskt Näringsliv 09-03-27 enomförande Undersökningens målgrupp var VD för företag med minst en anställd. Totalt genomfördes 1 004 telefonintervjuer i målgruppen under perioden

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2017 Depå Högdalen

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2017 Depå Högdalen Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2017 Depå Högdalen Genomförd av CMA Research AB Maj 2017 Stockholms läns landsting, Utbyggnad av tunnelbanan 2017, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Eleverna och internet

Eleverna och internet Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Eleverna och internet webbstjärnan Eleverna och internet 2013 Version 1.1 2013 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt

Läs mer

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet Vision 2022 Alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola. 32 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Tyresö kommun. Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola. 32 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Tyresö kommun Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola 32 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

IT i skolan Stockholm

IT i skolan Stockholm IT i skolan Stockholm SIDAN 1 Göran Isberg Utbildningsförvaltningen IT användning i skolan Nivå på IT användning Förtrogen i handhavande Teori och pedagogik Egen metodutveckling Givare Deltagande Användning

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Läromedlen på Stockholms skolor

Läromedlen på Stockholms skolor Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-07-21 Handläggare Ann-Katrin Averstedt Telefon: 08-508 33 629 Till Utbildningsnämnden 2014-08-21 Läromedlen på Stockholms

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent)

Örebro kommun. Örebro skolenkät Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent) Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Förslag till nationell strategi för skolans digitalisering för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan Den digitala våren 2 februari: Nationellt

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer