IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN"

Transkript

1 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2 KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet och högskolor kompetensutveckling för näringslivet främjandet av IT inom skola, utbildning samt hälso- och sjukvård omstrukturering av industriforskningsinstitut

3 IT och Lärarstuderande Inledning Bakgrund Undersökningens resultat Undersökningens genomförande Fakta om respondenterna... 8 Tillgång till IT 9 Användning av IT 10.1 Användning av IT generellt Användning av IT på fritiden Kunskapsnivå inom IT 14 IT i lärarutbildningen 5.1 Användning av IT i lärarutbildningen IT i kurser och undervisning IT i praktik och verksamhetsförlagd utbildning Attityd till IT i lärarutbildningen Distansutbildning IT i framtida yrkesutövning Attityd till IT i ungdomsskolan Förväntad användning av IT i yrkesutövning... 40

4 1 it och Lärarstuderande 005: INLEDNING 4 1 Inledning Rapporten innehåller resultatet av 005 års attitydundersökning om IT i lärarutbildningen. Den har genomförts av CMA (Centrum för Marknadsanalys AB, på uppdrag av KK-stiftelsen. Denna rapport kan laddas ner från KK-stiftelsens webbplats, kks.se eller från kollegiet.com, stiftelsens webbplats för skolfrågor. Där finns även en pressmeddelanderapport för undersökningen. Citaten i rapporten är hämtade från intervjuerna.

5 1 it och Lärarstuderande 005: INLEDNING Bakgrund KK-stiftelsens satsning på skolutveckling och IT påbörjades I nästan 100 kommuner berördes cirka lärare av skolutvecklingsprojekten. Sedan 1997 har KK-stiftelsen kontinuerligt undersökt attityderna till IT i skolan genom att fråga ett stort antal elever, lärare och skolledare. 005 genomförs undersökningen med en ny målgrupp: nästan 000 lärarstudenter från 5 lärarutbildningar har tillfrågats om användning, attityder och tillgång till IT. Studenterna som tillfrågades påbörjade sin utbildning 00 eller 00. Trots ett mångårigt IT-användande i svenska grund- och gymnasieskolor och på lärarutbildningarna är de pedagogiska utmaningarna med IT fortfarande stora. KK-stiftelsen stödjer utvecklingen inom skolan för att på sikt gynna Sveriges konkurrenskraft, vi vill bidra till att skapa insikt om IT:s potential för lärandet, utveckla skolans arbetssätt och stimulera barns lust att lära. Från och med 005 satsar KK-stiftelsen 100 miljoner kronor på att stärka IT i lärar utbild ningen. Satsningen genomförs i samarbete med lärarutbildningar, kommuner och näringsliv. Projektet motfinansieras av parterna med samma summa som beviljas av KK-stiftelsen. Vi vill poängtera att denna rapport inte syftar till att peka ut enskilda lärosäten som bättre eller sämre när det gäller användning och tillgång till IT, då det finns andra bakomliggande faktorer såsom rekryteringsunderlag, regionalpolitik etc. som sannolikt förklarar en stor del av undersökningens resultat. 1. Undersökningens resultat Tillgången till dator och internet bland landets lärarstudenter är stor, i princip samtliga har tillgång till dator och internet i hemmet. Användning av dator och internet sker även i huvudsak i hemmet medan en liten del av användningen sker på högskolan/universitetet. De områden som lärarstudenterna i högst utsträckning upplever att de har tillräcklig IT-kunskap om är att: skicka e-post, söka information på internet samt att använda ordbehandlingsprogram, vilket även är de områden som lärarstudenterna i störst utsträckning använder IT i lärarutbildningen till. Lärarstudenterna har i lägre utsträckning kunskap om att använda presentations-program som t.ex. PowerPoint. Endast tre av tio lärarstudenter uppger att lärarutbildningen inneburit nya IT-kunskaper, samtidigt som en majoritet upplever att lärarutbildarnas förmåga att använda IT i undervisningen är låg samt att kunskaperna om IT som ett pedagogiskt verktyg förmedlas på ett mindre bra sätt. Få lärarstudenter säger att IT-utbildningen är obligatorisk i det allmänna utbildningsområdet. Lärarstudenterna är positiva till att använda IT och internet i undervisningen samtidigt som en stor andel säger att de kommer att ha stor nytta av IT som pedagogiskt verktyg. Nästan hälften av lärarstudenterna är missnöjda med de kunskaper de hittills fått om hur de kan nyttja IT i sin framtida undervisning. Drygt tre av fyra lärarstudenter är nöjda totalt sett med sina studier vid lärarutbildningen.

6 1 it och Lärarstuderande 005: INLEDNING 6 Presentation av resultatet Rapporten innehåller ett urval figurer och tabeller som visar resultatet av undersökningen. Vid varje figur finns en text som lyfter fram det mest väsentliga från figuren. I vissa figurer blir inte summan 100%, det beror på avrundningar. Brytningar av resultatet görs på olika undergrupper såsom kön, ålder, utbildningsinriktning och lärosäte. Dessa brytningar redovisas dock inte för alla frågor, utan presenteras där de anses vara mest intressanta och visar på skillnader. Viktning av resultat För att representera samtliga lärarstudenter i Sverige årgång 00 och 00, har resultaten på totalnivå i rapporten viktats (poststratifierats) utifrån faktiskt antal studerande på respektive lärosäte. Detta medför att de olika lärosätenas andel av resultaten på totalnivå motsvaras av deras proportionella andel av totalt antal lärarstudenter vid deltagande lärosäten vid denna tidpunkt och alltså inte av deras andel av genomförda intervjuer. Stora lärosäten som t.ex. Göteborgs universitet och Lärarhögskolan i Stockholm svarar alltså för en relativt sett större andel av totalresultaten jämfört med små lärosäten som t.ex. Högskolan i Halmstad. Då brytningar görs viktas inte resultatet, utan motsvarar det faktiska antalet respondenter per lärosäte. 1. Undersökningens genomförande Målgruppen för studien är lärarstuderande som påbörjat sin utbildning 00 eller 00 vid svenska lärosäten med lärarutbildning. Under sökningen har genomförts genom knappt 000 telefonintervjuer under perioden augusti till oktober 005. Urval CMA har ansvarat för urvalet, som är stratifierat på lärosäten. Nedanstående tabell visar fördelningen över såväl antal studenter totalt vid respektive lärosäte samt fördelningen av utförda intervjuer. Urvalet bygger på insamling av kontaktlistor från lärosäten med lärarutbildning, det vill säga stratifierat urval. Lärarstudenter definieras som registrerade på program för lärarexamen höstterminen 004 och som påbörjade sina studier under kalenderåren 00 eller 00. Som högskola räknas den högskola som var ansvarig för studentens lärarutbildning 004.

7 1 it och Lärarstuderande 005: INLEDNING 7 figur 1.1 Antal lärarstudenter och antal intervjuer Fördelning av antal lärarstudenter och antal intervjuer per lärosäte. Källa antal lärarstuderande: SCB. Samtliga. Antal. Lärosäte Antal lärarstudenter 00 och 00 Antal intervjuer Göteborgs universitet Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Idrottshögskolan i Stockholm Karlstads universitet Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Stockholms universitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet Totalt Datainsamling Datainsamlingen har genomförts under augusti till oktober år 005. Datainsamlingen har skett via CATI (Computer Aided Telephone Interviews) i CMA:s egna lokaler. CATI är ett datorbaserat intervjusystem där frågeformuläret läggs in i en databas. CATI-systemet ger full kontroll över intervjuflödet (styrningar, kvoter etc.) samt en effektiv urvals han tering. Intervjuproduktionen har letts av en intervjuledare. Utifrån insamlad data har en databas skapats i dataprogrammet SPSS där sedan all statistisk analys har skett. Projektgrupp Undersökningen är utformad i samarbete mellan KK-stiftelsen och CMA Centrum för Marknadsanalys. KK-stiftelsens projektgrupp har bestått av Stig Roland Rask, Eva Fohlstedt samt Peter Fowelin från Metamatrix. För CMA Centrum för Marknadsanalys svarade Martin Hehrne för projektet och Lovisa Norén för rapportskrivande och analys.

8 1 it och Lärarstuderande 005: INLEDNING Fakta om respondenterna Fyra av fem lärarstudenter (79%) är kvinnor. Medelåldern är 0 år. Nästan hälften, 47%, har minst en förälder med akademiska studier bakom sig, se nedanstående tabell. 11% uppger att det är mest troligt att de kommer arbeta som lärare i förskola/förskoleklass, 4% som lärare i grundskolans tidigare år, 17% lärare i grundskolans senare år och 6% som lärare i gymnasieskolan. figur 1. Andel lärarstuderande med akademisk bakgrund Med akademisk bakgrund avses att lärarstudenten har minst en förälder som läst på högskola eller universitet. Samtliga. Akademisk bakgrund (%) Göteborgs universitet Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Idrottshögskolan i Stockholm Karlstads universitet Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Stockholms universitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet

9 it och Lärarstuderande 005: tillgång till it 9 Tillgång till IT Detta kapitel beskriver lärarstudenternas situation när det gäller tillgång till dator och internet. figur.1 Tillgång till dator och internet Har du tillgång till...? Ja Nej Vet ej... dator (hemma, skola, annan plats)? dator hemma? dator på högskolan/universitetet? dator på någon annan plats? internet (hemma, skola, annan plats)? internet på högskolan/universitetet? internet hemma? internet på någon annan plats? 6 7 Samtliga lärarstuderande (100%) har tillgång till dator och internet,. antingen hemma, på skolan eller på annan plats. Något fler lärarstuderande har tillgång till dator hemma (97%) än tillgång till internet hemma (91%). Andelen som har tillgång till dator och internet på högskolan är i princip lika stor (97% respektive 96%). Drygt sex av tio har tillgång till dator och internet på någon annan plats än hemmet och högskolan/ universitet (64% respektive 6%).

10 it och Lärarstuderande 005: användning av it 10 Användning av IT I detta kapitel redovisas lärarstudenternas IT-användning generellt och på fritiden. figur.1 Användning av dator och internet Hur ofta använder du...? Dagligen 1 dagar/vecka Aldrig 4 dagar/vecka 1 4 dagar/månad Vet ej... dator hemma? dator på högskolan/universitetet?... dator på någon annan plats?... internet hemma?... internet på högskolan/universitetet?... internet på någon annan plats? IT är en så stor del av elevernas vardag och en stor del i skolan att vi bör vara mer utbildade. Tre av fyra lärarstudenter använder dagligen dator och internet hemma (76% respektive 7%). I princip samtliga (98%) använder dator och internet minst en gång i veckan i hemmet. Den dagliga användningen av dator och internet på högskolan/.universitetet är betydligt lägre. Endast 7% uppger att de använder dator och/eller internet dagligen. 46 respektive 47% säger att de använder dator och internet på högskolan minst en gång i veckan medan drygt en av fem säger att de aldrig använder dator eller internet varken på hög.skolan/universitet eller på någon annan plats (% respektive 1% avseende dator och % respektive % avseende internet). I nästkommande figur (Figur.) redovisas samma fråga men uppdelat på kön.

11 it och Lärarstuderande 005: användning av it 11 figur. Användning av dator och internet uppdelat på kön Hur ofta använder du...? Dagligen 1 dagar/vecka Aldrig 4 dagar/vecka 1 4 dagar/månad Vet ej... dator hemma? Man Kvinna dator på högskolan/universitetet? Man Kvinna dator på någon annan plats?... internet hemma?... internet på högskolan/universitetet?... internet på någon annan plats? Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Manliga lärarstudenter använder dator och internet i hemmet i större utsträckning än kvinnor, 86% använder dator dagligen, 8% internet. Mot.svarande siffror för kvinnor är 75% respektive 7%. Bland både män och kvinnor använder dock nästan samtliga dator och internet minst en gång i veckan i hemmet (99% för män, 98% för kvinnor). En av tio manliga lärarstudenter använder dator (10%) och internet (10%) dagligen på högskolan/universitetet. Motsvarande siffra för kvinnliga studenter är 7% (gäller både datoranvändning och internet). 6% av männen använder dator och internet minst en gång i veckan på hög.skolan./universitet, motsvarande siffror bland kvinnliga lärarstudenter är 45 och 44%.

12 it och Lärarstuderande 005: användning av it 1 figur. IT-användningen på fritiden Hur ofta används IT för att...? Dagligen 1 dagar/vecka Aldrig 4 dagar/vecka 1 4 dagar/månad Vet ej... söka information på nätet? skicka e-post? delta i diskussionsgrupper/chatta? skriva och/eller bearbeta texter? spela spel?... använda bild-, film- och/eller ljudproduktion? ladda ner musik? besälla varor och tjänster på nätet? De vanligaste uppgifterna som lärarstudenterna använder IT till på sin fritid, är att söka information på internet, skicka e-post, och att skriva och/eller bearbeta texter. Fyra av tio lärarstudenter använder dagligen IT på fritiden för att söka information på nätet (8%) och skicka e-post (7%). Drygt åtta av tio studenter använder dessa funktioner minst en gång i veckan (86% respektive 8%). Drygt fyra av tio (4%) uppger att de skriver och/eller bearbetar texter minst 1 dag i veckan. En majoritet (59%) använder också IT för att beställa varor och tjänster på nätet, men detta sker vanligen inte alls lika frekvent utan, 1 4 dagar per månad för de allra flesta. Att delta i diskussionsgrupper/chatta, spela spel, använda bild-, film- och/eller ljudproduktion lockar betydligt färre lärarstudenter. Cirka 0% påstår att de använder IT till någon av dessa uppgifter minst en gång i veckan samtidigt som 65 67% påstår att de aldrig gör det. I nästkommande figur (Figur.4) redovisas de IT-användningsområden där det finns intressanta skillnader om man tar hänsyn till utbildningsinriktning.

13 it och Lärarstuderande 005: användning av it 1 figur.4 IT-användningen på fritiden uppdelat på utbildningsinriktning Hur ofta används IT för att...? Dagligen 1 dagar/vecka Aldrig 4 dagar/vecka 1 4 dagar/månad Vet ej... skicka e-post söka information på nätet skriva och/eller bearbeta texter Det borde finnas mer obligatoriska kurser inom IT. Barnen kan mer än oss lärare och så ska det ju inte vara. Gymnasielärarstudenter använder IT oftare för att skicka e-post (45% använder dagligen), söka information på nätet (51% använder dagligen) samt skriva och bearbeta texter (75% använder minst en gång i månaden) än vad andra lärarstudenter gör. Förskolelärarstudenter är den grupp som använder IT minst frekvent (% skickar dagligen e-post, 5% söker dagligen information på nätet och 57% skriver och/eller bearbetar texter minst en gång i månaden).

14 4 it och Lärarstuderande 005: kunskapsnivå inom it 14 4 Kunskapsnivå inom IT I detta kapitel redovisas på lärarstudenternas kunskapsnivå inom IT användning. figur 4.1 Kunskapsnivå inom IT-användning Hur kunnig känner du dig på följande IT-användning? Kunnig (4 5) Neutral () Okunnig (1 ) Vet ej Skicka e-post? 90 8 Använda ordbehandlingsprogram, t.ex. Word? 8 15 Söka information på nätet? Använda presentationsprogram, t.ex. PowerPoint? Delta i diskussionsgrupper/chatta? Ladda ner musik? Använda kalkylprogram, t.ex. Excel? Använda bild-, film- och/eller ljudproduktion? Dokumentera digitalt, t.ex. digital portfolio? Göra en webbsida? Det borde finnas mer IT-undervisning i de obligatoriska kurserna. Mer integrerat i allt och inte bara i valbara kurser. Lärarstudenterna upplever sig generellt ha hög kunskap när det gäller att skicka e-post, använda ordbehandlingsprogram samt att söka information på nätet vilket också motsvarar målgruppens tre vanligaste användningsområden inom IT. Nio av tio lärarstudenter (90%) anser sig vara kunniga eller mycket kunniga på att skicka e-post (svarar 5 eller 4 på en skala 1 till 5, där 1 motsvarar mycket okunnig och 5 mycket kunnig ). Drygt åtta av tio (8%) anser sig vara kunniga eller mycket kunniga när det gäller att använda ordbehandlingsprogram och knappt sju av tio (67%) anser sig kunniga eller mycket kunniga när det gäller att söka information på nätet. En av fyra (6%) anser sig kunnig på att använda presentationsprogram som t.ex. PowerPoint och en av fem (1%) anser sig kunnig när det gäller att delta i diskussionsgrupper/chatta. För båda dessa områden är det dock fler som anser sig okunniga än kunniga (47% anser sig okunniga när det gäller presentationsprogram och 57% anser sig okunniga när det gäller att delta i diskussionsgrupper/chatta). De användningsområden som lärarstudenterna anser sig ha lägst kunskap inom är att göra en webbsida (8% anser sig okunniga), att dokumentera digitalt (67% anser sig okunniga), att ladda ner musik (66% anser sig okunniga) samt använda bild- film- och/eller ljudproduktion (65% anser sig okunniga). I nästkommande figur (Figur 4.) har de IT-användningsområden ovan som har störst spridning delats upp per åldersgrupp i syfte att se om detta kan förklara spridningen i respektive område.

15 4 it och Lärarstuderande 005: kunskapsnivå inom it 15 figur 4. Kunskapsnivå inom IT-användning uppdelat på åldersgrupp Hur kunnig känner du dig på följande IT-användning? Kunnig (4 5) Neutral () Okunnig (1 ) Vet ej Skicka e-post Använda ordbehandlingsprogram, t.ex. Word Söka information på nätet 5 år 5 7 år 8 0 år 0 år 5 år 5 7 år 8 0 år 0 år 5 år 5 7 år 8 0 år 0 år Delta i diskussiongrupper/chatta 5 år år år år Ladda ner musik 5 år år år år Yngre lärarstudenter anser sig mer kunniga än äldre respondenter framförallt när det gäller att delta i diskussionsgrupper och att ladda ner musik. När det gäller att söka information på nätet och att skicka e-post finns samma tendenser även om skillnaderna här är mycket mindre. När vi bryter ned de tre områden som lärarstudenterna generellt anser sig ha störst kunskap inom (att skicka e-post, använda ordbehandlings.program samt att söka information på nätet) på åldersgrupp och/eller lärosäte finner vi en del intressanta resultat vilka redovisas i följande tre figurer (Figur 4., 4.4 och 4.5).

16 4 it och Lärarstuderande 005: kunskapsnivå inom it 16 figur 4. Kunskapsnivå inom att skicka e-post uppdelning på lärosäten Hur kunnig känner du dig på följande IT-användning? Att skicka e-post. Kunnig (4 5) Neutral () Okunnig (1 ) Vet ej Mittuniversitetet Lärarhögskolan i Stockholm Södertörns högskola Växjö universitet 9 7 Idrottshögskolan i Stockholm 9 7 Högskolan i Halmstad 9 71 Uppsala universitet 9 71 Linköpings universitet 9 6 Malmö högskola 91 9 Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Stockholms universitet Mälardalens högskola Karlstads universitet Högskolan Kristianstad 90 7 Umeå universitet Högskolan i Kalmar Högskolan i Gävle Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 86 1 Örebro universitet 86 1 Göteborgs universitet Högskolan i Jönköping Luleå tekniska universitet Högskolan i Skövde 8 14 Högskolan på Gotland 75 5

17 4 it och Lärarstuderande 005: kunskapsnivå inom it 17 Lärarstudenter på Mittuniversitet (95%) och Lärarhögskolan i Stockholm (95%) är de lärosäten med högst andel studenter som anser sig kunniga eller mycket kunniga när det gäller att skicka e-post. Högskolan på Gotland är det lärosäte med lägst andel studenter som anser sig kunniga i att skicka e-post, 75%, men nivån är ändå hög och resterande Gotlandsrespondenter är neutrala i sina svar. Totalt sett är andelen lärarstuderande som anser sig vara okunniga när det gäller att skicka e-post (säger 1 eller på skalan) mycket låg och uppgår som mest till 4% (gäller Högskolan i Dalarna, Högskolan i Gävle och Luleå tekniska universitet).

18 4 it och Lärarstuderande 005: kunskapsnivå inom it 18 figur 4.4 Kunskapsnivå inom ordbehandlingsprogram uppdelning på lärosäten Hur kunnig känner du dig på följande IT-användning? Att använda ordbehandlingsprogram, t.ex. Word. Kunnig (4 5) Neutral () Okunnig (1 ) Vet ej Högskolan i Skövde 95 5 Mittuniversitetet Umeå universitet Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 89 9 Södertörns högskola 89 8 Högskolan i Gävle 88 1 Lärarhögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping 87 1 Högskolan i Halmstad Malmö högskola Stockholms universitet Karlstads universitet 85 1 Högskolan i Kalmar 84 1 Växjö universitet 8 17 Uppsala universitet Idrottshögskolan i Stockholm Högskolan på Gotland Högskolan Kristianstad Högskolan Dalarna Mälardalens högskola Högskolan i Borås Göteborgs universitet 77 0 Linköpings universitet Luleå tekniska universitet 74 4 Örebro universitet

19 4 it och Lärarstuderande 005: kunskapsnivå inom it 19 Särskilt mer inriktning mot barn med speciella behov. Man får bara veta att det är bra att använda IT, men inte hur. Lärarstudenters upplevda kunskapsnivå när det gäller att använda ordbehandlingsprogram visar ett liknande mönster som kunskapsnivån när det gäller användandet av e-post. Majoriteten anser sig vara kunniga eller mycket kunniga (svarar 4 eller 5 på skalan) medan en mycket låg andel (som högst 6%) anser sig okunniga (svarar 1 eller på skalan). Högskolan i Skövde toppar listan med 95% som anser sig kunniga eller mycket kunniga när det gäller ordbehandlingsprogram. Örebro universitet har den lägsta andelen studenter som anser sig kunniga eller mycket kunniga när det gäller ordbehandlingsprogram (69%), men bara 6% anser sig direkt okunniga medan 5% anser sig varken vara kunniga eller okunniga inom området.

20 4 it och Lärarstuderande 005: kunskapsnivå inom it 0 figur 4.5 Kunskapsnivå inom IT-användning uppdelning på lärosäten Hur kunnig känner du dig på följande IT-användning? Att söka information på nätet. Kunnig (4 5) Neutral () Okunnig (1 ) Vet ej Södertörns högskola 8 16 Uppsala universitet Stockholms universitet Högskolan i Halmstad 76 1 Högskolan på Gotland 75 5 Mälardalens högskola Högskolan i Gävle 74 6 Högskolan Kristianstad 7 Umeå universitet 7 6 Malmö högskola Karlstads universitet Högskolan i Skövde Växjö universitet Högskolan Dalarna Lärarhögskolan i Stockholm Högskolan i Kalmar Idrottshögskolan i Stockholm Högskolan i Borås Linköpings universitet 64 4 Örebro universitet Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 6 5 Mittuniversitetet 60 7 Luleå tekniska universitet Göteborgs universitet Högskolan i Jönköping

21 4 it och Lärarstuderande 005: kunskapsnivå inom it 1 När det gäller att söka information på nätet har Södertörns högskola högst andel lärarstudenter som anser sig kunniga eller mycket kunniga inom området (8%). Högskolan i Jönköping får tillsammans med Göteborgs universitet, lägst andel studenter som anser sig kunniga på området (54%). Den stora skillnaden mellan lärosätena är liksom tidigare, att andelen lärarstuderande som varken anser sig kunniga eller okunniga när det gäller att söka information på nätet (har svarat på skalan) ökar hos lärosäten som placerat sig längre ner. Fortfarande är det få (som mest 9% för Högskolan i Borås) som anser sig vara okunniga när det gäller att söka information på nätet.

22 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 5 IT i lärarutbildningen I detta kapitel ligger fokus på lärarstudenternas användning av IT i sin utbildning, dels rent praktiskt, dvs. hur ofta man använder IT i utbildningen, dels vilka attityder studenterna har till hur IT används inom lärarutbildningen. 5.1 Användning av IT i lärarutbildningen figur 5.1 Användning av IT i lärarutbildningen Hur ofta använder du IT i lärarutbildningen för att...? Dagligen 1 dagar/vecka Aldrig 4 dagar/vecka 1 4 dagar/månad Vet ej... skriva och/eller bearbeta texter? söka information på nätet? informera dig om institutionens aktiviteter via nätet? skicka e-post till handledare, lärare eller medstudenter? söka efter litteratur, t.ex. i biblioteksdatabaser? planlägga och följa upp den egna lärprocessen, t.ex. i biblioteksdatabaser?... delta i diskussionsgrupper med handledare, lärare eller med egna studenter? arbeta med IT-baserade läromedel, t.ex. CD-rom, nätet? använda bild, film- och/eller ljudproduktion? använda presentationsprogram, t.ex. PowerPoint? kommunicera med praktikskolor/vfu-skolor? De vanligaste sätten att använda IT i lärarutbildningen är att skriva och/ eller bearbeta texter samt att skicka e-post till handledare, lärare eller medstudenter. Drygt tre av fyra lärarstudenter (77%) använder IT i lärarutbildningen mer än en gång i veckan för att skriva och/eller bearbeta texter, 17% gör detta dagligen. Sex av tio (61%) använder IT i lärarutbildningen minst en gång i veckan för att skicka e-post till lärare, handledare eller medstudenter, 5% gör detta dagligen. Många söker också regelbundet generell information på nätet, litteratur i t.ex. biblioteksdatabaser och information om institutionens aktiviteter. Drygt hälften (56%) söker information på nätet minst en gång i veckan, 87% söker efter litteratur minst 1 4 dagar per månad och 7% informerar sig om institutionens aktiviteter minst 1 4 dagar per månad.

23 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen När det gäller att använda bild-, film- och/eller ljudproduktion, presentationsprogram som t.ex. PowerPoint, delta i diskussionsgrupper med handledare, lärare eller studenter, kommunicera med praktikskolor/vfu-skolor eller att arbeta med IT-baserade läromedel, är användandet betydligt lägre. Åtta av tio (78%) studenter använder aldrig bild-, film eller ljudproduktion i sin utbildning. Sex av tio menar att de aldrig använder presentationsprogram (68%), deltar i diskussionsgrupper (66%), planlägger eller följer upp lär.processen (65%), kommunicerar med praktikskolor (60%) eller arbetar med IT-baserade läromedel (60%). figur 5. IT i lärarutbildningen Hur väl stämmer det att...? Stämmer i hög grad (4 5) Neutral () Stämmer inte (1 ) Vet ej... IT-utbildningen sker huvudsakligen i valbara kurser IT används i hög grad i utvärdering och examination... lärarutbildningen är bra på att förmedla en kritisk hållning till användning av IT som pedagogiskt verktyg IT-utbildningen är obligatorisk inom det allmänna utbildningsområdet... lärarutbildningen har inneburit ny IT-kunskap för mig IT är integrerad i kurser knutna till min ämnesinriktning... IT används på nya innovativa sätt det är klart beskrivet i lärarutbildningens kursplaner varför IT ska användas i undervisningen kunskaper om IT som ett pedagogiskt verktyg förmedlas på ett bra sätt... lärarutbildarnas förmåga att använda IT i undervisningen är hög Generellt är andelen studenter som instämmer i påståendena kring IT-användningen i lärarutbildningen låg. Som högst instämmer 9% i ett enskilt påstående och som lägst 18%. När det gäller påståendena lärarutbildarnas förmåga att använda IT i undervisningen är hög och IT är integrerad i kurser knutna till min ämnesinriktning har en majoritet svarat att detta inte stämmer (1 på skalan). De påståenden som har den högsta andelen studenter som instämmer är. IT-utbildningen sker huvudsakligen i valbara kurser (9% som instämmer) och IT används i utvärdering och examination ( 8% som instämmer). Tre av tio håller i hög grad med om att lärarutbildningen är bra på att förmedla en kritisk hållning till användning av IT som pedagogiskt verktyg (1%), att IT-utbildning är obligatorisk inom det allmänna utbildningsområdet (1%) samt att lärarutbildningen har inneburit ny IT-kunskap för dem (0%). Ungefär var femte lärarstuderande svarar att IT är integrerat i kurser knutna. till sin ämnesinriktning (1%), att IT används på nya innovativa sätt (0%),. att det är klart beskrivet i lärarutbildningens kursplaner varför IT ska användas i undervisningen (19%), att kunskaper om IT som ett pedagogiskt verktyg förmedlas på ett bra sätt (18%) samt att lärarutbildarnas förmåga att använda IT i undervisningen är hög (18%).

24 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 4 I följande figurer (Figur 5., 5.4 och 5.5) redovisas de påståenden ovan där det föreligger intressanta skillnader med avseende på utbildningsinriktning eller lärosäte. figur 5. IT i lärarutbildningen uppdelat på utbildningsinriktning Hur väl stämmer det att...? Stämmer i hög grad (4 5) Neutral () Stämmer inte (1 ) Vet ej... lärarutbildningen har inneburit ny IT-kunskap för mig... IT används på nya innovativa sätt... lärarutbildarnas förmåga att använda... kunskaper om IT som ett pedagogiskt verktyg förmedlas på ett bra sätt... IT används i hög grad i utvärdering och examination Förskollärare och lärare i tidigare grundskola ställer sig överlag mer positiva i jämförelse med övriga utbildningsinriktningar till hur IT används i lärarutbildningen. Nästan fyra av tio förskollärare (7%) och lärare i tidigare grundskola (6%) tycker att lärarutbildningen har inneburit ny IT-kunskap för dem. Motsvarande siffror för grundskollärare i senare årskurser och gymnasiet är 7% respektive 16%. Samma trend med mer positiva lärarstudenter för de yngre årskurserna ses även när det gäller att IT används på nya innovativa sätt, lärar.utbildarnas förmåga att använda IT i undervisningen, hur kunskaper om IT som ett pedagogiskt verktyg förmedlas samt IT:s användande i utvärdering och examination.

25 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 5 figur 5.4 IT i lärarutbildningen uppdelat på lärosäten Hur väl stämmer det att lärarutbildarnas förmåga att använda IT i undervisningen är hög? Stämmer i hög grad (4 5) Neutral Stämmer inte (1 ) Vet ej Umeå universitet 1 6 Mittuniversitetet Linköpings universitet Högskolan i Kalmar 6 51 Malmö högskola 4 54 Södertörns högskola Högskolan i Borås Högskolan i Jönköping Högskolan i Gävle Idrottshögskolan i Stockholm Högskolan Dalarna Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan Kristianstad Uppsala universitet Lärarhögskolan i Stockholm Mälardalens högskola 1 61 Göteborgs universitet Högskolan i Skövde 1 5 Örebro universitet 1 6 Växjö universitet Högskolan i Halmstad Stockholms universitet Högskolan på Gotland 5 69

26 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 6 IT-utbildningen borde integreras i varje ämne istället för att ha all IT-utbildning i en egen kurs. Det finns stora skillnader i lärarstudenternas uppfattning om lärarutbildarnas förmåga att använda IT i undervisningen. Totalt sett instämmer 18% av lärarstudenterna i Sverige i att lärarutbildarnas förmåga att använda IT i undervisningen är hög, 7% tar inte ställning medan 54% menar att den är låg (se föregående figur 5.). Umeå universitet har relativt sett högst andel lärarstuderande som instämmer i påståendet att lärarutbildarnas förmåga att använda IT i undervisningen är hög medan Högskolan på Gotland har lägst andel lärarstudenter som instämmer i påståendet.

27 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 7 figur 5.5 IT i lärarutbildningen uppdelat på lärosäten Hur väl stämmer det att kunskaper om IT som ett pedagogiskt verktyg förmedlas på ett bra sätt? Stämmer i hög grad (4 5) Neutral Stämmer inte (1 ) Vet ej Umeå universitet Växjö universitetet Södertörns högskola Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 0 6 Högskolan i Borås Högskolan i Kalmar 8 9 Högskolan Dalarna Högskolan i Jönköping Karlstads universitet Mittuniversitetet Uppsala universitet Malmö högskola 45 Högskolan i Halmstad Linköpings universitet Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Örebro universitet Idrottshögskolan i Stockholm Mälardalens högskola Lärarhögskolan i Stockholm Luleå tekniska universitet Högskolan i Gävle Högskolan på Gotland Stockholms universitet Göteborgs universitet 7 70

28 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 8 Jag har en känsla av att lärarna tror att vi har mer IT-kunskap än vad vi egentligen har. Figur 5.5 ovan visar lärosätenas förmåga att förmedla kun.skaper om IT som ett pedagogiskt verktyg. Totalt sett instämmer 18% av lärar.studenterna i Sverige i hög grad att kunskaper om IT som pedagogiskt verktyg förmedlas på ett bra sätt, 8% tar inte ställning medan 5% menar att den är låg, se figur 5.. Umeå universitet, Växjö universitet och Södertörns högskola får högst betyg av sina lärarstudenter vad gäller deras förmåga att för.medla kunskaper om IT som ett pedagogiskt verktyg. Högskolan på Gotland, Stockholms universitet samt Göteborgs universitet får lägst betyg. 5. IT i kurser och undervisning figur 5.6 IT i kurser och undervisning Har du hittills under din lärarutbildning fått utbildning i...? Ja, som egen kurs Ja, som del av kurs Nej Vet ej... källkritik kopplat till internet IT:s roll i samhällsutvecklingen... IT som administrativt hjälpmedel i läraryrket etik kopplat till internet IT som hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd IT kopplat till din ämnesinriktning... hur man kan presentera resultat eller dokumentera sin kunskap digitalt, t.ex. digital portfolio... att använda IT för att anpassa undervisning i tid och rum... hur man kan hantera verktygsprogram, t.ex. ordbehandling, kalkylprogram... forskning om IT och lärande... IT-användning vid utvärdering, prov och bedömning... IT-användning vid internationella kontakter Sex av tio lärarstudenter (59%) har hittills under sin lärarutbildning fått utbildning i källkritik kopplat till internet, huvudsakligen har detta ingått som ett delmoment i en kurs (56%). Varannan lärarstuderande (51%) har i lärarutbildningen fått utbildning i IT:s roll i samhällsutvecklingen. Drygt 4 av 10 (45%) har fått utbildning i IT som administrativt hjälpmedel i läraryrket, etik kopplat till internet (44%), IT som hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd (44%) och IT kopplat till sin ämnesinriktning (4%).

29 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 9 En majoritet av de lärarstuderande har inte fått utbildning i forskning om IT och lärande (66%), IT-användning vid utvärdering, prov och bedömning (67%) samt IT-användning för internationella kontakter (8%). I följande figurer (Figur 5.7 och 5.8) redovisas skillnader som finns för ovanstående områden med avseende på utbildningsinriktning och lärosäte. figur 5.7 IT i kurser och undervisning uppdelat på utbildningsinriktning Har du hittills under din lärarutbildning fått utbildning i...? Ja, som egen kurs Ja, som del av kurs Nej Vet ej... källkritik kopplat till internet IT som administrativt hjälpmedel i läraryrket... IT-användning vid utvärdering, prov och bedömning... IT som hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd... att använda IT för att anpassa undervisning i tid och rum hur man kan presentera resultat eller dokumentera sin kunskap digitalt, t.ex. digital portfolio

30 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 0 Lärarstuderande som utbildas för yngre årskurser har i större utsträckning fått utbildning i IT i jämförelse med lärarstudenter för gymnasiet. Gymnasielärarstudenter anser sig också i lägre utsträckning än förskolelärarstudenter fått utbildning i IT som administrativt hjälpmedel i läraryrket (9% respektive 54%), IT-användning vid utvärdering, prov och bedömning (8% respektive 40%), IT som hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd (% respektive 5%), för att anpassa under.visning i tid och rum (9% respektive 46%) samt hur man kan presentera resultat eller dokumentera sin kunskap digitalt (% respektive 60%). Däremot har gymnasielärarstudenter (66%) och grundskolelärare i de senare skolåren (6%) fått mer utbildning i källkritik kopplat till internet än vad förskolelärarstudenter har fått (50%).

31 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 1 figur 5.8 IT i kurser och undervisning uppdelat på lärosäten Har du hittills under din lärarutbildning fått utbildning i IT kopplat till din ämnesinriktning? Ja, som egen kurs Ja, som del av kurs Nej Vet ej Högskolan i Borås Malmö högskola 5 41 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Karlstads universitet Högskolan i Kalmar Umeå universitet Högskolan i Jönköping Linköpings universitet Högskolan i Halmstad Högskolan Dalarna Mittuniversitetet Växjö universitet Uppsala universitet Göteborgs universitet 7 60 Högskolan Kristianstad 5 60 Idrottshögskolan i Stockholm 7 6 Södertörns högskola Mälardalens högskola 1 66 Örebro universitet Högskolan i Skövde 9 69 Luleå tekniska universitet 1 69 Högskolan på Gotland 5 69 Högskolan i Gävle Lärarhögskolan i Stockholm 4 71 Stockholms universitet

32 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen Jag tycker att förväntningarna är höga på att man ska kunna använda IT i utbildningen, men jag tycker inte att man får någon utbildning i det. När det gäller utbildning i IT kopplat till sin ämnesinriktning råder stora skillnader mellan lärosätena. 76% av lärarstudenterna på Högskolan i Borås uppger att det fått utbildning i IT kopplat till sin utbildning medan motsvarande andel på Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle, Lärarhögskolan i Stockholm och Stockholms universitet är under 0%. 5. IT i praktik och verksamhetsförlagd utbildning figur 5.9 Användning av IT under praktikutbildning Hur har du använt IT under din praktik/verksamhetsförlagda utbildning? Har inte använt IT under min praktik/ verksamhetsförlagda utb. 1 Informationssökning till lektioner på internet/ Hämta uppgifter 5 Ordbehandling/Word (arbeten till högskolan/veckobrev) 19 Mejlkommunikation (handledare/elever/föräldrar) Diskussioner via internet 15 I undervisningen tillsammans med eleverna/ eleverna jobbar själva 1 För personliga anteckningar/loggbok/dokumentation/ portfolio 10 Använt PowerPoint/Excel för presentationer och sammanställningar För lektionsplanering (ej angivet hur) Använt digitala bilder/film/bildbehandlingsprogram Datorspel/Pedagogiska program Övrigt Sex av tio lärarstudenter har använt IT under sin praktik/verksamhetsförlagda utbildning (1% har inte använt IT). En av fyra har sökt information på internet medan en av fem (19%) har använt ordbehandlingsprogram som Word under sin praktikutbildning. 15% har haft någon form av mejlkommunikation med handledare/elever/föräldrar, 1% har använt IT i undervisningen av sina egna elever och 10% för att föra egna anteckningar/ägna sig åt dokumentation. Frågan ställdes som en öppen fråga varför vi har valt att endast kommentera områden med som lägst 10% svarande. Notera att summan i figuren är över 100% då studenterna kunnat ange flera svar.

33 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen figur 5.10 Digital kommunikation med handledare Har du under din praktik/verksamhetsförlagda utbildning kommunicerat digitalt med din handledare på högskolan/universitetet? Ja, ofta Ja, sällan Nej, aldrig Vet ej Har du under din praktik/verksamhetsförlagda utbildning kommunicerat digitalt med din handledare på högskolan/universitetet? En majoritet av lärarstudenterna (58%) har under sin praktik/verksamhetsförlagda utbildning kommunicerat digitalt med sin handledare på högskolan/ universitetet. 16% påstår att de ofta kommunicerat digitalt och 4% mer sällan. Intressant att notera är att 15% spontant påstod att de hade haft mejlkommunikation med sin handledare/elever/föräldrar i föregående fråga. (se Figur 5.9). 5.4 Attityd till IT i lärarutbildningen figur 5.11 Attityd till IT i lärarutbildningen Attityd till IT-kunskaper och lärarutbildningen. Nöjd (4 5) Varken nöjd eller missnöjd () Missnöjd (1 ) Vet ej Är du nöjd eller missnöjd totalt sett med dina studier vid lärarutbildningen hittills? Är du nöjd eller missnöjd med de kunskaper du hittills fått om hur du kan nyttja IT i din framtida undervisning som lärare? Tre av fyra lärarstudenter (76%) är nöjda med sina studier vid lärarutbildningen hittills, men knappt en av tre (%) är nöjda med de kunskaper de hittills fått om hur de kan utnyttja IT i den framtida undervisningen som lärare och nästan hälften (49%) är direkt missnöjda. I nästa figur (Figur 5.1) redovisas lärarstudenternas attityder till kunskaperna de hittills fått om hur de kan nyttja IT i sin framtida undervisning som lärare, per lärosäte.

34 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 4 figur 5.1 Attityd till IT-kunskaper på lärarutbildningen uppdelat på lärosäten Är du nöjd eller missnöjd med de kunskaper du hittills fått om hur du kan nyttja IT i din framtida undervisning som lärare? Nöjd (4 5) Varken nöjd eller missnöjd () Missnöjd (1 ) Vet ej Umeå universitet Högskolan i Borås Mittuniversitetet Högskolan i Kalmar Högskolan Dalarna Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Uppsala universitet Idrottshögskolan i Stockholm 41 4 Malmö högskola Växjö universitet Södertörns högskola Karlstads universitet Högskolan Kristianstad Högskolan i Jönköping Lärarhögskolan i Stockholm Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Örebro universitet Stockholms universitet Högskolan i Halmstad Göteborgs universitet Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Högskolan i Skövde Mälardalens högskola

35 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 5 Det är stor spridning mellan olika lärosäten när det gäller hur nöjda lärarstudenterna är med de kunskaper de hittills fått om hur de kan utnyttja IT i den framtida undervisningen som lärare. Flest nöjda studenter har Umeå universitet och Högskolan i Borås, där sex av tio studenter är nöjda. Lägst andel nöjda studenter när det gäller förvärvade IT-kunskaper har Mälardalens högskola och Högskolan i Skövde (1% respektive 14% nöjda). figur 5.1 Synpunkter på undervisningen och användningen av IT i lärarutbildningen. Har du några övriga synpunkter på undervisningen om och användningen av IT i lärarutbildningen? Fått för lite/vill ha mer undervisning om IT på högskolan 8 Önskar kunskap om tillämpning av IT i undervisningen/ Ämnesinriktad 8 Fler datorer ute på skolorna (till elever och lärare)/ Även på högskolan Lärarna på högskolan har för låg IT-kunskap Utbildning om IT som pedagogiskt hjälpmedel Övrigt 8 Inga synpunkter 46 Jag tycker att vissa högskolor/universitet har för lite utrustning för att kunna bedriva en bra utbildning om hur vi kan använda IT i lärar yrket. Frågan ovan ställdes som en öppen fråga och drygt hälften (54%) tog chansen att svara. Den absolut vanligaste synpunkten var att undervisningen inom IT på högskolan inte var tillräcklig, nästan fyra av tio lärarstudenter (8%) berörde detta ämne. Övriga synpunkter var mer spridda; en av tio (8%) önskar kunskap om tillämpning av IT i undervisningen och att denna ska vara ämnesinriktad, % anser att det behövs fler datorer både på skolorna och på högskolorna, att lärarna på högskolan har för låg IT-kunskap samt att lärarstuderande bör få utbildning om IT som pedagogiskt hjälpmedel. 5.5 Distansutbildning figur 5.14 Lärarutbildningen på distans med hjälp av IT Läser du lärarutbildningen på distans med hjälp av IT? Ja Nej Läser du lärarutbildningen på distans med hjälp av IT? % av de lärarstuderande läser lärarutbildningen på distans med hjälp av IT.

36 5 it och Lärarstuderande 005: it i lärarutbildningen 6 figur 5.15 Erfarenhet av distansutbildning med hjälp av IT De som inte läser lärarutbildningen på distans med hjälp av IT. Har du erfarenhet av distansutbildning med hjälp av IT? Ja Nej Har du erfarenhet av distansutbildning med hjälp av IT? 16 8 Av dem som idag inte redan läser lärarutbildningen på distans med hjälp av IT är det 16% som uppger att de har erfarenhet av annan distansutbildning med hjälp av IT.

37 6 it och Lärarstuderande 005: it i framtida yrkesutövning 7 6 IT i framtida yrkesutövning I detta avslutande kapitel redovisas lärarstudenternas generella attityder till att använda IT och internet i undervisningen samt deras uppfattning om den pedagogiska nytta som IT innebär och sin egen framtida användning av IT i yrkesutövningen. 6.1 Attityd till IT i ungdomsskolan figur 6.1 Attityd till IT och internet i undervisningen? Positiv (4 5) Varken positiv eller negativ () Negativ (1 ) Vet ej Vilken är din allmänna inställning till att använda IT i undervisningen? Vilken är din allmänna inställning till att använda internet i undervisningen? Lärarstudenter är generellt sett mycket positiva till att använda både IT och internet i undervisningen. 90% är positiva till att använda IT i undervisningen och 84% är positiva till att använda internet i undervisningen. I följande figur (Figur 6.) visas resultatet för lärarstudenternas allmänna inställning till att använda internet i undervisningen nedbrutet på lärosäte.

38 6 it och Lärarstuderande 005: it i framtida yrkesutövning 8 figur 6. Attityd till internet i undervisningen uppdelat på lärosäten Vilken är din allmänna inställning till att använda internet i undervisningen? Positiv (4 5) Varken positiv eller negativ () Negativ (1 ) Vet ej Högskolan på Gotland 97 Linköpings universitet 9 1 Högskolan Dalarna 91 6 Uppsala universitet 90 7 Södertörns högskola Mittuniversitetet Högskolan Kristianstad 88 8 Mälardalens högskola Högskolan i Borås Göteborgs universitet Högskolan i Gävle Högskolan i Jönköping 85 1 Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde 8 17 Växjö universitet Umeå universitet Malmö högskola 8 1 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Lärarhögskolan i Stockholm Luleå tekniska universitet Örebro universitet Stockholms universitet Högskolan i Kalmar Karlstads universitet Idrottshögskolan i Stockholm

39 6 it och Lärarstuderande 005: it i framtida yrkesutövning 9 Man får inte så mycket utbildning. Man får lära sig själv. Borde vara mer utbildning eftersom det förutsätts att man ska kunna allt själv. Lärarstudenter vid Högskolan på Gotland har högst andel positiva lärarstudenter när det gäller användning av internet i undervisningen (97%). Lärarstudenter vid Idrottshögskolan i Stockholm tillsammans med lärarstudenter vid Karlstads universitet har lägst andel som är positiva till att använda internet. i under.visningen (74%). figur 6. IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket Tror du att du kommer att ha stor eller liten nytta av IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket? Stor nytta Varken stor eller liten nytta Liten nytta Vet ej Tror du att du kommer att ha stor eller liten nytta av IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket? Sju av tio lärarstudenter (69%) tror att de kommer ha stor nytta av IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket. Två av tio (0%) tror att de kommer ha varken stor eller liten nytta medan en av tio (9%) tror att de kommer att ha liten nytta av IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket. Om vi delar upp ovanstående fråga på grupper utifrån kön får vi följande resultat (Figur 6.4). figur 6.4 IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket uppdelat på kön Tror du att du kommer att ha stor eller liten nytta av IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket? Stor nytta Varken stor eller liten nytta Liten nytta Vet ej Tror du att du kommer att ha stor eller liten nytta av IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket? Man Kvinna Kvinnliga lärarstudenter (7%) tror i högre utsträckning än manliga (6%) att de kommer ha nytta av IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket. 1% av de manliga lärarstudenterna tror att de kommer ha liten nytta av IT som pedagogiskt verktyg i läraryrket, motsvarande siffra bland kvinnorna är 8%.

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

LÄRARSTUDERANDE OCH IT LÄRARSTUDERANDE OCH IT Enkät med svar Rapport 1a 1 OBS denna redovisning är en punktskattning i procent inom 95%-iga konfidensintervall utan variation samt antal uppgift saknas. Totalsiffror hämtade från

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

IT i lärarutbildningen

IT i lärarutbildningen IT i lärarutbildningen attityder, användande och kunnande bland lärarutbildare och studenter 2004 Utförd av: Metamatrix Development & Consulting AB 2004-11-24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metod

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU Fakultetskansliet/ Marit Persson Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU et antagna gäller sökande till både senare år och gymnasiet hösten 2010. I statistiken

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor

Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Inledning Universitets- och högskolerådets grupp av sakkunniga har bestått

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Andel av dessa individer som fått/inhämtat information via Tryckt katalog från skolan 4 Skolans hemsida 40% Utbildnings-mässa 22% Utbildningssajt på nätet 18% Skolans

Läs mer

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet

Läs mer

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2012-02-07 2012/2 Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Antalet nybörjare på lärarutbildningen

Läs mer

Ny lärarutbildning inlifjal

Ny lärarutbildning inlifjal Ny lärarutbildning 2011 Förskola Yrkeslärare Fritidshem grundskola 1-3 Grundskola 4-6 Ämneslärare 7-9 Ämneslärare Gymn Göteborgs universitet JA JA JA JA JA JA JA Högskolan i Borås JA JA JA JA JA JA Högskolan

Läs mer

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1. Inledning......

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40 KK-Stiftelsen Användning och attityder till IT Elever, lärare, skolledare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till IT...5 4. Elever och IT...32 5. Rankinglistor...40

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) 1999 2002, och de

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista

Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Per-Gunnar

Läs mer

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT 1 Innehåll 1. Förord...3 2. Metodsammanställning...4 3. Användning och attityd till IT...6 4. Elever och IT...34 5. Rankinglistor...38 6. Publiceringsregler...57 2 1. Förord Denna rapport innehåller delar

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Avhandling: Tillämpning av

Avhandling: Tillämpning av Avhandling: Tillämpning av video i distanskurser i högre utbildning Lena Dafgård Doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap Chalmers Göteborgs universitet Högskolepedagogisk

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Osbecksgymnasiet NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Matsedel v 23 Må: Lovdag Ti: Tonfisksallad, sås, ris On: Kökets special To: Korv m bröd Fr: Lovdag Kalendariet Måndag 6/6 Nationaldag, ledig dag. Torsdag 9/6

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Övningsskoleprojektet

Övningsskoleprojektet Övningsskoleprojektet Med start ht-14 kommer Grundlärarprogrammets studenter på campus att ingå i en försöksverksamhet med övningsskolor för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Projektledare Annelie Bodén

Läs mer

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare?

Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? till riksdagen datum: 2014-09-01 dnr: 31-2013-0813 rir 2014:18 Härmed överlämnas enligt 9 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m följande granskningsrapport över effektivitetsrevision:

Läs mer

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala Lärosäte Benämning Adress Kontaktperson Telefon, fax mailadress Borås CSU Högskolan i Borås Centrum för skolutveckling 501 90 Borås Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler...

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Pojkars och flickors datoranvändning...5. 4. Publiceringsregler... KK-Stiftelsen 2001 s och flickors datoranvändning, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. s och flickors datoranvändning...5 4. Publiceringsregler...41 2001 Svenska GALLUP 1. Förord

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2009 Linda Holmlund Håkan Regnér En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2 En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten Linda Holmlund och Håkan Regnér Citera gärna ur skriften,

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009 Blekinge tekniska högskola International Office/ Enheten för Externa Relationer 14 10 4 396 000 Chalmers tekniska högskola Teknikens Ekonomi & Organisation 6 6 0 168 000 Chalmers tekniska högskola Institutionen

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag

Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag Rapport från Lärarförbundet Student 2014-07-03 Sverige står inför en nationell lärarkris. Den måste mötas på många plan, bland annat genom

Läs mer

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014 Region Skåne Skåneenkäten 2014 Tertial 2 Genomförd av CMA Research AB Augusti 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Bilagor Förtroende för politiker

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

VFU konferens Workshop 2 Onsdag den 26 oktober 2016 kl

VFU konferens Workshop 2 Onsdag den 26 oktober 2016 kl VFU konferens Workshop 2 Onsdag den 26 oktober 2016 kl 9.00-12.00 Anna Ehrenberg Anne-Marie Boström Margareta Levin Att diskutera: Nyttan med förenade läraranställningar för vårdverksamhet och högskola/universitet

Läs mer

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2011-11-22 2011/10 Antalet nybörjare i högskolan minskar Läsåret 2010/11 började nästan 106 000 nya studenter

Läs mer

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3453 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för

Läs mer

Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå (SOU 2017:20)

Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå (SOU 2017:20) Remiss 2017-03-17 U2017/01213/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Departementssekreterare Yves Michal Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

IT-användning och IT-kompetens i skolan

IT-användning och IT-kompetens i skolan IT-användning och IT-kompetens i skolan Förslag till nationell strategi för skolans digitalisering för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan Den digitala våren 2 februari: Nationellt

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer