SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

Transkript

1 SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever i år 4-9 om grundskolan Göteborg våren 2005

2 Elever i år 4-9 om grundskolan Göteborg våren 2005

3 Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning 1 Teknisk rapport 2 SCB:s analysmodell med NEI 5 Resultat. 7 Diagram och tabeller Diagram 1 Modellstrukturbild 16 Diagram 2 Prioriteringsmatris Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna.. 18

4 Sammanfattning Sammanfattning Syftet med elevundersökningen är att utreda hur elever i år 4-9 i grundskolan ser på sin skola och därigenom tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för ett eventuellt förbättringsarbete. Totalt svarade elever i år 4-9 i kommunala skolor på enkäten vilket motsvarar en svarsandel på 83 procent och är en ökning med fem procentenheter jämfört med år Svarsandelen varierar mellan de olika skolorna och de olika stadsdelarna. De flesta av stadsdelarna har dock uppnått en svarsandel som är över 80 procent. Helhetsbetyget för verksamheten i sin helhet, d.v.s Nöjd-Elev-Index (NEI) blev för hela Göteborg 58. Medelbetyget för modellens samtliga faktorer blev 66. Det finns liksom tidigare starka skäl för att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna skolmiljö och skolmat. Dessa har hamnat i prioriteringsmatrisens kritiska kvadrant II med en effekt över medeleffekten och ett betyg under medelbetyget. Faktorerna tillhör därmed första prioriteringsgrupp. Högst effekt, 1,6, har skolmiljö erhållit vilket pekar på att förändringar av skolmiljön har stor betydelse för hur eleverna bedömer verksamheten i sin helhet, NEI. För att höja betyget för faktorn skolmiljö bör man främst arbeta med att förbättra toaletterna och skolgården. Vad gäller skolmat är det indikatorerna hur god maten brukar vara och möjligheten att äta i lugn och ro som fått störst andel låga betyg. I kvadrant I, med en effekt över medeleffekten och ett betyg över medelbetyget, har trivsel hamnat. Denna faktor tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. Vad gäller trivsel så är det indikatorerna hur eleverna trivs med de vuxna i skolan och hur eleverna trivs i skolan som drar ner medelbetyget något. Undersökningsledare: Ari Mansikkaviita Rapportförfattare: Ari Mansikkaviita Modellanalys: Ari Mansikkaviita i samarbete med Docent Claes M. Cassel Tabell- och diagrambearbetning: Maria Raptidou 1

5 Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning avseende elever i år 4-9 i samtliga grundskolor i Göteborgs stad. Kommunala skolor: elever. Friskolor: elever. Datainsamlingen Metod: Enligt anvisningar från SCB delades frågeblanketterna tillsammans med kuvert ut av respektive klasslärare. Eleverna fyllde i frågeblanketten under lektionstid och återlämnade den besvarade frågeblanketten direkt under lektionen till läraren i ett förseglat kuvert. Skolorna återsände sedan de besvarade frågeblanketterna paketvis till SCB för dataregistrering och analys. Frågeblanketterna distribuerades från SCB till stadsförvaltningarna under vecka 53, 2004 och vecka 1, Mätperiod: 10 januari 4 februari Kommentar: Insamlingsperioden förlängdes med 10 dagar då önskad svarsfrekevens inte var uppnådd när insamlingen var tänkt att avslutas den 25 januari Svarsfrekvens Svarsantal Kommunala skolor: elever enkäter var så komplett ifyllda att de kunde ingå i modellanalysen. Friskolor: elever ingick i modellanalysen. Svarsandel Kommunala skolor: 83 procent. 97 procent av dessa ingick i modellanalysen. Friskolor: 70 procent. 98 procent av dessa ingick i modellanalysen. Kommentar: Svarsandelarna för de olika stadsdelarna redovisas i tabell A nedan. Hela 19 stadsdelar har en svarsfrekvens över 80 procent och av dessa har åtta stadsdelar nått upp till minst 90 procent svarande, vilket är en realistisk målsättning. Jämfört med år 2004 har svarsandelen ökat med hela fem procentenheter vilket är glädjande. 2

6 Teknisk rapport Tabell A: Svarsandel år Göteborgs samtliga stadsdelar, elever i kommunala skolor 4-9. Stadsdel Svarsandel i procent Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön * 84 Härlanda Örgryte * 92 Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Hela Göteborg *även de för sent inkomna svaren ingår i 2004-års svarsandel (en ny modellkörning gjordes p.g.a. den låga svarsandelen). Svarsfrekvensen är en av de avgörande faktorerna för en undersöknings kvalitet. Ju bättre svarsfrekvensen är, desto säkrare är resultaten. Hur de som inte svarat skulle ha rat de olika frågorna har vi ingen kunskap om men vanligtvis har personer i bortfallet ungefär samma uppfattning som de svarande. Svarsandelen för de olika stadsdelarna varierar från 51 procent för Härlanda till 94 procent för Älvsborg. Partiellt bortfall: Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland de besvarade frågeblanketter. Det partiella bortfallet blev inte anmärkningsvärt högt för någon fråga men högst på frågorna om kultur och musikskolan. Kommentar: Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår ej partiellt bortfall och ingen åsikt. Det innebär att andelen som i tabell 1 givit högt och lågt betyg avser andelen bland de svarande som har betygsatt respektive indikator. 3

7 Teknisk rapport Förklaringsgraden Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland eleverna vad gäller deras bedömning av verksamheten i dess helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Förklaringsgraden, R 2, blev 0,64 vilket är samma som erhölls år Det innebär att modellen förklarar cirka 2/3 av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Frågeblanketten täcker därmed undersökningsområdet på ett klart tillfredsställande sätt. 4

8 SCB:s analysmodell med NEI SCB:s analysmodell med NEI Analysmodellen som används i denna undersökning består av de nio verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 1-4) Bemötande (fråga 5: 1-3) Pedagogisk handledning (fråga 6: 1-7) Pegagogisk process (fråga 7: 1-6) Att få vara med och bestämma (fråga 8: 1-4) Läromedel (fråga 9: 1-3) Skolmiljö (fråga 10: 1-8) Skolmat (fråga 11: 1-5) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 12:a-c) samt en målvariabel förtroende (frågorna 13: a-b). Index och effektmått I frågeblanketten rar eleverna hur nöjda de är med olika aspekter på skolans verksamhet. Värderingen har gjorts på en 10-gradig skala. Vid omräkning till betygsindex har skalan transformerats till en ny skala som går från 0 till 100. I båda fallen innebär högre också högre betyg åt verksamheten. Utifrån analysmodellen beräknas respektive faktors effekt vilken utgör mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NEI, och respektive kvalitetsfaktor. Prioriteringsmatris För att sluta sig till vilka delar av verksamheten som bör prioriteras plottas kvalitetsfaktorernas index och effektmått i en så kallad prioriteringsmatris där den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått. Origo (krysset) ligger vid medelbetyg och medeleffekt. På så vis bildas fyra kvadranter med olika prioriteringsgrad. 5

9 SCB:s analysmodell med NEI För att få ett ökat NEI är det rationellt att i förbättringsarbetet prioritera faktorer som har effektmått utöver medeleffekten under förutsättning att man strävar efter att maximera helhetsbetyget sett ur elevernas perspektiv. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NEI. Faktorer med mindre effekt på helhetsbetyget, NEI, behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av eleverna. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter bör faktorn ras nedåt vad gäller betyg och uppåt vad gäller effekt. Detta för att inte negligera dessa faktorers vikt i ett förbättringsarbete. Vidare bör man i varje enskilt fall överväga prioritering för faktorer som ligger nära gränsen till ett högre prioriterat område i matrisen. T.ex. kan en faktor som hamnat långt ner åt höger i kvadrant III vara mer angelägen att förbättra jämfört med en faktor som placerat sig upp till vänster i kvadrant I. 6

10 Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten som grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1 och bakgrundstabeller. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika stadsdelar och år. Slutligen redovisas betygsindex för olika grupper av svarande. NEI och faktorernas betygsindex och effektmått NEI: 58. Detta motsvarar ett betyg på 6,2 på den tiogradiga skalan. Medelbetyg: 66 Medeleffekt: 0,5 Kvalitetsfaktorer med betyg över medel: trygghet (81), trivsel (75), pedagogisk handledning (74), bemötande (72) och pedagogisk process (72). Kvalitetsfaktorer med betyg under medelt: läromedel (58), skolmiljö (57), skolmat (54) samt att få vara med och bestämma (51). Faktorer i respektive kvadrant Kvadrant I, Förbättra om möjligt: trivsel. Kvadrant II, Prioritera: skolmiljö och skolmat. Kvadrant III, Lägre prioritet: att få vara med och bestämma och läromedel. Kvadrant IV, Bevara: trygghet, pedagogisk handledning, bemötande och pedagogisk process. 7

11 Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna I tabell B redovisas resultaten från elevenkäten för de olika stadsdelarna. Tabell B: NEI år Elever i år 4-9 i kommunala skolor Stadsdelsförvaltning NEI 1999** 2000** Gunnared * 58 Lärjedalen * Kortedala * 56 Bergsjön*** * Härlanda * 60 Örgryte*** Centrum * Linnéstaden Majorna * Högsbo Älvsborg * 63 Frölunda * Askim Tynnered * Styrsö * Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Samtliga kommunala * Samtliga friskolor *statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** resultaten för 1999 och 2000 avser elever i år 3-9. Frågeformuleringen för NEIfrågorna har ändrats fr.o.m år 2002, vilket kan ha bidragit till att NEI-t har försämrats. *** även de för sent inkomna svaren ingår i 2004-års (en ny modellkörning gjordes p.g.a. den låga svarsfrekvensen). I tabell B ovan kan man se att NEI i de olika stadsdelarna varierar från 50 för Majorna till 70 för Bergsjön under år Lärjedalen, Bergsjön, Majorna, Tynnered och Styrsö har statistiskt säkerställt högre betygsindex i årets undersökning jämfört med 2004 års undersökning. Centrum har statistiskt säkerställt lägre betygsindex. Ser man till totalen har eleverna gett ungefär samma helhetsbetyg som förra året i både de kommunala skolorna och friskolorna. NEI-t för samtliga kommunala skolor är statistiskt säkerställt högre trots att det till heltal avrundade t är detsamma som i förra årets mätning 8

12 Resultat (57,5 år 2004 och 58,4 år 2005). Vidare är NEI hela nio indexenheter högre för friskolorna jämfört med de kommunala skolorna. I nedanstående tabell sammanfattas i hur många stadsdelar respektive faktor hamnat i kvadrant I, II, III eller IV. Tabell C: Kvalitetsfaktorernas placering i prioriteringsmatrisen för de olika stadsdelarna Kvalitetsfaktor Kvadrant I (Förbättra om möjligt) Kvadrant II (Prioritera) Kvadrant III (Lägre prioritet) Kvadrant IV (Bevara) Trivsel Trygghet Bemötande Pedag. handledning Pedag. process Få vara med o bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Faktorerna trivsel, skolmiljö och skolmat har i alla stadsdelar fått en effekt över medeleffekten. Trygghet, bemötande och pedagogisk handledning har fått en effekt under medeleffekten och ett betygsindex över medelt. Pedagogisk process har genomgående ett betygsindex över medel och återfinns i de olika stadsdelarna i kvadrant I eller IV. Faktorerna att få vara med och bestämma och läromedel har i de flesta stadsdelar hamnat i kvadrant III (lägre prioritet). Jämförelse mellan åren I tabell D nedan redovisas resultatet för mätningarna år för de kommunala skolorna år 4-9. Indexn för år 1999 och 2000 har räknats om till att gälla i år 4-9. Tabell D: Kvalitetsfaktorernas betygsindex år Samtliga elever i år 4-9 i kommunala skolor. Index Kvalitetsfaktorer Trivsel * 75* Trygghet * 81* Bemötande * 71 72* Pedag. stöd Ped. handledn.** * 74* Skolämnena Ped. process * 70* 72* Bestämma * 48 51* Läromedel * 56 58* Skolmiljö** * 57* Skomat/-måltider NEI * Förtroende * statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** en tillförd fråga till faktorn år

13 Resultat I tabell E nedan redovisas effektmåtten för mätningarna år för de kommunala skolorna år 4-9. Tabell E: Kvalitetsfaktorernas effektmått år Samtliga elever i år 4-9 i kommunala skolor. Effektmått Kvalitetsfaktorer Trivsel 0,9 1,0 1,3 1,3 1,2 1,2 Trygghet 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Bemötande 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Pedag. stöd 0, Ped. handledn.** - 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 Skolämnena 0, Ped. process - 0,9 0,4 0,5 0,4 0,4 Bestämma 0,3 0,4 0,2 0,1* 0,2 0,2 Läromedel 0,4 0,3 0,2 0,2 0,3 0,2* Skolmiljö** 1,2 1,2 1,6 1,6 1,7 1,6 Skomat/-måltider 0,7 0,8 1,0 1,0 1,0 0,9 * statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** en tillförd fråga till faktorn år Faktorerna pedagogisk handledning och skolmiljö innehåller båda en ny fråga i årets modellanalys. Detta innebär att indexn för dessa två faktorer är inte direkt jämförbara mellan åren 2004 och De övriga faktorerna innehåller exakt samma frågor som föregående års undersökning vilket medför att indexna för dessa faktorer mellan åren 2004 och 2005 är direkt jämförbara. Frågeblanketten har tidigare ändrats sedan 1999 och 2000 års undersökning. Den viktigaste förändringen gäller frågorna som bygger upp NEI som fr.o.m. år 2002 är ändrade och är därmed inte jämförbara med tidigare år. För att vidare se vilka förändringar som har gjorts hänvisas läsaren till tidigare rapporter. Samtliga faktorer förutom skolmat har erhållit ett statistiskt säkerställt högre index i år jämfört med år Skillnaderna är mellan en och tre indexenheter. Även NEI-t är statistiskt säkerställt högre trots att t är detsamma som i förra årets mätning. Förra årets NEI var 57,5 vilket avrundades till 58 och årets NEI är 58,4 vilket även det avrundas till 58. Prioriteringsmatrisen för årets undersökning är oerhört lik den bild som vi såg vid undersökningen år Skolmiljö och skolmat finns återigen i kvadrant II och trivsel i kvadrant I. Skolmiljö och trivsel har i årets undersökning liksom förra året de högsta effektmåtten. 10

14 Resultat Jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor Tabell F: Betygsindex och effektmått för kommunala skolor och friskolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Kommunala Friskolor Kommunala Friskolor Trivsel 75 77* 1,2 1,6* Trygghet 81 85* 0,1 0,1 Bemötande 72 74* 0,1 0,1 Ped. handledning 74 75* 0,1 0,1 Ped. process 72 74* 0,4 0,5 Bestämma 51 55* 0,2 0,2 Läromedel 58 66* 0,2 0,4 Skolmiljö 57 62* 1,6 1,2* Skolmat 54 58* 0,9 0,8 NEI 58 67* - - Förtroende 60 74* - - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala skolor och friskolor. Prioriteringsmatrisbilden för friskolorna liknar i hög grad bilden för de kommunala skolorna. Faktorn trivsel har dock erhållit ett något högre effektmått i friskolorna jämfört med de kommunala skolorna medan faktorn skolmiljö har erhållit ett något lägre effektmått. Dessa faktorer har dock hamnat i samma kvadranter för både de kommunala och de privata skolorna och är de två faktorer som har de klart högsta effektmåtten. Faktorernas medelbetyg för friskolorna är fyra indexenheter högre. Friskolorna har högre betygsindex på alla faktorer, liksom på NEI och målvariabeln förtroende. Samtliga skillnader för betygsindexen mellan friskolor och kommunala skolor är statistiskt säkerställda. Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrund I tabellerna G och H kan man studera betygsnivåerna på faktorerna efter bakgrundsvariablerna år och kön. År I tabell G visas skillnaden för NEI och de olika faktorernas index beroende av vilket år eleverna går i, år 2004 och

15 Resultat Tabell G: NEI och de olika indexn efter år som eleven går i, år 2004 och 2005 År som eleven går i Kvalitetsfaktor År år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handledn Ped. proc Bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Förtroende NEI Antal Elever I tabell G kan man se att de flesta av faktorerna har fått något högre betygsindex för de olika år eleverna går i jämfört med år Skillnaden är dock som högst fyra indexenheter. Elever i högre år ger skolan betydligt lägre betyg och detta gäller för alla faktorer. NEI blev hela 23 indexenheter lägre för elever i år 9 jämfört med elever i år 4. Man kan fråga sig hur mycket av detta som beror på att elevernas syn på skolan ändras med stigande ålder. Dessa skillnader mellan yngre och äldre elevers bedömningar av skolan måste man ha i åtanke vid jämförelser mellan olika skolor. Skillnaden mellan skolor kan i en del fall helt förklaras med att man har olika fördelning av elever i olika år. Jämför därför också skolans resultat med genomsnittet för olika år i hela staden. Kön I tabell H visas skillnaden för NEI och de olika faktorernas index beroende av kön, år 2004 och

16 Resultat Tabell H: NEI och de olika indexn efter kön, år 2004 och 2005 Kön Kvalitetsfaktor År Flicka Pojke Kvalitetsfaktor År Flicka Pojke Trivsel Läromedel Trygghet Skolmiljö Bemötande Skolmat Ped. handl Förtroende Ped. proc NEI Bestämma Antal Elever Enligt tabell H finns det vissa mindre skillnader mellan hur flickor och pojkar rar skolan och dess verksamhet. Flickornas NEI (60) ligger tre enheter högre än det för pojkarna (57). Vidare tycks pojkarna ra de flesta faktorerna något lägre än flickorna, skillnaderna är dock relativt små. Kultur och musikskolan, kommunal verksamhet 12 procent, 2691, av eleverna svarade Ja på frågan om de deltar i kulturskolan/musikskolan. Av dessa var majoriteten flickor, 57 procent. I frågeblanketten finns ett antal faktorer och frågor som är riktade till de som deltar i kultur/musikskolan. Nedan redovisas de övergripande resultaten för dessa frågor. Vad det gäller helhetsbetyget, NEI, har dessa tre frågor erhållit betyg mellan 7,6 och 8,2 på den tiogradiga skalan. Dett är betydligt högre n jämfört med totala NEI för skolan i sin helhet. Medelbetygen för de olika indikatorerna ligger i de flesta fall mellan 7,6 och 8,8 på den tiogradiga skalan. Undantagen är indikatorerna toaletterna och hur handikappanpassade lokalerna är som har fått de klart lägsta betygen, 6,1 respektive 6,2. Mest nöjda tycks eleverna vara med faktorerna bemötandet, undervisningen och trygghet/trivsel. Högst medelbetyg (8,8) har indikatorn hur trygg du känner dig med lärarna erhållit. Kön 13

17 Resultat Elevhälsan, kommunal verksamhet Analysmodellen som används för elevhälsan består av de sex verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 1-4) Pedagogisk handledning (fråga 6: 2, 6) Att få vara med och bestämma (fråga 8: 2, 14: 3) Skolmiljö (fråga 10: 2-5, 7) Skolmat (fråga 11: 1-6) Vidare ingår i analysmodellen ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 12:a-c). Tre olika modellkörningar har gjorts för elevhälsan: Kategori 1: Elever i behov av stöd Kategori 2: Elever som inte är i behov av stöd Kategori ALLA: Samtliga svarande I kategori 1 ingår elever som gett lågt betyg (1-3) på någon av frågorna 7.6, din egen förmåga att klara skolarbetet, 14,1, din förmåga att läsa och skriva eller 14.2, din förmåga att koncentrera dig på skolarbetet. I kategori 2 ingår elever som har gett betyg 4-10 på dessa frågor. I kategori ALLA ingår samtliga svarande. På så vis kan vi i tabell I studera om elever i behov av stöd och elever som inte är i behov av stöd har olika uppfattningar om skolan. Antalet elever som ingår i kategori 1 är (2 191 ingick i modellanalysen), i kategori 2, (18 735) och i kategori ALLA (21 190). I tabell I nedan görs en jämförelse mellan de olika kategoriernas betygsindex och effektmått för NEI och respektive kvalitetsfaktor. 14

18 Resultat Tabell I: Elevhälsan, kvalitetsfaktorerna och deras effektmått för respektive kategori, kommunala skolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Kat 1 Kat 2 ALLA Kat 1 Kat 2 ALLA Trivsel ,2 1,3 1, * 75* 1,3 1,4 1,4 Trygghet ,1 0,1 0, * 0,1 0,1 0,1 Ped. handledning ,2 0,2 0, * 67* 0,3 0,2 0,2 Bestämma ,5 0,5 0, * 61* 0,5 0,6 0,6 Skolmiljö ,4 1,6 1, * 54* 1,4 1,6 1,5 Skolmat ,3 1,0 1, * ,1 1,1 1,1 NEI * 58* *Statistiskt säkerställd skillnad mellan år 2004 och 2005 Observera att faktorerna för kategori ALLA kan inte direkt jämföras med tabell D eftersom frågorna i de olika modellkörningarna för de olika faktorerna är inte samma. Resulteten mellan åren är direkt jämförbara då samma frågor ligger till grund för modellkörningarna. Det finns enligt tabell I stora skillnader mellan kategori 1 och 2 när det gäller kvalitetsfaktorernas betygsindex, mellan hela 23 och 36 indexenheter. Elever i behov av stöd, kategori 1, har gett mycket lägre betyg åt NEI och samtliga kvalitetsfaktorer. Skillnaden är störst för att få vara med och bestämma. När det gäller effektmåtten så är skillnaderna små. Oavsett kategori är det skolmat och skolmiljö som bör prioriteras enligt eleverna. Även trivsel har stor effekt på helhetsbetyget, men har samtidigt fått betyg över medelt. Trivsel har i samtliga kategorier hamnat i kvadrant I och tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. För kategori ALLA har NEI och samtliga faktorer utom skolmat fått statistisk säkerställt högre betyg jämfört med år För kategori 1 har skolmat fått statistiskt säkerställt lägre betyg och för kategori 2 har NEI och samtliga faktorer utom trygghet och skolmat fått statistiskt säkerställt högre betyg. Inga skillnader i effektmåtten är statistiskt säkerställda mellan åren 2004 och

19 Göteborgs stad, kommunala grundskolor Nöjd-Elev-Index Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått NEI 3: 1-3 Trivsel Elever år ±0 1,2 4: 1-4 Trygghet Förtroende Hela Göteborg 81 ±0 0,1 60 5: 1-3 Bemötande 3,9 ± 0 Våren ±0 0,1 Fråga: Antal svar : 1-7 Pedagogisk handledning ±0,0 13 a-b NEI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Andel svarande % ±0 0,1 Medelbetyg 66 7: 1-6 Pedagogisk process Medeleffekt 0,5 72 ±0 0,4 8: 1-4 Att få vara med och bestämma 58 ± 0 1,1-1,3 51 ±0 0,2 0,1-0,1 * Värdet 1,6 innebär att om 9: 1-3 Läromedel 0,0-0,2 16 Fråga: 12 a-c betyget för faktorn Skolmiljö 58 ±0 0,2 0,1-0,1 ökar med 5 enheter från 57 till 62 då 10: 1-8 Skolmiljö 0,3-0,5 förväntas helhetsbetyget eller NEI öka 57 ±0 1,6 * 0,2-0,2 med 1,6 enheter från 58 till 59,6. 11: 1-5 Skolmat 0,1-0,3 54 ±0 0,9 1,5-1, ,8-1,0 jan

20 Våren 2005 Hela Göteborg Nöjd-Elev-Index NEI 58 Elever år 4-9 om skolan Göteborgs stad, kommunala grundskolor Betygsnivå 100 Bevara Förbättra om möjligt Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 = medelbetyg för hela Göteborg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg Effekt Antal svar Andel svarande 83 % Medelbetyg Medeleffekt 0, Kvalitetsfaktor Betyg Effekt 1 Trivsel 75 1,2 2Trygghet 81 0,1 3 Bemötande 72 0,1 4 Pedagogisk handledning 74 0,1 5 Pedagogisk process 72 0,4 6 Att få vara med och bestämma 51 0,2 7 Läromedel 58 0,2 8 Skolmiljö 57 1,6 9 Skolmat 54 0, =stadsdelens/enhetens medelbetyg och medeleffekt

21 Tabell 1 Elevernas bedömning av grundskolan, år 4-9. År 2005 Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: Andel svarande: 83 % Medeln och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad Du tycker om Din skola!" På en skala 1-10 har elever i år 4-9 för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av skolan. Med versaler finns kvalitetsfaktorer, NEI (Nöjd-Elev-Index) och förtroendeindex angivna med respektive index Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Alla stadsdelar Medel Lägsta Högsta Fr 12:a-12c NEI, SKOLAN I SIN HELHET Fr 13:a-13b FÖRTROENDE Fr 3:1-3:3 TRIVSEL Fr 4:1-4:4 TRYGGHET Fr 5:1-5:3 BEMÖTANDE Fr 6:1-6:7 PEDAGOGISK HANDLEDNING Fr 7:1-7:6 PEDAGOGISK PROCESS Fr 8:1-8:4 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Fr 9:1-9:3 LÄROMEDEL Fr 10:1-10:8 SKOLMILJÖ Fr 11:1-11:5 SKOLMAT MEDELVÄRDE 66 18

22 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Summa Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent NEI, SKOLAN I SIN HELHET Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du Fr 12:a då med den? 6,8 6,2 7, Är din skola lika bra som du hoppades att den Fr 12:b skulle vara? 6,4 5,6 7, Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal Fr 12:c tycker du att din skola kommer? 5,4 4,4 7, FÖRTROENDE Hur bra är din skola jämfört med andra skolor som du Fr 13:a känner till? 6,6 5,6 7, Om du skulle välja skola i dag - skulle du då välja den Fr 13:b skola som du nu går i? 6,3 5,4 7, TRIVSEL Fr 3:1 Trivs du i skolan? 7,5 6,8 8, Fr 3:2 Trivs du med de vuxna på skolan? 7,4 6,8 8, Fr 3:3 Trivs du med dina skolkamrater? 8,5 7,9 9, TRYGGHET Fr 4:1 Känner du dig trygg på rasterna? 8,6 7,7 9, Fr 4:2 Känner du dig trygg i övrigt i skolan? 8,6 7,9 9, Fr 4:3 Har du kamrater som bryr sig om dig? 8,8 8,4 9, Fr 4:4 Får du tag i någon vuxen när du behöver? 7,1 6,6 8, BEMÖTANDE Hur nöjd är du med Fr 5:1 - hur du bemöts av lärarna? 7,7 7,2 8, Fr 5:2 - hur du bemöts av övrig personal? 7,4 7,0 8, Fr 5:3 - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? 7,2 6,6 8,

23 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med Fr 6:1 - hur du vet vad du skall lära dig i olika ämnen? 7,7 7,2 8, Fr 6:2 - den hjälp du får med skolarbetet när du behöver? 7,7 7,2 8, Fr 6:3 - hur bra lärarna förklarar för dig? 7,7 7,2 8, Fr 6:4 - hur lärarna anstränger sig? 7,7 7,3 8, Fr 6:5 - hur du lär dig ta eget ansvar för skolarbetet? 8,2 7,6 8, Fr 6:6 - arbetsron i skolan? 6,3 5,6 7, Fr 6:7 - din individuella utvecklingsplan? 7,8 7,2 8, PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med Fr 7:1 - vad du får lära dig? 7,9 7,3 8, möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, Fr 7:2 skapande, olika tekniska hjälpmedel)? 7,5 6,7 8, Fr 7:3 - hur omväxlande och intressant skolarbetet är? 6,9 5,9 8, Fr 7:4 - hur skolan väcker din nyfikenhet och lust att lära? 6,6 5,6 8, hur nyttiga och användbara saker du får Fr 7:5 lära dig? 7,6 6,8 8, Fr 7:6 - din egen förmåga att klara skolarbetet? 8,3 7,8 8, Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 8:4 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Hur nöjd är du med hur du får vara med och bestämma om vad du ska arbeta med i skolan? 5,9 5,1 7, hur du får vara med och bestämma hur du ska arbeta i skolan? 6,2 5,4 7, hur du får vara med och bestämma om maten och miljön i skolan? 4,5 3,9 6, hur du får vara med och bestämma om kommande aktiviteter (t.ex. friluftsdagar, temaveckor m.m.)? 5,4 4,8 6,

24 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent LÄROMEDEL Hur nöjd är du med Fr 9:1 - läroböckerna som ni använder? 6,6 5,7 8, Fr 9:2 - bibliotekets öppettider? 5,8 3,7 7, Fr 9:3 - andra läromedel (t.ex. dator, video m.m.)? 6,0 5,0 7, SKOLMILJÖ Hur nöjd är du med Fr 10:1 - undervisningslokalerna? 6,7 5,8 7, Fr 10:2 - elevutrymmena? 6,3 5,2 7, Fr 10:3 - övriga utrymmen (t.ex. korridorer, trapphus)? 6,3 5,3 7, Fr 10:4 - toaletterna? 4,3 3,1 5, Fr 10:5 - skolgården? 5,6 4,1 6, Fr 10:6 - möjligheten att komma in i skolan före och efter schemalagd tid? 6,5 5,4 7, Fr 10:7 - städningen på skolan? 6,3 5,0 7, Fr 10:8 - idrottslokalerna? 6,9 5,4 8, SKOLMAT Fr 11:1 Hur vanligt är det att du äter i skolan? 7,6 6,6 8, Fr 11:2 Hur nöjd är du med - hur god maten brukar vara? 5,1 4,2 6, Fr 11:3 - hur mycket mat man kan få? 5,8 4,2 7, Fr 11:4 - hur trivsamt det är i matsalen? 5,9 4,4 7, Fr 11:5 - möjligheten att äta i lugn och ro? 5,1 3,7 6,

25 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent Frågor utanför modellen Fr 11:6 SKOLMAT Hur nöjd är du med - när på dagen maten serveras? 6,6 5,7 7, ELEVHÄLSAN Hur nöjd är du med Fr 14:1 - din förmåga att läsa och skriva? 8,5 8,2 8, Fr 14:2 - din förmåga att koncentrera dig på skolarbetet? 7,4 6,9 8, Fr 14:3 - hur du fått vara med och bestämma om den hjälp du får i skolarbetet? 6,7 5,9 7, Fr 14:4 - luften i klassrummen? 6,2 5,1 7, Fr 14:5 - ljudnivån i klassrummen? 5,5 4,7 6, FRISKVÅRD Hur nöjd är du med - möjligheterna till motion och fysisk aktivitet i Fr 15:1 skolan? 7,0 6,5 7, Fr 15:2 - vad ni gör på lektionerna i idrott och hälsa? 7,3 6,8 8, Fr 15:3 - hur skolan arbetar med kunskaper om hur viktigt det är att motionera? 7,0 6,2 8, Fr 16:1 LIVSSTIL Hur nöjd är Du med hur skolan arbetar med kunskaper till - narkotika och alkohol? 5,9 4,4 7, Fr 16:2 - tobak och snus? 5,7 4,2 6, Fr 16:3 - kost och måltider? 6,4 5,4 7, Fr 16:4 - sex och samlevnad? 5,4 4,3 6, Fr 29:a Fr 29:b Fr 29:c NEI, KULTUR/MUSIKSKOLAN I SIN HELHET Hur nöjd är du med kultur/musikskolan och dess verksamhet i sin helhet? 8,2 7,5 8, Hur väl uppfyller kultur/musikskolan dina förväntningar? 8,0 7,1 8, Tänk dig en perfekt kultur/musikskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att denna kulturskola och dess verksamhet kommer? 7,6 6,8 8,

26 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Fr 21:1 Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt KULTUR/MUSIKSKOLAN, BEMÖTANDET Hur nöjd är du med. - hur du bemöts av lärarna? 8,5 7,8 9, Fr 21:2 - hur lärarna lyssnar på dig? 8,4 7,6 9, Fr 21:3 - hur lärarna bryr sig om dig? 8,5 7,6 9, Partiellt bortfall Procent Fr 22:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, UNDERVISNINGEN Hur nöjd är du med. - hur bra lärarna i kulturskolan visar/ förklarar för dig? 8,5 7,4 9, Fr 22:2 - den hjälp du får när du behöver det? 8,5 7,5 9, Fr 22:3 - hur din lärare uppmuntrar dig? 8,5 7,5 9, Fr 22:4 - hur omväxlande och intressant undervisningen är? 8,3 7,3 9, KULTUR/MUSIKSKOLAN, TILLGÄNGLIGHET Hur nöjd är du med. Fr 23:1 - hur lätt det är att ta sig till och från kulturskolan? 8,1 7,4 8, Fr 23:2 - tiderna för undervisningen i kulturskolan? 7,9 7,2 8, Fr 23:3 - hur lätt det är att komma i kontakt med kulturskolan och dess personal? 7,7 6,6 8, Fr 24:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, DELAKTIGHET/PÅVERKAN Hur nöjd är du med - möjligheterna att få vara med och bestämma hur du skall arbeta i kulturskolan? 7,6 6,5 8, möjligheterna att få lämna synpunkter på Fr 24:2 kulturskolan? 7,6 6,6 8, Fr 24:3 - hur lärarna lyssnar till dina synpunkter? 8,1 6,7 8, Fr 25:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, LOKALERNA Hur nöjd är du med. - hur trivsamma undervisningslokalerna är i kulturskolan? 7,8 6,8 8, hur undervisningslokalerna fungerar för Fr 25:2 ämnet/kursen? 8,0 7,1 8, Fr 25:3 - toaletterna? 6,1 4,8 7, Fr 25:4 - hur handikappanpassade lokalerna är? 6,2 4,8 7,

27 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga stadsdelar Andel svar efter elevernas bedömning Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent KULTUR/MUSIKSKOLAN, TRYGGHET/TRIVSEL Hur nöjd är du med. Fr 26:1 - hur trygg du känner dig i kulturskolan? 8,6 7,4 9, hur trygg du känner dig med de andra eleverna Fr 26:2 i kulturskolan? 8,7 7,4 9, Fr 26:3 - hur trygg du känner dig med lärarna? 8,8 8,0 9, Fr 26:4 - tryggheten på vägen till och från undervisningslokalerna i kulturskolan? 8,2 6,6 9, Fr 27:1 Fr 27:2 Fr 27:3 Fr 27:4 KULTUR/MUSIKSKOLAN, INFORMATION Hur nöjd är du med. - informationen om de kurser/ämnen som erbjuds i kulturskolan? 8,1 7,0 8, informationen om vad kurserna/ ämnena i kulturskolan innehåller? 8,0 7,1 8, informationen om utställningar/föreställningar/ konserter mm som du kan delta i? 8,0 7,2 9, informationen om vart du kan vända dig med olika frågor i kulturskolan? 7,6 6,7 8, KULTUR/MUSIKSKOLAN, VERKSAMHETEN Hur nöjd är du med. Fr 28:1 - vad du får lära dig i kulturskolan? 8,5 7,7 9, Fr 28:2 - de ämnen/kurser du har att välja på? 8,3 7,4 8, Fr 28:3 Fr 28:4 - att få vara med på utställningar/föreställningar/ konserter mm? 8,2 7,7 9, möjligheten att få vara med och bestämma vad du gör i kultur/musikskolan? 7,8 6,7 8,