SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

Transkript

1 SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever i år F-3 om grundskolan Göteborg våren

2 Elever i år F-3 om grundskolan Göteborg våren

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning...1 Uppdraget...3 SCB:s analysmodell med NEI...4 Resultat...6 Teknisk rapport...19 DIAGRAM OCH TABELLER Diagram 1 Modellstrukturbild...22 Diagram 2 Prioriteringsmatris...23 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna...24

4 Sammanfattning Sammanfattning Syftet med elevundersökningen är att utreda hur elever i förskoleklass och i år 1-3 i grundskolan ser på sin skola och därigenom tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för ett eventuellt förbättringsarbete. Totalt svarade elever i kommunala skolor på frågeblanketten vilket motsvarar en svarsandel på 87 procent och är fyra procentenheter högre jämfört med år. Svarsandelen varierar påtagligt mellan de olika skolorna och de olika stadsdelarna. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från Ju högre värde desto bättre betyg. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. Diagram A. NEI och kvalitetsfaktorernas betygsindex för den kommunala skolan, förskoleklass och år1-3 år, och. NEI Skolmat Skolmiljö Läromedel Bestämma Att lära sig Handledning Trygghet Trivsel Betygsindex Helhetsbetyget för verksamheten i sin helhet, d.v.s Nöjd-Elev-Index (NEI) blev för hela Göteborg 81, vilket är ett mycket bra betyg. Medelbetyget för modellens samtliga faktorer blev 81. Det finns liksom tidigare starka skäl för att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna Skolmiljö och Skolmat. Dessa har hamnat i prioriteringsmatrisens kritiska kvadrant II med en effekt över medeleffekten och ett betyg under medelindex. Faktorerna tillhör därmed första prioriteringsgrupp. Högst effekt har Skolmiljö och Skolmat erhållit vilket pekar på att förändringar av dessa faktorer har stor betydelse för hur eleverna bedömer verksamheten i sin helhet, NEI. För att höja betyget för faktorn Skolmiljö bör man främst arbeta med att förbättra toaletterna. Elevernas möj- 1

5 Sammanfattning lighet att kunna äta i lugn och ro är en viktig indikator som försämrar medelindex något för faktorn Skolmat. I kvadrant I, med en effekt över medeleffekten och ett betyg över medelindex, har Trivsel hamnat. Denna faktor tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. Vad gäller Trivsel så har samtliga indikatorer erhållit högt betyg, vilket gör att det kan vara svårt att ytterligare förbättra denna faktor. 2

6 Uppdraget Uppdraget Uppdragsgivare: Göteborgs stad Kontaktperson vid Stadskansliet: Monica Örtenblad Datainsamlingsperiod: Undersökningsledare: Jenny Hjort Frågeblankett: Jenny Hjort Rapport: Jenny Hjort Modellanalys: Jenny Hjort Tabeller och diagram: Mahtab Friman Ashori Datainsamling: Marie Gullberg 3

7 SCB:s analysmodell med NEI SCB:s analysmodell med NEI Nöjd-Elev-Index. Modellens uppbyggnad Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NEI, dels av ett antal faktorer som speglar olika aspekter av den undersökta verksamheten. Varje faktor mäts i regel med flera frågor som alla behandlar aspekter av det verksamhetsområde som avses. De svarande eleverna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på femgradiga skalor, där ett är lägsta betyg och fem högsta betyg. Vilka indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive kvalitetsfaktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Indexberäkningar I frågeblanketten värderar eleverna hur nöjda de är med olika aspekter på skolans verksamhet. Värderingen har gjorts på en femgradig skala. Vid omräkning till betygsindex har skalan transformerats till en ny skala som går från 0 till 100. Utifrån analysmodellen beräknas respektive faktors effekt vilken utgör mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NEI, och respektive kvalitetsfaktor. Effektmått Analysmodellen beräknar för varje faktor ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NEI, och respektive kvalitetsfaktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget NEI, dvs. i vilken utsträckning NEI förväntas att öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NEI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NEI minska med en enhet. Prioriteringsmatris För att sluta sig till vilka delar av verksamheten som bör prioriteras plottas kvalitetsfaktorernas index och effektmått i en så kallad prioriteringsmatris där den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått. Origo (krysset) ligger vid medelindex och medeleffekt. På så vis bildas fyra kvadranter med olika prioriteringsgrad. För att få ett ökat NEI är det rationellt att i förbättringsarbetet prioritera faktorer som har effektmått utöver medeleffekten (de till höger om den lodräta axeln) under förutsättning att vi strävar efter att maximera helhetsbetyget sett ur elevernas perspektiv. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NEI. Faktorer 4

8 SCB:s analysmodell med NEI med mindre effekt på helhetsbetyget, NEI, behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av eleverna. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter bör faktorn värderas nedåt vad gäller betyg och uppåt (höger) vad gäller effekt. Detta för att inte negligera en sådan faktors vikt i ett förbättringsarbete. Vidare bör man i varje enskilt fall överväga prioritering för faktorer som ligger nära gränsen till ett högre prioriterat område i matrisen. T.ex. kan en faktor som hamnat långt ner åt höger i kvadrant III vara mer angelägen att förbättra jämfört med en faktor som placerat sig upp till vänster i kvadrant I. Tolkningen av kvalitetsfaktorernas effektmått Hur skall man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det skall inte tolkas som att de faktorerna skulle vara av mindre vikt för verksamheten. Effektmåttet anger vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle ha. Effektmåttet är beroende av faktorns standard vid undersökningstillfället och av vilka förväntningar eleverna i dagsläget har på faktorns betygsnivå. 5

9 Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten (kommunala grundskolor) som grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1 och bakgrundstabellerna. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika stadsdelar och år. Slutligen redovisas betygsindex för olika grupper av svarande. Frågorna i modellen Analysmodellen som används i denna undersökning består av de åtta verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 1-3) Handledning (fråga 5: 1-3) Att lära sig saker (fråga 6: 1-2) Bestämma (fråga 7: 1-2) Läromedel (fråga 8: 1-2) Skolmiljö (fråga 9: 1-3) Skolmat (fråga 10: 1-4) Vidare ingår i analysmodellen ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 11a-c). De konkreta indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive faktor framgår även av tabell 1 och av modellbildens hänvisningar till frågeblanketten. NEI och faktorernas betygsindex och effektmått NEI: 81. Detta motsvarar ett betyg på 4,2 på den femgradiga skalan. Medelindex: 81 Medeleffekt: 0,6 Kvalitetsfaktorer med betyg på eller över medelindex: Att lära sig saker (92), Trivsel (88), Trygghet (85) och Handledning (81). Kvalitetsfaktorer med betyg under medelindex: Bestämma (71), Skolmiljö (76), Skolmat (76) samt Läromedel (79). 6

10 Resultat Diagram B. Faktorerna Skolmat och Skolmiljö har störst betydelse för förbättring av helhetsbetyget NEI. Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt Lära sig Trygghet Trivsel 80 Handledning Läromedel 75 Skolmat Skolmiljö 70 Bestämma 65 Lägre prioritet Prioritera Effekt 60 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 NEI för samtliga kommunala skolor är 81, vilket är samma som år. De faktorer som bör prioriteras för helheten är Skolmat och Skolmiljö. Prioriteringsmatrisen för årets undersökning är väldigt lik den bild som vi såg vid undersökningen år Skolmiljö och Skolmat finns återigen i kvadrant II och Trivsel i kvadrant I. 7

11 Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna, kommunala skolor Det finns vissa skillnader mellan stadsdelarna även om de flesta har ett NEI relativt nära NEI för hela Göteborg. Lärjedalen, Tynnered och Torslanda har fått statistiskt säkerställt högre NEI jämfört med år. Majorna och Älvsborg har fått statistiskt säkerställt lägre NEI. Det högsta NEI har Tynnered fått, 85, och det lägsta har Majorna fått, 74. Samtliga kommunala skolor har ett NEI på 81, vilket samma som förra året. Samtliga friskolor har ett NEI på 81, vilket samma som förra året. Tabell A: NEI år Elever i år F-3 i kommunala skolor NEI Stadsdel ** 2006 Gunnared 76 81* Lärjedalen * Kortedala * Bergsjön Härlanda * Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna * 74* Högsbo Älvsborg * * Frölunda Askim * 82 Tynnered 79 82* * Styrsö Torslanda * Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa * 84 Kärra-Rödbo Samtliga kommunala * 81* 81 Samtliga friskolor * * Statistiskt säkerställd skillnad jämfört med föregående år. År 2006 jämförs med år ** År 2005 bestod NEI av endast en fråga. En modell har skattats för varje stadsdel, förutom Styrsö som hade färre än 200 svarande. Skillnader mellan stadsdelar med egna modellanalyser kan studeras både vad gäller indexvärde och effektmått. I tabell B redovisas i vilken kvadrant respektive kvalitetsfaktor hamnat i för stadsdelarna. Detta för att ge en överskådlig bild av hur eleverna i de olika stadsdelarna värderat de olika faktorerna och vilken inverkan faktorerna har på helhetsbetyget NEI. I de fall en faktor hamnat mellan två kvadranter har faktorn värderats nedåt vad gäller betyg och uppåt vad gäller effekt. Detta för att inte negligera dessa faktorers vikt i ett förbättringsarbete. 8

12 Resultat Tabell B: Kvalitetsfaktorernas placering i prioriteringsmatrisen för de olika stadsdelarna, kommunala skolor Kvadrant I Kvadrant II Kvadrant III Kvadrant IV (Förbättra om möjligt) (Prioritera) (Lägre prioritet) (Bevara) Kvalitetsfaktor Trivsel Trygghet Handledning Att lära sig saker Bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Skolmiljö och Skolmat har i samtliga stadsdelar hamnat i kvadrant II. Dessa två faktorer, liksom faktorn Bestämma, har i samtliga stadsdelar fått ett betyg under medelindex. Faktorerna Trivsel, Trygghet och Att lära sig saker har i alla stadsdelar hamnat över medelindex. Trivsel har överlag fått en relativt hög effekt och Trygghet samt Att lära sig saker relativt låga effektmått. Handledning har i samtliga stadsdelar fått ett effektmått som är lägre än medeleffekten. Vad gäller Läromedel tycks det vara skillnader mellan de olika stadsdelarna beträffande faktorns indexvärde och effekt på helhetsbetyget. 9

13 Resultat Jämförelse mellan åren, kommunala skolor I tabell C1 och C2 nedan redovisas resultatet för mätningarna för de kommunala skolorna år F-3. Tabell C1: Kvalitetsfaktorers betygsindex år Samtliga elever i år F-3 i kommunala skolor. Betygsindex Kvalitetsfaktorer Trivsel * 88 Trygghet(2)(4) * Handledning * Att lära sig saker(1) * 93 92* 92 Bestämma(1) * Läromedel(1) Skolmiljö(1) * 77 76* 77* 76* Skolmat(2) * * 76* NEI(3) * 81 80* 81* 81 * Statistiskt säkerställd skillnad jämfört med föregående år. NEI år 2006 jämförs med NEI år (1) Faktorn är inte direkt jämförbar mellan åren 2002 och 2003 eftersom en eller fler frågor har ändrats. (2) En av frågorna inom faktorn har omformulerats mellan åren 2004 och (3) NEI bestod av endast en fråga år (4) En av frågorna inom faktorn har omformulerats mellan åren 2005 och Tabell C2: Kvalitetsfaktorers effektmått år Samtliga elever i år F-3 i kommunala skolor. Effektmått Kvalitetsfaktorer Trivsel 1,0 1,0 0,9 0,8 0,9 1,0 0,9 Trygghet(2)(4) 0,3 0,4 0,3 0,3 0,4 0,5 0,4 Handledning 0,1 0,1 0,2 0,1 0,2 0,1 0,1 Att lära sig saker(1) 0,4 0,4 0,3 0,2 0,3 0,4 0,4 Bestämma(1) 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2 0,2 Läromedel(1) 0,4 0,5 0,4 0,4 0,5 0,3* 0,5* Skolmiljö(1) 1,3 1,3 1,3 0,8 1,2 1,2 1,1 Skolmat(2) 1,1 1,1 1,2 0,7 1,0 1,1 1,2 NEI(3) Skillnaderna mellan resultaten år och är små men skillnaden är statistiskt säkerställd för faktorerna Skolmiljö och Skolmat. Skillnaden i effektmåtten mellan åren och är statistiskt säkerställt för faktorn Läromedel. 10

14 Resultat Jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor Tabell D: Betygsindex och effektmått för kommunala skolor och friskolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Kommunala Friskolor Kommunala Friskolor Trivsel 88 87* 0,9 0,8 Trygghet 85 84* 0,4 0,3 Handledning ,1 0,0 Att lära sig saker ,4 0,3 Att vara med och bestämma 71 73* 0,2 0,3 Läromedel 79 81* 0,5 0,6 Skolmiljö ,1 1,4 Skolmat 76 75* 1,2 1,3 NEI *Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala skolor och friskolor. Friskolorna har statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Trivsel, Trygghet samt Skolmat och statistiskt säkerställt högre betygsindex för faktorerna Bestämma och Läromedel. Det finns inga statistiskt säkerställt skillnad för effektmåtten. Prioriteringsmatriserna ser i stort sett likadana ut för de kommunala skolorna och friskolorna. Den största skillnaden är att faktorn Läromedel har hamnat i kvadranten prioritera för friskolorna och i kvadrant lägre prioritet för de kommunala skolorna. 11

15 Resultat Jämförelser mellan år F-3 och år 4-9, kommunala skolor I tabell E nedan jämförs NEI för elever i år F-3 med NEI för elever i år 4-9 för de olika stadsdelarna. Observera dock att betygen inte är helt jämförbara, dels eftersom det är skillnad i frågorna och dels eftersom elever i F-3 gett sitt betyg på en femgradig skala medan elever i år 4-9 använt en tiogradig skala. Den femgradiga skalan har en naturlig mittpunkt vilket den tiogradiga skalan inte har. Tabell E: NEI i de olika stadsdelarna i år F-3 och i år 4-9. Stadsdel år F-3 år 4-9 Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Samtliga kommunala Samtliga friskolor Tabellen visar på stora skillnader i hur elever i år F-3 och år 4-9 värderar skolan i sin helhet, NEI. I snitt ligger skillnaden mellan de båda grupperna på 22 indexenheter (22 indexenheter år ) och varierar från 12 indexenheter för Bergsjön till 28 indexenheter för Frölunda (från 12 till 30 indexenheter år ). 12

16 Resultat Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrund, kommunala skolor I tabellerna F och G kan man studera betygsnivåerna på faktorerna efter bakgrundsvariablerna år och kön. År I tabell F nedan kan man se att med ökad ålder ger elever lägre betyg på Trivsel, Trygghet, Skolmiljö och Skolmat. De största skillnaderna mellan betyg från elever i förskoleklasser och betyg från elever i år 3 är för faktorerna Skolmiljö, Skolmat samt NEI. Tabell F: NEI för förskoleklass och år 1-3, år och. Betygsindex Kvalitetsfaktor Trivsel Trygghet Handledning Att lära sig saker Att vara med och bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat NEI Antal Elever År Försk.kl. år 1 år 2 år

17 Resultat Kön I tabell G nedan kan man se att skillnaderna mellan hur flickor och pojkar värderar skolan i sin helhet samt de olika faktorerna är små. Flickorna har gett högre betyg på NEI och samtliga faktorer utom på Skolmiljö jämfört med pojkarna. Störst är skillnaden, fyra indexenheter, för faktorn Bestämma. Tabell G: NEI för flickor och pojkar, år och Betygsindex Kvalitetsfaktor År Flicka Pojke Trivsel Trygghet Handledning Att lära sig saker Bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat NEI Antal Elever

18 Resultat Frågor om fritidshem, kommunala skolor I frågeblanketten ingick även ett antal frågor om fritidshem. Frågor om fritidshem vände sig till de elever som går på fritidshem och har besvarats av cirka tre fjärdedelar av eleverna. Svarsandelen är upp till 2 procentenheter högre jämfört med undersökningen år. I tabell H redovisas frågorna om fritidshem. Tabell H: Fritidshem hösten 2000, våren Trivs du på ditt fritidshem? 4,4 4,2 4,5 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 Trivs du med de vuxna på ditt fritidshem? 4,5 4,2 4,5 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 Trivs du med dina kamrater? 4,5 4,1 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 Gör du roliga saker på ditt fritidshem? 4,4 4,5 4,5 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 Lär du dig olika saker på ditt fritidshem? 4,1 4,7 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Samtliga frågor har exakt samma betyg som åren Om man studerar svarsfördelningen (se tabell 1) för de fyra första frågorna framgår det att tre procent av eleverna gett lågt betyg (1-2) på dessa frågor, medan tio procent av eleverna har markerat ett lågt betyg på den sista frågan lär du dig olika saker på ditt fritidshem. 15

19 Resultat Kulturskolan/musikskolan, kommunala skolor Cirka 13 procent, 1 740, av eleverna svarade ja på frågan om de deltar i kulturskolan/musikskolan. Det är 17 procent av alla flickor som deltar i kulturskolan/musikskolan medan det är 10 procent av alla pojkar. Av dem som inte deltar i kulturskolan/musikskolan hade 38 procent markerat alternativet jag vill inte på frågan av vilken anledning deltar du inte. 10 procent svarade jag hinner inte och åtta procent svarade Kulturskolan/musikskolan har inget som passar mig. I frågeblanketten fanns fyra frågor om kulturskolan/musikskolan. Högsta betyg, 4,7, fick är du nöjd med vad du lär dig i kulturskolan/musikskolan. Frågorna hur roligt är det i kulturskolan/musikskolan och hur trivs du i kulturskolan/musikskolan fick betyget 4,5 respektive 4,6. Lägst, men ändå bra, betyg (4,3) fick är du nöjd med hur du får vara med och bestämma i kulturskolan/musikskolan. Mellan 79 och 91 procent av de svarande har gett höga betyg (4-5) på frågorna och mellan tre och sju procent har gett låga betyg (1-2). Resultaten för kulturskolan/musikskolan redovisas i tabell 1. 16

20 Resultat Elevhälsan, kommunala skolor Analysmodellen som används för elevhälsan består av de fem verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 2, 12:1) Handledning (fråga 5: 2-3) Skolmiljö (fråga 9: 2-3) Skolmat (fråga 10: 1-4) Vidare ingår i analysmodellen ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 11a-c). Tre olika modellkörningar har gjorts för elevhälsan: Kategori 1: Elever i behov av stöd Kategori 2: Elever som inte är i behov av stöd Kategori alla: Samtliga svarande I kategori 1 ingår elever som gett lågt betyg (1-2) på någon av frågorna 12.2, är du duktig på att läsa och skriva eller 12.3, kan du koncentrera dig när du arbetar i skolan. I kategori 2 ingår elever som gett betyg 3-5 på dessa frågor. I kategori alla ingår samtliga svarande. På så vis kan vi i tabell I se om elever i behov av stöd och elever som inte är i behov av stöd har olika uppfattningar om skolan. Antalet elever som ingår i kategori 1 är 2 059, i kategori 2, och i kategori alla I tabell I nedan görs en jämförelse mellan de olika elevkategoriernas betygsindex och effektmått för NEI och respektive kvalitetsfaktor. Tabell I: Elevhälsan, kvalitetsfaktorer och deras effektmått för respektive kategori, kommunala skolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor År Kat 1 Kat 2 Alla Kat 1 Kat 2 Alla Trivsel Trygghet Handledning Skolmiljö Skolmat NEI(1) ,4 0,6 0,4 1,0 1,2-1,3 0,5 0,3 0,9 1,3-1,4 0,6 0,4 0,9 1, * 60* 66 89* 87 83* 71* * 76* 81 1,3 0,6 0,4 0,9 1,4-1,3 0,6 0,3 0,8 1,4-1,3 0,6 0,3 0,9 1,4 - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan år och. (1) NEI bestod av endast en fråga år Ej jämförbar mellan åren. 17

21 Resultat Observera att faktorerna för kategori alla inte direkt kan jämföras med tabell C1 och C2 eftersom frågorna i de olika modellkörningarna för de olika faktorerna inte är samma. Det finns enligt tabell I stora skillnader mellan kategori 1 och 2 när det gäller kvalitetsfaktorernas betygsindex. Elever i behov av stöd, kategori 1, har gett mycket lägre betyg åt NEI och samtliga kvalitetsfaktorer. Skillnaderna är mellan 11 och 19 indexenheter, störst är skillnaden för Skolmat och minst för Trivsel. När det gäller effektmåtten är emellertid skillnaderna mellan de olika kategorierna små. Oavsett elevkategori är det Skolmat som bör prioriteras i första hand. Skolmiljö har hamnat i kvadranten prioritera för kategori 1 men i kvadranten lägre prioritet för kategori 2. Även Trivsel har stor effekt på helhetsbetyget, men har samtidigt fått relativt högt betyg. Trivsel har hamnat i kvadrant I i samtliga kategorier och tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. Skolmiljö har för samtliga kategorier fått statistiskt säkerställt lägre betyg i år jämfört med år. Därutöver har Skolmat fått statistiskt säkerställt lägre betyg för kategori alla och för kategori 1. För kategori 2 har Trivsel och Handledning fått statistiskt säkerställt lägre betyg. 18

22 Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning avseende elever i år F-3 i samtliga grundskolor i Göteborgs stad. Kommunala skolor: elever. Friskolor (privata skolor): elever. Särskolor: 67 elever. Datainsamlingen Metod: Enligt anvisningarna delades frågeblanketterna ut tillsammans med kuvert av respektive klasslärare så att eleverna kunde fylla i dem under lektionstid och direkt under lektionen återlämna den besvarade frågeblanketten till läraren i ett förseglat kuvert. Skolorna återsände sedan de besvarade frågeblanketterna paketvis till SCB för dataregistrering och analys. Frågeblanketterna distribuerades från SCB till stadsförvaltningarna under vecka 49-50, år. Mätperiod: 7 januari 6 februari, år. Svarsfrekvens Svarsantal: Kommunala skolor: elever frågeblanketter var så komplett ifyllda att de kunde ingå i modellanalysen. Friskolor: elever ingick i modellanalysen. Särskolor: 26 elever. Svarsandel: Kommunala skolor: 87 procent. 99 procent av dessa ingick i modellanalysen. Friskolor: 73 procent. 99 procent av dessa ingick i modellanalysen. Särskolor: 39 procent. Kommentar: Svarsandelarna för de olika stadsdelarna redovisas nedan i tabell J. Jämfört med år har svarsandelen ökat med fyra procentenheter. I år har skolorna kunnat justera antalet utdelade enkäter. De stora skillnaderna mellan olika stadsdelar ger en tydlig vink om att det bör vara möjligt att nå en ännu högre svarsandel. Hela 18 stadsdelar har en svarsfrekvens på 80 procent eller mer och av dessa har åtta stadsdelar nått upp till minst 90 procent svarande, vilket är en realistisk målsättning. 19

23 Teknisk rapport Tabell J: Svarsprocent år Stadsdelar, elever i kommunala skolor F-3. Svarsandel i procent Stadsdel Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Hela Göteborg Svarsfrekvensen är en av de avgörande faktorerna för en undersöknings kvalitet. Ju bättre svarsfrekvensen är, desto säkrare är resultaten. Hur de som inte svarat skulle ha värderat de olika frågorna har vi ingen kunskap om men vanligtvis har personer i bortfallet ungefär samma uppfattning som de svarande. Svarsandelen för de olika stadsdelarna varierar från 72 procent för Frölunda till 96 procent för Majorna. Partiellt bortfall: Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland besvarade frågeblanketter. Det partiella bortfallet blev inte anmärkningsvärt högt för någon fråga. Kommentar: Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår ej partiellt bortfall. Det innebär att andelen som i tabell 1 gett högt och lågt betyg avser andelen bland de svarande som har betygsatt respektive indikator. Förklaringsgraden Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland eleverna vad gäller deras bedömning av verksamheten i dess helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. 20

24 Teknisk rapport Förklaringsgraden, R 2, blev 0,52 vilket är på ungefär samma nivå som i tidigare undersökningar då tre helhetsfrågor ingått i modellanalysen. Värdet innebär att modellen förklarar drygt hälften av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Därmed når förklaringsgraden inte det mål på 60 procent som SCB har för dessa modellanalyser. Den lägre förklaringsgraden kan bero på den kortare svarsskalan (5 steg istället för 10). 21

25 Göteborgs stad, kommunala grundskolor Nöjd-Elev-Index Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått NEI 3: 1-3 Trivsel Elever år F ±0 0,9 om skolan 4: 1-3 Trygghet NEI Hela Göteborg 85 ±0 0,4 Hela Göteborg 5: 1-3 Handledning Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Våren 81 ±0 0,1 Antal svar : 1-2 Att lära sig saker Andel svarande % ±0 0,4 81 ± 0 Medelindex 81 7: 1-2 Att få vara med och bestämma Medeleffekt 0,6 71 ±0 0,2 0,8-1,0 8: 1-2 Läromedel Fråga: 0,3-0,5 79 ±0 0,5 11 a-c 0,0-0,2 * Värdet 1,2 innebär att om 9: 1-3 Skolmiljö 0,3-0,5 22 betyget för faktorn Skolmat 76 ±0 1,1 0,1-0,3 ökar med 5 enheter från 76 till 81 då 10: 1-4 Skolmat 0,4-0,6 förväntas helhetsbetyget eller NEI öka 76 ±0 1,2 * 1,0-1,2 med 1,2 enheter från 81 till 82,2. 1,1-1,

26 Våren Hela Göteborg Hela Göteborg Kommunal verksamhet Nöjd-Elev-Index NEI 81 Elever år F - 3 om skolan Antal svar Andel svarande 87 % Medelindex Medeleffekt 0, Göteborgs stad, kommunala grundskolor Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt = medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex = Högsta medelindex Kvalitetsfaktor Betygsindex Effekt 1 Trivsel 88 0,9 2 Trygghet 85 0,4 3 Handledning 81 0,1 4 Att lära sig saker 92 0,4 5 Att få vara med och bestämma 71 0,2 6 Läromedel 79 0,5 7 Skolmiljö 76 1,1 8 Skolmat 76 1, =enhetens/stadsdelens medelindex och medeleffekt 23

27 Tabell 1 Elevernas bedömning av grundskolan: förskoleklass och år 1-3. År Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: Andel svarande i (%): 87 Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad Du tycker om Din skola!" På en skala 1-5 har elever i förskoleklass eller år 1-3 för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av skolan. Med versaler finns kvalitetsfaktorer och NEI (Nöjd-Elev-Index) angivna med respektive indexvärde Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Alla stadsdelar Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Fr 11:a-11c NEI, SKOLAN I SIN HELHET Fr 3:1-3:3 TRIVSEL Fr 4:1-4:3 TRYGGHET Fr 5:1-5:3 HANDLEDNING Fr 6:1-6:2 ATT LÄRA SIG SAKER Fr 7:1-7:2 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Fr 8:1-8:2 LÄROMEDEL Fr 9:1-9:3 SKOLMILJÖ Fr 10:1-10:4 SKOLMAT MEDELINDEX 81 24

28 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde ma Andel ej svar NEI, SKOLAN I SIN HELHET Fr 11:a Om du tänker på allt i din skola - hur nöjd är du då? 4,3 4,1 4, Fr 11:b Är din skola lika bra som du trodde att den skulle vara? 4,2 3,8 4, Fr 11:c Är din skola lika bra som du vill att den skall vara? 4,2 3,9 4, TRIVSEL Fr 3:1 Trivs du i skolan? 4,5 4,2 4, Fr 3:2 Trivs du med de vuxna i skolan? 4,5 4,3 4, Fr 3:3 Trivs du med dina kamrater i skolan? 4,6 4,4 4, TRYGGHET Fr 4:1 Känner du dig alltid trygg i skolan? 4,3 4,0 4, Fr 4:2 Är barnen i skolan snälla mot dig? 4,2 4,0 4, Fr 4:3 Är de vuxna i skolan snälla mot dig? 4,6 4,5 4, HANDLEDNING Fr 5:1 Vet du vad du ska lära dig? 4,3 4,1 4, Fr 5:2 Får du den hjälp du behöver? 4,5 4,3 4, Fr 5:3 Kan du arbeta/leka i lugn och ro? 3,9 3,6 4, ATT LÄRA SIG SAKER Fr 6:1 Är det roligt att lära sig nya saker? 4,7 4,5 4, Fr 6:2 Är du nöjd med vad du lär dig? 4,6 4,4 4,

29 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde ma Andel ej svar ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Fr 7:1 Får du vara med och bestämma vad du skall arbeta med? 3,8 3,6 4, Fr 7:2 Får du vara med och bestämma vad ni gör tillsammans i skolan? 3,9 3,7 4, LÄROMEDEL Fr 8:1 Är du nöjd med de saker/materiel som du leker/arbetar med? 4,5 4,4 4, Fr 8:2 Är du nöjd med hur du får använda datorn? 3,4 2,9 3, SKOLMILJÖ Fr 9:1 Är du nöjd med skolans lokaler? 4,5 4,3 4, Fr 9:2 Är du nöjd med toaletterna? 3,1 2,6 3, Fr 9:3 Är det roligt att vara ute på skolgården? 4,5 4,3 4, SKOLMAT Fr 10:1 Vad tycker du om maten? 4,0 3,7 4, Fr 10:2 Får du tillräckligt med mat? 4,3 3,9 4, Fr 10:3 Är det trivsamt där du äter? 4,1 3,7 4, Fr 10:4 Kan du äta i lugn och ro? 3,7 3,3 4,

30 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde ma Andel ej svar FRÅGOR UTANFÖR MODELLEN Fr 12:1 ELEVHÄLSAN Finns det någon vuxen som hjälper dig om du är ledsen? 4,6 4,4 4, Fr 12:2 Är du duktig på att läsa och skriva? 4,4 4,2 4, Fr 12:3 Kan du koncentrera dig när du arbetar i skolan? 4,0 3,7 4, Fr 13:1 FRISKVÅRD Hur nöjd är du med dina möjligheter till motion i skolan? 4,4 4,2 4, Fr 13:2 Hur nöjd är du med det ni gör på lektionerna i idrott och hälsa? 4,5 4,3 4, Fr 13:3 Hur nöjd är du med det du lär dej om hur viktigt det är att motionera? 4,4 4,1 4, Fr 14:1 Om du går på fritidshem skall du svara på dessa frågo r. FRITIDSHEM Trivs du på ditt fritidshem? 4,6 4,4 4, Fr 14:2 Trivs du med de vuxna på ditt fritidshem? 4,6 4,5 4, Fr 14:3 Trivs du med dina kamrater? 4,6 4,5 4, Fr 14:4 Gör du roliga saker på ditt fritidshem? 4,6 4,4 4, Fr 14:5 Lär du dig olika saker på ditt fritidshem? 4,2 3,9 4, Fr 16:1 Följande frågor besvaras endast om du deltar i kulturskolan/musikskolan. KULTURSKOLAN/MUSIKSKOLAN, NÖJDHET Är du nöjd med hur du får vara med och bestämma i kulturskolan/musikskolan? 4,3 3,4 4, Fr 16:2 Hur roligt är det i kulturskolan/musikskolan? 4,5 3,6 4, Fr 16:3 Hur trivs du i kulturskolan/musikskolan? 4,6 4,0 4, Fr 16:4 Är du nöjd med vad du lär dig i kulturskolan/ musikskolan? 4,7 3,8 5,