Gemensam studie angående effekter av vuxenutbildning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensam studie angående effekter av vuxenutbildning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2009"

Transkript

1 Gemensam studie angående effekter av vuxenutbildning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2009 Juni 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Malmö Stad och Stockholms Stad

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 4 Kapitel 1 Inledning 5 Läsanvisningar 5 Begrepp 6 Att läsa diagram och tabeller 7 Att mäta effekt 8 Indikatorer och intresseområden 9 Kapitel 2 Metod och analys 10 Om undersökningens genomförande 10 Målgrupp 10 Urval 10 Enkät 11 Svarsfrekvens 12 Bortfallsanalys 12 Analys 13 Kapitel 3 Om varje stad 14 Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad 14 Vuxenutbildningen i Malmö Stad 14 Vuxenutbildningen i Stockholms Stad 15 Jämförande statistik mellan städerna 15 Kapitel 4 En mångfald av studerande 16 Kapitlet i korta drag 16 Stor kvinnodominans 16 Majoriteten har gymnasiekompetens eller mer 17 Studerande per skolform i respektive stad 18 Olika grupper är representerade i olika skolformer 19 Vanligare med CSN om man läser på heltid 19 Kapitel 5 Sysselsättning 21 Kapitlet i korta drag 21 Sex av tio arbetade före studierna på vuxenutbildningen 21 Efter studier på vuxenutbildningen är det fler som fortsätter att studera 22 Studier på vuxenutbildningen leder till en rotation av sysselsättning 23 Många återgår till sina tidigare arbeten 24 Andelen arbetssökande på samma nivå före och efter studier på vuxenutbildningen 25 2

3 Kapitel 6 Mål och måluppfyllelse 26 Kapitlet i korta drag 26 Fortsatta studier är målet 26 Sex av tio upplever måluppfyllelse 27 Brist på måluppfyllelse är knutet till person och livssituation 30 Kapitel 7 Betydelsen av studier vid vuxenutbildningen 31 Kapitlet i korta drag 31 Studier på vuxenutbildningen är viktiga för självkänslan och motivationen 31 Betydelsen av vuxenutbildningen för studier efter vuxenutbildningen är högre bland dem som har fortsatta studier som mål 32 Betydelsen av vuxenutbildningen för att komma i arbete är högre bland dem som har arbete som mål 33 Betydelsen av vuxenutbildningen när det gäller att tro på sig själv och motivationen att studera 33 Kapitel 8 Demokrati och inflytande 34 Kapitlet i korta drag 34 För studerande med annat modersmål än svenska är vuxenutbildningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv 34 Har kunnat påverka utbildningens upplägg 36 Kapitel 9 Individuell studieplan 37 Kapitlet i korta drag 37 Nio av tio har haft nytta av sin individuella studieplan 37 Högre måluppfyllelse för dem som fått en individuell studieplan upprättad 39 Är det en effekt av en individuell studieplan? 40 Vuxenutbildningens gemensamma reflektion över resultaten 42 Om Splitvision Research 45 Enkät 46 3

4 Förord FÖRORD Vuxenutbildningen har generellt "mål åt två håll". Det ena är nyttan och effekten för den studerande, den enskilde medborgaren och det andra är likaledes nyttan och effekten för samhället. Ett gemensamt intresse för samtliga inblandade är att få så goda resultat som möjligt för den tid och de pengar som satsas på utbildning av vuxna. Årets effektstudie görs i samverkan med tre storstäder i Sverige; Göteborg, Malmö och Stockholm. De tre storstäderna står, enligt Skolverkets statistik, för cirka 20% av de studerande på vuxenutbildningen i Sverige. Undersökningen ger de tre städerna en unik möjlighet att analysera effekten av egna utbildningar, jämföra resultat och diskutera skillnader. Den kan även leda till fler möjligheter att utbyta erfarenheter, kunskaper och idéer, vilket är värdefullt för den framtida utvecklingen av vuxenutbildningen. Lars Brandt, Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad; Matz Nilsson, Utbildningsförvaltningen i Malmö Stad samt Jan Elftorp, Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad 4

5 Kapitel 1 Inledning KAPITEL 1 INLEDNING Denna undersökning är den första gemensamma effektstudie som görs gällande studerande på grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning samt gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning i Göteborg, Malmö och Stockholm. För första gången finns det nu möjlighet att jämföra vilka effekter vuxenutbildningen har för de tre storstadsregionerna i Sverige (representerar cirka 20% av de studerande på vuxenutbildningen i Sverige 1 ). Denna gemensamma effektundersökning är ett resultat av SAM projektet (Student Activity Monitoring). 2 Undersökningen och rapporten är genomförd och skriven av Splitvision Research. Projektgruppen bakom effektstudiens genomförande har varit Gunnel Arbsjö Göransson och Johnny Funch vid Utbildningsförvaltningen i Malmö Stad, Eva Hellstrand och Elisabeth Ryde vid Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad samt Tomas Mjörnheden vid Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge att undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Malmö Stad, Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad samt Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad. Läsanvisningar Vi vill här ge några rekommendationer inför läsningen av rapporten. Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning skall vara samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom Vuxenutbildningen i respektive stad. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi er läsa siffror och diagram utifrån att de ger er en uppfattning om vilka tendenser som råder. Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt), dels per stad. Där resultatet presenteras gällande samtliga studerande råder en felmarginal på upp till ±2 procentenheter. Där materialet presenteras per samtliga studerande i Göteborg, Malmö eller Stockholm råder en SAM var ett samverkansprojekt mellan Vuxenutbildningarna i Göteborg, Malmö och Stockholm samt före detta myndigheten CFL (Centrum för flexibelt lärande) med ambitionen att skapa en gemensam plattform vad gäller ett sammanhängande system för uppföljning, utveckling av metod för vägledning samt begrepp och mätdata. SAM bestod av tre arbetsgrupper: Vägledning (metod), Analys (uppföljning) samt IT. SAM projektet pågick mellan november 2006 juni Splitvision Research deltog i projektet som process och projektstöd. 5

6 Kapitel 1 Inledning felmarginal på upp till ±4 procentenheter. Detta innebär att när jämförelser görs mellan städerna bör skillnaderna vara 4 procentenheter för att de ska vara statistiskt säkerställda. De skillnader som lyfts fram i text är signifikanta. 3 Tabeller och diagram kan däremot innehålla uppgifter som inte är signifikanta. Begrepp Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad, Utbildningsförvaltningen i Malmö Stad och Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad kommer genomgående i rapporten att benämnas Vuxenutbildningen (med stort V). Där det refereras till vuxenutbildningen (med liten bokstav) avses utbildningen generellt. Där det refereras till studerande (utan precisering) avses studerande för samtliga skolformer (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning och yrkesinriktning). I rapporten hänvisas det till de studerande, men det är egentligen de före detta studerande som avses. Följande skolformer omfattas av undersökningen och presenteras i rapporten när det gäller vuxenutbildning: grundläggande vuxenutbildning (gruv), gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning (gy allmän), gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (gy yrkes). Ålder för de före detta studerande presenteras i rapporten i termer av hur gamla de var våren 2008 när de studerade (exempelvis år). I enkätunderlaget tillfrågades de dock om sitt födelseår (exempelvis 1990). Begrepp Individuell studieplan Skolform Utbildningsanordnare (UBA) Samtliga Signifikant skillnad Förklaring En plan som ska upprättas i samråd med den studerande och som ska innehålla den studerandes utbildningsmål och vilka kurser som ska läsas. Övergripande benämning för grundläggande vuxenutbildning (gruv), gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning (gy allmän) och gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (gy yrkes). Avser dem som utför vuxenutbildning. Syftar på resultat för alla städerna (Göteborg, Malmö och Stockholm). Innebär att det med stor sannolikhet råder en skillnad i resultat. Begreppslista över ord och begrepp som används i rapporten. 3 95% konfidensgrad. 6

7 Kapitel 1 Inledning Att läsa diagram och tabeller Exempeldiagram 1 nedan utläses på följande sätt: 21% av samtliga studerande som arbetade före och efter studierna på vuxenutbildningen svarade att de har fått förändrade arbetsuppgifter när de återgått till sitt tidigare arbete. Det är 20% av de studerande i Stockholm (som arbetade före och efter studierna på vuxenutbildningen) som uppgav detsamma. Exempeldiagram 1. Andel som fått förändrade uppgifter när de återgått till tidigare arbete. Per de som svarat att de arbetade före och efter studierna på vuxenutbildningen. Per stad och samtliga. Skillnaderna mellan städerna är inte signifikanta. Göteborg Malmö Stockholm 22% 19% 20% Samtliga 21% 0% 20% 40% 60% 80% 100% I diagramtexten ovan står det att skillnaderna mellan städerna inte är signifikanta. Det innebär att det inte med statistisk säkerhet går att påvisa en skillnad. Exempeldiagram 2 utläses på följande sätt: 61% av samtliga studerande svarade att deras mål med studierna har uppfyllts helt, 26% uppger att det delvis har uppfyllts och 13% uppger att det inte har uppfyllts. Fördelningen av svaren i varje stapel ska summera till 100%. På grund av avrundning blir dock summan inte alltid 100%. Exempeldiagram 2. Måluppfyllelse. Per stad och samtliga. Skillnaderna mellan städerna är inte signifikanta. Göteborg 63% 24% 13% Malmö 57% 28% 15% Stockholm 62% 26% 12% Samtliga 61% 26% 13% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Ja, delvis Nej 7

8 Kapitel 1 Inledning Tabeller redovisas på likvärdigt sätt som diagrammen i rapporten, med den skillnaden att signifikans redovisas i kolumnen längst till höger i varje tabell (se exempeltabell 1). Signifikans markeras med en asterisk (*) om det finns någon skillnad eller med ej sign om det inte finns det. Notera att det handlar om signifikans mellan städerna. Exempeltabell 1. Betydelsen av studier på vuxenutbildningen. Per stad och per samtliga. Per studerande som har angett att vuxenutbildningen har haft stor till mycket stor betydelse. Sorterat efter stor till mycket stor betydelse för samtliga. Resultat i grön box indikerar att detta värde är signifikant högre än resultat med röd box (streckad linje). Göteborg Malmö Stockholm Samtliga Signifikans att tro mer på dig själv 57% 60% 59% 59% ej sign kunskap om framtida studiemöjligheter 35% 43% 38% 38% * Att mäta effekt Denna effektstudie utgår från de studerandes egen upplevelse av effekten av sina studier på vuxenutbildningen. Det handlar om effekten sett till betydelse, demokrati, måluppfyllelse och sysselsättning efter studierna på vuxenutbildningen. Anledningen till att effektstudien baseras på de studerandes upplevelse av effekten med studierna är att projektgruppen bakom effektstudiens genomförande gemensamt kom fram till att det ger den närmaste sanna bilden av verkligheten. Alternativa tillvägagångssätt är alla förknippade med en rad svårigheter, både metodologiskt, analytiskt och etiskt 4. Studier vid Vuxenutbildningen är en del i ett större sammanhängande system av faktorer som påverkar utfallet (effekten av studierna), som exempelvis de studerandes egna ambitioner, konjunkturläge och de studerandes tidigare erfarenheter i livet. Att skatta effekten av studier vid vuxenutbildningen utan att basera det på de studerandes upplevelser kan därför vara vanskligt. Genom att utfallet av utbildningen är sammanflätat med andra yttre faktorer, går det inte orsaksmässigt (kausalitetsmässigt) att säkerställa att det är studierna på vuxenutbildningen som har orsakat effekten alternativt har påverkat så att effekten av utbildningen inte har fallit ut. Det är viktigt att i dialog diskutera resultatet och inte se procentsatserna som absoluta tal, utan mer som fingervisningar på hur olika insatser faller ut. Det är viktigt att effektstudien sätts i ett sammanhang och att resultatet diskuteras. 4 Se bland annat Riksrevisionsverkets granskning Svenskundervisning för invandrare (Sfi) RiR 2008:13. 8

9 Kapitel 1 Inledning Indikatorer och intresseområden Med en indikator avses mätbara företeelser som indikerar tillstånd i ett större system, det vill säga någonting smått som indikerar någonting stort 5. I effektstudien har projektgruppen valt fyra indikatorer och två intresseområden. Indikatorerna är framtagna med utgångspunkt från de mål som Vuxenutbildningen är satt att leva upp till och de effekter som utbildningen vid vuxenutbildningen är tänkt att resultera i för de studerande. Fyra indikatorer: Sysselsättning Demokrati Betydelsen av studier Mål med studier och måluppfyllelse Dessa mål finns både på statlig nivå (Skollagen, LPF94), kommunal nivå (budget för respektive stad) och EU nivå (Lissabonstrategin, specifikt i memorandum för livslångt lärande). Exempel på sådana mål är att vuxenutbildning ska leda till: Ökad sysselsättning, egenförsörjning (att studierna ska leda till egenförsörjning finns som mål i samtliga styrdokument). Ökat personligt ansvar och ett aktivt deltagande i samhällslivet (LPF94, sid 4). [De studerande ska] utveckla sin vilja att aktivt bidraga till en fördjupad demokrati i arbetslivet och samhällslivet (LPF94, sid 13). Indikatorerna är: Sysselsättning (inklusive högre studier, sysselsättning efter studier). Demokrati (Demokratieffekten mäts med hjälp av fyra frågor där demokrati innebär att kunna söka information på Internet, att kunna förstå samhällsinformation, upplevelsen av att kunna deltaga i vardagliga demokratiska möten som exempelvis föräldramöten och hyresgästföreningsmöten, samt upplevelsen av att kunna påverka upplägget av sina egna studier). Betydelsen av studier (när det gäller ökad självkänsla, studier efter vuxenutbildningen, motivation att studera samt möjlighet att få arbete efter studierna). Mål med studier och måluppfyllelse Intresseområden i årets effektundersökning: Individuell studieplan Kunskap om framtida studiemöjligheter Två intresseområden i årets undersökning: Individuell studieplan Kunskap om framtida studiemöjligheter 5 Utvärderingsmonstret. Kvalitets och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lena Lindgren ISBN

10 Kapitel 2 Metod och analys KAPITEL 2 METOD OCH ANALYS Om undersökningens genomförande Undersökningen är genomförd som en urvalsundersökning och genomfördes i form av en postal inbjudan med möjlighet att besvara frågor i pappersform eller via webbenkät. Målgrupp Målgruppen för studien är de som studerade fram till våren 2008 på grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning eller yrkesinriktning och som har fått minst ett godkänt betyg 6 samt som helt avslutat studierna på Vuxenutbildningen. Utifrån ovanstående urvalskriterier var det totalt studerande (2 936 studerande i Stockholm, studerande i Göteborg och studerande i Malmö), varav slumpmässigt valdes ut för utskick (1 787 i Stockholm, i Göteborg och i Malmö). Urval Undersökningen har genomförts med hjälp av ett stratifierat urval baserat på vuxenutbildningens skolformer (grundläggande vuxenutbildning, gruv; gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning 7, gy allmän; gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning, gy yrkes), se tabell nedan. 6 Målgruppen som ingår i undersökningen är snävare än det totala antalet studerande som finns på vuxenutbildningen. Studerande med betyget IG och de som inte fått betyg ingår ej i målgruppen för undersökningen. 7 Projektgruppen har enats om följande indelning när det gäller skolformerna gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning (gy allmän) och gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (gy yrkes): Läser man kärnämnen studerar man på gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning och läser man yrkesutbildningar studerar man på gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning. De studerande kan läsa en kombination av kurser som finns på olika skolformer. För att klassificeras som studerande på grundläggande vuxenutbildning (gruv) eller gy yrkes ska minst 50% av ens registrerade studier vara på respektive nivå och för att klassificeras som studerande på gy allmän ska minst 51% av ens registrerade studier vara på gy allmän. Det finns vissa utbildningar där gränsdragningarna är svåra och där städerna använder olika definitioner. Projektgruppen enades om att använda följande indelning: Datorkunskap (gy allmän); Företagsekonomi A och B (gy allmän); Organisation och ledarskap (gy y); Idrott och hälsa A (gy allmän); Ergonomi (gy yrkes); Miljökunskap (gy allmän); Miljöpolitik (gy allmän); Affärsjuridik (gy yrkes); Teckenspråk för hörande, steg 1 och 2 (gy allmän). 10

11 Kapitel 2 Metod och analys Tabell 2:1. Tabell över antal studerande i respektive stad per skolform (målgrupp) samt hur många som slumpmässigt valdes ut att ingå i undersökningen (urval) samt svarsfrekvens. Anledningen till att antalet studerande skiljer sig åt mellan bruttopopulation och urval i totalundersökningarna i respektive stad är att det var några studerande som togs bort då deras adresser ej var med i adressregistret. De viktade värdena avrundas till närmaste heltal, vilket gör att summeringen av skolform per stad kan skilja sig med 1 enhet jämfört med det totala viktade värdet för staden. Exempelvis blir summeringen av skolformerna i Stockholm jämfört med som är det totala viktade värdet för Stockholm. Urval (antal) Svarande (antal) Stad Skolform Bruttopopulation (antal) Svarsfrekvens (procent) Viktat värde (antal) Form av undersökning Göteborg Gruv % 34 Totalundersökning Gy allmän % 404 Urvalsundersökning Gy yrkes % 362 Urvalsundersökning Totalt % 800 Malmö Gruv % 50 Totalundersökning Gy allmän % 292 Totalundersökning Gy yrkes % 219 Totalundersökning Totalt % 561 Stockholm Gruv % 65 Totalundersökning Gy allmän % 765 Urvalsundersökning Gy yrkes % 367 Urvalsundersökning Totalt % Antalet studerande samt adresser till de studerande har erhållits av Vuxenutbildningens studeranderegister i respektive stad. Efter att de före detta studerande slumpmässigt har valts ut att ingå i undersökningen har de erhållit ett undersökningsnummer. Detta för att påminnelser ska kunna skickas ut till dem som inte har svarat. Efter att vi har erhållit enkätsvaren finns det inte någon koppling mellan de svarande som personer och deras svar. Enkät Enkätunderlaget har tagits fram med utgångspunkt från det arbete som analysgruppen i SAM arbetade fram. Det baseras också på tidigare effektenkäter som Vuxenutbildningen i Göteborg och Malmö har genomfört. Enkäten har tagits fram gemensamt av projektgruppen från Vuxenutbildningen i Göteborg, Malmö och Stockholm samt Splitvision Research. Enkäten är framtagen för att vara lättförståelig, lättbesvarad och inte för omfattande. Den har testats mot målgruppen. Enkäten är konstruerad med fasta svar. Det finns inte några öppna frågor. För att renodla de svar som samlas in finns följande svarsalternativ för de flesta frågor: förstår inte frågan, gäller inte mig. Enkäterna för Vuxenutbildningen i Göteborg, Malmö och Stockholm är likvärdiga, med ett undantag då Göteborg har med en fråga om entreprenörskap som övriga städer inte har. Enkäten skickades ut under vecka 6, Därefter har det skickats ut en komplett påminnelse och två påminnelser i kortformat. Det slutliga svarsdatumet var vecka

12 Kapitel 2 Metod och analys Under hela svarsperioden fanns det möjlighet för de svarande att, via telefon eller e post, kontakta Splitvision Research eller Vuxenutbildningarna i respektive stad för att ställa frågor om undersökningen, enkätens innehåll eller för att få hjälp med hur enkäten skulle besvaras. Svarsfrekvens Av utskick var det som besvarade enkäten. Svarsfrekvensen för undersökningen är 53%. Av dem som har svarat, har 78% besvarat enkäten postalt och 22% har svarat via webb. Tabell 2:2. Svarsfrekvens. Per stad och samtliga. Göteborg Malmö Stockholm Samtliga Svarsfrekvens i procent 50% 55% 53% 53% Antal svar/antal utskick 867/ / / /4 870 Materialet är representativt sett till undersökningens bakgrundsvariabler. Vi kan dock inte uttala oss om representativiteten när det gäller subjektiv data som attityder och uppfattningar (graderingsfrågor). Bortfallsanalys Bortfallet för undersökningen är 47%. Undersökningen är representativ sett till kön, ålder och skolform. Den yngre åldersgruppen (18 24 år) samt män är något underrepresenterade i undersökningen, men inte i så hög grad att det inverkar på resultatet. Internt bortfall I undersökningen finns det ett internt bortfall som beror på att de svarande inte har besvarat frågan eller att de har besvarat frågan på ett felaktigt sätt. När det gäller frågorna 1 5, 7 11 samt är det 1 4% internt bortfall. När det gäller frågorna (graderingsfrågorna) är det cirka 5% internt bortfall. När det gäller fråga 6 om varför de studerande ville studera på vuxenutbildningen finns det ett större bortfall på 15%, då många har angett flera svar trots att de ombads att ge ett svar. Svaren från dem som har misstolkat frågan har tagits bort vid redovisning av resultatet för denna fråga. 8 8 Vi har tittat på hur deras svar hade fördelat sig om de hade räknats med i redovisningen, men deras svar ligger i linje med det redovisade resultatet. 12

13 Kapitel 2 Metod och analys Analys Splitvision Research har gått igenom det besvarade materialet för att ge statistiska beskrivningar. Vi har också genomfört sambandsanalyser genom att göra statistiska prövningar för att synliggöra eventuella samband. Uppgifter gällande hos vilken utbildningsanordnare och vilken skolform de före detta studerande läste kommer från Vuxenutbildningarnas respektive studeranderegister. Övrig data (exempelvis om de har läst heltid eller deltid, ålder, modersmål) är hämtad från de före detta studerandes egna utsagor (från enkätsvaren). I denna rapport ställs inte resultatet av undersökningen i relation till i vilken grad Vuxenutbildningen har uppnått styrdokumentens mål. Viktning Fördelningen mellan städerna och skolformerna är inte exakt lika fördelade i urval och utfall jämfört med hur det är i den verkliga populationen. För att få resultat som i så hög utsträckning som möjligt efterliknar verkligheten har resultatet viktats. Detta betyder konkret att varje svarande tilldelas en vikt som gör att resultaten återvägs till korrekta proportioner med avseende på skolform och stad (se tabell 2: 1 på sidan 11). 9 Samtliga resultat har jämförts med och utan viktning och det råder inte några stora skillnader. 9 Malmö har en högre andel fördelning av svaren i utfallet än vad de har i den verkliga populationen (29% mot 22%) och har därför viktats ner (från 747 till 561 personer). Stockholm har viktats för att de hade en lägre andel i utfallet än vad de har i den verkliga populationen (36% mot 47%) och har därför viktats upp (från 945 till personer). Göteborg har en något högre andel fördelning av svaren i utfallet än vad de har i den verkliga populationen (34% mot 31%) och har därför viktats ner något (från 867 till 800 personer). 13

14 Kapitel 3 Om varje stad KAPITEL 3 OM VARJE STAD Här nedan följer kort information om förutsättningarna för Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Malmö Stad samt Stockholms Stad. Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad har ansvar för all utbildning inom komvux (kommunal vuxenutbildning), särvux (vuxenutbildning för intellektuellt funktionshindrade) och sfi (svenskundervisning för invandrare) i Göteborg. Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg har inte några egna skolor. Tio utbildningsanordnare utför utbildningen som till största delen upphandlas. Minst 20% utförs i egen regi av Utbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad. Antalet kursdeltagare läsåret 2007/2008 i Göteborgs Stad var Antalet studerande individer var Vuxenutbildningens huvudsakliga verksamhetsprocesser består av: Rekrytering och vägledning Utbildning, planering och beställning Kvalitet och upphandling Vuxenutbildningen i Göteborg bedriver uppsökande verksamhet på så sätt att det finns lärmiljöer på bibliotek i Bergsjön, Biskopsgården och Västra Frölunda. Vuxenutbildningen i Malmö Stad Utbildningsförvaltningen i Malmö Stad ansvarar för driften av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Malmö. Den senare innefattar utbildning på grundläggande och gymnasial nivå, särvux samt sfi. År 2008 utfördes cirka 80% av utbildningen av kommunala utbildningsanordnare. Övrig utbildning upphandlades av vuxenutbildningsavdelningen inom utbildningsförvaltningen. Antalet kursdeltagare läsåret 2007/2008 i Malmö Stad var och antalet studerande individer var Tre av tio studerande fanns i grundläggande utbildning. Sex av tio elever var födda utomlands. Vuxenutbildningen i Malmö genomgår en organisationsförändring från och med den 1 juli Bland annat innebär den att en gemensam plattform 10 (Tabell 1 på kommunnivå.) 11 (Tabell 1 på kommunnivå.) 14

15 Kapitel 3 Om varje stad för studie och yrkesvägledning bildas, ett kommunalt lärcentrum inrättas och att en ny ledningsstruktur införs. Vuxenutbildningen i Stockholms Stad Utbildningsförvaltningen i Stockholm ansvarar för drift av kommunal verksamhet inom skolbarnomsorg, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Enskilt driven förskola och fristående skola hanteras även av förvaltningen. Inom vuxenutbildningsavdelningen tillhandahålls vuxenutbildning inom egen regi och upphandlad extern regi. De skolformer som omfattas är; grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, påbyggnadsutbildning samt särvux. Avdelningen arbetar med planering av utbildningsutbud, verksamhetsupphandling av utbildning, utredningsarbete, kvalitetsarbete och uppföljning. Till den centrala förvaltningen hör även enheten Vuxenutbildning Stockholm. Enheten ansvarar för all information och intagning till vuxenstudier, vuxenteamet samt studievägledning. Sfi har fram till årsskiftet tillhört utbildningsnämnden men överfördes den 1 januari 2009 till social och arbetsmarknadsnämnden. Förvaltningen har sedan 1 juli 2008 avtal med 19 upphandlade företag inom den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen. Antalet enheter i egen regi är två större samt två mindre enheter. Antalet kursdeltagare läsåret 2007/2008 i Stockholms Stad var Antalet studerande individer var Jämförande statistik mellan städerna I tabell 3:1 presenteras statistik från Skolverket 13 gällande Göteborg, Malmö och Stockholm. Tabell 3:1. Statistik från Skolverket gällande elever och kursdeltagare (komvux) per respektive stad läsåret 2007/08. I de enskilda kommunerna ingår såväl uppgifter för kommunala skolor som av kommunen upphandlad utbildning. Antal elever i huvudmannens skolor Antal kursdeltagare totalt Antal olika kurser i kursutbudet Antal kurser per elev Andel elever i gruv Andel elever i gy Andel korttidsutbildade av eleverna Andel elever som är kvinnor Andel elever som är födda utomlands Göteborg ,9 22% 76% 18% 62% 53% Malmö ,6 32% 68% 21% 65% 63% Stockholm ,9 20% 80% 18% 65% 49% 12 (Tabell 1 på kommunnivå.) 13 (Tabell 1 2 på kommunnivå.) 15

16 Kapitel 4 En mångfald av studerande KAPITEL 4 EN MÅNGFALD AV STUDERANDE Kapitlet i korta drag Det finns en mångfald bland de studerande på vuxenutbildningen. Detta speglas i variationer i såväl ålder som utbildning och nationalitet. Nästan sju av tio är kvinnor och en stor grupp av de studerande är i åldersintervallet år. Nästan sex av tio studerande har svenska som modersmål. Huvuddelen av de studerande, drygt nio av tio, har följande utbildningar som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen (i fallande ordning): 2 3 årig gymnasieutbildning (54%) Eftergymnasial utbildning (exempelvis universitet, högskola eller KYutbildning) (27%) 9 årig grundskola eller motsvarande (13%) Drygt fem av tio läser på heltid och resterande på deltid. Av de studerande som läser på heltid försörjer sig majoriteten, sju av tio, genom studiemedel från CSN. Bland de deltidsstuderande försörjer sig majoriteten, nästan sju av tio, genom eget arbete. *** Stor kvinnodominans Sett till samtliga studerande på vuxenutbildningen är en stor majoritet, nästan sju av tio, kvinnor. En stor grupp av de studerande är i åldersintervallet år (vid tiden för studierna, vårterminen 2008). Endast en av tio (12%) är 45 år eller äldre. Det finns något fler studerande med svenska som modersmål jämfört med annat modersmål. Se tabell 4:1 för komplett fördelning. Vid en jämförelse mellan storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm skiljer sig fördelningen per modersmål åt: Malmö har en större andel studerande med annat modersmål än svenska i jämförelse med Göteborg och Stockholm. 16

17 Kapitel 4 En mångfald av studerande Tabell 4:1. Kön, ålder, modersmål. Per stad och samtliga. Göteborg Malmö Stockholm Samtliga Signifikans Kön Kvinna 66% 64% 69% 67% ej sign Man 34% 36% 31% 33% ej sign Ålder (vt 2008) 55 år eller äldre 4% 4% 2% 3% ej sign år 9% 10% 8% 9% ej sign år 19% 24% 21% 21% ej sign år 37% 35% 38% 37% ej sign år 31% 28% 31% 30% ej sign Modersmål Svenska 61% 49% 59% 57% * Annat modersmål 39% 51% 41% 43% * Majoriteten har gymnasiekompetens eller mer Studerande på vuxenutbildningen spänner över en mycket bred målgrupp, allt från de som före studierna på vuxenutbildningen inte har någon utbildning till de som har studerat på högskola och universitet. Huvuddelen av de studerande, drygt nio av tio, har angett följande utbildning som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen (i fallande ordning): 2 3 årig gymnasieutbildning (54%) Eftergymnasial utbildning (exempelvis universitet, högskola eller KYutbildning) (27%) 9 årig grundskola eller motsvarande (13%) Studerande med svenska som modersmål har i högre utsträckning 2 3 årig gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning före studierna vid vuxenutbildningen jämfört med de med annat modersmål än svenska (66% jämfört med 36%). Eftergymnasial utbildning (exempelvis universitet, högskola eller KYutbildning) som högsta avslutade utbildning är vanligare bland de studerande med annat modersmål än svenska jämfört med de som har svenska som modersmål (42% jämfört med 15%). En bakgrund till att gruppen med annat modersmål i högre omfattning har eftergymnasiala studier kan vara att de läser svenska som andraspråk eller att de läser upp gymnasiebehörighet för engelska. 17

18 Kapitel 4 En mångfald av studerande Tabell 4:2. Högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen. Sorterat i fallande ordning. Per stad och samtliga. Göteborg Malmö Stockholm Samtliga Signifikans 2-3-årig gymnasieutbildning eller motsvarande 55% 49% 55% 54% * Eftergymnasial utbildning (exempelvis universitet, högskola eller KY-utbildning) 28% 31% 24% 27% * 9-årig grundskola eller motsvarande 13% 13% 14% 13% ej sign Annan 2% 4% 4% 3% ej sign Ej avslutad 9-årig grundskola eller motsvarande 2% 2% 1% 2% ej sign Jag har ingen tidigare utbildning 1% 1% 1% 1% ej sign Vid en jämförelse mellan städerna när det gäller tidigare studieerfarenheter är det (utan inbördes ordning): En högre andel som har 2 3 årig gymnasieutbildning bland de studerande i Stockholm jämfört med i Malmö. 14 Vanligare med eftergymnasial utbildning bland de studerande i Malmö jämfört med i Stockholm. Studerande per skolform i respektive stad Stockholm har en högre andel studerande på gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning jämfört Göteborg och Malmö. Malmö har en något högre andel studerande på grundläggande vuxenutbildning jämfört med övriga städer och Göteborg har en något högre andel studerande på gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning jämfört med övriga städer. Diagram 4:1. Fördelning av andel studerande per skolform i respektive stad. Per stad. Stockholm har en högre andel studerande på gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning jämfört med Göteborg och Malmö. Malmö har en något högre andel studerande på grundläggande vuxenutbildning jämfört med övriga städer och Göteborg har en något högre andel studerande på gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning jämfört med övriga städer. Göteborg (n=800) 4% 51% 45% Malmö (n=561) 9% 52% 39% Gruv Gy allmän Gy yrkes Stockholm (n=1 198) 5% 64% 31% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 14 55% av de studerande i Göteborg har 2 3 årig gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning före studierna vid vuxenutbildningen. Skillnaden mellan Göteborg och Malmö är dock inte signifikant. 18

19 Kapitel 4 En mångfald av studerande Olika grupper är representerade i olika skolformer Vid en jämförelse mellan skolformerna finns nedanstående grupper i högre omfattning representerade i respektive skolform. Grundläggande vuxenutbildning (utan inbördes ordning): - Åldersgruppen år - Annat modersmål än svenska - Eftergymnasial utbildning (exempelvis universitet, högskola eller KY utbildning) Gymnasial vuxenutbildning med allmän inriktning (utan inbördes ordning): - Åldersgruppen år - Svenska som modersmål årig gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen Gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning (utan inbördes ordning): - Större spridning i ålder - Svenska som modersmål årig gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning före studierna på vuxenutbildningen Vanligare med CSN om man läser på heltid Bland samtliga studerande på vuxenutbildningen läser drygt fem av tio på heltid och resterande på deltid (se diagram 4:2). I jämförelse mellan städerna finns det inte några signifikanta skillnader. Diagram 4:2. Andel heltidsstuderande. Per stad och samtliga. Skillnaderna mellan städerna är inte signifikanta. Göteborg Malmö Stockholm 54% 53% 57% Samtliga 54% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Av de studerande som läser på heltid försörjer sig majoriteten, sju av tio, genom studiemedel från CSN. Bland de deltidsstuderande försörjer sig majoriteten, nästan sju av tio, genom eget arbete (se tabell 4:3). 19

20 Kapitel 4 En mångfald av studerande För dem som studerar på heltid finns det signifikanta skillnader mellan hur de studerande försörjer sig under studietiden (utan inbördes ordning): I Stockholm är det en högre andel av de studerande som försörjer sig genom eget arbete i jämförelse med i Malmö. I Malmö är det en högre andel som försörjer sig genom ersättning från CSN i jämförelse med i Göteborg och Stockholm. Tabell 4:3. Försörjning vid studier för heltid/deltidsstuderande. Per stad och samtliga. Svarsalternativet annat är ospecificerat. Göteborg Malmö Stockholm Samtliga Signifikans Heltid: Eget arbete 18% 12% 24% 20% * Ersättning från CSN 63% 76% 66% 68% * Annat 18% 12% 10% 13% * Deltid: Eget arbete 71% 64% 64% 66% ej sign Ersättning från CSN 14% 15% 20% 17% ej sign Annat 16% 22% 16% 17% ej sign 20

21 Kapitel 5 Sysselsättning KAPITEL 5 SYSSELSÄTTNING Kapitlet i korta drag Sett till sysselsättning före och efter studier på vuxenutbildningen sker en övergång från arbete före studier vid vuxenutbildningen till högre studier efter tiden vid vuxenutbildningen. Andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd ligger på samma nivå (en av tio) både före och efter vuxenutbildningen. Av dem som var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd före studierna har fem av tio gått vidare till annan sysselsättning (framför allt till arbete och studier). Av dem som arbetade före och efter studierna vid vuxenutbildningen har sju av tio återgått till sina tidigare arbeten och av dessa har två av tio fått förändrade arbetsuppgifter. *** Sex av tio arbetade före studierna på vuxenutbildningen Halvåret före studierna på vuxenutbildningen var sex av tio i arbete (anställda eller i eget företag), två av tio studerade och en av tio var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Se tabell 5:1 för komplett information. Vid en jämförelse mellan städerna framgår följande (utan inbördes ordning): I Göteborg och Stockholm var det en högre andel som arbetade före studierna i jämförelse med i Malmö. I Malmö och Stockholm var det en högre andel som studerade före studierna på vuxenutbildningen jämfört med i Göteborg. 21

22 Kapitel 5 Sysselsättning Tabell 5:1. Sysselsättning före studierna på vuxenutbildningen. Per stad och samtliga. Göteborg Malmö Stockholm Samtliga Signifikans Arbetade: 62% 51% 59% 58% * - Arbetade anställd 60% 49% 56% 56% * - Arbetade i eget företag 2% 2% 3% 2% ej sign Studerande 14% 24% 19% 19% * Arbetssökande/ arbetsmarknadspolitisk åtgärd 9% 8% 7% 8% ej sign Föräldraledig 5% 5% 6% 6% ej sign Annat 4% 6% 5% 5% ej sign Hade precis kommit till Sverige/ väntade på uppehållstillstånd 3% 3% 3% 3% ej sign Sjukskriven 2% 2% 2% 2% ej sign Efter studier på vuxenutbildningen är det fler som fortsätter att studera Drygt ett halvår efter avslutade studier vid vuxenutbildningen är nästan fem av tio i arbete, nästan fyra av tio studerar och en av tio är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, se tabell 5:2. Tabell 5:2. Sysselsättning efter studier på vuxenutbildningen. Per stad och samtliga. Göteborg Malmö Stockholm Samtliga Signifikans Arbetar: 48% 45% 45% 46% ej sign Arbetar (anställd) 46% 44% 42% 44% ej sign Arbetar i eget företag 2% 1% 3% 2% ej sign Studerar: 31% 30% 37% 35% * - Högskola eller universitet 22% 21% 24% 23% ej sign - Gymnasial vuxenutbildning 4% 3% 6% 5% ej sign - KY-utbildning 3% 4% 4% 4% ej sign - Påbyggnadsutbildning på vuxenutbildningen ej sign - Studerar annat 2% 2% 3% 3% ej sign Arbetssökande/arbetsmarknadspolitisk åtgärd 12% 13% 8% 10% * Föräldraledig 5% 4% 7% 6% ej sign Sjukskriven eller förtidspensionär 1% 3% 2% 2% * Vid en jämförelse mellan städerna ett halvår efter studierna på vuxenutbildningen framgår följande (utan inbördes ordning): I Stockholm är det en högre andel som studerar jämfört med i Göteborg och Malmö. I Göteborg och Malmö är det en högre andel som är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd i jämförelse med i Stockholm. 22

23 Kapitel 5 Sysselsättning Studier på vuxenutbildningen leder till en rotation av sysselsättning Vid en jämförelse av hur stor andel som är i arbete, studerar eller är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd före och efter studierna på vuxenutbildningen, har andelen som är i arbete minskat, andelen som studerar har ökat medan arbetslösheten ligger på nästintill samma nivå (se diagram 5:1). Diagram 5:1. Sysselsättning före och efter studier på vuxenutbildningen. Per samtliga. Arbetar 46% 58% Studerar 19% 35% Arbetssökande/arbetsmarknadspolitisk åtgärd 8% 10% Före studier på vuxenutbildningen Efter studier på vuxenutbildningen 0% 20% 40% 60% 80% 100% De som arbetade före studierna på vuxenutbildningen har efter utbildningen följande sysselsättning: Arbetar: anställd eller eget företag (58%) Studerar: främst universitet och högskola (28%) Arbetssökande (6%) De som var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd före studierna på vuxenutbildningen har efter utbildningen följande sysselsättning: Arbetssökande (40%) Arbetar (32%) Studerar (19%) 23

24 Kapitel 5 Sysselsättning Många återgår till sina tidigare arbeten Av dem som arbetade före och efter sina studier på vuxenutbildningen så återgår sju av tio till det arbete de hade före studierna på vuxenutbildningen (se diagram 5:2). Diagram 5:2. Andel som återgått till sitt gamla arbete. Per dem som har svarat att de arbetade före och efter vuxenutbildningen. Per stad och samtliga. Skillnaderna mellan städerna är inte signifikanta. Göteborg Malmö Stockholm 70% 68% 66% Samtliga 68% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Av dem som har återgått till sitt tidigare arbete är det två av tio som anger att de fått förändrade arbetsuppgifter tack vare sina studier på vuxenutbildningen (se diagram 5:3). Diagram 5:3. Andel som fått förändrade uppgifter när de återgått till tidigare arbete. Per dem som har svarat att de arbetade före och efter vuxenutbildningen. Per stad och samtliga. Skillnaderna mellan städerna är inte signifikanta. Göteborg Malmö Stockholm 19% 22% 20% Samtliga 21% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 24

25 Kapitel 5 Sysselsättning Andelen arbetssökande på samma nivå före och efter studier på vuxenutbildningen Totalt var 8% arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd före studierna på vuxenutbildningen. Efter studierna på vuxenutbildningen är andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd 10%. För resultat per stad, se diagram 5:4. Observera dock att av dem som var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd före studierna på vuxenutbildningen är det fem av tio som har gått vidare till arbete eller studier och fyra av tio som är kvar som arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Diagram 5:4. Andel arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd före och efter studier på vuxenutbildningen. Per stad och samtliga. Efter vuxenutbildningen är skillnaderna mellan städerna signifikanta: Stockholm har en lägre andel arbetssökande i jämförelse med Göteborg och Malmö. Göteborg Malmö Stockholm 9% 8% 7% 8% 12% 13% Samtliga 8% 10% Före studier på vuxenutbildningen Efter studier på vuxenutbildningen 0% 10% 20% 30% 40% 50% Före studierna på vuxenutbildningen var 8% arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I högst utsträckning var följande grupper arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd (utan inbördes ordning): 45 år eller äldre De med låg eller ingen tidigare utbildningsbakgrund Män Efter studierna på vuxenutbildningen är 10% arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I högst utsträckning är följande grupper arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd (utan inbördes ordning): 45 år eller äldre De med låg eller ingen tidigare utbildningsbakgrund Män De med annat modersmål än svenska Studerande som uppger att de inte uppnått sina mål Studerande på heltid 25

26 Kapitel 6 Mål och måluppfyllelse KAPITEL 6 MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kapitlet i korta drag De tre främsta målen med att studera på vuxenutbildningen är: Att få behörighet till universitet eller högskola (49%) Att skaffa en yrkesutbildning (18%) Personlig utveckling (9%) Fem av tio studerande har angett studierelaterade mål (få behörighet till universitet eller högskola eller lära sig svenska för att kunna studera) och fyra av tio studerande har angett arbetsrelaterade mål (skaffa en yrkesutbildning, lättare kunna få arbete, kunna utvecklas eller behålla sitt arbete, kunna byta arbete eller lära sig svenska för att få arbete). Sex av tio studerande på vuxenutbildningen anger att de har uppnått sina mål med studierna på vuxenutbildningen. Måluppfyllelsen för studier (när målet är studier) är uppfyllt av sju av tio studerande. Måluppfyllelsen när det gäller att komma i arbete (när målet är arbete) är uppfyllt av drygt fem av tio studerande. *** Fortsatta studier är målet Bland de studerande är det främsta 15 målet med att läsa på vuxenutbildningen att få behörighet till universitet och högskola (eller andra högre studier). Det näst vanligaste målet är att skaffa en yrkesutbildning (se tabell 6:1). Vid en jämförelse mellan städerna framgår det att: Studerande i Stockholm i högre grad har studier som mål i jämförelse med studerande i Göteborg och Malmö Studerande i Göteborg och Malmö i högre grad har arbete som mål i jämförelse med studerande i Stockholm 15 För denna fråga har vi ett stort bortfall (15%). Tanken var att de studerande skulle uppge sitt huvudsakliga mål med sina studier på vuxenutbildningen. 15% har dock angett flera svar. Vi har valt att inte redovisa resultatet från dessa. 26

27 Kapitel 6 Mål och måluppfyllelse Tabell 6:1. Mål med studierna på vuxenutbildningen. Sorterat i fallande ordning. Per stad och samtliga. Göteborg Malmö Stockholm Samtliga Signifikans Studier: 48% 42% 58% 51% * Få behörighet till universitet och högskola 46% 39% 56% 49% * Lära mig svenska språket för att kunna studera 2% 3% 2% 2% ej sign Arbete: 41% 40% 35% 38% * Skaffa en yrkesutbildning 17% 20% 18% 18% ej sign Lättare kunna få arbete 7% 6% 4% 5% * Kunna utvecklas eller behålla mitt arbete 7% 6% 5% 6% ej sign Kunna byta arbete 6% 3% 4% 5% ej sign Lära mig svenska språket för att få arbete 4% 5% 4% 4% ej sign För personlig utveckling 10% 14% 6% 9% * Studerande med annat modersmål än svenska anger i högre omfattning att deras mål är att skaffa en yrkesutbildning, lära sig svenska språket för att få ett arbete eller att studera vidare. För studerande med svenska som modersmål är det istället en högre andel som anger att deras mål är att få behörighet till universitet eller högskola. De som har angett att målet är att utvecklas eller behålla sitt arbete återgår i högre omfattning till sina tidigare arbeten och de får även i högre omfattning förändrade arbetsuppgifter: Nio av tio har återgått till sitt tidigare arbete (jämfört med sju av tio bland samtliga). Nästan fyra av tio har fått förändrade arbetsuppgifter (jämfört med två av tio bland samtliga). Sex av tio upplever måluppfyllelse Sex av tio studerande tycker att de har uppnått sina mål med studierna på vuxenutbildningen och nästan tre av tio uppger att de delvis har uppnått sina mål, se diagram 6:1. Observera att måluppfyllelsen är baserad på om de studerande upplever att deras mål har blivit uppfyllda, inte hur det faktiskt blev. 27

28 Kapitel 6 Mål och måluppfyllelse Diagram 6:1. Måluppfyllelse. Per stad och samtliga. Skillnaderna mellan städerna är inte signifikanta. Göteborg 63% 24% 13% Malmö 57% 28% 15% Stockholm 62% 26% 12% Samtliga 61% 26% 13% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Ja, delvis Nej Av de studerande som angav att deras främsta mål var att få behörighet till universitet eller högskola var det sju av tio som uppgav att de uppnått sitt mål och två av tio som uppgav att de delvis gjort det, se diagram 6:2. Följande mål gav högst måluppfyllelse: Få behörighet till universitet eller högskola (eller andra högre studier) (69%) Utvecklas i arbetet (65%) Följande mål gav lägst måluppfyllelse: Lättare kunna få arbete (46%) Lära mig svenska språket för att få arbete (43%) Kunna byta arbete (37%) Diagram 6:2. Måluppfyllelse per målområde. Per samtliga. Få behörighet till universitet och högskola 69% 21% 9% Kunna utvecklas i eller behålla mitt arbete 65% 28% 7% Lära mig svenska språket för att jag studera vidare 60% 32% 9% För personlig utveckling 60% 33% 7% Skaffa en yrkesutbildning 59% 27% 14% Lättare kunna få arbete 46% 27% 27% Lära mig svenska språket för att jag få arbete 43% 33% 23% Kunna byta arbete 37% 36% 28% Samtliga 61% 26% 13% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Ja, delvis Nej Nedan följer en mer ingående presentation gällande måluppfyllelsen för de två främsta målen (studier och arbete). För målet personlig utveckling är det inte några signifikanta skillnader mellan städerna. 28

29 Kapitel 6 Mål och måluppfyllelse Sju av tio upplever måluppfyllelse när målet är studier Det främsta målet bland de studerande på vuxenutbildningen är att få behörighet till universitet eller högskola. För detta mål (inklusive de som vill lära sig svenska för att kunna studera) uppger sju av tio studerande att de har uppnått sitt mål och två av tio uppger att de delvis har uppnått sitt mål. Se diagram 6:3 för resultat per stad och samtliga. Det är inte några signifikanta skillnader mellan städerna när det gäller måluppfyllelsen för detta mål. Diagram 6:3. Måluppfyllelse per målen studier. Sorterat i fallande ordning. Per utbildningsanordnare, skolform och samtliga. Skillnaderna mellan städerna är inte signifikanta. Göteborg 72% 20% 8% Malmö 69% 21% 10% Stockholm 67% 23% 9% Samtliga mål studier 69% 22% 9% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Ja, delvis Nej Drygt fem av tio upplever måluppfyllelse när målet är arbete Fyra av tio studerande på vuxenutbildningen har som mål att komma i arbete eller skaffa en yrkesutbildning. 16 För detta mål uppger drygt fem av tio studerande att de har uppnått sitt mål och tre av tio uppger att de delvis har uppnått sitt mål (se diagram 6:4). Det är inte några signifikanta skillnader mellan städerna när det gäller måluppfyllelsen för detta mål. Diagram 6:4. Måluppfyllelse per målen yrkesutbildning eller arbete. Sorterat i fallande ordning. Per stad och samtliga. Skillnaderna mellan städerna är inte signifikanta. Göteborg 56% 24% 19% Stockholm 54% 30% 16% Malmö 49% 33% 18% Samtliga mål arbete 54% 29% 17% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Ja, delvis Nej 16 Följande svarsalternativ som har arbete som mål har slagits ihop: Skaffa en yrkesutbildning, Lättare kunna få arbete, Kunna byta arbete, Kunna utvecklas i mitt arbete eller behålla mitt arbete samt Lära mig svenska språket för att få arbete. 29

30 Kapitel 6 Mål och måluppfyllelse Brist på måluppfyllelse är knutet till person och livssituation Orsakerna till varför de studerande inte anser att deras mål har blivit uppfyllda skiljer sig åt beroende på om de studerar på heltid eller deltid, se tabell 6:2. Bland de heltidsstuderande anges i högre omfattning familjesituation eller hälsa och bland de deltidsstuderande anges i högre omfattning tidsbrist på grund av yrkesarbete. De svarsalternativ där individerna lägger ansvaret på sig själva i form av familjesituation eller hälsa och tidsbrist på grund av yrkesarbete är, hopslagna, de största orsakerna som de svarande ger till att deras mål inte har blivit uppfyllda (oberoende av om de studerar på heltid eller deltid). Då många av de svarande har angett det ospecificerade svarsalternativet annat, finns det en osäkerhet kring tolkningen av denna fråga då det är okänt vad de svarande syftar på. Tabell 6:2. Orsaker till att målen inte har blivit uppfyllda (inte alls eller delvis). Sorterat i fallande ordning. Per stad och samtliga. Annat är ospecificerat. Heltid Deltid Annat 44% 45% Min familjesituation/hälsa 20% 9% Kursens innehåll motsvarade inte mina förväntningar 15% 8% Tidsbrist på grund av yrkesarbete 13% 32% Bristande stöd från läraren/lärarna 8% 6% Vid en jämförelse mellan städerna är det inte några signifikanta skillnader mellan heltid respektive deltid när det gäller orsaker till varför målen inte blir uppfyllda. 30

Effekter av vuxenutbildning, 2009

Effekter av vuxenutbildning, 2009 Effekter av vuxenutbildning, 2009 Juni 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Innehållsförteckning

Läs mer

Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: 132) Avbrottstudie 2012

Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: 132) Avbrottstudie 2012 Avbrottstudie Vad är din högsta avslutade utbildning innan du började studera på vuxenutbildningen? (Bastal: ) Avbrottstudie Jag har läst -årig gymnasieutbildning eller motsvarande 55 Jag har läst 9-årig

Läs mer

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

EFFEKTSTUDIE 2006. Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004

EFFEKTSTUDIE 2006. Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004 EFFEKTSTUDIE 2006 Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004 Juni 2006 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Generella

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: AcadeMedia Utbildning: Turism-entreprenör omg 2 Antal utskick: 5 Antal svar: 3 Svarsfrekvens: 60% Här presenteras

Läs mer

Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003

Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 April 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Vuxenutbildningen i

Läs mer

U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A

U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING G Ö T E B O R G S R E G I O N E N S T O C K H O L M S S TAD M AL M Ö S TAD U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 6 R A P P O R T D E C E M B E R 2 0 1 7 1 I N N

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: Elof Lindälv Utbildning: Fordonsförare - godstransport och Truck och terminal Antal utskick: 21 Antal svar: 8 Svarsfrekvens:

Läs mer

Hur eleverna trivs i grund- och gymnasiesärskolan, 2012

Hur eleverna trivs i grund- och gymnasiesärskolan, 2012 Hur eleverna trivs i grund- och gymnasiesärskolan, 2012 April 2012 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsledningsstaben, Göteborgs Stad Särskoleenkät 2012 - Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade

Läs mer

Redovisning av uppföljning av indikatorer identifierade i regeringsuppdrag Indikatorer för ungdomars levnadsvillkor

Redovisning av uppföljning av indikatorer identifierade i regeringsuppdrag Indikatorer för ungdomars levnadsvillkor Redovisning Utvärderingsavdelningen 2009-02-19 1 (17) Redovisning av uppföljning av indikatorer identifierade i regeringsuppdrag Indikatorer för ungdomars levnadsvillkor Härmed redovisas uppföljningen

Läs mer

ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD

ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD December 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Sammanfattning

Läs mer

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning September 2014 Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd

Läs mer

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat

Läs mer

Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2017

Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2017 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (10) Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2017 I denna promemoria beskrivs den officiella statistiken

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2017:5435 Svenljunga kommun kansliet@svenljunga.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 2 (6) Skolinspektionens

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Södra sjukvårdsregionen

Södra sjukvårdsregionen Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat

Läs mer

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011 GRvux Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret Beställare: Kenneth Ardehed, GRvux Projektledare: Peter Linsér, Markör Augusti Markör Örebro Kungsgatan 7 47 Örebro

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08 Enheten för utbildningsstatistik 2009-01-22 Dnr 71-2009:73 1 (5) Elever och studieresultat i komvux läsåret 2007/08 Antalet elever i kommunal vuxenutbildning (komvux) fortsatte att minska läsåret 2007/08.

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

PM Version 2: Rättelse gjord på sid. 1, sista stycket. första meningen. Utbildningsstatistik (6) Dnr :04

PM Version 2: Rättelse gjord på sid. 1, sista stycket. första meningen. Utbildningsstatistik (6) Dnr :04 Version 2: Rättelse gjord på sid. 1, sista stycket. första meningen. Utbildningsstatistik 2010-08-25 1 (6) Elever och studieresultat i komvux kalenderåret 2009 Kommunal vuxenutbildning (komvux) består

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D

U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 5 T E K N I

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Huddinge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Huddinge kommun ' Tillsyn i Huddinge kommun Beslut 2 (6) har genomfört tillsyn av Huddinge kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux 2012

Elever och studieresultat i komvux 2012 Utbildningsstatistikenheten 2013-06-25 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2012 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2012. Syftet är att ge en beskrivning av komvux

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09 Enheten för utbildningsstatistik 2010-01-21 Dnr 71-2010:00004 1 (6) Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09 Antalet elever i kommunal vuxenutbildning (komvux) läsåret 2008/09 är i stort sett

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux 2013

Elever och studieresultat i komvux 2013 Utbildningsstatistikenheten 2014-06-24 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2013 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2013. Syftet är att ge en beskrivning av komvux

Läs mer

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 Hur står det till med vuxenutbildningen på grundläggande nivå? Ingen aning utan uppföljning Skolinspektionen sep 2009 Kommunerna följer inte upp sina vuxenutbildningar

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet

Vad ungdomar gör efter Byggprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING I GÖTEBORGSREGIONEN, MALMÖ STAD OCH STOCKHOLMS STAD

UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING I GÖTEBORGSREGIONEN, MALMÖ STAD OCH STOCKHOLMS STAD UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING I GÖTEBORGSREGIONEN, MALMÖ STAD OCH STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGAR SLUTFÖRDA 2015 RAPPORT MARS 2017 1 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE Gymnasiala yrkesutbildningarnas effekt i

Läs mer

Utbildningskvalitet hur följer vi upp och utvärderar vuxenutbildning?

Utbildningskvalitet hur följer vi upp och utvärderar vuxenutbildning? Utbildningskvalitet hur följer vi upp och utvärderar vuxenutbildning? Jonas Österberg, Kvalitetscontroller/Processledare, Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg Stad Vuxenutbildningen i Göteborg Sfi, Komvux

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: Medlearn Älvängen Utbildning: omvårdnadsprogrammet två starter Antal utskick: Antal svar: 32 Svarsfrekvens: Här presenteras

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8255 Norrtälje kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Norrtälje kommun 2 (9) Tillsyn i Norrtälje kommun har genomfört tillsyn av Norrtälje kommun under våren 2015. Tillsynen har

Läs mer

Vuxenutbildning 2017 Grundläggande och gymnasial vux SIFA Stockholms intensivsvenska vux

Vuxenutbildning 2017 Grundläggande och gymnasial vux SIFA Stockholms intensivsvenska vux Vuxenutbildning Grundläggande och gymnasial vux Samtliga 26 kommuner medverkar i den gemensamma enkätundersökningen för studerande inom i länets vuxenutbildning. Här redovisas resultat från den gemensamma

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Kommunal vuxenutbildning

Brukarundersökning 2010 Kommunal vuxenutbildning TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Kommunal vuxenutbildning En undersökning genomförd

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Stenungsund 1 % Undervisning skolverket. Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, till

Stenungsund 1 % Undervisning skolverket. Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, till Stenungsund 1 % lön Kungälv arbete Tjörn yrke Mölndal Undervisning GR- utbildning engelska Alingsås skolverket Öckerö hösttermin studiemedel Kungsbacka meningsfull aktivitet Göteborg Ale jobb studier anställning

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Elprogrammet

Vad ungdomar gör efter Elprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015 Ulbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat i kommunal vuxenutbildning år

Läs mer

Simkunnighet i årskurs 6

Simkunnighet i årskurs 6 Enheten för utbildningsstatistik 2014-12-16 1 (20) Simkunnighet i årskurs 6 Uppföljning av kunskapskraven i idrott och hälsa avseende simkunnighet samt förmåga att hantera nödsituationer vid vatten läsåret

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Strängnäs kommun kommun@strangnas.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Strängnäs kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping 2(8) Tillsyn i Strängnäs kommun Skolinspektionen har

Läs mer

Splitvision ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD

Splitvision ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD December 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom vuxenutbildning

Redovisning av brukarundersökning inom vuxenutbildning Rapport 2012 Redovisning av brukarundersökning inom vuxenutbildning Stefan Quas/Karin Jacobsen 2012-11-29 Innehållsförteckning Inledning... 3 Kort om pilotförsökets tillvägagångssätt... 3 Enkätresultat...

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,

Läs mer

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2007/08

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2007/08 Enheten för utbildningsstatistik 2009-04-29 1 (5) Dnr 71-2009:73 Elever och studieresultat i sfi läsåret 2007/08 Kursplanen för svenskundervisning för invandrare (sfi) inrymmer tre olika studievägar om

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D

U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 5 R A P P O

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun r'n Beslut Dnr 44-2015:4209 Assareds skolkooperativ Ek för. Org.nr. 716445-1390 jan.andersson@assaredsskolan.se styrelsen@assaredsskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Assaredsskolan

Läs mer

Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad Rapport: Vux Studerandeundersökning, våren 2011. Juni 2011, Markör Marknad och Kommunikation AB

Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad Rapport: Vux Studerandeundersökning, våren 2011. Juni 2011, Markör Marknad och Kommunikation AB Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad Rapport: Vux Studerandeundersökning, våren 2011 Juni 2011, Markör Marknad och Kommunikation AB 1 Uppdrag: Beställare: Kontaktperson: Projektledare Markör: Kvalitetsundersökning

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Malmö kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Malmö kommun 2(13) Tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Malmö kommun under hösten 2016 och början av

Läs mer

Vilka behov har målgruppen? Göteborg

Vilka behov har målgruppen? Göteborg Vilka behov har målgruppen? Göteborg 2017-04-25 Målgruppens bakgrund och behov Målgrupp Stödet ska kunna lämnas till den som är 25-56 år Har kort tidigare utbildning Har ett stort behov av utbildning på

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning ein Gävle kommun för vuxenutbildning efter tillsyn i Gävle kommun 2 (7) Tillsyn i Gävle kommun har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Kortversion av Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning

Kortversion av Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Kortversion av Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning September 2014 Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning

Läs mer

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Skolvägen 2 93144 SKELLEFTEÅ Tel http://wwwskelleftease/skola/grundskola Typ av huvudman Huvudman Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Skellefteå Skellefteå 2482 Grundskola

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här

Läs mer

Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2018

Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2018 1 (11) Elever, kursdeltagare och studieresultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning år 2018 I denna promemoria beskrivs den officiella statistiken om elever, kursdeltagare och studieresultat

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Riktlinjernas syfte... 2 1.2 Lagstiftning... 2 1.3 Mål för kommunal vuxenutbildning... 2 1.4 Kommunens ansvar för att erbjuda

Läs mer

Revisionsrapport. Västerviks kommun. Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet. Lars Högberg. Certifierad kommunal revisor.

Revisionsrapport. Västerviks kommun. Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet. Lars Högberg. Certifierad kommunal revisor. Västerviks kommun Revisionsrapport Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Håkan Lindahl Org. konsult Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet Juni 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund, syfte

Läs mer

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Järfälla kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Järfälla kommun 2 (8) Tillsyn i Järfälla kommun har genomfört tillsyn av Järfälla kommun under vårterminen 2017. Tillsynen har avsett det samlade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 8 september 2014

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 8 september 2014 Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 8 september 2014 Om undersökningen Utvärderingens genomförande Halvtidsutvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning

Läs mer

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet?

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet? Yrkesvux Syftet med yrkesvux Vad är syftet? Syftet med yrkesvux Att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning Att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen SkolinspejcfciöM L 2014-09-11 Solna kommun kommunstyrelsen@solna. se vuxenutbildningen@solna.se Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Vuxenutbildningen i Malmö

Vuxenutbildningen i Malmö Vuxenutbildningen i Malmö Utgångspunkten för planeringen av vuxenutbildningen i Malmö är en övertygelse om att vuxenutbildningen är av stor betydelse för tillväxt och utveckling. En högre utbildningsnivå

Läs mer

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK

Läs mer

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013 Autism- och Aspergerförbundets undersökning om Genomförd våren 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika typer av marknads- och opinionsundersökningar,

Läs mer

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2017

Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2017 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 2018-06-21 1 (10) Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare år 2017 I detta beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 UF0514 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen

Läs mer