Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007"

Transkript

1 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar som SKOP genomförde åren 1 och 4 samt med en undersökning som Konsumentföreningen gjorde i egen regi år Genomförandet av årets undersökning redovisas i Bilaga 1. Ansvarig för undersökningen åt är Birgitta Hultåker. SKOP, Sturegatan 16, Stockholm telefon: , e-post:

2 Sammanfattning Undersökningen genomfördes av SKOP på uppdrag av mellan den 4 och slumpvis utvalda medlemmar i åldern till 81 år intervjuades per telefon. Undersökningen har tidigare genomförts 1998, 1 och 4. Ungefär sex av tio anger att de är intresserade av frågan om genteknik och livsmedel. En av fyra anser sig ha kunskap om genteknikfrågan och sex av tio skulle vilja veta mer om livsmedel och genteknik. Medlemmarna vill helst få information genom vanliga media som dagspress, radio och TV, men kan också tänka sig att få information i livsmedelsbutikerna. Intresset för information via Internet har ökat. Märkning är fortfarande viktigt. 7 procent anser att det är mycket viktigt att märka livsmedel som framställts med genteknik. Över 5 procent anser att det är mycket viktigt att märka produkter av genförändrade råvaror eller av genförändrade vitaminer och enzymer. 59 procent vill att läkemedel producerade med genteknik ska märkas. 65 procent vill att kött från djur som har fått genmodifierat foder ska märkas. Bomull är den gröda som skiljer ut sig endast 37 procent anser att det är mycket viktigt att dessa produkter märks. Fler skulle köpa genmodifierade livsmedel idag än tidigare. 9 procent säger Ja, absolut, 29 procent Ja, kanske. Men fortfarande säger en majoritet (61 procent) nej (av dessa säger 26 procent nej, absolut inte ) till att köpa livsmedel som har tagits fram med hjälp av genteknik. Man är mindre negativ i dag än tidigare till att man med hjälp av genteknik förändrar grödor. Den stora förändringen i attityder skedde mellan 1998 och 1. Fortfarande är det en majoritet som tror att man inte kan använda genteknik utan risker för människa och miljö. Men de som svarar man kan använda tekniken utan risk har ökat från 9 procent 1998 till 34 procent i dag. Oron kring genteknikens risker är mindre idag än Fler känner stor oro för okända risker än för genteknikens effekter på hälsa, miljö, för etik eller att bioteknikföretagen ska ta makten över vad som odlas. Mellan 5 och 77 procent tycker att det skulle vara angeläget att använda genteknik för att ta fram livsmedel för allergiker, grödor för att reducera bristsjukdomar, använda mindre farliga kemikalier i jordbruket, ta fram grödor som tål torka eller salta jordar eller förändra näringssammansättningen. Minst angeläget är att förlänga hållbarheten på frukt och grönt. Tilltron till EU:s, Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets vetenskapliga bedömningar har ökat. En majoritet har mycket eller ganska stor tilltro till dessa organ. Genomgående tror medlemmarna att det finns fler genmodifierade produkter på den svenska och internationella marknaden än som det de facto finns. När det gäller information om genteknik och livsmedel hyser man störst tilltro till forskningsvärlden, universitet och högskolor, följt av Naturskyddsföreningen, statliga myndigheter och konsumentorganisationer. Lägst tilltro har man till bioteknikföretag och politiker. 2

3 Beskrivning av intervjupersonerna 66 procent är kvinnor En stor majoritet av intervjupersonerna i årets medlemsundersökning (66 procent) är kvinnor; Tabell 56. En av tre (34 procent) är män. 42 procent är under år I årets undersökning ingår fler unga personer än vad som varit fallet tidigare år. Två av fem (42 procent) är under år; Tabell 56. Drygt var fjärde intervjuperson (29 procent) är 55 år eller äldre. En av tio (71 procent) är över 7 år. Vid jämförelser med tidigare års undersökningar är det viktigt att beakta åldersskillnaderna eftersom unga och gamla ofta har olika kunskap, attityder och beteenden. Detta framgår av grupptabellerna som särredovisar svaren efter bland annat medlemmarnas ålder. Detsamma gäller skillnader mellan mäns och kvinnors svar. Beskrivning av de intervjuade medlemmarna Kvinna Man 39 år eller yngre - 54 år 55-7 år år 63 procent har studerat 13 år eller mer - procent har högst 9 års utbildning Två av tre som deltagit i årets undersökning (63 procent) har minst 13 års utbildning; Tabell 56. En av tio ( procent) har en utbildning som är nio år eller kortare. 32 procent köper mat för mer än 4. kronor per månad Var tredje medlem (32 procent) lever i ett hushåll som köper mat köper för mer än 4. kronor per månad; Tabell 56. En av fyra (24 procent) köper mat för 2. kronor eller mindre per månad. Två av fem (44 procent) köper mat för mellan 2.1 och 4. kronor. Matinköpen var ungefär lika stora år 4. 3

4 års utbildning eller mindre Beskrivning av de intervjuade medlemmarna -12 års utbildning Minst 13 års utbildning, ej akademisk examen Akademisk examen 6 5 Beskrivning av de intervjuade medlemmarna 1 person i hushållet 2 personer i hushållet 3 personer i hushållet 4+ personer i hushållet -6 år yngst i hushållet 7-18 år yngst i hushållet 19+ år yngst i hushållet 29 procent lever i ensamhushåll 29 procent i stora hushåll om minst 4 personer Drygt var fjärde medlem i årets undersökning (29 procent) lever i ensamhushåll; Tabell 56. Lika många (29 procent) lever i stora hushåll om minst fyra personer. En av fyra medlemmar (25 procent) lever i hushåll som består av två personer, en av fem (18 procent) lever i hushåll som består av tre personer. 4

5 29 procent har förskolebarn - 46 procent har hemmavarande barn under 19 år Bland dem som svarat har en av fyra (29 procent) hemmavarande barn i förskoleåldern, vilket är något mer än tidigare år; Tabell 56. Var sjätte intervjuad medlem (17 procent) bor i ett hushåll där den yngste medlemmen är mellan 7 och 18 år. Totalt är det nästan hälften (46 procent) som har hemmavarande barn som är 18 år eller yngre Matinköp för kronor eller mindre per månad Beskrivning av de intervjuade medlemmarna Matinköp för 1- kronor/månad Matinköp för mer än kronor/månad 4 procent har förtroendeuppdrag i Av dem som intervjuats uppger fyra procent att de har förtroendeuppdrag i Konsumentföreningen Stockholm; Tabell 1. 5

6 Uppmärksamhet av och intresse för genteknik i samband med livsmedel 71 procent har uppmärksammat debatten om genteknik SKOP frågade, Under de senaste åren har genteknik och förändring av livsmedel med hjälp av genteknik diskuterats. Har Du uppmärksammat debatten? Nästan tre av fyra medlemmar (71 procent) säger i år att de har uppmärksammat debatten; Tabell 3. De som har uppmärksammat debatten har successivt minskat från år 1998 (86 procent) via 82 procent år 1 och 75 procent år 4 till den lägsta andelen i år. Detta förhållande återspeglas i att yngre personer har uppmärksammat debatten om genteknik i mindre utsträckning än vad äldre personer har gjort. Personer med lång utbildning har uppmärksammat debatten i större utsträckning än vad de gjort som har kortare utbildning. 66 procent är intresserade av debatten om genteknik SKOP frågade, Under de senaste åren har genteknik och förändring av livsmedel med hjälp av genteknik diskuterats. Är Du intresserad av frågan? I år är det två av tre medlemmar (66 procent) som är intresserade av frågan; Tabell 4. Personer med lång utbildning är intresserade i större utsträckning än vad de är som har kortare utbildning. Intresset för genteknik i samband med livsmedelsproduktion minskade successivt bland föreningens medlemmar från 8 procent intresserade år 1998, via 66 procent intresserade år 1 till bara 6 procent år 4. Den nedåtgående intressetrenden bröts i årets undersökning Genteknik och förändring av livsmedel med hjälp av genteknik Har Du uppmärksammat debatten Är Du intresserad av frågan Anser Du dig ha kunskap i frågan Skulle Du vilja veta mer om livsmedel och genteknik År 1998 År 1 År 4 År 7 6

7 26 procent anser sig ha kunskap om frågan I årets undersökning är det en av (26 procent) som anser sig ha kunskap i frågan om genteknik och livsmedel; Tabell 5. Det är något större andel av medlemmarna än år 1 ( procent) och 4 (21 procent), men klart lägre andel än år 1998 (45 procent). De som har lång utbildning anser i större utsträckning än andra att de har kunskap om genteknik. 6 procent vill veta mer Tre av fem medlemmar 6 procent) skulle vilja veta mer om livsmedel och genteknik; Tabell 6. Det är en lägre andel än i undersökningarna år 1 (65 procent) och år 1998 (67 procent), men större andel än år 4 (54 procent). Intresset för att veta mer är störst bland dem som har akademisk examen. De som skulle vilja veta mer om livsmedel och genteknik tillfrågades, Hur skulle Du helst vilja ha informationen? En av tre (35 procent) skulle helst vilja får information via dagspress, radio och TV och det är lägre andel än i undersökningarna år 1 och 4; Tabell 7. En tredjedel av medlemmarna (32 procent) vill helst ha informationen i livsmedelsbutikerna vilket är mer än åren 1 och 4. En av sex medlemmar (16 procent) vill i år helst ha information om livsmedel och genteknik via Internet. Det är större andel än tidigare år. Nästan lika många (14 procent) vill helst ha informationen genom livsmedelshandelns tidningar och reklamblad. 6 Hur skulle Du helst vilja få information om genteknik och förändring av livsmedel med hjälp av genteknik 5 Information i livsmedelsbutikerna Dagspress, radio och TV Livsmedelshandelns tidningar och reklamblad Internet År 1 År 4 År 7 7

8 Märkning av livsmedel SKOP ställde fem frågor om hur viktigt medlemmarna anser det vara med särskild märkning av varor som producerats med hjälp av genteknik 7 procent tycker att det är mycket viktigt att märka livsmedel som framställts med genteknik SKOP frågade, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att livsmedel som framställts med hjälp av genteknik får en särskild märkning, information eller etikett på varan? Drygt två av tre medlemmar (7 procent) tycker att det är mycket viktigt med märkning, information eller etikett på varor som framställts med genteknik; Tabell 9. Det är samma andel av medlemmarna som är 4 (7 procent) men färre än åren 1 (79 procent) och 1998 (83 procent). Liksom tidigare är det i år relativt få (6 procent) som anser vara oviktigt med sådan märkning. En av fyra (23 procent) säger att det är ganska viktigt. Kvinnor anser i större utsträckning än män att det är mycket viktigt med märkning av livsmedel som framställts med genteknik. Personer yngre än år anser det i mindre utsträckning än andra livsmedel som framställts med hjäp av genteknik får en särskild märkning, information eller etikett på varan Mycket viktigt med särskild märkning av... livsmedel av genförändrade råvaror om den färdiga produkten inte skiljer sig från andra livsmedel som innehåller t ex vitaminer eller enzymer framställda med genteknik läkemedel som är framtagna med hjälp av genteknik produkter som är gjorda av genetiskt förändrad bomull År 1998 År 1 År 4 År 7 54 procent tycker att det är mycket viktigt att märka produkter av genförändrade råvaror SKOP frågade, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att även märka livsmedel där genförändrade råvaror har använts men som är så förädlade att den färdiga produkten inte på något sätt skiljer sig från andra varor? 8

9 Jämfört med tidigare år har det successivt blivit en lägre andel av medlemmarna som anser det vara mycket viktigt att märka produkter av genförändrade råvaror; Tabell. Andelen har minskat från år 1998 (65 procent), via år 1 (61 procent) och år 4 (58 procent) till 54 procent i år. Drygt var tionde medlem (13 procent) anser att sådan märkning är oviktig, en av tre (32 procent) säger att den är ganska viktig. Personer yngre än år anser i mindre utsträckning än andra att det är mycket viktigt att märka produkter av genförändrade råvaror livsmedel som framställts med hjäp av genteknik får en särskild märkning, information eller etikett på varan Mycket viktigt med särskild märkning av... livsmedel av genförändrade råvaror om den färdiga produkten inte skiljer sig från andra livsmedel som innehåller t ex vitaminer eller enzymer framställda med genteknik läkemedel som är framtagna med hjälp av genteknik Mycket viktigt år 7 Ganska viktigt år 7 produkter som är gjorda av genetiskt förändrad bomull 54 procent anser det vara mycket viktigt att märka varor av genförändrade vitaminer/enzymer SKOP frågade, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att även märka livsmedel som innehåller t.ex. vitaminer eller enzymer som är framställda med hjälp av genteknik? Drygt varannan medlem (54 procent) anser att det är mycket viktigt att sådana livsmedel märks; Tabell 11. Det är en minskning om sju procentenheter sedan år 4 (61 procent). En av sex medlemmar (15 procent) anser i år att det är oviktigt. En av tre ( procent) säger att det är ganska viktigt Kvinnor anser i större utsträckning än män att det är mycket viktigt. Personer under år och personer med akademisk examen anser i mindre utsträckning än andra att det är mycket viktigt. 9

10 59 procent anser det vara mycket viktigt att märka läkemedel som producerats med genteknik SKOP frågade, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att även informera på läkemedelsförpackningar om läkemedlet är framtaget med hjälp av genteknik? Tre av fem av medlemmar (59 procent) anser att det är mycket viktigt att sådana läkemedel märks; Tabell 12. Det är en minskning om sex procentenheter sedan år 4 (65 procent). En av sex (16 procent) säger att det är oviktigt, en av fyra (24 procent) tycker att det är ganska viktigt. Kvinnor anser i större utsträckning än män att det är mycket viktigt. Personer under år anser i mindre utsträckning än andra att det är mycket viktigt. 37 procent anser det vara mycket viktigt att märka produkter av gentekniskt förändrad bomull SKOP frågade, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att märka produkter som är gjorda av gentekniskt förändrad bomull? Enligt medlemmarna är det mindre viktigt att märka produkter av gentekniskt förändrad bomull än att märka livsmedel och läkemedel som producerats med hjälp av genteknik. En av tre (37 procent) anser att det är mycket viktigt att märka produkter av gentekniskt förändrad bomull; Tabell 11. Det är oförändrad andel sedan år 4 (37 procent). En av fyra medlemmar (28 procent) svarar att det är oviktigt. En av tre (32 procent) tycker att det är ganska viktigt. Kvinnor anser i större utsträckning än män att det är mycket viktigt. Medlemmar under år, de som har akademisk examen, personer i stora hushåll och de som har förskolebarn anser i mindre utsträckning än andra att det är mycket viktigt 65 procent anser att man absolut bör märka kött baserat på genmodifierad soja och majs En speciell fråga ställdes om kött baserat på genmodifierad soja och majs, På en del gårdar utfordras grisar och kor med genmodifierad soja eller majs. Vad tycker Du? Bör man i affärerna ha en särskild märkning på köttet när djuren utfordrats med genmodifierad soja eller majs? Tre av fem medlemmar (62 procent) säger att man absolut bör märka kött från djur som utfordrats med genmodifierad soja och majs; Tabell 14. En av fyra (23 procent) anser att man kanske bör göra det. Det är i år ungefär lika många som i medlemsundersökningarna år 1 (61 procent) och 4 (65 procent) som anser att man absolut bör märka kött när grisar och kor har utfordrats med genmodifierad soja eller majs.

11 Bör man i affärerna ha en särskild märkning på köttet när djuren utfordrats med genmodifierad soja eller majs? År 1 År 4 År 7 Ja, absolut Ja, kanske 11

12 Genmodifierade livsmedel i butikerna 61 procent skulle absolut eller troligen inte köpa genmodifierade livsmedel Medlemmarna i fick frågan, Skulle Du köpa genmodifierade livsmedel om de fanns i butik i dag? En av fyra (26 procent) säger att de absolut inte skulle göra det; Tabell 15. Ytterligare en av tre (35 procent) skulle troligen inte göra det. Totalt säger tre av fem medlemmar (61 procent) att de absolut eller troligen inte skulle köpa genmodifierade livsmedel om det fanns i butikerna. Två av fem (38 procent) skulle absolut eller kanske köpa genmodifierade livsmedel om de fanns i butikerna. Motståndet mot genmodifierade livsmedel har försvagats en del sedan år 1. Då var det fler (38 procent) som absolut inte skulle köpa genomodifierade livsmedel, tolv procentenheter mer än i år. Det är i år åtta procentenheter fler än år 1 ( procent) som absolut eller kanske skulle göra det. De kvinnliga medlemmarna skulle köpa genmodifierade livsmedel i mindre utsträckning än vad männen skulle göra Skulle Du köpa genmodifierade livsmedel om de fanns i butik i dag? År 1 År 4 År 7 Nej,absolut inte Nej, troligen inte 12

13 76 procent anser det vara mycket viktigt att det finns icke genmodifierade livsmedel i handeln Medlemmarna tillfrågades även, Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att se till att det finns livsmedel som inte har framställts med hjälp av genteknik i handeln? En stor majoritet (76 procent) anser fortfarande att det är mycket viktigt; Tabell 16. Det är en litet mindre andel än i undersökningarna år 1998 (82 procent), 1 (87 procent) och 1992 (82 procent) Bara några få (5 procent) anser att det är oviktigt att det i handeln finns livsmedel som inte har framställts med hjälp av genteknik. En av sex (17 procent) tycker att det är ganska viktigt. Anser Du att det är viktigt eller oviktigt att se till att det finns livsmedel som inte har framställts med hjälp av genteknik i handeln? År 1998 År 1 År 4 År 7 Mycket viktigt Ganska viktigt 13

14 48 procent anser att det är negativt med genmodifierade livsmedel och grödor SKOP frågade, Vad anser Du rent allmänt om att med hjälp av genteknik förändra grödor eller livsmedel? Det är nu knappt hälften av medlemmarna (48 procent) som anser det vara mycket eller ganska negativt med grödor och livsmedel som förändrats med genteknik ; Tabell 17. Var femte (21 procent) tycker att det är mycket negativt. Den allmänna uppfattningen hos medlemmarna har successivt blivit betydligt mindre negativ sedan år 1998 då nästan hälften (45 procent) var mycket negativa samtidigt som en av fyra (29 procent) var ganska negativa. Var fjärde medlem (23 procent) är nu positiv till genomodifierade grödor och livsmedel, men fortfarande är det få (5 procent) som är mycket positiva. Det är större andel av männen än av kvinnorna som är positiva Vad anser Du rent allmänt om att med hjälp av genteknik förändra grödor eller livsmedel. År 1998 År 1 År 4 År 7 Mycket negativt Ganska negativt 14

15 Risker och oro för genteknik vid produktion av livsmedel 61 procent tror att det finns risker med genteknik En fråga löd, Är det enligt Din uppfattning möjligt att utan risk för människor och miljö använda genteknik vid tillverkning av livsmedel? Liksom tidigare år anser en majoritet av medlemmarna i (61 procent) att det finns risker för människor och miljö med att använda genteknik vid tillverkning av livsmedel; Tabell 18. Andelen ökade successivt från år 1998 (56 procent) till år 4 (66 procent). Därefter har andelen som befarar risker minskat med fem procentenheter. Samtidigt har det blivit en större andel av medlemmarna som tror att man kan använda genteknik i livsmedelsproduktionen utan risk för människor en ökning från nio procent år 1998, via 21 procent år 1 och 29 procent år 4 till 34 procent i år. Förklaringen till de båda ökande trenderna är en stor minskning av den grupp som säger att den inte vet eller saknar uppfattning. Den har minskat från var tredje medlem (35 procent) år 1998 till var tjugonde (5 procent) i år. Män anser i större utsträckning än kvinnor att man utan risk kan använda genteknik för tillverkning av livsmedel. 7 Är det enligt Din uppfattning möjligt att utan risk för människor och miljö använda genteknik vid tillverkning av livsmedel? 6 5 Ja Nej Vet ej/ingen uppfattning År 1998 År 1 År 4 År 7 SKOP frågade medlemmarna viken oro de hyste för att använda genteknik i livsmedelsproduktionen, Känner Du oro eller inte över vilken effekt genteknik kan ha på följande områden då den används vid produktionen av livsmedel? 15

16 Medlemmarna svarade på en skala mellan 1 och 5, där 1 betyder ingen oro alls och 5 mycket stor oro. Skalan balanserar på den neutrala mittpunkten 3, varför skalstegen 4 och 5 betyder stor oro. Skalstegen 1 och 2 betyder ingen eller liten oro. Svaren sammanfattas i Tabell procent känner stor oro för risker som är okända idag Oron är mest utbredd för framtida risker som är okända idag. Det är betydligt fler som känner stor oro för okända risker än som känner stor oro för genteknikens effekter på hälsa, på miljön, för etiken eller för att bioteknikföretagen skall ta makten över vad som odlas. Nästan hälften av medlemmarna (44 procent) ger svaret 5, vilket innebär att de känner mycket stor oro; Tabell 24. Ytterligare en av fyra (25 procent) ger svaret 4, dvs. de känner ganska stor oro. Totalt är det två av tre (69 procent) som känner mycket eller ganska stor oro. Medeloron är höga 4,2 ned, enheter sedan år Oro över genteknikens effekter vid produktion av livsmedel hälsa miljö etik bioteknikföretagen tar makten över vad som odlas framtida risker som är okända i dag Mycket stor oror år 7 Ganska stor oro år 7 63 procent känner stor oro för genteknikens effekter på miljön Två av tre medlemmar (63 procent) känner stor oro för genteknikens effekter på miljön; Tabell 21. En av tre (37 procent) känner mycket stor oro. Medeloron är 3,83 ned,2 enheter sedan år procent känner stor oro för genteknikens effekter på hälsan En majoritet (54 procent) känner också stor oro för genteknikens effekter på hälsan; Tabell. En av fyra (28 procent) känner mycket stor oro. Medeloron är 3,57 ned,11 enheter sedan år 4. 16

17 53 procent känner stor oro för att bioteknikföretagen skall ta makten över vad som odlas En majoritet (53 procent) känner stor oro för att bioteknikföretagen skall ta makten över vad som odlas; Tabell 23. En av tre (32 procent) känner mycket stor oro. Medeloron är 3,73 upp,13 enheter sedan år procent känner stor oro för etiken Det är slutligen också en majoritet (51 procent) som känner stor oro för genteknikens effekt på etiken; Tabell 22. En av fyra (28 procent) känner mycket stor oro. Medeloron är 3,61 ned,3 enheter sedan år 4. Förändringar sedan 1998 För alla fem frågorna gäller att det sedan år 1998 blivit färre medlemmar som känner mycket eller ganska stor oro. Den största förändringen inträffade dock redan mellan åren 1998 och Oro över genteknikens effekter vid produktion av livsmedel hälsa miljö etik bioteknikföretagen tar makten över vad som odlas framtida risker som är okända i dag Mycket/ganska stor 1998 Mycket/ganska stor 1 Mycket/ganska stor 4 Mycket/ganska stor 7 17

18 Hur angeläget det är att använda genteknik Medlemmarna ombads att ta ställning till hur angeläget det är att använda gentekniken för att uppnå nio olika syften, Anser Du att det är angeläget eller inte att använda genteknik på följande vis om det sker utan risk för människor och miljö? Resultaten sammanfattas i Tabell procent anser det vara angeläget att ta fram livsmedel för allergiker Mest angeläget är det enligt medlemmarna i att använda gentekniken för att ta fram livsmedel för allergiker, mot t.ex. gluten och laktos. Tre av fyra (77 procent) tycker att det är angeläget; Tabell procent anser det vara angeläget att använda färre/mindre farliga kemikalier i jordbruket På delad andra plats på angelägenhetsskalan kommer syftet att använda färre eller mindre farliga kemikalier i jordbruket. Nästan tre av fyra medlemmar (73 procent) anser att det syftet är angeläget; Tabell procent anser det vara angeläget att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll På delad andra plats kommer också syftet att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll för att reducera bristsjukdomar. Tre av fyra (73 procent) anser det vara angeläget; Tabell procent anser det vara angeläget att ta fram grödor som tål torka och salta jordar På fjärde plats kommer syftet att ta fram grödor som tål torka och salta jordar i utvecklingsländerna. Drygt två av tre (7 procent) anser det vara angeläget; Tabell procent anser det vara angeläget att förändra näringssammansättningen Hälften av medlemmarna (5 procent) anser också att det är angeläget att använda genteknik för att förändra näringssammansättningen, t.ex. höja proteinhalten eller minska andelen farligt fett; Tabell procent anser det vara angeläget att minska priset på livsmedel Nästan hälften av medlemmarna (45 procent) anser att det är angeläget för att minska priset på livsmedel genom effektivare och billigare produktion; Tabell procent anser det vara angeläget om lantbrukaren kan minska sina kostnader Ungefär lika många (44 procent) anser att det är angeläget för om lantbrukaren kan minska sina kostnader; Tabell. 28 procent anser det vara angeläget att ta fram en potatis som producerar högre stärkelsehalt Relativt få medlemmar (28 procent) anser det vara angeläget att använda genteknik för att ta fram en potatis som producerar högre halter av stärkelse för pappersindustrin; Tabell procent anser det vara angeläget att förlänga hållbarheten på t.ex. frukt och grönsaker Minst angeläget är det enligt medlemmarna att använda genteknik för att förlänga hållbarheten på t.ex. frukt och grönsaker. Bara en av fyra (24 procent) anser att det är angeläget; Tabell

19 Angelägenhet för att använda genteknik om det sker utan risk för människor och miljö För att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll för att reducera bristsjukdomar För att ta fram livsmedel för allergiker mot t ex gluten och laktos För att förändra näringssammansättningen, t ex höja proteinhalten, minska andelen farligt fett För att använda färre/mindre farliga kemikalier i jordbruket Om lantbrukaren kan minska sina kostnader För att minska priset på livsmedel genom effektivare/billigare produktion För att förlänga hållbarheten på t ex frukt och grönsaker För att ta fram grödor som tål torka och salta jordar För att ta fram en potatis som producerar högre halter av stärkelse för pappersindustrin År 1998 År 1 År 4 År 7 19

20 Förändringar sedan 1998 respektive 1 Den andel av s medlemmar som anser det vara angeläget att använda genteknik för olika syften har ökat för flera av syftena sedan år Observera dock att några av syftena inte ingick i 1998 års undersökning. Förändringarna av angelägenhetsgraden är mycket liten mellan åren 4 och 7.

21 Större tilltro till svenska myndigheters än till EU:s granskning SKOP ställde två frågor om medlemmarnas tilltro till de vetenskapliga bedömningar som görs innan ett genförändrat livsmedel får säljas, - Innan ett genförändrat livsmedel får säljas görs en omfattande vetenskaplig bedömning av bland andra EU:s vetenskapliga kommittéer. Har Du stor eller liten tilltro till deras kompetens för att göra bedömningen? - Innan ett genförändrat livsmedel får säljas görs en omfattande vetenskaplig bedömning av bland andra Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Har Du stor eller liten tilltro till deras kompetens för att göra bedömningen? 69 procent hyser stor tilltro till Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets bedömningar En stor majoritet (69 procent) har stor eller ganska stor tilltro till de bedömningar som bland annat görs av Livsmedelsverket och Jordbruksverket; Tabell 36. En av fem ( procent) hyser stor tilltro till de svenska myndigheterna. Medlemmarnas tilltro till de svenska myndigheternas granskningar har ökat med elva procentenheter sedan år 1, då 58 procent hyste mycket/ganska stor tilltro. Innan ett genförändrat livsmedel får säljas görs omfattande vetenskapliga bedömningar Tilltro till olika aktörers bedömningar EU:s vetenskapliga kommittéer Livsmedelsverket och Jordbruksverket Stor tilltro år 7 Ganska stor tilltro år 7 53 procent hyser stor tilltro till EU:s bedömningar Medlemmarna tilltro är mindre till EU:s vetenskapliga bedömningar men den har ökat sedan år 1. Det är nu en majoritet (53 procent) som hyser stor eller ganska stor tilltro till de bedömningar som görs av EU:s vetenskapliga kommittéer; Tabell 35. En av tio (13 procent) hyser stor tilltro. Tilltron till EU:s granskningar av genmodifierade livsmedel har ökat stadigt sedan år 1, då bara 35 procent hyste mycket/ganska stor tilltro, upp 18 procentenheter. 21

22 Innan ett genförändrat livsmedel får säljas görs omfattande vetenskapliga bedömningar Tilltro till olika aktörers bedömningar EU:s vetenskapliga kommittéer Livsmedelsverket och Jordbruksverket Stor/ganska stor tilltro 1 Stor/ganska stor tilltro 4 Stor/ganska stor tilltro 7 22

23 66 procent tycker att det är dåligt med patent på genomodifierade växter och djur SKOP frågade, Sedan några år tillbaka kan företag och forskare ta patent på genmodifierade växter och djur. Är detta bra eller dåligt? Två av tre medlemmar (66 procent) tycker att det är mycket eller ganska dåligt med patent på genmodifierade växter och djur; Tabell 37. En av fyra (26 procent) säger att det är mycket dåligt. Graden av motstånd har minskat successivt sedan år 1, då procent av medlemmarna ansåg att det var mycket dåligt Sedan några år tillbaka kan företag och forskare ta patent på genmodifierade växter och djur. Är detta bra eller dåligt? År 1 År 4 År 7 Mycket dåligt Ganska dåligt 23

24 Egenskaper hos genmodifierade produkter I årets undersökning ingick för första gången några frågor om vilka egenskaper hos genmodifierade produkter som finns på marknaden i Sverige och internationellt. SKOP frågade, I den allmänna debatten talas det ofta om genmodifierade produkter (GMO-produkter). Vad tror Du? Vilka av följande egenskaper har de genmodifierade produkter som idag finns att köpa på den svenska eller internationella marknaden och som inte bara är forskningsprojekt? Genomgående tror medlemmarna i större utsträckning att det finns genmodifierade produkter med speciella egenskaper på den internationella marknaden än vad det finns i Sverige. 33 procent tror att det i Sverige finns GMO grödor som behöver mindre bekämpningsmedel En av tre medlemmar (33 procent) tror att det i Sverige finns genmodifierade grödor som behöver mindre bekämpningsmedel; Tabell 41. Nästan hälften av medlemmarna (45 procent) tror att det internationellt finns sådana. 27 procent tror att det i Sverige finns GMO livsmedel med lång hållbarhet En av fyra (27 procent) tror att det i Sverige finns genmodifierade livsmedel, till exempel frukt, med lång hållbarhet; Tabell 42. Ungefär varannan medlem (47 procent) tror att det finns sådana internationellt. 19 procent tror att det i Sverige finns GMO livsmedel som inte orsakar allergier En av fem (19 procent) tror att det i Sverige finns genmodifierade livsmedel som inte orsakar allergier; Tabell. En av tre medlemmar (32 procent) tror att det finns sådana internationellt. 12 procent tror att det i Sverige finns GMO grödor som tål torka En av tio (12 procent) tror att det i Sverige finns genmodifierade grödor som tål torka; Tabell 39. Varannan medlem (5 procent) tror att det finns sådana internationellt. 24

25 6 5 Vilka av följande egenskaper har de genmodifierade produkter som idag finns att köpa på den svenska eller internationella marknaden och som inte bara är forskningsprojekt? Grödor som tål torka Livsmedel som inte orsakar allergier Grödor som behöver mindre bekämpningsmedel Livsmedel, till exempel frukt, med lång hållbarhet I Sverige år 7 Internationellt år 7 25

26 Tilltro till information från olika källor Medlemmarna i fick frågan, Har Du eller har Du inte tilltro till information om genteknik och livsmedel från följande källor? De som svarade tog ställning till information från tretton olika källor. Svaren redovisas övergripande i Tabell 43. Störst tilltro till forskning, universitet och högskolor Störst är i år tilltron till information från forskning, universitet och högskolor. Fem av sex medlemmar (83 procent) har tilltro till information om genetik och livsmedel om den kommer från sådana källor. Sedan år 4 har de gått från andra till första plats i förtroendeligan och ökat med sex procentenheter; Tabell 53. På andra plats kommer Naturskyddsföreningen Nästan lika många medlemmar (79 procent) har tilltro till information från Naturskyddsföreningen, ned en procentenhet sedan år 4; Tabell 46. Statliga myndigheter på tredje plats På tredje plats i förtroendeligan kommer informationen från statliga myndigheter som Livsmedelsverket och Konsumentverket (74 procent), oförändrat sedan år 4; Tabell 44. Konsumentorganisationerna på fjärde plats Konsumentorganisationer kommer på fjärde plats. Nästan tre av fyra medlemmar i Konsumentföreningen Stockholm (71 procent) hyser tilltro till konsumentorganisationernas information, upp tre procentenheter sedan år 4; Tabell 45. Greenpeace på femte plats Två av tre (68 procent) har också tilltro till information från Greenpeace, upp fyra procentenheter sedan år 4; Tabell 47. Lantbruksorganisationerna på sjätte plats En majoritet av medlemmarna i (53 procent) hyser tilltro till information från lantbruksorganisationer, t.ex. Lantbrukarnas Riksförbund, upp sju procentenhter sedan år 4; Tabell 49. Ökad tilltro till EU som ligger på sjunde plats Nästan hälften av medlemmarna (46 procent) har tilltro till EU:s information, upp 13 procentenheter sedan år 4; Tabell 56. Förtroendet för EU:S information har ökat succesivt sedan år 1998 då bara procent hyste tilltro till information därifrån. Lägst tilltro till information från politiker För information om genteknik och livsmedel från övriga av de tretton undersökta organisationerna är det relativt små minoriteter av s medlemmar som hyser tilltro. Lägst är tilltron till information från politiker. Trots en ökad tilltro är det bara var femte medlem ( procent) som hyser tilltro till deras information, upp 6 procentenheter sedan år 4; Tabell

27 Tilltro till information om genteknik och livsmedel från olika källor Statliga myndigheter, t ex Livsmedelsverket och Konsumentverket Konsumentorganisationer Naturskyddsföreningen Greenpeace Detaljhandelskedjor, Konsum, ICA, Hemköp med flera Lantbruksorganisationer, t ex Lantbrukarnas Riksförbund Bioteknikföretagen Svenska kyrkan Politiker Forskning, universitet och högskolor Dagspress, radio och TV Livsmedelsindustrin EU År 1998 År 1 År 4 År 7 27

28 Näst sämst är tilltron till information från bioteknikföretagen På näst sista plats i förtroendeligan (22 procent) ligger bioteknikföretagen som är nya i informationsutvärderingen; Tabell 5. Övriga med låg tilltro Medlemmarna har också låg tilltro till information om genteknik och livsmedel om den kommer från Svenska kyrkan (29 procent, upp en enhet), livsmedelsindustrin (35 procent, upp 8 enheter), dagspress, radio och TV (39 procent, oförändrat) samt detaljhandelskedjor som Konsum, ICA och Hemköp (41 procent, upp 2 enheter); Tabellerna 51, 55, 54 samt

Konsumenterna och GMO

Konsumenterna och GMO Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001 SKOP,, har på uppdrag av intervjuat cirka 500 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes under tiden 31 augusti till 10 september. Svaren redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09.

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09. -research ab oktober/december 2009 SKOP har på uppdrag av Botkyrka kommun intervjuat drygt 2.400 personer som bor i de sex kommundelarna a) Alby, b) Hallunda/Norsborg/Eriksberg, c) Fittja, d) Tullinge,

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 29 mars och 12 april intervjuades drygt 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Svaren redovisas

Läs mer

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009 SKOP har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat drygt 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 6 mars till 26 mars med några kompletterande

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004 SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19

Läs mer

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016 Ekonomirapport från SKOP om, 4 il - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Trendbrott i ränteförväntningarna - Hushållen tror att eventuella räntehöjningar skjuts framåt i tiden - Efter en längre tids stigande

Läs mer

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012 Rapport till Ängelholms kommun SKOP har på uppdrag av Ängelholms kommun genomfört en medarbetarundersökning bland kommunens medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i

Läs mer

Politikers syn på säkerhetskameror

Politikers syn på säkerhetskameror Politikers syn på säkerhetskameror SKOP har på uppdrag av tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) och tidningen SecurityUser.com intervjuat 3 kommunal-, landstings-, och oppositionsråd.

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 mars 2015

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 mars 2015 Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 s 2015 SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan

Läs mer

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011 Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 22 augusti och 6 september 2011 intervjuades

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm december 2003

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm december 2003 SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland i åldern 18-84 bosatta i hela riket. Mellan den 4 och 18 intervjuades cirka 1.200 på uppdrag av bland andra.

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Rapport till Den Nya Välfärden om företagsklimatet januari/februari 2005

Rapport till Den Nya Välfärden om företagsklimatet januari/februari 2005 Rapport till om företagsklimatet SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 2 januari och 8 februari 25 intervjuades drygt 1.2 om hur de uppfattar

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015 Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 2.300 personer. Intervjuerna gjordes under januari och. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012 -research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas

Läs mer

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring En undersökning bland livsmedelstillverkare om deras känsla för ansvar Juli 2005 1. Bakgrund Reklam påverkar vårt beteende och får oss att agera,

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003 Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 23 SKOP,, har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan 9 och 24 maj 23. Svaren

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79 Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om utvecklingen av marknaden för mjölkprodukter och konkurrerande produkter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om utvecklingen av marknaden för mjölkprodukter och konkurrerande produkter EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 27.6.2007 KOM(2007) 360 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om utvecklingen av marknaden för mjölkprodukter och konkurrerande produkter SV SV RAPPORT

Läs mer

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa

Läs mer

Ekonomi-SKOP Företagens löneförväntningar, 30 november 2015 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Ekonomi-SKOP Företagens löneförväntningar, 30 november 2015 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Ekonomi-SKOP, 3 november 2 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Sjunkande löneförväntningar bland företagare/företagsledare - SKOP:s förväntansindex ligger i en nedåtriktad trend - Löneförväntningarna

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 12 januari 2016 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 12 januari 2016 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsknaden uari 16 - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker Prisrallyt kan vara över: - Nu sker förväntningarna om stigande bostadspriser - Nedgången

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Rapport till ABM Resurs Västernorrland april/maj 2011

Rapport till ABM Resurs Västernorrland april/maj 2011 april/maj 2011 SKOP har på uppdrag av ABM Resurs Västernorrland intervjuat drygt 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon under april 2011 med några kompletterande

Läs mer

Lunchvalet. Rapport. Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Sigill, Sveriges Konsumentråd samt Stockholms läns landsting.

Lunchvalet. Rapport. Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Sigill, Sveriges Konsumentråd samt Stockholms läns landsting. Rapport Synovate LUI Tel +46 (0)8 522 330 00 P.O. Box 8057 Fax +46 (0)8 522 330 99 SE-104 20 Stockholm www.synovate.se Sweden VAT NO SE556147405601 Igeldammsgatan 22 Lunchvalet Rapport Beställare Konsult

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén

Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015 Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Januari 2015 Utgivningsdatum: 2015-02-17 Utgivare: Miljöförvaltningen, Livsmedelskontrollen Projektledare:

Läs mer

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.

Läs mer

Reklam Nej tack!? Inledning. Sammanfattning

Reklam Nej tack!? Inledning. Sammanfattning En attitydundersökning gjord av QuickWise på uppdrag av Annonsörföreningen April 2005 1 Reklam Nej tack!? QuickWise har på uppdrag av Annonsörföreningen genomfört en attitydundersökning med syfte att ge

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005 SKOP,, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat cirka 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 11 och 26 september 2005. Resultaten

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Opinioner 2013. Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar

Opinioner 2013. Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar Opinioner 01 Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar MSB:s kontaktpersoner: Thomas Gell, 0-0 Ingela Stenbäck, 0-0 Publikationsnummer MSB - januari 01 ISBN -1--0- Förord

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Rapport till Svensk Veterinärtidning december 2015

Rapport till Svensk Veterinärtidning december 2015 SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 300 personer. Intervjuerna gjordes mellan den 2 och 30. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under

Läs mer

Undersökningens genomförande redovisas i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S16JUN11.

Undersökningens genomförande redovisas i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S16JUN11. om Skellefteå-tidningen SKOP har på uppdrag av Skellefteå kommun intervjuat cirka 600 personer som bor i Skellefteå kommun. Intervjuerna gjordes mellan den 11 och 16. Undersökningens genomförande redovisas

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Den Nya Välfärden är Örjan Hultåker.

Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Den Nya Välfärden är Örjan Hultåker. om ny övervakning SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 18 januari och 4 februari 2007 intervjuades drygt 1.000

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Vattenfall Vindkraft Högabjär. MarkCheck September 2010

Vattenfall Vindkraft Högabjär. MarkCheck September 2010 Vattenfall Vindkraft Högabjär MarkCheck September 2010 4.1. Kännedom Först och främst undrar jag om du känner till eller har hört talas om att det finns planer på att bygga vindkraftsanläggningar i närheten

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 28 januari 2016

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 28 januari 2016 Får publiceras omedelbart! Ekonomirapport från SKOP om, 28 uari 216 - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker Inför avtalsförhandlingarna: - Fortsatt låga löneförväntningar bland Sveriges löntagare - Rekordlåga

Läs mer

Stockholm 2010-02-28

Stockholm 2010-02-28 Stockholm 2010-02-28 Naturvårdsverket 106 38 Stockholm Ang. underhandsremiss av SNV m fl myndigheters förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128. Föreningen Foder och

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Rapport till Svenskt Näringsliv om nya 3:12-regler augusti 2013

Rapport till Svenskt Näringsliv om nya 3:12-regler augusti 2013 -research SKOP har på uppdag av intervjuat ett urval av företagsledare i svenska privata företag med 20 till 99 anställda om regeringens förslag till nya 3:12-regler. Resultaten redovisas i denna rapport.

Läs mer

Fettbokslut. Max Hamburgerrestauranger 2006

Fettbokslut. Max Hamburgerrestauranger 2006 Fettbokslut Max Hamburgerrestauranger 2006 Fettbokslut Max Hamburgerrestauranger 2006 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Magert år för Max Max tänkte om Milstolpar Utvecklingen fortsätter Reducerat fettinnehåll

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Miljöchefen NMC-enkäten 2010

Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Innehåll MILJÖCHEFEN - NMC-ENKÄT 2010 3 NMCS MEDLEMMAR 2010 4 MEDLEMMARNAS BAKGRUND 7 MEDLEMMARNAS ARBETSUPPGIFTER 8 MILJÖCHEFENS ROLL 11 MEDLEMMARNAS UPPLEVELSE AV SIN ARBETSSITUATION

Läs mer

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen. 1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Kundpanelrapport. Hälsa & tillsatser

Kundpanelrapport. Hälsa & tillsatser Kundpanelrapport Hälsa & tillsatser Genomförd 26 mars-1 april Rapport 1 juni 2010 Bakgrund kring ICA Kundpanel och den aktuella undersökningen Under hösten 2009 rekryterades sammanlagt 3,379 ICA-kunder

Läs mer

VAR GÅR GRÄNSEN? EN ATTITYDUNDERSÖK- NING OM VÅLDTÄKT.

VAR GÅR GRÄNSEN? EN ATTITYDUNDERSÖK- NING OM VÅLDTÄKT. . STOPPA VÅLDET MOT KVINNOR Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH METOD RESULTATEN SID 9 Våldtäkt: Problemets omfattning i Sverige SID 10 Kvinnors ansvar vid våldtäkt SID 17 Gärningsmannens

Läs mer

Hushållens ränteförväntningar. Feb mar 13. Sep 12. Sep okt. Nov Dec. apr. 12 jan

Hushållens ränteförväntningar. Feb mar 13. Sep 12. Sep okt. Nov Dec. apr. 12 jan Ekonomirapport från SKOP om, 17 s - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker Inför riksbankens onsdagsmöte - Hushållen räknar med fortsatt låga räntor - Trots negativ reporänta tror många på räntesänkningar - Bara

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008 december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande

Läs mer

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren.

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bilden är tagen av Lotta Westerberg, Sidas handläggare

Läs mer

Allt farligare att jobba på vägen

Allt farligare att jobba på vägen Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25]

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Ungdomar i Skåne Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Förord I samverkan med region Skåne genomförde SOM-institutet 2011 en medborgarundersökning. Den var dels en uppföljning av de undersökningar

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Vetenskap & Allmänhet undersökning bland allmänheten

Vetenskap & Allmänhet undersökning bland allmänheten Vetenskap & Allmänhet undersökning bland allmänheten 1) Jag kommer nu att läsa upp några påståenden om forskare och forskning. Kan du säga om du instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer något

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

P0718 MILJÖTRENDER LÄSARUNDERSÖKNING RAPPORT VINTERN 2006 P0718

P0718 MILJÖTRENDER LÄSARUNDERSÖKNING RAPPORT VINTERN 2006 P0718 MILJÖTRENDER LÄSARUNDERSÖKNING RAPPORT VINTERN 2006 P0718 1 1. BAKGRUND 1.1 Inledning För cirka tre år sedan genomförde Miljötrender en läsarundersökning, som man nu uppdragit åt ARS Research AB att upprepa

Läs mer

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Karl Martin Sjöstrand 2009-06-14 Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009 Målgruppen för Tolvan öppenvård är personer som fyllt 20 år med beroende/missbruksproblem

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer