IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN"

Transkript

1

2 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

3 IT i skolan Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande... 7 Urval... 8 Lärare... 8 Skolledare... 8 Elever... 8 Datainsamling... 8 Projektgrupp... 9 Bilden av läraren, skolledaren och eleven 11 Fakta om respondenterna Lärare Skolledare Elever Den genomsnittliga läraren Grundskolläraren Gymnasieläraren Den genomsnittliga skolledaren Skolledaren i grundskolan Skolledaren i gymnasieskolan Den genomsnittliga eleven Gymnasieeleven Studiens resultat 17 Tillgång till IT Tillgång till IT i hemmet Tillgång till IT i skolan/ på arbetet Användning av IT Användning av IT i hemmet Användning av IT med koppling till skolan/ arbetet Vad används IT till? Kommunikation via e-post Lärare och skolledare med elever Lärare och skolledare med elevernas föräldrar Skolledare med lärare eller kollegor Kommunikationsflöde IT och internet i undervisningen Användning av internet i undervisningen Inställning till IT och internet i undervisningen... 57

4 4 Fördelar och hinder med IT i undervisningen Internet och källkritik Elevernas skriftliga förmåga Tid och rum Internationella kontakter Elever i behov av särskilt stöd Skillnader mellan flickor och pojkar Flickors och pojkars datoranvändning Områden med uppfattade könsskillnader Lärarnas kunskap om IT Lärarnas syn på skolans IT-plan Skolledare och IT-planering Geografiska skillnader Kännedom om webbplatsen Kollegiet Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Användning av IT Datoranvändning i skolan Internetanvändning i skolan IT och internet i undervisningen Inställning till IT och internet i undervisningen Hinder för IT i undervisningen Internet och källkritik Elevernas skriftliga förmåga Internationella kontakter Elever i behov av särskilt stöd Lärare och internet Skillnader mellan flickor och pojkar Lärarnas kunskap om IT Lärarnas syn på IT-plan i skolan Skillnader mellan grund- och gymnasieskola Skillnader mellan nya och äldre lärare Skillnader mellan kvinnliga och manliga lärare Skolledare och IT-planering Skolledare och IT Skolledarnas kompetens Kommunernas planer för IT i skolan Ansvarsfördelning mellan skola och kommun Behov av IT-utrustning och IT-stöd Geografiska skillnader Kännedom om webbplatsen Kollegiet Summary in English 127 Tema: IT i skolan en internationell jämförelse 141

5 5 Förord KK-stiftelsens satsning på skolutveckling och IT påbörjades En skola i samhällets frontlinje skulle bidra till framtidstro och långsiktig utveckling, och IT ansågs ha en nyckelroll. I nästan 100 kommuner berördes cirka lärare av skolutvecklingsprojekten. KK-stiftelsens satsning är i dag avslutad, men behovet att fortsätta stimulera skolornas IT-användning är fortfarande stort. Sedan 1997 har KK-stiftelsen kontinuerligt undersökt elevers, lärares och skolledares attityder till och användning av IT i skolan. Då var IT fortfarande ett relativt nytt fenomen i skolans värld. Internet hade ännu inte slagit igenom och många lärare var ovana vid datorer. Våra undersökningar har visat att inställningen till IT i skolan har blivit allt mer positiv och att användningen av datorer ökar för varje år. IT-användandet i svenska grund- och gymnasieskolor börjar mogna. De pedagogiska utmaningarna med IT är fortfarande stora, det är nödvändigt att fortsätta stödja och stimulera god användning av IT i skolan. KK-stiftelsen kommer även fortsättningsvis med nya initiativ på detta viktiga område. Denna rapport, som är den sjätte i ordningen, innehåller resultatet av 2003 års undersökning. Intresset för undersökningen från såväl lärare och skola som forskare, organisationer och myndigheter både i och utanför Sverige har ökat för varje år. Därför publicerar vi för första gången undersökningen i bokform. För att tillgodose det internationella intresset är delar av undersökningen översatt till engelska års undersökning om IT i skolan har på KK-stiftelsens uppdrag utförts av CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Tidigare år har undersökningen genomförts av TNS Gallup Sverige. KK-stiftelsens projektgrupp har bestått av Eva Fohlstedt, Peter Fowelin och Stig Roland Rask. Rapporten innehåller också ett specialtema om en internationell jämförelse om IT i skolan som KK-stiftelsen publicerade digitalt i december Slutsatsen i rapporten, att Sverige riskerar att halka efter andra ledande länder när det gäller IT i skolan, har väckt stor uppmärksamhet. Sverige hade tidigt IT på agendan i skolan, men nu när satsningar fortsätter på många andra håll i vår omvärld saknar Sverige samlade nationella initiativ på området. Den internationella jämförelsen har på stiftelsens uppdrag utförts av fil. dr Jan Hylén vid Metamatrix Development & Consulting AB, som ensam svarar för analyser och slutsatser i rapporten. IT i skolan 2003 kan beställas kostnadsfritt från KK-stiftelsens webbplats (www.kks.se) eller från som är stiftelsens webbplats för skolan. De delar av undersökningen som översatts till engelska kan laddas ner från webbplatserna, medan en kortare sammanfattning på engelska finns med i denna bok. Stockholm i september 2004 Madeleine Cæsar VD KK-stiftelsen Christina Ehneström Programchef för IT i skola och utbildning

6

7 7 1 Bakgrund Undersökningen IT i skolan 2003 har genomförts av CMA (Centrum för Marknadsanalys AB) på KK-stiftelsens uppdrag. Detta är en andra, kraftigt utökad rapport. Den första versionen publicerades digitalt i oktober 2003 på KK-stiftelsens webbplats och på (stiftelsens webbplats för skolutveckling). I denna utgåva har ett större antal figurer och figurer tillkommit och vissa mindre felaktigheter har korrigerats. Texten är skriven av CMA. Rapporten innehåller material som är av intresse för alla som vill följa IT-utvecklingen i grund- och gymnasieskolan, men också för dem som intresserar sig för skolutveckling i bredare mening. I rapporten presenteras grundläggande statistik om attityder, kunskaper, användning och tillgänglighet till IT i skolan. Undersökningens resultat Resultaten från tidigare års undersökningar ( ) befästs i 2003 års studie. Tillgången till IT-redskap i skolorna och i hemmen hos elever, lärare och skolledare är hög. Inställningen till att använda IT i undervisningen är mycket positiv i alla tre grupperna. Användningen av IT är hög både i undervisningen och utanför lektionstid. I rapporten finns resultat och analyser av bland annat: Skillnader i IT-användning mellan lärare i grund- och gymnasieskolan, mellan kvinnliga och manliga respektive mellan äldre och yngre lärare. Attityder, tillgänglighet och användning hos lärare som utexaminerats de senaste åren. Skillnader och likheter mellan flickors och pojkars datoranvändning och elevers och lärares föreställningar om detta. Skolledarnas kompetens och roll i skolornas IT-utveckling. Kommunernas planering av IT i skolan. Presentation av resultatet I rapporten finns ett stort antal figurer som presenterar resultatet av undersökningen. Varje figur har en text som lyfter fram det mest väsentliga från siffrorna i figuren. Av utrymmesskäl har antalet figurer fått begränsas i vissa avsnitt. Där har i stället intressanta resultat från undersökningen lyfts fram i den kommenterade texten. Det innebär att texterna ibland innehåller siffror från undersökningen som inte direkt kan utläsas ur den figur som finns ovanför texten. Undersökningens genomförande Målgruppen för studien är lärare, elever och skolledare i Sveriges grund- och gymnasieskolor. Undersökningen har genomförts genom intervjuer per telefon under perioden 5 augusti till 12 september Materialet är jämförbart med tidigare års undersökningar, vilka genomförts av TNS Gallup Sverige.

8 8 IT I SKOLAN Urval CMA har ansvarat för urvalet, vilket har varit stratifierat eller obundet slumpmässigt. Målsättningen har varit att studien ska omfatta 600 skolledare, lärare samt elever. Det slutliga urvalet innehöll 599 skolledare, lärare och elever. Urvalet för lärare och elever har tagits fram genom insamling av lärar- och elevlistor från grund- och gymnasieskolor med jämn spridning över landet, det vill säga stratifierat urval. Urvalet av grund- och gymnasieskolor har skett av SCB (Statistiska centralbyrån). För skolledare har ett obundet slumpmässigt urval tagits fram via PAR (PAR Adressregistret AB). Lärare För målgruppen lärare har CMA, via SCB, slumpmässigt valt ut ett hundratal grund- och gymnasieskolor fördelade över landet med 4 5 skolor per län och jämnt fördelat mellan grund- och gymnasieskola. Från dessa skolor har adresslistor beställts över lärare varur ett slumpmässigt urval dragits. Målsättningen har varit att genomföra cirka 57 intervjuer per län med totalt 600 grundskollärare och 600 gymnasielärare. Det slutgiltiga urvalet var 600 grundskollärare och 603 gymnasielärare med en spridning av 52 till 65 intervjuer per län. Den totala svarsfrekvensen för lärare uppgår till 70 procent. Skolledare För målgruppen skolledare var målsättningen att genomföra 300 intervjuer med skolledare på gymnasieskolan och 300 på grundskolan. Med anledning av att det är en mycket ojämn fördelning mellan antalet skolor i de olika länen har, som tidigare år, ett obundet slumpmässigt urval gjorts för skolledare. Det slutgiltiga urvalet bestod av 299 intervjuer med skolledare på grundskolan och 300 på gymnasieskolan. Den totala svarsfrekvensen för skolledare uppgick till 79 procent. Elever För målgruppen elever har CMA, via SCB, slumpmässigt valt ut ett hundratal gymnasieskolor fördelade över landet med 4 5 skolor per län. Från dessa skolor har adresslistor över elever i årskurs 2 eller 3 hösten 2003 beställts. Utifrån dessa listor har ett slumpmässigt urval dragits. Målsättningen har varit att genomföra cirka 57 intervjuer per län. Det faktiska urvalet blev intervjuer med gymnasieelever och spridningen blev mellan 56 och 59 intervjuer per län. Den totala svarsfrekvensen uppgick till 67 procent. Datainsamling Datainsamling har genomförts under augusti och september år Datainsamlingen har skett via CATI (Computer Aided Telephone Interviews) i CMA:s egna lokaler. CATI är ett datorbaserat intervjusystem där frågeformuläret läggs in i en databas. CATI-systemet ger full kontroll över intervjuflödet (styrningar, kvoter etc.) samt en effektiv urvalshantering. Intervjuproduktionen har letts av en intervjuledare. Utifrån insamlad data har en databas skapats i dataprogrammet SPSS där sedan all analys skett.

9 1 BAKGRUND 9 Projektgrupp Undersökningen är utformad i samarbete mellan KK-stiftelsen och CMA. På KK-stiftelsen har Peter Fowelin och Stig Roland Rask arbetat med undersökningens utformande och Eva Fohlstedt och Peter Fowelin med framtagandet av föreliggande rapport. På CMA har Johan Lilliecreutz varit kundansvarig och Martin Hehrne projektledare. Martin Hehrne och Lovisa Norén har svarat för undersökningens utformande och för analys och rapport.

10

11 11 2 Bilden av läraren, skolledaren och eleven Fakta om respondenterna Lärare Totalt har lärare intervjuats inom ramen för denna studie. Hälften av dem är lärare i gymnasieskolan och hälften i grundskolan. Könsfördelningen är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Det är fler kvinnor som är grundskollärare än män: i grundskolan är tre fjärdedelar kvinnor och en fjärdedel män. Drygt hälften av gymnasielärarna är män. Lärarna undervisar antingen inom flera ämnesområden eller bara inom ett. Knappt hälften av lärarna undervisar i naturvetenskapliga ämnen och lika många i humanistiska ämnen. Knappt en tredjedel undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen och en dryg femtedel inom estetiska ämnen. Lärarnas medelålder är 47 år, och den största gruppen lärare är 50 till 59 år gamla. Nio av tio intervjuade lärare har lärarexamen från lärarutbildningen. Knappt en av tio lärare har arbetat mindre än två år som lärare. Tre av tio lärare har arbetat mellan tre och tio år som lärare, ungefär lika många har arbetat mellan 11 och 25 år och lika många har arbetat längre än 25 år som lärare. Geografiskt är lärarna jämnt fördelade över landet. Skolledare Totalt har 599 skolledare intervjuats inom ramen för studien. Hälften är skolledare för gymnasieskolor och hälften för grundskolor. Av de intervjuade skolledarna är 60 procent män och 40 procent kvinnor. Fler män är skolledare i gymnasieskolor, närmare bestämt tre fjärdedelar. I grundskolan är det fler kvinnliga skolledare (54 procent) jämfört med i gymnasiet. Hälften av skolledarna har arbetat som skolledare i mer än 10 år. Knappt en fjärdedel har varit skolledare i fyra år eller kortare. En av tio skolledare har arbetat som skolledare i mer än 20 år. Genomsnittet är 10,5 år. Nio av tio är skolledare i en kommunal skola. Elever Inom ramen för denna studie har elever i gymnasieskolan intervjuats. Hälften är pojkar och hälften flickor. Medelåldern är 18 år och de flesta är 17 eller 18 år gamla. Eleverna är fördelade på många olika gymnasieprogram, och den största gruppen går på det samhällsvetenskapliga programmet (SP), 20 procent. Något färre går på det naturvetenskapliga programmet (NV), 15 procent. Mer än hälften av eleverna säger att de absolut kommer att läsa vidare efter gymnasiet, och knappt en fjärdedel säger att de ja, kanske kommer att läsa vidare. Endast 7 procent anger att de absolut ej kommer att läsa vidare efter gymnasiet. Geografiskt är eleverna jämnt fördelade mellan landets olika län.

12 12 IT I SKOLAN Den genomsnittliga läraren I följande avsnitt beskrivs den genomsnittliga läraren, skolledaren och eleven. Den generella bild som tagits fram för de olika målgrupperna är baserad på det svarsalternativ som till störst del stämmer in, det vill säga vad majoriteten har svarat i de olika frågeställningarna. I de fall det varit möjligt att ta fram ett medelvärde har detta använts (exempelvis ålder). I avsnittet nedan refererar vi till figurer i denna rapport. I vissa fall refereras här också siffror och resultat som inte kan återfinnas i den publicerade rapporten. Den genomsnittliga grundskolläraren är: kvinna 45 år gammal undervisar i flera ämnen: naturvetenskapliga och humanistiska har arbetat som lärare i 17 år har examen från lärarutbildningen Grundskolläraren Den genomsnittliga grundskolläraren har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i datorn hemma och i skolan (figur 3.3 och 3.10). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.6). Tillgång till en gemensam dator finns i skolan (figur 3.12), dock med en egen e-postadress (figur 3.17). Grundskolläraren använder datorn upp till fem timmar i veckan hemma (figur 3.21) och internet upp till två timmar i veckan hemma (figur 3.24). I skolan använder hon datorn dagligen eller någon/några gånger i veckan på lektionstid, men dagligen utanför lektionstid i skolan (figur 3.34). Grundskolläraren använder datorn hemma dagligen eller någon/några gånger i veckan med koppling till skolan (figur 3.34). I hemmet använder grundskolläraren internet för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post, för att utföra banktjänster samt beställa varor och tjänster (figur 3.31). Grundskolläraren använder ofta IT för direkta lektionsförberedelser och för att söka information och referensmaterial som har koppling till arbetet på internet (figur 3.46). Grundskolläraren använder sällan internet i undervisningen, endast någon/några gånger i månaden eller ännu mer sällan (figur 3.59). Grundskolläraren tycker att den största fördelen med IT i skolan är att det underlättar elevernas informationssökande och ger naturlig datorvana (figur 3.74). De största problemen och hindren för att använda IT i undervisningen är för låg kompetens hos lärarna, dålig utrustning, för få datorer, för lite tid för IT i undervisningen, för lite pengar, felaktiga eller osanna uppgifter på internet och för långsamma datorer (figur 3.77). Grundskolläraren tycker inte att de egna IT-kunskaperna är tillräckliga (figur 3.106), men är positiv till att använda IT och internet i undervisningen (figur 3.66 och 3.69). Läraren anser sig varken ha stor eller liten nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen (figur 3.61), men anser att IT ökat möjligheterna att anpassa undervisningen i tid och rum (figur 3.84). De har också utnyttjat denna möjlighet (figur 3.86). Vad gäller internationella kontakter anser grundskollärare att internet generellt förbättrat skolornas möjligheter till sådana (figur 3.89) och även att IT i skolan ger stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95). IT används också på lärarens skola för att hjälpa elever i detta sammanhang (figur 3.97). Grundskolläraren känner till KK-stiftelsens webbplats Kollegiet (figur 3.147), har använt sig av material som finns där (figur 3.149) och är positiv till Kollegiet (figur 3.150).

13 2 BILDEN AV LÄRAREN, SKOLLEDAREN OCH ELEVEN 13 Den genomsnittliga gymnasieläraren är: man 48 år gammal undervisar i en typ av ämnen; naturvetenskapliga eller humanistiska har arbetat som lärare i 17 år har examen från lärarutbildningen Gymnasieläraren Den genomsnittlige gymnasieläraren har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.3 och 3.10). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.6). Gymnasieläraren har, till skillnad från grundskolläraren, tillgång till en egen dator i skolan (figur 3.12) och har liksom grundskolläraren en egen e-postadress i skolan (figur 3.17). Gymnasieläraren använder datorn upp till fem timmar i veckan hemma (figur 3.21) och internet upp till två timmar i veckan (figur 3.24). I skolan används datorn dagligen eller någon/några gånger i veckan på lektionstid, men dagligen utanför lektionstid i skolan (figur 3.34). Gymnasieläraren använder datorn hemma dagligen eller någon/några gånger i veckan med koppling till skolan (figur 3.34). Gymnasieläraren använder internet hemma för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post, för att utföra banktjänster samt beställa varor och tjänster (figur 3.31). IT används ofta för administrativt förarbete, direkta lektionsförberedelser, för att kommunicera med koppling till arbetet och för att söka information och referensmaterial med koppling till arbetet på internet (figur 3.46). Gymnasieläraren använder internet i undervisningen varannan vecka eller oftare (figur 3.59), tycker att IT har ökat möjligheterna att anpassa undervisningen i tid och rum (figur 3.84) och har också utnyttjat denna möjlighet (figur 3.86). Den största fördelen med IT i skolan är, enligt gymnasieläraren, att det underlättar elevernas informationssökande och ger naturlig datorvana (figur 3.74). De största problemen och hindren med att använda IT i undervisningen är för låg kompetens hos lärarna, dålig utrustning, för få datorer, för lite pengar, att eleverna missbrukar internet, felaktiga eller osanna uppgifter på internet och för långsamma datorer (figur 3.27). Gymnasieläraren tycker, till skillnad från grundskolläraren, att de egna IT-kunskaperna är tillräckliga (figur 3.107) och är positiv till att använda IT och internet i undervisningen (figur 3.66 och 3.69). Dessutom har gymnasieläraren nytta av datorn som pedagogiskt verktyg i undervisningen (figur 3.61). Gymnasieläraren anser att internet i hög grad generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.89). Gymnasieläraren anser också att IT i skolan ger stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95) och IT används på lärarens skola för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd (figur 3.97). Gymnasieläraren känner inte i lika hög grad till KK-stiftelsens webbplats Kollegiet som grundskolläraren (figur 3.147). De som känner till Kollegiet har varit inne på webbplatsen och är positiva till innehållet (figur 3.150).

14 14 IT I SKOLAN Den genomsnittliga skolledaren Den genomsnittliga skolledaren i grundskolan är: kvinna 52 år gammal har arbetat som skolledare i 9 år är skolledare för en kommunal skola Den genomsnittliga skolledaren i gymnasieskolan är: man 53 år gammal har arbetat som skolledare i 12 år är skolledare för en kommunal skola Skolledaren i grundskolan Den genomsnittliga skolledaren i grundskolan har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.1 och 3.8). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.5). Skolledaren har tillgång till en egen dator i skolan (figur 3.11) och egen e-postadress (figur 3.17). Hemma använder skolledaren i grundskolan datorn upp till fem timmar i veckan (figur 3.19) och internet i upp till två timmar (figur 3.22). Datorn används mer än tio timmar per vecka med koppling till det egna arbetet (figur 3.43). Hemma använder skolledaren i grundskolan internet för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post samt för att utföra banktjänster (figur 3.52). Vad gäller användning med koppling till skolan används dagligen datorn till ordbehandling, för administrativa uppgifter och för att kommunicera med andra (figur 3.48). Skolledaren i grundskolan tycker att de största fördelarna med IT i skolan är att det ger naturlig datorvana, underlättar elevernas informationssökande, stimulerar skrivarprocessen och ökar motivationen för skolarbetet (figur 3.73). Skolledaren är positiv till att använda internet i undervisningen (figur 3.72) och tycker att lärarena IT-kunskaper på den egna skolan är tillräckliga (figur 3.106). Skolledaren i grundskolan anser att internet i hög grad generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.87) och uppger också att den egna skolans internationella kontakter ökat (figur 3.90). Skolledaren i grundskolan anser att IT i skolan ger stort stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95). IT används också på dennes skola för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd (figur 3.97). Skolledaren i gymnasieskolan Den genomsnittlige skolledaren i gymnasieskolan har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.1 och 3.8). Uppkoppling till internet hemma sker via modem (figur 3.5). Tillgång finns till egen dator (figur 3.11) och egen e-postadress i skolan (figur 3.17). Hemma använder skolledaren i gymnasieskolan datorn upp till fem timmar i veckan (figur 3.19) och internet upp till två timmar (figur 3.22). Datorn används mer än tio timmar per vecka med koppling till arbetet (figur 3.43). Skolledaren i gymnasieskolan använder internet hemma för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post, för att utföra banktjänster samt beställa varor och tjänster (figur 3.52). Vad gäller användning med koppling till skolan används datorn dagligen till ordbehandling, för administrativa uppgifter, för att kommunicera med andra och för att söka information via internet (figur 3.48). De största fördelarna med IT i skolan är enligt skolledaren i gymnasieskolan att det ger naturlig datorvana, underlättar elevernas informationssökande, ger möjlighet till simulering av olika förlopp samt stimulerar skrivprocessen (figur 3.73). Skolledaren i gymnasieskolan är positiv till att använda internet i undervisningen (figur 3.72) och tycker också att lärarnas IT-kunskaper på den egna skolan är tillräckliga (figur 3.106).

15 2 BILDEN AV LÄRAREN, SKOLLEDAREN OCH ELEVEN 15 Skolledaren i gymnasieskolan anser att internet i hög grad generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.87) och uppger att den egna skolans internationella kontakter ökat mycket (figur 3.90). Skolledaren i gymnasieskolan anser att IT i skolan ger stort stöd till elever i behov av särskilt stöd (figur 3.95) och uppger att IT används på den egna skolan för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd (figur 3.97). Den genomsnittliga eleven Den genomsnittliga gymnasieeleven: är 17 eller 18 år gammal går samhällsvetenskapligt program kommer att läsa vidare efter gymnasiet Gymnasieeleven Den genomsnittliga eleven har tillgång till dator, internet, e-post och cd-rom i hemmet och i skolan (figur 3.1 och 3.8). Uppkopplingen till internet hemma är snabbare än modem (figur 3.5). Eleven har endast tillgång till en gemensam dator i skolan (figur 3.11), men har en egen e-postadress (figur 3.17). Datorn används hemma upp till tio timmar i veckan (figur 3.19) och internet upp till fem timmar i veckan (figur 3.22). I skolan används datorn dagligen eller någon/några gånger i veckan på lektionstid, dagligen eller någon/några gånger i veckan utanför lektionstid (figur 3.41). I hemmet använder eleven datorn med koppling till skolan dagligen eller någon/några gånger i veckan (figur 3.41). Hemma använder eleven internet för att söka information i skolarbetet och privat, skicka privat e-post samt för att ladda hem musik (figur 3.28). Datorn används för ordbehandling och för att söka information via internet dagligen eller någon/några gånger i veckan (figur 3.49). Eleven är intresserad av att använda internet och av att ladda ner musik, men är mycket ointresserad av att programmera (figur 3.50). Den största fördelen med IT i skolan är, enligt eleven, att det underlättar elevernas informationssökande och ger naturlig datorvana (figur 3.73). De största problemen och hindren med att använda IT i undervisningen är ointresserade elever, dålig utrustning, för få datorer, för lite tid för IT i undervisningen, för lite pengar, att eleverna missbrukar internet, felaktiga eller osanna uppgifter på internet och för långsamma datorer (figur 3.75). Eleven är positiv till att använda IT (figur 3.65) och internet i undervisningen (figur 3.68) samt tycker att de egna lärarnas ITkunskaper är tillräckliga (figur 3.105). Eleven anser att internet har ökat medvetenheten om källkritik hos elever i allmänhet (figur 3.79) och även den egna medvetenheten om källkritik (figur 3.80). Vidare tycker eleven att internet generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter (figur 3.87). Eleven tror att IT-användningen har bidragit till att förbättra elevernas förmåga i allmänhet att uttrycka sig skriftligt (figur 3.81) och anser även att den egna förmågan har förbättrats (figur 3.83).

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) 1999 2002, och de

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

IT i lärarutbildningen

IT i lärarutbildningen IT i lärarutbildningen attityder, användande och kunnande bland lärarutbildare och studenter 2004 Utförd av: Metamatrix Development & Consulting AB 2004-11-24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metod

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Är matematik en manlig domän?

Är matematik en manlig domän? gerd brandell & else-marie staberg Är matematik en manlig domän? Det finns föreställningar om att kvinnor har lägre kapacitet när det gäller matematik. Kvinnor är också kraftigt underrepresenterade på

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

SVENSKA LÄRARES MEDIEVANOR 2012

SVENSKA LÄRARES MEDIEVANOR 2012 SVENSKA LÄRARES MEDIEVANOR 2012 SLUTGILTIG VERSION 1 Sveriges Utbildningsradio AB har till uppgift att bedriva programverksamhet inom utbildningsområdet i allmänhetens tjänst. 1 UR producerar och sänder

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. IT i undervisningen. Om lärares syften, användande och hinder

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. IT i undervisningen. Om lärares syften, användande och hinder RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND IT i undervisningen Om lärares syften, användande och hinder IT i undervisningen Om lärares syften, användande och hinder Förord På samma sätt som kulramen var ett naturligt

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET Bakgrund & Genomförande BAKGRUND & SYFTE Syftet med undersökningen är att kartlägga landets tandläkare och vårdgivare bedömer att tandvårdsstödet fungerar idag,

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Lärares syn på Vetenskap

Lärares syn på Vetenskap DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2004:4 s syn på Vetenskap intervjuundersökning 2004 VA-rapport 2004:4 s syn på Vetenskap - intervjuundersökning 2004 med stöd av ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-13-7

Läs mer

Eleverna och internet 2015

Eleverna och internet 2015 Eleverna och internet 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson iis.se Version 1.0 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT!

Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT! Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT! Charlotte Berglund 070-5148307 Professionell Utveckling i Sverige AB 4 skolledarträffar! - Leda lärande (skolledare från

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Innehåll IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter 1. Om IT-planen... 2 Inledning... 2 Syfte... 2 Vision... 2 2. Verksamhet och arbetsformer... 2 Pedagogik... 2... 2 Elevernas IT-kompetens

Läs mer

Eleverna och internet

Eleverna och internet Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Eleverna och internet webbstjärnan Eleverna och internet 2013 Version 1.1 2013 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter Värmdö kommun Brunns skola - Föräldrar åk 5 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Föräldrar åk 5 37 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka 2. Årskurs Kryssa för endast ett svarsalternativ per fråga om inget annat nämns! 3. Hur länge sitter du vid datorn i

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Danderyds kommun Ösbyskolan - Föräldrar åk 2 22 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Att undervisa om informationssäkerhet. ett stöd till dig som lärare

Att undervisa om informationssäkerhet. ett stöd till dig som lärare Att undervisa om informationssäkerhet ett stöd till dig som lärare Att undervisa om informationssäkerhet ett stöd till dig som lärare Utgiven av: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Vid frågor

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Norra Åsgårds förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Norra Åsgårds förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Norra Åsgårds förskola - Föräldrar Förskola 43 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Självbetjäningssupport 2009

Självbetjäningssupport 2009 Branschrapport Självbetjäningssupport 2009 Med fokus på webbaserad självbetjäning 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 4 Demografi Sid 4 Vad kallas supportfunktionerna? Sid 5 Kännedom

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Småbarnsskolan - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Småbarnsskolan - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Småbarnsskolan - Föräldrar Förskola 56 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Familjedaghemmet Enbusken - Föräldrar Familjedaghem. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Familjedaghemmet Enbusken - Föräldrar Familjedaghem. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Familjedaghemmet Enbusken - Föräldrar Familjedaghem respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Inför läsåret 2014/15 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Barn- och utbildningsenheten http://kompassen.jonkoping.se/sbf/ UTBILDNINGS FÖRVALTNINGEN PM Bun/2011:181

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Enebo föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Enebo föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Enebo föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola 2 respondenter Kundundersökning 2 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2 Våga Visa 2, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Förskolan Bergendal Föräldrar Förskola - Våren 2013 19 svar, 90%

Förskolan Bergendal Föräldrar Förskola - Våren 2013 19 svar, 90% Föräldrar Förskola - Våren svar, 0% Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 76 7 80 bra 8% 0% 3. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 6 7 0 3 6 3 % 0%. Personalen är engagerad

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10)

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10) Framtid.se en undersökning om arbetsmarknadskunskap hos unga Denna undersökning baseras på frågeställningar under två olika perioder, mot två olika åldersgrupper. Totalt antal respondenter är 3.982 unga,

Läs mer