UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, Resultat från telefonintervjuer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, Resultat från telefonintervjuer"

Transkript

1 UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, 2013 Resultat från telefonintervjuer December 2013 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 I korta drag... 5 Kapitel 1 Om undersökningen Bakgrund Telefonintervjuer Disposition Läsanvisningar Kapitel 2 Resvanor över tid Resvanetrender Cykelfrekvens över tid Främsta färdmedlet över tid Avstånd till daglig aktivitet över tid Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, Resvanor med cykel Resvanor med bil Resvanor med kollektivtrafik Resvanor per promenad Främsta färdmedel till och från arbete eller studier Främsta färdmedel Avstånd till arbete eller studier Avstånd till arbete och valet av färdmedel Acceptabel tid att cykla till daglig aktivitet Nyttjande av Styr & Ställ Vilka årstider cyklisterna cyklar Tillgång till cykel Skjutsning av barn i cykelbarnstol Användning av cykelkärra/cykelvagn Inte tillgång till cykel Tillgång till bil

3 Innehållsförteckning Kapitel 4 Nyckeltal över tid Nyckeltal andel cyklister Jämförelse av nyckeltal över tid gällande frågor som samtliga respondenter besvarat Jämförelse av nyckeltal över tid gällande frågor som cyklister besvarat. 56 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, Cykelvänlig stad Cyklande stadsdel Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet Trafiksäkert att cykla i Göteborg Skulle bli mer attraktiv om det vore en mer cykelanpassad stad? Cyklister cykelbanor generellt Cyklister underhåll av cykelbanor Cyklister cykelparkeringar generellt Cyklister - flöde när man cyklar Kapitel 6 Reflektion Konstant nivå av cyklister Höjda förväntningar Få fler att cykla även på hösten Vintervägar för cyklister Kapitel 7 Bakgrundsvariabler Referenslista Bilaga 1 Enkätunderlag

4 Förord FÖRORD Denna rapport ger en beskrivning av göteborgarnas syn på Göteborg som cykelstad. Det är sjätte året som undersökningen genomförs. Undersökningen baseras på telefonintervjuer och har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad. Utöver Nyckeltalsfrågorna har vi i år ställt frågor om vilken sorts cykel respondenterna har tillgång till eller hur det kommer sig att de inte har tillgång till cykel, om de använder cykelkärra/cykelvagn, om de skjutsar barn i cykelbarnstol, vad som är en acceptabel tid att cykla till en daglig aktivitet, hur ofta respondenterna använder en cykel från Styr och Ställ samt om de tror att Göteborg skulle upplevas som mer attraktiv om det blev en mer cykelanpassad stad. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research och Trafikkontoret Göteborgs Stad. Rapporten finns att tillgå hos: Trafikkontoret Göteborgs Stad, Box 20403, Göteborg, trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se Bilder som ingår i rapporten är tagna av Splitvision Research. Vi vill tacka alla som har deltagit i denna undersökning. Göteborg, den 6 december Splitvision Research Trafikkontoret Box Göteborg Splitvision Research Sten Sturegatan Göteborg

5 I korta drag I KORTA DRAG Undersökningen har genomförts under hösten 2013 av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad och genomförs för sjätte året i rad. Undersökningen är en uppföljning av hur göteborgarna upplever Göteborg som cykelstad. Grunden i undersökningen utgörs av fem nyckeltalsfrågor som samtliga respondenter besvarat och fyra frågor som enbart cyklister besvarat, se diagram 2-3. I årets undersökning har 694 telefonintervjuer genomförts 1 med personer som cyklar idag, med potentiella cyklister samt med personer som idag absolut inte kan tänka sig att cykla. I rapporten används genomgående begrepp cyklist. Definitionen baseras på frågan om hur ofta respondenterna uppger att de cyklar. De som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare benämns som cyklister. Andel cyklister Nästan fem av tio svarande (45 %) uppger att de cyklar 1-3 gånger i månaden eller oftare (cyklister enligt undersökningens definition), se diagram 1. Detta är likvärdigt med andelen cyklister i 2012 års undersökning (44 %). År 2010 uppgav drygt fyra av tio (43 %) och i 2011 års undersökning uppgav fem av tio (52 %) att de cyklar 1-3 gånger i månaden eller oftare. Diagram 1. Cyklister samt de som cyklar i någon omfattning. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n= % cyklar i någon omfattning 45 % är cyklister % 15% 15% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka 1 Upplägget för telefonintervjuerna går till så att vi slumpmässigt ringer göteborgare i åldern år till dess att minst 300 intervjuer med cyklister har genomförts. 5

6 I korta drag Nyckeltal över tid För samtliga nyckeltalsfrågor är det bra värden i årets undersökning, både sett till medelvärden och andelen svarande som angett i hög grad. Samtliga medelvärden, förutom Trafiksäkert att cykla i Göteborg, är över 5. Samtliga medelvärden ligger något över eller i linje med förra årets (2012 års) värden. I 2012 års undersökning kunde man se att resultatet för nyckeltalsfrågorna hade påverkats av att stan hade många vägarbeten, bland annat flera stora byggnationer och inläggning av fjärrvärme. Men i årets undersökning kan vi se att nyckeltalsvärdena återigen har stabiliserats. Två nyckeltal utmärker sig i årets undersökning: Göteborg arbetar för att öka cyklandet som ökat till 6,5 i medelvärde jämfört med 2012 års undersökning (5,8), se diagram 2. Underhållet av cykelbanorna har högre medelvärde i år (5,9) jämfört med 2012 (5,3) och ligger nu i linje med tidigare års undersökningar, se diagram 3. Höjda förväntningar Det syns tydligt i årets resultat att respondenterna upplever att Göteborgs Stad arbetar för ett ökat cyklande. Med årets nya fråga om man upplever att Göteborg skulle vara en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad kan vi se att nästan sex av tio upplever att Göteborg i hög grad skulle bli en mer attraktiv stad. Endast två av tio upplever att den i låg grad skulle vara en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad. Men med att man upplever att Göteborgs Stad arbetar för ett ökat cyklande, höjs också förväntningarna på kvaliteten av insatserna och på takten hur snabbt staden byggs om för att anpassas för cykling. Att göteborgarna upplever att Trafikkontoret arbetar för ett ökat cyklande förpliktigar att Trafikkontoret möter upp och fortsätter att arbeta för att underlätta cyklandet och att Trafikkontoret positionerar upp cykeln som färdmedel i Göteborg. I annat fall finns det en risk att det skulle kunna bli ett negativt värde i framtida nyckeltalsmätningar. Om cykelförhållandena i Göteborg är kvar på samma nivå som idag finns det en risk att nyckeltalen (cykelvänlig stad, trafiksäkert att cykla, nöjdhet med cykelbanor generellt, nöjdhet med underhåll av cykelbanor och upplevelsen av flöde/flyt vid cykling i Göteborg) skulle kunna sjunka i kommande undersökningar och det skulle kunna upplevas som negativt (för att det inte har skett någon förbättring). 6

7 I korta drag Diagram 2. Nyckeltalsfrågor 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och Procentfördelning och medelvärde. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Då antalet svarande (n) skiftar över tid och för olika frågor redovisas inte n i detta diagram. Cykelvänlig stad % 10% 11% 44% 46% 43% 43% 41% 41% 5,9 5,7 6,1 6,1 6,1 6, % Cyklande stadsdel % 21% 4 46% 41% 41% 40% 5,5 5,7 5,9 5,8 5,6 5,7 41% 41% 3 40% 34% 41% Gbg arbetar för att öka cyklandet % 12% 16% % 44% 4 4 5, ,6 5,4 6,5 55% 44% 44% 44% 3 34% Trafiksäkert att cykla % 26% 21% 25% 15% 51% 4,9 4,6 51% 52% 5 4,9 5 53% 5 4,9 5,3 22% 1 22% 22% 22% 26% Mer attraktiv om mer cykelanpassad stad % 25% 6,2 55% I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) Skulle bli mer attraktiv om det vore en mer cykelanpassad stad? Nästan sex av tio respondenter (55 %) uppger att Göteborg i hög grad skulle bli mer attraktiv om det vore en mer cykelanpassad stad. Denna fråga är ny för 2013 års undersökning. Bland gruppen cyklister är det en större andel som i hög grad uppger att de skulle uppleva staden som mer attraktiv om den blev mer cykelanpassad jämfört med icke- cyklister. Nyckeltalsfrågor till cyklister Cyklisternas upplevelse av att det finns ett flöde, flyt vid cykling i Göteborg har ökat jämfört med 2012 års undersökning, se diagram 3. 7

8 I korta drag Diagram 3. Nyckeltalsfrågor 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och Procentfördelning och medelvärde. Per samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Då antalet svarande (n) skiftar över tid och för olika frågor redovisas inte n i detta diagram. Cykel- banor generellt % 12% 50% 52% 44% 3 40% 41% 5,9 5,6 6,1 6,3 6,3 6,4 41% 36% 4 54% 53% 50% Underhåll av cykel- banor % 21% 12% 50% 44% 43% 3 34% 4 5,3 5,8 6,2 5,9 3 32% 4 6,4 52% 6,3 54% Cykel- parkeringar generellt % 43% 4 45% 44% 43% 6 5,7 5,5 5,9 5,7 5,4 44% 3 35% 41% 35% Flöde vid cykling i Göteborg % 21% 46% 4 5,8 5,3 3 31% I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) Främsta färdmedel till och från arbete eller studier Det främsta färdmedlet till arbete, studier eller daglig aktivitet för respondenterna är bilen. Fyra av tio uppger att de tar bilen till sina dagliga aktiviteter. Tre av tio uppger att de åker kollektivtrafik till sina dagliga aktiviteter, två av tio uppger att de cyklar och en av tio uppger att de går till sina dagliga aktiviteter, se diagram 4. 8

9 I korta drag Diagram 4. Hur respondenterna främst tar sig till arbete eller studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n= % 1 11% 2% Bil Kollekkvtrafik Cykel Gång Annat De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa gällande de som har cykeln som främsta färdmedel är: Personer i åldern år transporterar sig huvudsakligen med cykel i högre grad än övriga åldersgrupper. Personer boende i Centrum transporterar sig huvudsakligen med cykel i högre grad än personer boende på Hisingen och i Nordost. Det går att se två skillnader över tid (statistiskt säkerställda) när det gäller vilket färdmedel som respondenterna främst använder sig av för att ta sig till sitt arbete eller annan daglig aktivitet. Det var fler som hade bilen som sitt huvudsakliga färdmedel 2010 jämfört med 2008 och 2011 (45 % jämfört med 36 % och 36 %). Det var fler som hade cykeln som sitt huvudsakliga färdmedel 2011 jämfört med 2008 och 2010 (20 % jämfört med 14 % och 13 %). Acceptabel tid att cykla till daglig aktivitet Fem av tio (50 %) uppger att max 30 minuter och nästan två av tio (16 %) uppger att max 45 minuter är en acceptabel tid att cykla till arbete, studier eller annan daglig aktivitet, se diagram 5. 9

10 I korta drag Diagram 5. Acceptabel tid att cykla till arbete, studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=680. Kvinna 23% 52% 15% 5% 1% 4% Man 23% 4 16% 6% 2% 4% år år 22% 23% 50% 5 15% 1 2% 1% 3% 1% år 23% 15% 6% 2% 11% Hisingen 24% 4 1 4% 2% 3% Nordost 24% 4 16% 2% 3% Centrum 23% 53% 4% 1% 5% Sydväst % 3% 6% Cyklist 54% 23% 6% 2% 1% Icke- cyklist 30% 4 4% 1% Samtliga 23% 50% 16% 5% 1% 4% Max 15 minuter Max 30 minuter Max 45 minuter Max 60 minuter Jag är beredd am cykla mer än 60 minuter Det är inte aktuellt am cykla 10

11 I korta drag Vilka årstider cyklisterna cyklar Fyra av tio cyklister (39 %) uppger att de cyklar vår, sommar och höst och fyra av tio (39 %) uppger att de cyklar året om. Vid en jämförelse mellan grupperna kön, ålder och område finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga, se diagram 6. Diagram 6. Vilka årstider cyklar du? Per kön, ålder, område samt samtliga cyklister (samtliga respondenter som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare). I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=314. Kvinna 3 3 1% Man 41% 40% 11% 6% 1% 1% år 33% % 1% år 43% 35% 1% år 3 50% 5% 6% 2% Hisingen 25% 46% 15% 1% Nordost 33% 3 24% 6% Centrum 4 36% 10% 5% 1% 1% Sydväst 40% Samtliga 3 3 1% Året om Vår, sommar, höst Vår, sommar Sommar Vår, höst Annat Frågor om cykling I årets undersökning har vi även ställt frågor om exempelvis vilken sorts cykel de använder samt om de skjutsar barn i cykelbarnstol och om de använder cykelkärra/cykelvagn. Av resultatet framgår det att åtta av tio (80 %) uppger att de har tillgång till en cykel. Bland de som uppger att de har tillgång till cykel är det nio av tio (90 %) som uppger att de har en funktionsduglig cykel. En av tio (10 %) uppger att de inte har en funktionsduglig cykel. Främst för att cykeln har punktering. Vissa nämner att bromsarna inte fungerar eller att växlarna är trasiga. Bland de som uppger att de har tillgång till en cykel, uppger sju av tio att de har tillgång till en vanlig, traditionell cykel (exempelvis mormors- cykel, herr/damcykel) och nästan två av tio att de har tillgång till en mountainbike. 11

12 I korta drag Skjutsning av barn i cykelbarnstol Det är en av tio (11 %) som uppger att de skjutsar barn i cykelbarnstol. Användning av cykelkärra/cykelvagn Det är färre än en av tio (4 %) som uppger att de använder cykelkärra/cykelvagn. Det är främst personer i åldern år som uppger att de använder cykelkärra/cykelvagn. Inte tillgång till cykel Två av tio (20 %) uppger att de inte har tillgång till cykel. Dessa personer uppger olika anledningar till hur det kommer sig att de inte har tillgång till cykel. Främst nämner de att de är ointresserade, att de inte känner något behov samt att de använder andra transportmedel istället (som exempelvis att de åker i kollektivtrafiken, går eller kör bil eller att de har motorcykel eller moped), se diagram 7. Diagram 7. Hur kommer det sig att du inte har tillgång till cykel? Per de respondenter som uppgett att de inte har tillgång till cykel. Öppen fråga vars svar har kategoriserats in i diagrammets svarsalternativ i efterhand. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=140. Annat innebär olika sporadiska svarsalternativ som exempelvis Det har inte blivit av. Ointresserad, vill inte cykla, känner inget behov Använder andra transportmedel istället Har aldrig hao cykel/varit cyklist Kan inte cykla pga ålder, sjukdom, familjeskäl, etc Planerar am köpa cykel i framkden Klarar sig utan cykel, har bara korta avstånd Cykeln stulen/ stöldrisk Ekonomiska skäl Cyklar, men det sker på annan ort Miljön/omgivningarna avhåller från cykling Cykeln trasig Annat 20% 16% 11% 11% 6% 4% 4% 2% 3% 12

13 Kapitel 1 Om undersökningen KAPITEL 1 OM UNDERSÖKNINGEN Bakgrund Den första nyckeltalsundersökningen genomfördes år Bakgrunden till undersökningen var att den skulle utgöra en kunskapsbas runt göteborgarnas attityder, värderingar och beteenden. Den mäter även årligen nyckeltal kring vad göteborgarna tycker om cykelsituationen i Göteborg. Telefonundersökningen Undersökning kring vad göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg har genomförts sex gånger (hösten 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 samt 2013). Sju nyckeltalsfrågor har följts upp i samtliga av dessa undersökningar. I 2012 års undersökning ställdes ytterligare två nyckeltalsfrågor gällande de som uppger att de cyklar 1-3 dagar per månad eller oftare (cyklister). Det gällde en fråga om flöde och flyt samt om nöjdhet med cykelparkering vid arbetsplatsen. I 2013 års undersökning ställdes frågan om flöde och flyt igen. Även en ny fråga ställdes gällande om respondenterna tror att de skulle uppleva Göteborg som mer attraktiv om det blev en mer cykelanpassad stad. Utöver nyckeltalsfrågorna har det i ovanstående undersökningar funnits tilläggsfrågor som varje år haft ett specifikt tema: u 2013 har tilläggsfrågor på temat vad man har tillgång till för sorts cykel/cyklar, om man använder cykelkärra/cykelvagn samt om man skjutsar i cykelbarnstol, hur det kommer sig att man inte har tillgång till cykel om man inte har det, vad som utgör en acceptabel tid att cykla till arbete, studier eller annan daglig aktivitet samt hur ofta man brukar använda en cykel från Styr & Ställ. u 2012 var tilläggsfrågorna på temat vad som gör Göteborg till en bra respektive mindre bra cykelstad samt frågor till de som inte cyklar om de under det senaste året har funderat på att ta cykeln utan att göra det, varför de valt bort cykeln som färdmedel och vad som skulle få dem att börja cykla eller cykla oftare. u 2011 var tilläggsfrågorna på temat vad respondenterna upplever visar på att Göteborgs Stad gör för att öka cyklandet samt vad och var respondenterna har uppmärksammat någon information, reklam eller kampanj från Göteborgs Stad som handlar om cykling. u 2010 var tilläggsfrågorna på temat trygghet och säkerhet. 13

14 Kapitel 1 Om undersökningen u 2009 var tilläggsfrågorna på temat normer och attityder gällande korta resor. u 2008 var tilläggsfrågorna på temat resvanor gällande cykling samt även vad som gör att de som inte cyklar väljer bort att cykla. År 2008 och 2010 har två fördjupande etnografiska undersökningar genomförts parallellt med telefonundersökningarna: u 2010 genomfördes en undersökning på temat Trygghet och säkerhet vid cykling i Göteborg. u 2008 genomfördes en undersökning kring vad göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg. Temat för undersökningen var Den potentiella cyklisten. Telefonintervjuer I årets kvantitativa undersökning har 694 telefonintervjuer genomförts med göteborgare. De som har intervjuats är både personer som cyklar idag, potentiella cyklister samt personer som idag absolut inte kan tänka sig att cykla. Upplägget för telefonintervjuerna går till så att vi slumpmässigt ringer göteborgare i åldern år till dess att minst 300 intervjuer med cyklister har genomförts. Telefonintervjuerna genomfördes under veckorna 41-43, Undersökningen är genomförd som en så kallad urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av invånarna i Göteborg får representera helheten. Enkätunderlaget har i år bestått av 34 frågor. Omfattningen av frågorna har begränsats så att intervjun kan genomföras på 5 minuter. Underlaget utformades i samarbete mellan Splitvision Research och Trafikkontoret Göteborgs Stad. Enkäten finns att tillgå i bilaga längst bak i rapporten. Disposition I I korta drag presenteras huvuddragen av resultatet. I Kapitel 1 finner ni bakgrundsinformation om hur undersökningen har genomförts. I Kapitel 2 presenteras göteborgarnas resvanor gällande olika trafikslag över tid. I Kapitel 3 presenteras en fördjupning av göteborgarnas resvanor gällande olika trafikslag för 2013 års undersökning. 14

15 Kapitel 1 Om undersökningen I Kapitel 4 presenteras nyckeltalsfrågorna över tid. I Kapitel 5 presenteras en fördjupning av nyckeltalsfrågorna gällande 2013 års undersökning. I Kapitel 6 presenteras Splitvision Researchs sammanfattande analys av resultatet. I Kapitel 7 presenteras undersökningens bakgrundsvariabler. I slutet av rapporten finner ni information om Splitvision Research. I slutet av rapporten finner ni även det intervjuunderlag som vi har använt oss av i undersökningen. Läsanvisningar Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Därför ber vi er att läsa siffror och diagram utifrån att de ger er en fingervisning om vilka tendenser som råder. I diagram och tabeller redovisas n (det totala antalet svar på frågan), se exempeldiagram 1:1 i detta kapitel. I de fall där n inte redovisas beror det på att det finns flera olika n med i diagrammet, varav ingen är överordnad de andra. Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt) och dels per grupp (se Begrepp). I slutet av denna rapport finner ni det intervjuunderlag som använts i undersökningen. Begrepp I rapporten använder vi oss av fyra områden i Göteborg (Hisingen, Nordost, Sydväst och Centrum). Indelningen skapades när Göteborg bestod av 21 stadsdelar. För att inte inverka på studiens utfall har vi behållit indelningen i denna rapport (de tidigare 21 stadsdelarna delas in enligt illustration 1:1). Från och med januari 2011 indelas Göteborg enligt följande tio stadsdelar: Västra Hisingen, Norra Hisingen, Angered, Östra Göteborg, Lundby, Örgryte- Härlanda, Västra Göteborg, Askim- Frölunda- Högsbo, Majorna- Linné samt Centrum. Notera att i något enstaka fall hamnar en stadsdel enligt 2011 års definitioner i två olika områden. Det gäller Örgryte- Härlanda som hör till områdena Centrum och Nordost samt Askim- Frölunda- Högsbo som hör till Sydväst och Centrum. 15

16 Kapitel 1 Om undersökningen Illustration 1:1. Geografisk indelning av Göteborgs stadsdelar i fyra områden. Notera att illustrationen bygger på en indelning utifrån när Göteborg hade 21 stadsdelar. Hisingen Torslanda, Lundby, Biskopsgården, Kärra- Rödbo, Tuve-Säve och Backa. Nordost Härlanda, Kortedala, Bergsjön, Lärjedalen och Gunnared. Sydväst Älvsborg, Tynnered, Askim och Södra skärgården. Centrum Majorna, Linnéstaden, Frölunda, Högsbo, Centrum och Örgryte. Definitionerna baseras på frågan om hur ofta respondenterna uppger att de cyklar. De som cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare benämns som cyklister. De som cyklar mer sällan eller aldrig benämns som icke- cyklister. De som cyklar i någon omfattning omfattas av den grupp som benämns som cyklister samt av dem som cyklar mer sällan, se diagram 1:1. I rapporten refererar vi både till cyklister, icke- cyklister samt till dem som cyklar i någon omfattning. Dessa definitioner har utarbetats av Trafikkontoret och används genomgående i alla rapporter som Splitvision Research har gjort för Trafikkontoret. Orsaken till att inte bara använda cyklist utan även cyklar i någon omfattning är att cyklingsspecifika frågor är relevanta även sett till dem som uppger att de cyklar mer sällan. Sett ur ett analysperspektiv är det dock mer meningsfullt att jämföra dem som är cyklister med de som är icke- cyklister. 16

17 Kapitel 1 Om undersökningen Diagram 1:1. Cyklister, icke- cyklister samt de som cyklar i någon omfattning. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n= % cyklar i någon omfattning 55 % är icke- cyklister 45 % är cyklister % 15% 15% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka I rapporten refererar vi även till respondent. Med detta menas de som har svarat på frågorna i telefonundersökningen. Statistisk signifikans Med statistisk signifikans/ statistiskt säkerställda skillnader menas att skillnaden mellan exempelvis kvinnor och män är så stor att vi anser att det inte är slumpen som orsakat den, utan skillnaden är statistiskt säkerställd. Vi har använt oss av chi två- test för att ta fram statistisk signifikans. Chi två- test uttrycker ett förhållande mellan två kvalitativa variabler utifrån en hypotetisk sannolikhetsfördelning. Alla mätningar är kontrollerade utifrån en säkerhetsnivå på 95 %. I de fall chi två- testet har påvisat skillnader har vi använt ett proportionstest (z- test) för att tydligt kunna se vad dessa skillnader består i. Sett till medelvärdesjämförelserna har vi använt oss av t- test. Diagram Nyckeltalsfrågorna presenteras i ett diagram där både procentfördelningar och medelvärden visas. På grund av att procentsatsen i varje diagram och tabell är avrundade till närmaste heltal, kan totalsumman i vissa fall bli någon procentenhet större eller mindre än 100 %. I samtliga diagram i rapporten har respondenter som angett vet inte uteslutits. Resultatet i rapporten baseras alltså på de som uppgett konkreta svar. 17

18 Kapitel 1 Om undersökningen Text som hänvisar till ett diagram presenteras vanligen ovanför diagrammet. I de fall där även en djupare analys presenteras följer detta efter diagrammet. Exempeldiagram 1:1. Nyckeltalsfråga. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Medelvärde Totala antalet svar på frågan. Kvinna 12% 6 46% Man 44% 5,9 Bakgrunds- variabler som svaren är uppdelade i år år år 16% 11% 12% 45% 43% 5,8 6, % Hisingen 12% 41% 6 4 Nordost 12% 36% 6,1 52% Centrum 4 5,9 3 Sydväst 10% 41% 6,2 4 Svar för samtliga som besvarat frågan. Cyklist Icke- cyklist Samtliga 12% 43% 44% 43% % 43% 44% Den övre skalan avser procentandelar och den nedre skalan avser medelvärden I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) Färgförklaring. Nyckeltalsfrågorna ställs i formen I vilken omfattning tycker du att...? Svaren ges på en 10- gradig skala. De som uppger ett svar mellan 1-3 tolkas som i låg grad. De som uppger ett svar mellan 7-10 tolkas som i hög grad. 18

19 Kapitel 1 Om undersökningen Exempeldiagram 1:2. Resvanor i form av cykel. Per kön, ålder, område och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Kvinna 43% 5% 1 1 Summan för varje stapel blir 100 %. Man 40% 6% 10% 1 20% år 44% 11% 1 11% år 3 4% 12% 5% 1 22% år 44% 4% 4% 1 21% Hisingen 4 6% 16% 15% Nordost 4 10% 6% Centrum 3 5% 4% 20% 23% Sydväst 31% 4% 16% 20% 20% Samtliga 6% 10% 6% 1 1 Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Den streckade linjen i diagrammet visar var stapeln för Samtliga har brottet gällande de som svarat mer sällan och aldrig samt de som svarat 1-3 dagar per månad eller oftare. På detta sätt kan man jämföra övriga staplar (kön, ålder och område) och se hur de ligger i förhållande till stapeln för Samtliga. 19

20 Kapitel 2 Resvanor över tid KAPITEL 2 RESVANOR ÖVER TID I årets undersökning uppger nästan fem av tio (45 %) av de intervjuade göteborgarna att de cyklar 1-3 dagar per månad eller oftare under april till september, se diagram 2:1. Genomgående i rapporten benämns denna grupp cyklister. Sex av tio (60 %) uppger att de cyklar i någon omfattning. Detta är något färre jämfört med 2011 års nyckeltalsundersökning 2, då fem av tio (52 %) var cyklister. Det ligger dock i linje med 2009 och 2010 och 2012 års undersökningar, se diagram 2:2 i detta kapitel. Åtta av tio uppger att de åker bil 1-3 dagar per månad eller oftare, åtta av tio uppger att de åker kollektivtrafik 1-3 dagar per månad eller oftare och nästan nio av tio promenerar, se diagram 2:1. 2 Undersökning kring vad göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad. Sidan 20, diagram 2:1. 20

21 Kapitel 2 Resvanor över tid Diagram 2:1. Resvanor i form av cykel, kollektivtrafik, bil och promenad. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n= % cyklar i någon omfattning 45% är cyklister Cykel 40% 15% 15% 80% Bilister Bil 10% 21% 35% 81% Kollektivtrafikresenärer Kollekkvtrafik 10% 21% 20% 2 85% Fotgängare Gång, promenad 5% 26% 40% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Resvanetrender Det går att se vissa skillnader över tid (statistiskt säkerställda) när det gäller färdmedel som respondenterna använder 1-3 gånger i månaden eller oftare, vilket är kriteriet i undersökningen för att bli klassificerad som cyklist, bilist, kollektivtrafikresenär eller fotgängare. Det enda färdmedel som det inte går att utläsa en statistiskt säkerställd beteendeskillnad över tid är för dem som reser med kollektivtrafiken. Andelen cyklister var högst 2011 jämfört med 2008, 2010 och Andelen bilister var lägst 2008 jämfört med Andelen fotgängare var högst 2008 jämfört med Även 2009 och 2010 var andelen fotgängare högre än

22 Kapitel 2 Resvanor över tid Diagram 2:2. Trenddiagram Resvanor utifrån cyklister, kollektivtrafikresenärer, bilister och fotgängare över tid ( ) 3. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Notera att värdena för fotgängare år 2009 och 2010 (stod tidigare 88 % respektive 87 %) samt för kollektivtrafikresenär 2009 (stod tidigare 79 %) skiljer sig åt en procentenhet jämfört med det som redovisats i tidigare rapporter. Detta på grund av avrundning. 100% 80% 90% % 7 80% % 81% 85% 80% 80% 81% 7 80% 75% 60% 52% 45% 43% 44% 45% 40% 20% Medelvärdet över tid Cyklist: 45% Bilist: 7 Kollektivtrafik resenär: 7 Fotgängare: 86% 0% Cyklist Bilist Kollekkvtrafikresenärer Fotgängare Cykelfrekvens över tid De statistiskt säkerställda skillnader som går att se över tid när det gäller hur ofta respondenterna cyklar (och som berör 2013 års undersökning) är att: Det är fler som 2013 uppgett att de cyklade mer sällan jämfört med 2010 och Det är färre som uppgett att de cyklade mer sällan jämfört med Det är färre som 2013, 2011 och 2008 uppgett att de aldrig cyklar jämfört med Undersökning kring vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, Undersökning kring vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, Undersökning kring vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, Undersökning kring vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, Undersökning kring vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg, Undersökningarna ovan är genomförda av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs Stad. 22

23 Kapitel 2 Resvanor över tid Diagram 2:3. Trenddiagram utifrån hur ofta respondenterna uppger att de transporterar sig per cykel ( ). Per samtliga respondenter. I tabellen är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. 100% 80% 60% 50% 40% 35% 44% 40% 20% 0% 23% 1 15% 15% 16% 1 15% 15% 11% 10% 6% 6% 6% dagar/vecka 2-4 dagar/vecka 1 dag/vecka 1-3 dagar/månad Mer sällan Aldrig 23

24 Kapitel 2 Resvanor över tid Tabell 2:1. Resvanor utifrån hur ofta respondenterna uppger att de transporterar sig per cykel, kollektivtrafik, bil samt promenad över tid ( ). Per samtliga respondenter. I tabellen är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/ månad 1 dag/ vecka 2-4 dagar/ vecka 5-7 dagar/ vecka Cykel % 15% 15% % % 10% 6% % % 11% 6% 16% % 23% 15% Bil % 21% 35% % 10% 23% % 22% 34% % 5% 1 40% % 11% 22% 36% % 11% 11% 22% 2 Kollektivtrafik % 21% 20% % 15% 16% 1 26% % 1 21% % 15% % 1 15% % 11% 21% 30% Gång, promenad % 26% 40% % 6% 11% 23% 41% % 4% 11% 25% 45% % 6% 11% 2 43% % 4% 4% 11% 30% 44% % 5% 4% 10%

25 Kapitel 2 Resvanor över tid Främsta färdmedlet över tid Det går att se två skillnader över tid (statistiskt säkerställda) när det gäller vilket färdmedel som respondenterna främst använder sig av för att ta sig till sitt arbete eller annan daglig aktivitet. Det var fler som hade bilen som sitt huvudsakliga färdmedel 2010 jämfört med 2008 och Det var fler som hade cykeln som sitt huvudsakliga färdmedel 2011 jämfört med 2008 och Diagram 2:4. Hur respondenterna främst tar sig till arbete eller studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal % 1 11% 2% % 30% 16% 3% % 32% 20% 10% 2% % 30% 10% 2% % 16% 11% 3% % 35% 1% Samtliga 3 32% 16% 11% 2% Bil Kollekkvtrafik Cykel Gång Annat 25

26 Kapitel 2 Resvanor över tid Avstånd till daglig aktivitet över tid Respondenternas svar kring hur långt de har till arbete, studier eller annan daglig aktivitet följer samma mönster över tid, se diagram 2:5. Diagram 2:5. Hur långt respondenterna har till arbete, studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter 2010, 2011, 2012 och År ställdes inte denna fråga. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal % 2 34% % % % 31% 3 Samtliga 36% 2 35% Har under 5 km Har mellan 5 km och 10 km Har mer än 10 km 26

27 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 KAPITEL 3 FÖRDJUPNING AV RESVANOR, 2013 I detta kapitel presenteras en fördjupad bild från årets undersökning gällande resvanor och tillgång till cykel. Resvanor med cykel Det finns inte några skillnader i beteende beroende på kön när det gäller resvanor med cykel. Däremot skiljer det sig åt beroende på i vilket område som de svarande bor samt deras ålder. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: 5-7 dagar/vecka Boende i Centrum uppger i högre grad att de cyklar 5-7 dagar/vecka jämfört med boende på Hisingen. Aldrig Personer i åldern år samt år uppger i högre grad att de aldrig cyklar i jämförelse med personer i åldern år. 27

28 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:1. Resvanor i form av cykel. Per kön, ålder, område och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Kvinna 12% 6% 1 15% Man % år 43% 11% 12% år 32% 16% år 50% 4% 5% Hisingen 46% 16% Nordost 4 6% 10% 10% Centrum 36% 6% 21% Sydväst 30% 10% 24% Cyklist 16% 1 33% 33% Icke- cyklist 74% 26% 45% är cyklister Samtliga 40% 15% 15% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Cyklister Personer i åldern år är i högre grad cyklister i jämförelse med personer i åldern år (cyklar 1-3 dagar per månad eller oftare under en normal vecka i april till september). När det gäller boendeort uppger boende i Centrum i högre grad än boende på Hisingen att de är cyklister. Det är samma mönster som gick att se i 2012 års undersökning. I årets undersökning uppger även boende i Sydväst i högre grad att de är cyklister i jämförelse med boende på Hisingen. Detta mönster fanns inte i 2012 års undersökning. 28

29 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Resvanor med bil Beteendet när det gäller resvanor med bil skiljer sig åt beroende på kön, ålder och i vilket område som de svarande bor i. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: 5-7 dagar/vecka Personer i åldern år och år transporterar sig i högre grad med bil 5-7 dagar/vecka än personer i åldern år. Boende på Hisingen och i Sydväst transporterar sig i högre grad med bil 5-7 dagar/vecka än boende i Centrum. Män transporterar sig i högre grad med bil 5-7 dagar/vecka än kvinnor. Icke- cyklister transporterar sig i högre grad med bil 5-7 dagar/vecka än cyklister. 2-4 dagar/vecka Personer i åldern år och år transporterar sig i högre grad med bil 2-4 dagar/vecka än personer i åldern år. Cyklister transporterar sig i högre grad med bil 2-4 dagar/vecka än icke- cyklister. 1 dag/veckan Cyklister transporterar sig i högre grad med bil 1 dag/vecka än icke- cyklister. 1-3 dagar/månad Personer i åldern år och år transporterar sig i högre grad med bil 1-3 dagar/månad än personer i åldern år. Boende i Centrum transporterar sig i högre grad med bil 1-3 dagar/månad än boende i Sydväst. Cyklister transporterar sig i högre grad med bil 1-3 dagar/månad än icke- cyklister. Mer sällan Kvinnor transporterar sig i högre grad med bil mer sällan än män. Personer i åldern år transporterar sig i högre grad med bil mer sällan än personer i åldern år och år. Aldrig Personer i åldern år transporterar sig i högre grad aldrig med bil jämfört med personer i åldern år och år. Boende i Centrum transporterar sig i högre grad aldrig med bil jämfört med boende i Sydväst, på Hisingen och i Nordost. 29

30 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:2. Resvanor i form av bil. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=691. Kvinna 10% 12% 15% 23% 2 Man 3% 1 43% år 22% 12% 16% 23% år 4% 16% 23% år 12% 5% 3% 12% 25% 43% Hisingen 10% 10% 21% 43% Nordost 10% 1 24% 35% Centrum 21% 12% 15% 1 2 Sydväst 5% 1% 1% 15% 2 4 Cyklist 12% 1 26% 23% Icke- cyklist 12% 6% 11% 1 46% 80% Bilister Samtliga 10% 21% 35% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Bilister Män är i högre grad bilister i jämförelse med kvinnor (transporterar sig med bil 1-3 dagar per månad eller oftare under en normal vecka i april till september). Likaså är boende i Sydväst, Nordost och på Hisingen i högre grad bilister än boende i Centrum. Personer i åldern år och år är i högre grad bilister i jämförelse med åringar. Det sistnämnda gällande ålder är samma skillnader som gick att se i 2012 års undersökning. 30

31 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Resvanor med kollektivtrafik Det finns inte några skillnader i beteende beroende på i vilket område de svarande bor när det gäller resor med kollektivtrafiken. Däremot skiljer det sig åt beroende på kön och ålder samt om de är cyklister eller ej. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: 5-7 dagar/vecka Personer i åldern år åker i högre grad kollektivtrafik 5-7 dagar/vecka än personer i åldern år och år. Icke- cyklister åker i högre grad kollektivtrafik 5-7 dagar/vecka än personer som är cyklister. 2-4 dagar/vecka och 1 dag/vecka Cyklister åker i högre grad kollektivtrafik 2-4 dagar/vecka och 1 dag/vecka än personer som inte är cyklister. 1-3 dagar/månad Personer i åldern år och år åker i högre grad kollektivtrafik 1-3 dagar/månad än personer i åldern år. Mer sällan och aldrig Män åker i högre grad kollektivtrafik mer sällan än kvinnor. Personer i åldern år åker i högre grad kollektivtrafik mer sällan och aldrig än personer i åldern år. Icke- cyklister åker i högre grad kollektivtrafik mer sällan och aldrig än personer som är cyklister. 31

32 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:3. Resvanor i form av kollektivtrafik. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Kvinna 6% 20% 15% 22% 2 Man 12% 12% 22% 1 25% år 4% 6% 10% 11% 22% år 10% 2 22% 20% år 1 22% 1 16% Hisingen 10% 21% 11% 1 2 Nordost % Centrum 22% 15% 21% 2 Sydväst 20% 22% 16% 1 15% Cyklist 6% 6% 22% % Icke- cyklist 11% 1 11% 31% 81% Kollektivtrafikresenärer Samtliga 10% 21% 20% 2 Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Kollektivtrafikresenärer Kvinnor är i högre grad kollektivtrafikresenärer än män (transporterar sig med kollektivtrafiken 1-3 dagar per månad eller oftare under en normal vecka i april till september). Likaså är personer i åldern år och år i högre grad kollektivtrafikresenärer i jämförelse med personer i åldern år. Cyklister är i högre grad kollektivtrafikresenärer jämfört med de som inte är cyklister. När det gäller ovan nämnda skillnader för ålder är det i stora drag samma skillnader som gick att se i 2012 års undersökning, med den skillnaden att personer i åldern år i högre grad uppgav att de är kollektivtrafikresenärer i jämförelse med personer i åldern år och år. När det gäller cyklister är det i årets undersökning samma skillnader som gick att se i 2012 års undersökning. 32

33 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Resvanor per promenad Det finns inte några skillnader i beteende beroende på kön när det gäller att transportera sig till fots. Däremot skiljer det sig åt beroende på ålder och i vilket område som de svarande bor i samt om de är cyklister eller ej. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: 5-7 dagar/vecka Personer i åldern år transporterar sig i högre grad till fots 5-7 dagar/vecka än personer i åldern år. Boende i Centrum transporterar sig i högre grad till fots 5-7 dagar/vecka än boende i Sydväst. 1 dag/vecka Personer i åldern år transporterar sig i högre grad till fots 1 dag/vecka än personer i åldern år. Mer sällan och aldrig Personer i åldern år transporterar sig i högre grad till fots mer sällan och aldrig än personer i åldern år. Boende i Nordost och på Hisingen transporterar sig i högre grad till fots mer sällan i jämförelse med boende i Centrum. Boende i Sydväst transporterar sig i högre grad aldrig till fots i jämförelse med boende i Centrum och Nordost. Icke- cyklister transporterar sig i högre grad till fots mer sällan i jämförelse med cyklister. 33

34 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:4. Resvanor i form av gång, promenad. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=692. Kvinna 6% 4% 12% 26% 45% Man 6% 16% 26% 36% år 1% 5% 6% 30% år 5% 1 25% 36% år 11% 12% 4% 12% 22% 3 Hisingen 10% 10% 21% 3 Nordost 3% 11% 15% 25% 3 Centrum 5% 4% 3% 2 4 Sydväst 10% 4% 33% 2 Cyklist 5% 4% 6% 2 41% Icke- cyklist 11% 5% 23% 40% 85% Fotgängare Samtliga 5% 26% 40% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka Fotgängare Personer i åldern år transporterar sig i högre grad till fots i jämförelse med personer i åldern år och år (transporterar sig genom att gå 1-3 dagar per månad eller oftare under en normal vecka i april till september). Boende i Centrum transporterar sig i högre grad till fots i jämförelse med boende i Sydväst och på Hisingen. Cyklister transporterar sig i högre grad till fots än de som inte är cyklister. Ovan nämnda skillnader gällande ålder och cyklister uppvisar samma mönster som gick att se i 2012 års undersökning. Till skillnad från årets undersökning uppgav däremot boende i Centrum i högre grad än boende i Nordost att de är fotgängare i 2012 års undersökning. 34

35 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Främsta färdmedel till och från arbete eller studier Det främsta färdmedlet för respondenterna är bilen. Fyra av tio uppger att de tar bilen till sina dagliga aktiviteter. Tre av tio uppger att de åker kollektivtrafik, två av tio uppger att de cyklar och en av tio uppger att de går (se diagram 3:5). Resultatet visar att det finns skillnader i beteende beroende på kön, ålder och i vilket område som de svarande bor samt om de är cyklister eller ej. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: Har cykeln som sitt huvudsakliga färdmedel Personer i åldern år transporterar sig huvudsakligen med cykel i högre grad än personer i ålder år och år. Personer boende i Centrum transporterar sig huvudsakligen med cykel i högre grad än personer boende på Hisingen och i Nordost. Har bilen som sitt huvudsakliga färdmedel Män transporterar sig huvudsakligen med bil i högre grad än kvinnor. Icke- cyklister transporterar sig huvudsakligen med bil i högre grad än cyklister. Personer i åldern år och år transporterar sig huvudsakligen med bil i högre grad än personer i åldern år. Boende på Hisingen och i Sydväst transporterar sig huvudsakligen med bil i högre grad än personer boende i Centrum. Har kollektivtrafiken som sitt huvudsakliga färdmedel Kvinnor transporterar sig huvudsakligen med kollektivtrafik i högre grad än män. Personer i åldern år transporterar sig huvudsakligen med kollektivtrafik i högre grad än personer i åldern år och år. Boende i Nordost transporterar sig huvudsakligen med kollektivtrafik i högre grad än personer boende i Sydväst. Har gång, promenad som sitt huvudsakliga färdmedel Personer i åldern år och år transporterar sig huvudsakligen till fots i högre grad än personer i åldern år. Personer boende i Centrum transporterar sig huvudsakligen till fots i högre grad än personer boende i Sydväst. Icke- cyklister transporterar sig huvudsakligen till fots i högre grad än cyklister. 35

36 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:5. Hur respondenterna främst tar sig till arbete eller studier eller annan daglig aktivitet. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Kvinna Man 31% 45% 3 26% % 10% 2% 2% år år år 24% 3 50% % 23% 1% 3% 2% Hisingen Nordost Centrum Sydväst 2 35% 4 56% 30% 31% 22% 25% 12% 12% 2% 2% 16% 1% 3% Cyklist Inte cyklist 25% % 3 2% 2% Samtliga 3 31% 1 11% 2% Bil Kollekkvtrafik Cykel Gång Annat Främsta färdmedel I gruppen som anger att de i första hand har cykeln som sitt främsta färdmedel till att ta sig till arbete eller daglig aktivitet har samtliga svarat att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare. I texten nedan samt i diagram 3:6 presenteras hur stor andel som cyklar (1-3 dagar i månaden eller oftare) per de som svarat att bilen, kollektivtrafiken respektive gång är deras främsta transportmedel. Har bilen som sitt huvudsakliga färdmedel Av de som idag huvudsakligen har bilen som sitt främsta färdmedel att ta sig till arbete eller annan daglig aktivitet med, så är det tre av tio (29 %) som cyklar minst 1-3 dagar i månaden (cyklist), se diagram 3:6. Har kollektivtrafiken som sitt huvudsakliga färdmedel Av de som idag huvudsakligen har kollektivtrafiken som sitt främsta färdmedel att ta sig till arbete eller annan daglig aktivitet med, så är det fyra av tio (40 %) som cyklar minst 1-3 dagar i månaden (cyklist), se diagram 3:6. 36

37 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Har gång, promenad som sitt huvudsakliga färdmedel Av de som idag huvudsakligen går för att ta sig till arbete eller annan daglig aktivitet, så är det tre av tio (28 %) som cyklar minst 1-3 dagar i månaden (cyklist), se diagram 3:6. Diagram 3:6. Andelen som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare (cyklist) per deras främsta färdmedel till arbetet eller dagliga aktiviteten. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=679. Cykel 9 Bil 2 Kollekkvtrafik 40% Gång 2 Samtliga 45% Cykel som främsta färdmedel bland körkortsinnehavare och personer med eftergymnasial utbildning De som uppger att de främst tar sig till sin dagliga aktivitet med cykel uppger i högre grad att de har tillgång till bil samt att de har körkort för bil eller motorcykel jämfört med kollektivtrafikresenärer. Likaså har de som uppger att de främst tar sig till sin dagliga aktivitet med cykel i högre grad att de har en eftergymnasial utbildning jämfört med de som främst åker bil, kollektivtrafik eller går till sin dagliga aktivitet. 37

38 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Avstånd till arbete eller studier Nästan sju av tio har under en mil till sitt arbete (66 %). Nästan fyra av tio (36 %) har under 5 kilometer till sitt arbete eller annan daglig aktivitet, se diagram 3:7. De statistiskt säkerställda skillnader som går att utläsa är: Under 5 km Det är en högre andel boende i Centrum än i övriga områden som har under 5 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel icke- bilister än bilister som har under 5 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel kollektivtrafikresenärer än icke- kollektivtrafikresenärer som har under 5 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel fotgängare än icke- fotgängare som har under 5 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Mellan 5 km och 10 km Det är en högre andel cyklister än icke- cyklister som har mellan 5 km och 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Har mer än 10 km Det är en högre andel bland boende på Hisingen och i Sydväst än bland boende i Centrum som har över 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel icke- cyklister än cyklister som har över 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel bilister än icke- bilister som har över 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel icke- kollektivtrafikresenärer än kollektivtrafikresenärer som har över 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. Det är en högre andel icke- fotgängare än fotgängare som har över 10 km till sitt arbete eller dagliga aktivitet. 38

39 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:7. Avstånd till arbete eller annan daglig aktivitet. Per kön, ålder, område, resvanor och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=659. Kvinna 3 32% 31% Man 36% 26% år 31% år 34% år 34% 2 3 Hisingen 26% 31% Nordost 31% 35% 35% Centrum 4 26% 24% Sydväst % Cyklist 40% 35% 25% Inte cyklist 33% 25% Bilist 34% 2 3 Icke- bilist 4 32% 20% Kollekkvtrafikresenär 3 30% 32% Icke- kollekkvtrafikresenär 2 26% 45% Fotgängare % Icke- fotgängare 22% 32% 46% Samtliga 36% 2 34% Har under 5 km Har mellan 5 km och 10 km Har mer än 10 km 39

40 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Avstånd till arbete och valet av färdmedel Det finns en korrelation mellan hur långt respondenterna har till arbetet och vilket färdsätt de främst använder för att ta sig dit. Omvänt finns det en korrelation mellan valet av färdmedel och avståndet till arbetet, se diagram 3:8 och 3:9. I diagram 3:8 presenteras hur avståndsfördelningen ser ut per val av främsta färdmedel och i diagram 3:9 hur valet av främsta färdmedel ser ut per respektive avstånd. Både om man ser till de som valt cykeln som främsta färdmedel och hur långt de har till arbete eller annan daglig aktivitet (diagram 3:8) och hur valet av främsta färdmedel ser ut per respektive avstånd (diagram 3:9), så är det inte några större förändringar i resultatet över tid. Diagram 3:8 Avstånd till arbete eller annan daglig aktivitet per de intervjuades främsta färdmedel. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=648. Bil 1 24% 5 Kollekkvtrafik 31% 3 32% Cykel 55% 3 Gång 91% 1% Samtliga 36% 2 35% Har under 5 km Har mellan 5 km och 10 km Har mer än 10 km 40

41 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:9 Resvanor utifrån avstånd till arbetet på frågan hur de främst transporterar sig. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=648. Har under 5 km 1 26% 2 2 Har mellan 5 km och 10 km 34% 3 24% 3% Har mer än 10 km 6 2 4% Samtliga 40% 31% 1 11% Bil Kollekkvtrafik Cykel Gång Acceptabel tid att cykla till daglig aktivitet Fem av tio uppger att max 30 minuter är en acceptabel tid att cykla till arbete, studier eller annan daglig aktivitet. Det är fler cyklister som uppger att max 45 minuter är en acceptabel tid att cykla till sin dagliga aktivitet jämfört med icke- cyklister. Det är fler kollektivtrafikresenärer jämfört med icke- kollektivtrafikresenärer som uppger att max 30 minuter är en acceptabel tid att cykla till sin dagliga aktivitet. Det är fler personer i åldern år jämfört med år som uppger att max 30 minuter är en acceptabel tid att cykla till sin dagliga aktivitet. För denna fråga finns det dock inga statistiskt säkerställda skillnader när det gäller tillgång till cykel beroende på kön, boendeort, bilist, icke- bilist, fotgängare, icke- fotgängare, se diagram 3:10. 41

42 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:10 Acceptabel tid att cykla till arbete, studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=680. Kvinna 23% 52% 15% 5% 1% 4% Man 23% 4 16% 6% 2% 4% år år 22% 23% 50% 5 15% 1 2% 1% 3% 1% år 23% 15% 6% 2% 11% Hisingen 24% 4 1 4% 2% 3% Nordost 24% 4 16% 2% 3% Centrum 23% 53% 4% 1% 5% Sydväst % 3% 6% Cyklist 54% 23% 6% 2% 1% Icke- cyklist 30% 4 4% 1% Samtliga 23% 50% 16% 5% 1% 4% Max 15 minuter Max 30 minuter Max 45 minuter Max 60 minuter Jag är beredd am cykla mer än 60 minuter Det är inte aktuellt am cykla 42

43 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Nyttjande av Styr & Ställ Det är 5 % av respondenterna som uppger att de brukar använda Styr & Ställs cyklar i någon omfattning. I undersökningen motsvarar det 37 personer. När det gäller hur ofta cyklar från Styr & Ställ används så finns det inga statistiskt säkerställda skillnader när det gäller kön, ålder, i vilket område de bor eller om de uppger att de är cyklister eller inte. Ser vi till vilket färdmedel respondenterna främst tar till arbete, studier eller annan daglig aktivitet så är det framförallt personer som åker kollektivtrafik och i viss mån personer som åker bil till sin dagliga aktivitet som uppger att de i någon omfattning använder en cykel från Styr och Ställ (detta är inte en statistiskt säkerställd skillnad då resultatet baseras på få personer). Diagram 3:11 En normal vecka under mars- november, hur ofta brukar du använda en cykel från Styr & Ställ? Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=693. Kvinna 94% 2% 3% 1% 1% Man 95% 2% 1% 1% 1% år år 93% 94% 2% 2% 3% 1% 4% 2% 1% år 9 1% 1% 1% Hisingen 9 2% 1% 1% Nordost 96% 2% 2% 1% Centrum Sydväst 92% 96% 3% 2% 2% 1% 1% 3% Cyklist Icke- cyklist 93% 96% 2% 2% 2% 1% 3% 1% 1% Samtliga 95% 2% 1% 1% 1% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 43

44 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Vilka årstider cyklisterna cyklar Åtta av tio (78 %) av cyklisterna uppger att de cyklar större delen av året, se diagram 3:12. Vid en jämförelse med tidigare års undersökningar då denna fråga ställts (2008 samt 2012) kan vi se att en ungefär lika stor andel respondenter uppgett svarsalternativen att de cyklar året om samt att de cyklar vår, sommar och höst, se diagram 3:12. Andelen som uppger att de cyklar året om har varierat något. Vid tolkningen av detta kan det vara bra att ha med sig att undersökningarna genomförs i oktober varje år. Så när respondenterna uppger att de cyklar året om är det föregående års vinter de refererar till. I tabell 3:1 nedan presenteras information från SMHI om hur det förhöll sig dessa vintrar. En slutsats vi kan göra är att om det vintertid är plusgrader eller om det faller en mindre mängd snö är det fler som cyklar. Vintern 2011/2012 var det flera personer som (i andra undersökningar vi gjort på uppdrag av Trafikkontoret i Göteborgs Stad) berättat att Trafikkontoret den vintern använde flis att sanda med som orsakade punktering på cykeldäcken. Något som också kan ha påverkat att färre cyklade denna period. Diagram 3:12. Vilka årstider cyklar du? Per samtliga cyklister (samtliga respondenter som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare). I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. N= 314 år 2013, n=325 år 2012 samt n= 312 år Annat utgörs av sporadiska svar, som exempelvis våren eller vår, höst och vinter. 7 cyklar större delen av året % 74% cyklar större delen av året 1% % 15% 1% 1% 76% cyklar större delen av året % 34% 16% 6% 1% 1% Året om Vår, sommar, höst Vår, sommar Sommar Vår, höst Sommar, höst Annat 44

45 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Tabell 3:1. Information om förhållanden i Sverige vintern 2007, 2011 och Uppgifter från SMHI:s webbsida. och- manadsstatistik Texten i tabellen har sammanfattats av Splitvision Research. Vintern 2007/2008 Vintern 2011/2012 Vintern 2012/2013 Vintern 2007/2008 gav enligt SMHI ovanligt milt väder, där hösten ersattes av våren. Det regnade mycket den perioden, men eftersom medeltemperaturen höll sig runt 3-4 plusgrader var det inte mycket snö. Vintern 2011/2012 föll mer nederbörd än normalvärdet för perioden. Gissningsvis en blandning av regn, slask och snö då det var något varmare i början av perioden, men det blev kallare i slutet av perioden. Vintern 2012/2013 var medeltemperaturen runt 1-2 minusgrader. I början av perioden föll det mer nederbörd än normalvärdet, i slutet av perioden föll det mindre än normalvärdet. Vid en jämförelse mellan grupperna kön, ålder och område finns det inte några signifikanta skillnader gällande vilka årstider respondenterna cyklar, se diagram 3:13. Diagram 3:13. Vilka årstider cyklar du? Per kön, ålder, område samt samtliga cyklister (samtliga respondenter som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare). I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=314. Kvinna 3 3 1% Man 41% 40% 11% 6% 1% 1% år 33% % 1% år 43% 35% 1% år 3 50% 5% 6% 2% Hisingen 25% 46% 15% 1% Nordost 33% 3 24% 6% Centrum 4 36% 10% 5% 1% 1% Sydväst 40% Samtliga 3 3 1% Året om Vår, sommar, höst Vår, sommar Sommar Vår, höst Annat 45

46 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Tillgång till cykel Åtta av tio (80 %) uppger att de har tillgång till en cykel. Det är färre åringar som har tillgång till en cykel jämfört med åringar. Det är fler boende i Sydväst jämfört med övriga områden som har tillgång till en cykel, se diagram 3:14. Det finns däremot inga statistiskt säkerställda skillnader när det gäller tillgång till cykel beroende på kön, bilist/icke- bilist, kollektivtrafikresenär/ icke- kollektivtrafikresenär och fotgängare/icke- fotgängare. En vidare sambandsanalys visar att de som uppger att de har tillgång till en cykel oftare bor i villa, är gifta eller sammanboende med hemmavarande barn, har körkort för bil eller motorcykel och har en eftergymnasial utbildning jämfört med de som uppger att de inte har tillgång till en cykel. Diagram 3:14 Har tillgång till en cykel. Per kön, ålder, område, resvanor och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Kvinna Man 80% 80% 20% 20% år år år 72% 85% % 21% Hisingen Nordost Centrum Sydväst 7 71% 80% 9 22% 2 20% 3% Cyklist Icke- cyklist 64% 9 36% 1% Bilist Icke- bilist 81% 75% 1 25% Kollekkvtrafikresenär Icke- kollekkvtrafikresenär 81% 76% 1 24% Fotgängare Icke- fotgängare 80% 80% 20% 20% Samtliga 80% 20% Har kllgång kll en cykel Har inte kllgång kll en cykel 46

47 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Tillgång till cykel över tid År 2012 var det nästan åtta av tio (76 %), 2011 var det åtta av tio (81 %), 2010 var det åtta av tio (78 %) och 2008 var det drygt sju av tio (73 %) som uppgav att de hade tillgång till en cykel (denna fråga ställdes inte i 2009 års undersökning). När det gäller andelen som har tillgång till cykel 2010, 2011 och 2012 så ligger skillnaderna dessa år emellan inom den statistiska felmarginalen. Däremot är ökningen mellan 2008 (73 %) och 2011 (81 %) års undersökningar signifikant. Diagram 3:15. Tillgång till cykel 2008, 2010, 2011, 2012 och Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. År % År % År % År År % 47

48 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Tillgång till cykel utifrån främsta transportmedel till daglig aktivitet Det är inga större skillnader i tillgången till cykel utifrån vilket transportmedel respondenterna främst använder för att ta sig till sitt arbete eller annan daglig aktivitet, med undantag av om de uppger att de främst transporterar sig med cykel, se diagram 3:16. Diagram 3:16 Har tillgång till en cykel. Per främsta färdmedel och per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Främsta färdmedlet är cykel 9 Främsta färdmedlet är bil 7 Främsta färdmedlet är kollekkvtrafik 73% Främsta färdmedlet är gång 6 Samtliga 80% Funktionsduglig cykel Bland de som uppger att de har tillgång till cykel är det nio av tio (90 %) som uppger att de har en funktionsduglig cykel. En av tio (10 %) uppger att de inte har en funktionsduglig cykel. Främst för att cykeln har punktering. Vissa respondenter nämner att bromsarna inte fungerar eller att växlarna är trasiga. De grupper som uppger att de inte har en funktionsduglig cykel är främst personer i åldern år i jämförelse med personer i åldern år samt icke- cyklister i jämförelse med cyklister. Vilken sorts cykel Bland de som uppger att de har tillgång till en cykel, uppger sju av tio att de har tillgång till en vanlig, traditionell cykel (exempelvis mormors- cykel, herr/damcykel) och nästan två av tio att de har tillgång till en mountainbike, se diagram 3:17. Av de som har svarat uppger drygt nio av tio (93 %) att de har tillgång till en cykel och mindre än en av tio (7 %) att de har tillgång till flera cyklar. 48

49 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Diagram 3:17 Vad har du tillgång till för sorts cykel/cyklar? Flervalsfråga. Per de respondenter som uppger de har tillgång till cykel. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=554. Tradikonell cykel 6 Mountainbike 16% Hybridcykel Racercykel Citybike El- cykel Lånecykel Annan cykel 4% 3% 3% 1% 1% 1% Skjutsning av barn i cykelbarnstol Det är en av tio som uppger att de skjutsar barn i cykelbarnstol (oberoende av om man har barn eller inte), se diagram 3:18. Det vi kan se (utan att statistiskt kunna säkerställa det) är att det bland de som har hemmavarande barn är något fler bland gruppen år än bland år som skjutsar barn i cykelbarnstol. Diagram 3:18 Skjutsar barn i cykelbarnstol samt använder cykelkärra/cykelvagn. Per de respondenter som uppger de har tillgång till cykel. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=554. Skjutsar barn i cykelbarnstol 11% Använder cykelkärra/cykelvagn 4% 49

50 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Användning av cykelkärra/cykelvagn Det är färre än en av tio (4 %) som uppger att de använder cykelkärra/cykelvagn, se diagram 3:18. En vidare sambandsanalys visar att de som uppger att de skjutsar barn i cykelbarnstol eller använder cykelkärra/cykelvagn i högre grad cyklar till sitt arbete, studier eller dagliga aktivitet jämfört med de som inte skjutsar barn i cykelbarnstol eller använder cykelkärra/cykelvagn. De bor oftare i radhus eller villa och de har i högre grad tillgång till bil jämfört med dem som inte skjutsar barn i cykelbarnstol eller använder cykelkärra/cykelvagn, något som tyder på att de aktivt väljer att skjutsa sina barn i cykelbarnstol eller använda cykelkärra/cykelvagn. Inte tillgång till cykel Två av tio (20 %) uppger att de inte har tillgång till cykel. Dessa personer uppger olika anledningar till hur det kommer sig att de inte har tillgång till cykel. Främst nämner de att de är ointresserade, att de inte känner något behov samt att de använder andra transportmedel istället (som exempelvis att de åker i kollektivtrafiken, går eller kör bil eller att de har motorcykel eller moped), se diagram 3:19. Diagram 3:19 Hur kommer det sig att du inte har tillgång till cykel? Per de respondenter som uppgett att de inte har tillgång till cykel. Öppen fråga vars svar har kategoriserats in i diagrammets svarsalternativ i efterhand. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=140. Annat innebär olika sporadiska svarsalternativ som exempelvis Det har inte blivit av. Ointresserad, vill inte cykla, känner inget behov Använder andra transportmedel istället Har aldrig hao cykel/varit cyklist Kan inte cykla pga ålder, sjukdom, familjeskäl, etc Planerar am köpa cykel i framkden Klarar sig utan cykel, har bara korta avstånd Cykeln stulen/ stöldrisk Ekonomiska skäl Cyklar, men det sker på annan ort Miljön/omgivningarna avhåller från cykling Cykeln trasig Annat 20% 16% 11% 11% 6% 4% 4% 2% 3% 50

51 Kapitel 3 Fördjupning av resvanor, 2013 Tillgång till bil samt tillgång till körkort Nästan åtta av tio (77 %) uppger att de har tillgång till bil. Det är nästan sju av tio (67 %) av samtliga respondenter i undersökningen som uppger att de har bil i hushållet. Nästan nio av tio (86 %) uppger att de har körkort för bil eller motorcykel. Diagram 3:20. Tillgång till bil. Per samtliga respondenter. Annat utgörs exempelvis av delar bil med min bror. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Jag äger bil 3 Min sambo äger en bil 6% Vårt hushåll har en gemensam bil Jag och min sambo äger varsin bil Vårt hushåll har två eller flera gemensamma bilar 3% 2% 16% 6 7 Äger en bil samt har tjänstebil 3% Tjänstebil 4% Via bilpool/kollekkvbil 2% Kan låna en bil 3% Hyrbil Annat Har ingen bil 23% 51

52 Kapitel 4 Nyckeltal över tid KAPITEL 4 NYCKELTAL ÖVER TID Syftet med nyckeltalsfrågorna i undersökningen är bland annat att ge en indikation på hur Trafikkontorets pågående arbete med att förbättra cykelförhållanden i Göteborg upplevs av Göteborgs invånare samt hur göteborgarna upplever att Göteborg är som cykelstad. Genom kontinuerliga mätningar kan även resultatet ställas i förhållande till insatser som genomförts av Trafikkontoret. Ambitionen är också att få en bild över cykelfrågors position sett över tid. I rapporten används genomgående följande begrepp: u Cyklist Definitionen baseras på frågan om hur ofta respondenterna uppger att de cyklar. De som uppger att de cyklar 1-3 dagar i månaden eller oftare benämns som cyklister (se diagram 4:1). Nyckeltalsfrågorna är indelade i två kategorier: u De första fem frågorna är ställda till samtliga respondenter i undersökningen. Det omfattar frågorna i vilken omfattning respondenterna upplever att Göteborg är en cykelvänlig stad, att man cyklar i deras stadsdel, att Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet, att det är trafiksäkert att cykla i Göteborg samt om Göteborg skulle upplevas som en mer attraktiv stad om den vore mer cykelanpassad. Då den sistnämnda frågan är ny för 2013 års undersökning finns den inte med i jämförelsen över tid i detta kapitel. u Därefter följer fyra frågor som enbart ställts till de som svarat att de cyklar 1-3 gånger i månaden eller oftare. Det gäller i vilken omfattning cyklisterna upplever att de är nöjda med underhållet av cykelbanorna, med cykelbanorna generellt, med cykelparkeringar generellt samt att det finns ett flöde när de cyklar i Göteborg. Nyckeltalsfrågorna besvaras på en tiogradig skala där frågeformuleringen är I vilken omfattning upplever du att?. 52

53 Kapitel 4 Nyckeltal över tid Nyckeltal andel cyklister I 2013 års undersökning uppger nästan fem av tio (45 %) respondenter att de cyklar 1-3 gånger i månaden eller oftare, vilket innebär att de enligt undersökningens definition är cyklister (se diagram 4:1). I årets undersökning är andelen som uppger att de är cyklister tillbaka på samma nivå som vid föregående års undersökning (45 % 2013 och 44 % 2012). I 2010 års undersökning var det drygt fyra av tio (43 %) som uppgav att de var cyklister och i 2011 års undersökning var det fem av tio (52 %) som uppgav att de är cyklister, se diagram 4:1. Sett över tid för års undersökningar skedde det en ökning av dem som uppgav att de aldrig cyklar samtidigt som andelen som uppgav att de cyklar mer sällan än 1-3 per månad minskade. I 2011 års undersökning sker en avvikelse från denna utveckling där både de som aldrig cyklar och de som cyklar mer sällan än 1-3 dagar per månad minskar. Samtidigt ökade andelen som definieras som cyklister. I 2012 och 2013 års undersökningar är andelen som uppger att de aldrig cyklar densamma som vid 2011 års undersökning, men andelen som uppger att de cyklar mer sällan har ökat jämfört med 2011 års undersökning. Diagram 4:1. Andel cyklister 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. 45 % % 15% 44 % 15% % 52 % % 10% 6% % % 45 % % 11% 6% 16% 42 % % 23% 15% Aldrig Mer sällan 1-3 dagar/månad 1 dag/vecka 2-4 dagar/vecka 5-7 dagar/vecka 53

54 Kapitel 4 Nyckeltal över tid Jämförelse av nyckeltal över tid gällande frågor som samtliga respondenter besvarat Det finns en positiv utveckling i att göteborgarna upplever att Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet (sett över hela sexårsperioden som undersökningen har genomförts). Vid en jämförelse av de fyra nyckeltalsfrågor som samtliga respondenter har svarat på finns följande signifikanta skillnader (gällande hur årets resultat skiljer sig med tidigare år) bland de som uppger svarsalternativet i låg grad: u I samt 2012 års undersökningar uppger en större andel respondenter i låg grad att Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet jämfört med 2013 års undersökningar. u I 2009 samt i års undersökningar uppger en större andel respondenter i låg grad att det är trafiksäkert att cykla i Göteborg jämfört med 2008 års undersökning. Följande signifikanta skillnad finns (gällande hur årets resultat skiljer sig med tidigare år) bland de som uppger svarsalternativet i hög grad: u I års undersökningar uppger en större andel respondenter i hög grad att Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet jämfört med 2008 års undersökning. Vid en jämförelse av medelvärdena för nyckeltalen i 2012 och 2013 års undersökningar finns följande signifikanta skillnad: u I 2013 års undersökning är medelvärdet för Göteborg arbetar för att öka cyklandet signifikant högre jämfört med 2012 års undersökning. 54

55 Kapitel 4 Nyckeltal över tid Diagram 4:2. Nyckeltalsfrågor 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och Procentfördelning och medelvärde. Per samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Cykelvänlig stad % 10% 11% 44% 46% 43% 43% 41% 41% 5,9 5,7 6,1 6,1 6,1 6, % Cyklande stadsdel % 21% 4 46% 41% 41% 40% 5,5 5,7 5,9 5,8 5,6 5,7 41% 41% 3 40% 34% 41% Gbg arbetar för att öka cyklandet % 12% 16% % 44% 4 4 5, ,6 5,4 6,5 55% 44% 44% 44% 3 34% Trafiksäkert att cykla % 26% 21% 25% 15% 51% 4,9 4,6 51% 52% 4, % 4,9 5 5,3 22% 1 22% 22% 22% 26% I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 55

56 Kapitel 4 Nyckeltal över tid Jämförelse av nyckeltal över tid gällande frågor som cyklister besvarat Vid en jämförelse av procentfördelningen när det gäller nyckeltalsfrågorna som samtliga cyklister har svarat på finns följande signifikanta skillnad (gällande hur årets resultat skiljer sig med tidigare år) bland de som uppger svarsalternativen i låg grad: u I 2012 års undersökning uppger en större andel respondenter att de i låg grad är nöjda med underhållet av cykelbanorna jämfört med samt 2013 års undersökningar. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader (gällande hur årets resultat skiljer sig med tidigare år) för denna fråga när det gäller i hög grad. Resultatet i årets undersökning, gällande nyckeltalsfrågorna som samtliga cyklister har svarat på, visar på att göteborgarna uppger att de är något mer nöjda på samtliga frågor i förhållande till 2012 års undersökning, se diagram 4:3. 56

57 Kapitel 4 Nyckeltal över tid Vid en jämförelse av medelvärdena för nyckeltalen som besvaras av cyklister i 2012 och 2013 års undersökningar finns följande signifikanta skillnad: u I 2013 års undersökning är medelvärdet för underhållet av cykelbanorna signifikant högre jämfört med 2012 års undersökning. Notera att dessa uppgifter skiljer sig från redovisningen som gjorts på sidan innan som avser jämförelse av procentfördelningen av nyckeltalsfrågorna som cyklisterna besvarat. Diagram 4:3. Nyckeltalsfrågor 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och Procentfördelning och medelvärde. Per samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Cykel- banor generellt % 12% 50% 52% 44% 3 40% 41% 5,9 5,6 6,1 6,4 6,3 6,3 4 54% 53% 50% 41% 36% Underhåll av cykel- banor % 21% 12% 43% 3 34% 50% 44% 4 5,3 5,8 5,9 6,2 6,4 6,3 3 32% 4 52% 54% Cykel- parkeringar generellt % 43% 4 45% 44% 43% 6 5,7 5,5 5,9 5,7 5,4 44% 3 35% 41% 35% Flöde vid cykling i Göteborg % 46% 5, % 4 5,3 31% I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 57

58 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 KAPITEL 5 FÖRDJUPNING AV NYCKELTAL, 2013 I detta kapitel presenteras 2013 års nyckeltalsfrågor mer ingående. Nyckeltalsfrågorna består av fem frågor som samtliga respondenter besvarat och fyra frågor som enbart cyklister besvarat, se diagram 5:1. Årets medelvärden för nyckeltalsfrågorna redovisas i diagram 5:1. Samtliga medelvärden, förutom Trafiksäkert att cykla i Göteborg, är över 5. Vid en jämförelse av nyckeltalen som samtliga respondenter besvarat finns följande signifikanta skillnad i svaren mellan cyklister och icke- cyklister: u Medelvärdet för Mer attraktiv stad om mer cykelanpassad är signifikant högre bland cyklister jämfört med icke- cyklister (ny fråga för 2013). Diagram 5:1 Nyckeltalsfrågor. Procentfördelning och medelvärde. Per samtliga respondenter respektive samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Cykelvänlig stad Cyklande stadsdel Göteborgs Stad arbetar för am öka cyklandet Trafiksäkert am cykla Mer amrakkv stad om mer cykelanpassad % 44% 3 51% 25% 5,9 5,7 6,5 4,9 6,2 41% 55% 22% 55% Nyckeltalsfrågor som ställs till samtliga respondenter. Cykelbanor generellt Underhåll av cykelbanor Cykelparkeringar generellt Flöde vid cykling i Göteborg 10% 11% 15% 50% 50% 46% 5,9 5,9 6 5,8 41% 3 44% 3 Nyckeltalsfrågor som ställs till samtliga cyklister I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 58

59 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Jämförelse av nyckeltal sett per om man har körkort De som uppger att de inte har körkort för bil eller motorcykel uppger i högre grad att de upplever att det är trafiksäkert att cykla i Göteborg, att det finns ett flöde, flyt när de cyklar i Göteborg samt att Göteborg skulle upplevas som en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad. Jämförelse av nyckeltal sett per främsta färdmedel till daglig aktivitet Det är fler bland de som uppger att de främst går till arbete, studier eller annan aktivitet som i hög grad uppger att man cyklar i deras stadsdel samt att de är nöjda med underhållet av cykelbanorna. Cyklister uppger i högre grad än övriga resenärer att de skulle uppleva Göteborg som en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad. 59

60 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cykelvänlig stad I årets undersökning uppger fyra av tio respondenter att de i hög grad upplever att Göteborg är en cykelvänlig stad, se diagram 5:2. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i hög grad. Inom följande grupp är det en större andel som uppger att de i låg grad upplever att Göteborg är en cykelvänlig stad: u Personer i åldern år i jämförelse med personer i åldern år. Diagram 5:2. Cykelvänlig stad. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=640. Kvinna 45% 5,9 Man 43% 5,9 43% år år 10% 41% 50% 5,8 6, år 1 3 5,8 44% Hisingen 43% 5,9 43% Nordost 12% 51% 5,7 3 Centrum 15% 43% 5,9 43% Sydväst 41% 6,2 4 Cyklist 12% 46% 5,9 41% Icke- cyklist 15% 5,8 43% Samtliga 44% 5, I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 60

61 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cyklande stadsdel Fyra av tio respondenter i undersökningen uppger i hög grad att man cyklar i deras stadsdel, se diagram 5:3. Inom följande grupper är det en större andel som uppger att man i hög grad cyklar i deras stadsdel: u Boende i Centrum i jämförelse med boende i Sydväst, Nordost och på Hisingen. Inom följande grupper är det en större andel som uppger att man i låg grad cyklar i deras stadsdel: u Män i jämförelse med kvinnor. u Boende på Hisingen och i Nordost i jämförelse med boende i Centrum. Diagram 5:3. Cyklande stadsdel. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=667. Kvinna 43% 6 44% Man 22% 41% 5, år år 15% 1 43% 5,8 5,7 41% år 1 3 5,7 Hisingen Nordost Centrum 22% 32% 36% 45% 5,3 43% 4,9 6,4 54% 34% 25% Sydväst 1 52% 5,4 30% Cyklist 15% 40% 5,9 45% Icke- cyklist 20% 5,6 3 Samtliga 1 5,7 41% I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 61

62 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Jämförelse per längd till arbetet Vid en jämförelse av frågan med utgångspunkt från hur långt man har till arbetet finns följande signifikanta skillnad: u Ju kortare respondenterna själva har till sitt arbete eller dagliga aktivitet, i desto högre omfattning (medelvärde) har de uppgett att de bor i en cyklande stadsdel. 62

63 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet Nästan sex av tio respondenter i undersökningen uppger i hög grad att de upplever att Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet, se diagram 5:4. Inom följande grupper är det en större andel som uppger att Göteborgs Stad i hög grad arbetar för att öka cyklandet: u Boende i Centrum i jämförelse med boende i Nordost. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i låg grad. Diagram 5:4. Göteborgs Stad arbetar för att öka cyklandet. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=623. Kvinna Man 3 36% 6,4 6,5 56% 55% år år år 36% 3 3 6,5 6,5 6,4 5 55% 55% Hisingen Nordost Centrum Sydväst 10% 5% 32% % 5,9 6,5 6,5 6,7 54% 41% 62% 56% Cyklist Icke- cyklist 35% 3 6,5 6,5 5 54% Samtliga 3 6,5 55% I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 63

64 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Trafiksäkert att cykla i Göteborg Två av tio respondenter i undersökningen uppger att de i hög grad upplever att det är trafiksäkert att cykla i Göteborg, se diagram 5:5. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i hög grad. Inom följande grupper är det en större andel som uppger att det i låg grad är trafiksäkert att cykla i Göteborg: u Personer i åldern år i jämförelse med personer i åldern år. Diagram 5:5. Trafiksäkert att cykla i Göteborg. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område, cyklist, icke- cyklist och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=655. Kvinna Man 25% 2 55% 4,9 4,9 4 25% 20% år år år 22% 25% 35% 51% 54% 4,5 5,3 5 46% 2 21% 1 Hisingen Nordost Centrum Sydväst 24% 26% 2 26% 52% 4 4,8 55% 5,1 4,9 5 52% 24% 21% 22% 1 Cyklist Icke- cyklist % 4, % 24% Samtliga 2 51% 4,9 22% I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 64

65 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Skulle bli mer attraktiv om det vore en mer cykelanpassad stad? Nästan sex av tio respondenter uppger att Göteborg i hög grad skulle bli mer attraktiv om det vore en mer cykelanpassad stad, se diagram 5:6. Denna fråga är ny för 2013 års undersökning. Inom följande grupper är det en större andel som i hög grad uppger att de skulle uppleva staden som mer attraktiv om den blev mer cykelanpassad: u Kvinnor i jämförelse med män. u Cyklister i jämförelse med icke- cyklister. Inom följande grupper är det en större andel som i låg grad uppger att de skulle uppleva staden som mer attraktiv om den blev mer cykelanpassad: u Icke- cyklister i jämförelse med cyklister. u Personer i åldern år i jämförelse med personer i åldern år. Diagram 5:6. Skulle uppleva staden som mer attraktiv om den blev mer cykelanpassad. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område och samtliga respondenter. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=662. Kvinna Man 1 22% 22% 2 5,9 6,5 5 50% år år år ,8 6,2 6,5 5 53% 54% Hisingen Nordost Centrum Sydväst 23% % 2 23% 23% 34% 5,9 6,3 6,4 5,9 5 53% 52% 45% Cyklist Icke- cyklist 25% 22% 2 5,6 6,9 46% 64% Samtliga 20% 25% 6,2 55% I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 65

66 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cyklister cykelbanor generellt Fyra av tio cyklister i undersökningen uppger att de i hög grad är nöjda med cykelbanorna, se diagram 5:7. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i hög grad eller i låg grad. Diagram 5:7. Cykelbanor generellt. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område och samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=306. Kvinna 10% 53% 5,8 3 Man 46% 6 45% år 6, år 10% 51% 5, år 56% 5,5 31% Hisingen 5 5,8 35% Nordost 56% 5,9 35% Centrum 12% 44% 6 44% Sydväst % Samtliga cyklister 10% 50% 5,9 41% I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 66

67 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cyklister underhåll av cykelbanor Fyra av tio cyklister i undersökningen uppger att de i hög grad är nöjda med underhållet av cykelbanorna, se diagram 5:8. Inom följande grupp är det en större andel som uppger att de i hög grad är nöjda med underhållet av cykelbanor: u Personer i åldern år i jämförelse med personer i åldern år. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i låg grad. Diagram 5:8. Underhåll av cykelbanor. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område och samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=299. Kvinna 11% 55% 5,8 34% Man 11% 45% 6,1 44% år 6% 41% 6,5 53% år 11% 52% 5, år 1 5 5,4 25% Hisingen 11% 61% 5,6 2 Nordost 1 4 5,8 35% Centrum 4 6,2 44% Sydväst 44% 5,8 Samtliga cyklister 11% 50% 5, I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) Jämförelse per längd till arbetet Vid en jämförelse av frågan med utgångspunkt från hur långt man har till arbetet finns följande signifikanta skillnad: u Ju kortare respondenterna själva har till sitt arbete eller dagliga aktivitet, i desto högre omfattning (medelvärde) har de uppgett att de är nöjda med underhållet av cykelbanorna i Göteborg. 67

68 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cyklister cykelparkeringar generellt Drygt fyra av tio cyklister i undersökningen uppger att de i hög grad är nöjda med cykelparkeringarna, se diagram 5:9. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i hög grad och i låg grad. Diagram 5:9. Cykelparkeringar generellt. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område och samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=276. Kvinna 6 44% Man 15% 41% 6 45% år år 16% 3 5,9 6,5 52% år 16% 45% 5,7 3 Hisingen 16% 32% 52% 6 Nordost Centrum 4 43% 6,2 6,1 44% 43% Sydväst 1 44% 5,7 36% Samtliga cyklister 6 44% I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 68

69 Kapitel 5 Fördjupning av nyckeltal, 2013 Cyklister flöde när man cyklar Fyra av tio cyklister i undersökningen uppger att det i hög grad finns ett flöde när de cyklar i Göteborg, se diagram 5:10. Vid en jämförelse mellan grupperna finns det inte några signifikanta skillnader för denna fråga när det gäller i hög grad eller i låg grad. Diagram 5:10. Flöde när man cyklar i Göteborg. Procentfördelning och medelvärde. Per kön, ålder, område och samtliga cyklister. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=308. Kvinna 4 5,8 3 Man 1 44% 5, år 4 5, år 16% 5,7 41% år 52% 5,8 34% Hisingen 1 43% 5,8 3 Nordost 4 5,7 3 Centrum 16% 45% 5,7 3 Sydväst 4 6,1 Samtliga cyklister 15% 46% 5, I låg grad (1-3) Varken eller (4-6) I hög grad (7-10) 69

70 Kapitel 6 Reflektion KAPITEL 6 REFLEKTION Konstant nivå av cyklister Andelen göteborgare som nyttjar respektive färdsätt (bil, kollektivtrafik, cykel eller gång) ligger relativt konstant över tid. Fluktuationen är låg och rör sig endast ett par procentenheter upp eller ner under perioden Andelen göteborgare som uppger att de cyklar 1-3 gånger i månaden eller oftare, vilket innebär att de enligt undersökningens definition är cyklister, är relativt konstant över tid ( ). Runt 42 % till 45 % uppger att de är cyklister (med undantag av 2011 års undersökning med 52 %), se diagram 4:1 i Kapitel 4. Andelen göteborgare som uppger att de åker med kollektivtrafiken 1-3 gånger i månaden eller oftare, vilket innebär att de enligt undersökningens definition är kollektivtrafikresenärer, är relativt konstant över tid ( ). Runt 77 % till 81 % uppger att de är kollektivtrafikresenärer (med undantag av 2012 års undersökning med 75 %), se diagram 2:2 i Kapitel 2. Andelen göteborgare som uppger att de åker bil 1-3 gånger i månaden eller oftare, vilket innebär att de enligt undersökningens definition är bilister, är relativt konstant över tid ( ). Runt 77 % till 81 % uppger att de är bilister (med undantag av 2008 års undersökning med 69 %), se diagram 2:2 i Kapitel 2. Av de som cyklar är det fyra av tio (39 %) som cyklar året runt. En lika stor grupp cyklar vår, sommar och höst. Frågan har ställts i undersökningarna 2008, 2012 och nu 2013 och värdena ligger nära varandra, se diagram 3:12 i Kapitel 3. Andelen göteborgare som uppger att de har tillgång till en cykel har varit likvärdig över tid (78-81 %), med undantag av 2008 då 73 % svarade att de har tillgång till en cykel (se diagram 3:15 i kapitel 3). Avstånd till arbete eller annan daglig aktivitet har varit relativt konstant och endast skiljt sig med några få procentenheter. Exempelvis har andelen som uppgett att de har under 5 km till sitt arbete eller annan daglig aktivitet legat mellan 36 % till 38 % med undantag av 2010 års undersökning med 32 %, se diagram 6:1 nedan. 70

71 Kapitel 6 Reflektion Diagram 6:1. Hur långt respondenterna har till arbete, studier eller annan daglig aktivitet. Per samtliga respondenter 2010, 2011, 2012 och År ställdes inte denna fråga. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. 100% 80% 60% 40% 20% % 36% 3 34% 35% 32% 34% 34% 31% % Medel över kd Har under 5 km Har mellan 5 km och 10 km Har mer än 10 km Andelen göteborgare som uppger att den stadsdel där de bor är en cyklande stadsdel är konstant över tid ( ), med undantag av 2012 års undersökning då det var färre som i hög grad uppgav detta jämfört med i år och tidigare år. Behövs det en kraftig strukturell förändring? För att andelen cyklister ska öka mer än några procentenheter behövs det förmodligen en kraftig strukturell förändring. Det har under de senaste åren varit trendigt att cykla. Men detta har inte gjort något större avtryck i andelen cyklister (eventuellt med undantag av 2011 års resultat). Trafikkontoret har gjort flera lyckade insatser som gett avtryck i nyckeltalen som mäter upplevelsen av Göteborg som cykelstad. Men det har inte lett till någon radikal förändring eller en successiv ökning av andelen cyklister. Kanske är det så att det är dessa nivåer gällande andelen cyklister som är möjliga att uppnå med rådande cykelförhållanden och situation för alternativa färdmedel. 71

72 Kapitel 6 Reflektion Höjda förväntningar Det syns tydligt i årets resultat att respondenterna upplever att Göteborgs Stad arbetar för ett ökat cyklande. Med årets nya fråga om man upplever att Göteborg skulle vara en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad kan vi se att nästan sex av tio upplever att Göteborg i hög grad skulle bli en mer attraktiv stad. Två av tio upplever att den i låg grad skulle vara en mer attraktiv stad om den blev mer cykelanpassad. Men med att man upplever att Göteborgs Stad arbetar för ett ökat cyklande, höjs också förväntningarna på kvaliteten av insatserna och på takten hur snabbt staden byggs om för att anpassas för cykling. Att göteborgarna upplever att Trafikkontoret arbetar för ett ökat cyklande förpliktigar att Trafikkontoret möter upp och fortsätter att arbeta för att underlätta cyklandet och att Trafikkontoret positionerar upp cykeln som färdmedel i Göteborg. I annat fall kommer det att synas som ett negativt värde i framtida nyckeltalsmätningar. Om cykelförhållandena i Göteborg är kvar på samma nivå som idag kommer nyckeltalen (cykelvänlig stad, trafiksäkert att cykla, nöjdhet med cykelbanor generellt, nöjdhet med underhåll av cykelbanor och upplevelsen av flöde/flyt vid cykling i Göteborg) att sjunka i kommande undersökningar och det kommer att upplevas som negativt (för att det inte har skett någon förbättring). Få fler att cykla även på hösten I resultatet kan vi se att det i årets undersökning är 13 % av de som cyklar som svarat att de bara cyklar under våren och sommaren (15-16 % i tidigare undersökningar), se diagram 3:12 i Kapitel 3. Här finns det en grupp som kan gå att bearbeta i syfte att få dessa personer att fortsätta att cykla året om. Det vi kunnat se i tidigare undersökningar som motverkar cykling under höst och vinter är mörker, halka och väderförhållanden (kyla, regn och blåst). Belysning, beskärning av buskar, borttagning av löv från vägbanan, saltning och sandning vid första halkan kan eventuellt få några av dessa 13 % att förlänga sin cykelsäsong. 72

73 Kapitel 6 Reflektion Vintervägar för cyklister Det är 39 % i årets undersökning som cyklar alla årstider förutom vintern, se diagram 3:12 i Kapitel 3. Här finns det en stor potentiell grupp att förlänga cykelperioden för. I tidigare undersökningar kan vi se att det som cyklisterna tycker är viktigt vid vintercykling är: En garanterad snöröjning. Att de kan lita på att hela deras sträcka är plogad. En bra halkbekämpning. Tydliga trafikmarkeringar som syns vintertid för både bilister och cyklister. De beskriver att många filmarkeringar och upplysningsmarkeringar för bilister gällande cyklister är markerade i vägbanan och att dessa inte syns vintertid. Belysta cykel- och vägbanor. 73

74 Kapitel 7 - Bakgrundsvariabler KAPITEL 7 BAKGRUNDSVARIABLER Undersökningens fördelning av respondenter per kön och ålder kan i tabell 7:1 ses i jämförelse med den demografiska profilen för Göteborg. Tabell 7:1. Fördelning per kön och ålder i undersökningen (2013) samt fördelning per kön och ålder bland invånare i Göteborg Per samtliga. (Kommunfakta, befolkningspyramid 2012, I tabellen är procentsatserna avrundade till närmaste heltal år år år Kvinnor i denna undersökning 2 45% 26% Kvinnor i Göteborg % 43% 2 Män i denna undersökning 2 45% 2 Män i Göteborg % 26% Samtliga i denna undersökning 2 45% 2 Samtliga i Göteborg % 2 Totalt har 694 personer intervjuats. För fördelning per kön och per ålder, se tabell 7:2. Tabell 7:2. Fördelning per kön respektive ålder i undersökningen. Per samtliga. I tabellen är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. Andel Antal (n=694) Kvinna 50 % 348 Man 50 % år 29 % år 45 % år 27 % 187 Bland dem som har deltagit i undersökningen ser situationen i hushållet ut enligt diagram 7:1. 74

75 Kapitel 7 - Bakgrundsvariabler Diagram 7:1. Procentuell fördelning av situation i hushållet. Notera att de som uppger att de bor med förälder/föräldrar är över 18 år. Annat utgörs av sporadiska svar som exempelvis särbo; inneboende; bor med kompisar. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n= 694. Ensamstående (med hemmavarande barn) Enstamstående (utan hemmavarande barn) 24% Gio eller sammanboende (med hemmavarande barn) Gio eller sammanboende (utan hemmavarande barn) 30% 3 Bor med förälder/föräldrar Annat 2% 1% Diagram 7:2. Procentuell fördelning av ålder på hemmavarande barn. Per samtliga som uppger att de har hemmavarande barn. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n= år eller yngre år 21% Flera mellan 0-18 år 6% 19 år eller äldre 5% I rapporten redovisas inte frågorna per hushåll eller ålder på hemmavarande barn eftersom inte resultatet skiljer sig åt i någon större utsträckning. Nästan sju av tio uppger att de bor i lägenhet, drygt två av tio uppger att de bor i villa och en av tio uppger att de bor i radhus, se diagram 7:3. 75

76 Kapitel 7 - Bakgrundsvariabler Diagram 7:3. Procentuell fördelning av hur de svarande bor. Annat utgörs av sporadiska svarsalternativ som exempelvis Bor i villa och lägenhet. 1 person har uppgett Annat. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n= 694. Villa 21% Radhus 11% Lägenhet, bostadsräm Lägenhet, hyresräm 23% 45% 6 Annat Drygt sex av tio av undersökningens deltagare uppger att de har en eftergymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning, se diagram 7:4. Diagram 7:4. Högsta avslutade utbildning. Per samtliga respondenter. Annat utgörs av sporadiska svarsalternativ som exempelvis industriskolan på 60- talet. 1 person har uppgett Annat. I diagrammet är procentsatserna avrundade till närmaste heltal. n=694. Grundskola eller gymnasieutbildning 36% Jag har en eoergymnasial utbildning (på minst em halvår) 64% Annat 76

77 Om Splitvision Research OM SPLITVISION RESEARCH Splitvision Research är ett konsultföretag. Vi arbetar främst med samhälls- och marknadsundersökningar, utredningar och utvärderingar där våra uppdragsgivare vill nå en djupare och bredare kunskap om företeelser och kunder. Vår specialitet som affärsantropologer är att vi kan mäta det "mjuka", hur människor tänker och vad de upplever. Vi arbetar på ett nytt sätt med kvalitativa och kvantitativa undersökningar. I egenskap av affärsantropologer använder vi oss av etnografiska metoder som intervjuer, observationer och deltagande. Ofta genomförs våra undersökningar i människors vardag. Det kan vara på plats i personers hem, på kontor, på sjukhus, i butiker eller på skolor. De etnografiska metoderna lyfter fram människors attityder, värderingar, beteenden och de kulturella sammanhang som de ingår i. Bland våra kunder finns både näringsliv och offentlig verksamhet. Vi arbetar både med korta, intensiva uppdrag och med långsiktiga strategiska projekt. För mer information besök gärna vår webbsida: Ni är även varmt välkomna att kontakta oss: Göteborgskontoret: Stockholmskontoret:

UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, 2012. Resultat från telefonintervjuer

UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, 2012. Resultat från telefonintervjuer UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, 2012 Resultat från telefonintervjuer December 2012 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

Cykelundersökning 2016: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg

Cykelundersökning 2016: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg Cykelundersökning 201: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg Sammanfattning 201 var andelen som cyklade procent, vilket är något högre än föregående år. Cykelandelen skiljer åt mellan olika områden

Läs mer

Hur eleverna trivs i grund- och gymnasiesärskolan, 2012

Hur eleverna trivs i grund- och gymnasiesärskolan, 2012 Hur eleverna trivs i grund- och gymnasiesärskolan, 2012 April 2012 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsledningsstaben, Göteborgs Stad Särskoleenkät 2012 - Innehållsförteckning

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Förskole-/familjedaghemsenkät 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem Göteborg. Sammanfattande resultat. kommunala verksamheter

Förskole-/familjedaghemsenkät 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem Göteborg. Sammanfattande resultat. kommunala verksamheter Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Göteborg Sammanfattande resultat kommunala verksamheter Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman i fem frågeområden. Nedan visas

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Göteborg Sammanfattande resultat Offentliga och fristående förskolor, barn födda efter 15 sept 2015 Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits

Läs mer

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.

Läs mer

ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD

ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD December 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Sammanfattning

Läs mer

Diagramrapport BoInvent 1 December 2010

Diagramrapport BoInvent 1 December 2010 Diagramrapport BoInvent 1 December Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017 Göteborg Sammanfattande resultat Offentliga och fristående förskolor, barn födda tidigare än 1 juli 2015 Om undersökningen För andra året i rad görs

Läs mer

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg Konsult: Beställare:

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018

Regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018 Regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018 Göteborg Endast kommunala förskolor, barn i samtliga åldrar Om undersökningen För fjärde året i rad görs en regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk

Läs mer

Undersökning gällande barns och ungdomars fritidsvanor i Göteborg, 2012

Undersökning gällande barns och ungdomars fritidsvanor i Göteborg, 2012 Undersökning gällande barns och ungdomars fritidsvanor i Göteborg, 2012 Oktober 2012 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsledningsstaben, Göteborgs Stad Barns och ungdomars

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Stor inflyttning till Göteborg

Stor inflyttning till Göteborg 2-2009 Stor inflyttning till Göteborg Befolkningsutveckling i Göteborg 2008 Göteborg hade under 2008 den största befolkningstillväxten sedan 1994. Invånarantalet passerade därmed 500 000 under året Göteborg

Läs mer

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna 1:1 hur välkommen du känner dig när du besöker biblioteket? 2:2 den hjälp du fick? 3:2 tiden då biblioteket öppnar på vardagar? 8-10 91 88 93 8-10 94 93 95 8-10 71 64 74 5-7 8 12 6 5-7 6 7 5 5-7 18 23

Läs mer

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning Genomförd av CMA Research AB December 2017

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning Genomförd av CMA Research AB December 2017 Göteborgs Stad Myndighetsutövning 2017 Genomförd av CMA Research AB December 2017 Göteborgs Stad, Myndighetsutövning 2017, sida 2 Information om undersökningen Göteborgs Stad har under mer än tio års tid

Läs mer

Kyrkbyns bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet

Kyrkbyns bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet Helhet Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Hur väl uppfyller biblioteket dina förväntningar? Tänk dig ett perfekt bibliotek. Hur nära ett sådant ideal tycker du att detta bibliotek kommer? Betyg

Läs mer

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017 Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Helhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet?

Helhet. GÖTEBORGS STADS BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Totalt. Bemötande. Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Helhet Bemötande Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Betyg 8-10 78% 78% 77% Betyg 5-7 20% 19% 21% Betyg 1-4 2% 3% 2% Ej svar 2% 1% 2% Medelvärde 8,5 8,5 8,4 Hur väl uppfyller biblioteket dina

Läs mer

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007 Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007 Resvaneundersökningen Resvaneundersökningen, RVU har genomförts i samverkan mellan Göteborgs Stad Trafikkontoret, Vägverket och Västtrafik. Det är en undersökning

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat

Läs mer

Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003

Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 April 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Vuxenutbildningen i

Läs mer

EFFEKTSTUDIE 2006. Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004

EFFEKTSTUDIE 2006. Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004 EFFEKTSTUDIE 2006 Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004 Juni 2006 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Generella

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

TNS Sifo. Uppföljande konverteringsstudie 2015 Hur öka andelen cyklister? Av Christina Karlsson

TNS Sifo. Uppföljande konverteringsstudie 2015 Hur öka andelen cyklister? Av Christina Karlsson Uppföljande konverteringsstudie 0 Hur öka andelen cyklister? Av Christina Karlsson christina.karlsson@tns-sifo.se 0709 69 66 Nov 6, 0 Innehåll Introduktion Bakgrund Trafikkontorets uppdrag är att erbjuda

Läs mer

S TA D S M I L J Ö E N K Ä T E N

S TA D S M I L J Ö E N K Ä T E N S TA D S M I L J Ö E N K Ä T E N 2 0 1 4 E N U N D E R S Ö K N I N G O M V A D I N V Å N A R N A T Y C K E R O M S T A D S M I L J Ö N I G Ö T E B O R G P r e s e n t a t i o n 1 5 j a n u a r i 2 0 1

Läs mer

Linnéstadens bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet

Linnéstadens bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet Helhet Hur nöjd är du med biblioteket i sin helhet? Hur väl uppfyller biblioteket dina förväntningar? Tänk dig ett perfekt bibliotek. Hur nära ett sådant ideal tycker du att detta bibliotek kommer? Betyg

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Regiongemensam enkät till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg

Regiongemensam enkät till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg 170210 Förskolenätverket Regiongemensam enkät till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg RESULTAT SYFTE Att ge ett underlag om hur vårdnadshavare uppfattar att förskoleverksamheten svarar

Läs mer

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Så skapar vi en attraktiv cykelstad Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Demokrati och delaktighet i Göteborg. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:28]

Demokrati och delaktighet i Göteborg. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:28] Demokrati och delaktighet i Göteborg Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:28] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP

Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP WEBBDIALOG Webbdialogen genomfördes under oktober och november genom att människor uppmanades att gå in på webbplatsen nextstop2035.se och påverka

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Demokrati och delaktighet. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14]

Demokrati och delaktighet. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14] Demokrati och delaktighet Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:14] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 1 Hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i Göteborgs

Läs mer

Splitvision ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD

Splitvision ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD December 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad

Läs mer

SDN Statistik. Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008

SDN Statistik. Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008 SDN Statistik Särtryck ur stadsdelsvisa beskrivningar mars 2008 Översiktsplaneavdelningen februari 2008 Stadsbyggnadskontoret s kommun Följande sidor är ett särtryck ur de stadsdelsvisa beskrivningarna.

Läs mer

B R U K A R E N K Ä T E R I N O M I F O - FH 2014

B R U K A R E N K Ä T E R I N O M I F O - FH 2014 B R U K A R E N K Ä T E R I N O M I F O - FH 2014 E N K Ä T U N D E R S Ö K N I N G A R I N O M M Y N D I G H E T S U T Ö V N I N G O C H U T F Ö R A R V E R K S A M H E T E R I G Ö T E B O R G S S T A

Läs mer

Brukarenkät IFO FH Myndighet 2012

Brukarenkät IFO FH Myndighet 2012 Brukarenkät IFO FH Myndighet 202 Göteborgs Stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB (2) Uppdrag: Brukarenkät IFO FH Myndighet 202 Beställare: Göteborgs Stad Projektledare

Läs mer

Kunskapsresultat 2018

Kunskapsresultat 2018 Kunskapsresultat 2018 Kommunala grundskolor Göteborg 2018-06-20 Jonas Askne, stadsledningskontoret Kunskapsresultat i grundskolan 2018 Kommunala skolor Flickor/pojkar Stadsdelar Nyhet: redovisning av som

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008 Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd

Läs mer

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden.

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden. Hållplats 2018 En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden. Så tycker Västra Götaland. Hållplats 2018 är en undersökning av attityder till mobilitet bland invånare i Västra Götalandsregionen.

Läs mer

Markör Örebro Markör Stockholm

Markör Örebro Markör Stockholm Stockholm, juli Huddinge kommun Uppdrag: Nöjd Kund Index hos invånarna i Huddinge kommun Beställare: Gatuavdelningarna, Huddinge kommun Kontaktperson Huddinge kommun: Annika Feychting Projektledare Markör:

Läs mer

Diagramrapport BoInvent 1 December 2009

Diagramrapport BoInvent 1 December 2009 Diagramrapport BoInvent 1 December 2009 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där

Läs mer

Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012

Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012 Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012 Göteborgs Stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (14) Uppdrag: Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012 Beställare:

Läs mer

Diagramrapport 1 BoInvent 1

Diagramrapport 1 BoInvent 1 Diagramrapport 1 BoInvent 1 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd från

Läs mer

Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen

Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen Trängselskatt Backa Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Primärområden - SDN Norra Folkmängd 2012 Backa Brunnsbo Skogome Skälltorp 7 592 6 444 2 549 8 488 Säve Rödbo Kärra Tuve

Läs mer

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

HJÄLP OSS ATT BLI BÄTTRE!

HJÄLP OSS ATT BLI BÄTTRE! HJÄLP OSS ATT BLI BÄTTRE! Är du med biblioteket? Vad tycker du att biblioteket ska bli bättre på? Ta chansen och tala om vad du tycker genom att delta i den här undersökningen som Göteborgs stad just nu

Läs mer

Göteborgs stad. Utförarenkät 2016

Göteborgs stad. Utförarenkät 2016 Göteborgs stad Utförarenkät 2016 Information om undersökningarna Göteborgs Stad har under flera års tid genomfört utförarundersökningar. Enkäten för utförare genomfördes senast 2014. Undersökningen för

Läs mer

Brukarenkät Hemsjukvård 2012

Brukarenkät Hemsjukvård 2012 Brukarenkät Hemsjukvård 2012 Göteborgs stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (11) Uppdrag: Brukarenkät Hemsjukvård 2012 Beställare: Göteborgs stad Projektledare

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Vårdtagare om äldreboendet Göteborg våren 2007

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Vårdtagare om hemsjukvården Göteborg våren 2009

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar FORSKNINGSRAPPORT Cykling och gående vid större vägar Resultat av enkät Sebastian Arnehed, Charlotta Johansson Slutlig version ISSN: 1402-1528 ISBN 98-91-439-396-5 Luleå 2012 www.ltu.se FÖRORD Denna rapport

Läs mer

Jubileumssatsningarna. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12]

Jubileumssatsningarna. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12] Jubileumssatsningarna Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12] Innehållsförteckning Information om SOM-undersökningen i Göteborg 2016... 1 Tabell 1a Inställning till påståendet: Göteborg

Läs mer

Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2013

Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2013 Brukarenkät individ- och familjeomsorg 201 Göteborgs Stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (14) Uppdrag: Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012 Beställare:

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Kunderna/besökarna om biblioteken Göteborg hösten

Läs mer

Resultat från förskoleenkät Resultat presenterat per respektive förskola i Askim- Frölunda-Högsbo (del 2)

Resultat från förskoleenkät Resultat presenterat per respektive förskola i Askim- Frölunda-Högsbo (del 2) Resultat från förskoleenkät Resultat presenterat per respektive förskola i Askim- Frölunda-Högsbo (del 2) Juni 2014 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsledningsstaben,

Läs mer

Underlags-PM Sammanfattning av telefonundersökningar genomförda i november 2013 och juni 2014

Underlags-PM Sammanfattning av telefonundersökningar genomförda i november 2013 och juni 2014 Fördjupad utredning om trängselskattesystemets utformning på Östra Hisingen Underlags- Sammanfattning av telefonundersökningar genomförda i november 2013 och juni 2014 Göteborg 1 (40) S w e co Gullbergs

Läs mer

Evenemangskonsumtion. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:13]

Evenemangskonsumtion. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:13] Evenemangskonsumtion Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 207:3] Innehållsförteckning Introduktion... Tabell Har du under de senaste 2 månaderna besökt Bok & Biblioteksmässan, 206 (procent)...

Läs mer

Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg

Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg Resultat från Väst-SOM-undersökningen 1992-2005 Oktober 2006 Lennart Nilsson 031-773 1595 (lennart.nilsson@spa.gu.se) Rudolf Antoni 031-773

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Kön A. Man 38 38 B. Kvinna 6 6 Total 100 100 98% (100/10) Ålder A. -18 0 0 B. 18-4 11 10,8 C. 5-34 33 3,4 D. 35-44 4 3,5 E. 45-54 0 19,6 F. 55-64 13 1,7 G. 65+ 1

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Information om undersökningarna

Information om undersökningarna Information om undersökningarna Göteborgs Stad har under flera års tid genomfört utförarundersökningar. Enkäten för utförare genomfördes senast 2016. Undersökningen för 2018 har riktat sig till brukare

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever i år F-3 om grundskolan Göteborg våren

Läs mer

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Resvaneundersökning - jämförelserapport Titel: Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren Författare: Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Uppdragsgivare:

Läs mer

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018 S E E R R D R U U? H EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ 1 RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018 2 270 SVARADE 13 % RESEVANEUNDERSÖKNING BLAND LINNÉUNIVERSITETETS

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007 Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd

Läs mer

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH Göteborgs stad Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH December 2015 Information om undersökningen Göteborgs Stad har under mer än tio års tid genomfört en undersökning riktad till klienter inom Individ-

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Avdelning Picasso Skillnadsgatan 41 förskola Sammanfattande resultat kommunala verksamheter Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman

Läs mer

Rapport Biblioteksenkäten 2016

Rapport Biblioteksenkäten 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) Rapport Biblioteksenkäten 2016 2016-12-13 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

West Pride. Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36]

West Pride. Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36] West Pride Författare: Frida Tipple [SOM-rapport nr 2019:36] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Har du under de senaste månaderna 12 månaderna besökt Euro Pride/ West Pride, 2018... 3 Tabell

Läs mer

Resvaneundersökning i Kristianstad rapport

Resvaneundersökning i Kristianstad rapport Resvaneundersökning i Kristianstad rapport 2018-03-27 Inledning Undersökningen ingår som ett moment i projektet Fossilbränslefria kommuner i norra Skåne. Syftet var bland annat att undersöka om det finns

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Prognosarbetet består av tre etapper. Först görs en

Prognosarbetet består av tre etapper. Först görs en -0 Befolkningsprognos PR0 Prognos för Göteborgs stadsdelsnämnder 0- Stadsdelsnämndsprognoserna sträcker sig fram till år och utgår från den verkliga befolkningen 0--. Prognosen redovisar trolig befolkningsutveckling

Läs mer

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen...

Från 20 till 10 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika. Det finns fortfarande stora skillnader i befolkningsstrukturen... 1-211 Från 2 till 1 stadsdelar - mer lika men fortsatt olika Skillnaderna mellan stadsdelarna är mindre med 1 stadsdelar Skillnaderna inom stadsdelarna är större Det finns fortfarande stora skillnader

Läs mer

Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018

Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018 Bilaga 10 Verksamhetsberättelse 2017 Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018 stockholm.se Trygg på Södermalm? Medborgarnas svar i Trygghetsmätningen 2017 Januari 2018

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att

Läs mer

TRANSPORTUNDERSÖKNING UNIVERSEUM MARS 2019

TRANSPORTUNDERSÖKNING UNIVERSEUM MARS 2019 TRANSPORTUNDERSÖKNING UNIVERSEUM MARS 2019 1 OM UNDERSÖKNINGEN BAKGRUND OCH SYFTE Syftet med undersökningen var att kartlägga hur Universeums besökare transporterar sig till Universeum, samt var de parkerar.

Läs mer

Brukarenkät IFO FH Myndighet 2013

Brukarenkät IFO FH Myndighet 2013 Brukarenkät IFO FH Myndighet 013 Göteborgs Stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (14) Uppdrag: Brukarenkät IFO FH Myndighet 013 Beställare: Göteborgs Stad Projektledare

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever i år F-3 om grundskolan Göteborg våren

Läs mer

Resvane- undersökning 2011

Resvane- undersökning 2011 Resvaneundersökning 2011 Dokumenttitel: Resvaneundersökning, 2011 Utförande part: Göteborgs Stad Trafikkontoret Kontaktperson: Ingela Lundgren Sandberg Västsvenska paketet en väg mot nya resvanor Syftet

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Avdelning Vintergatan Nolviksvägen 3 förskola Sammanfattande resultat kommunala verksamheter Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits

Läs mer

STADSMILJÖENKÄTEN 2010 GÖTEBORGS STAD

STADSMILJÖENKÄTEN 2010 GÖTEBORGS STAD STADSMILJÖENKÄTEN 200 GÖTEBORGS STAD DECEMBER 200 ScandInfo Marketing Research AB 200-2-0 Jonas Persson Josefine Björnsson Pnr. 4522 SCANDINFO MARKETING RESEARCH Innehåll Information om undersökningen...

Läs mer