SCB:s analysmodell med Nöjd-Förälder-Index

Transkript

1 SCB:s analysmodell med Nöjd-Förälder-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Föräldrarna om förskolor/familjedaghem Göteborg våren 2005

2 Föräldrarna om förskolor/familjedaghem Göteborg våren 2005

3 Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning 1 Teknisk rapport 2 SCB:s analysmodell med NFI 5 Resultat 7 Barnen om sin förskola/familjedaghem 16 Diagram och tabeller Diagram 1 Modellstrukturbild 18 Diagram 2 Prioriteringsmatris Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna.. 20 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna, barnen... 24

4 Sammanfattning Sammanfattning Totalt svarade föräldrar som har barn i kommunala förskolor på frågeblanketten, vilket motsvarar en svarsandel på 57 procent. Svarsandelen varierar påtagligt mellan de olika förskolorna och de olika stadsdelarna. Helhetsbetyget, Nöjd-Förälder-Index (NFI), för alla Göteborgs kommunala förskolor blev 72, vilket är samma värde som år 2004 och ett bra betyg. NFI för Göteborgs privata förskolor är betydligt högre, hela 85. En viktig del i verksamhetens förbättringsarbete bör därför vara ingående jämförelser mellan de kommunala och privata alternativen. Är det skillnader i utförandet eller förutsättningar som ger så stora utslag på betygsindexen? Det finns liksom tidigare starka skäl för att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna förskolemiljö och delaktighet/inflytande, främst på förskolemiljö som har fått det lägsta indexvärdet och det högsta effektmåttet. Förbättringar av förskolemiljön handlar bland annat om barnens möjlighet att få lugn och ro. Var fjärde förälder är kritisk på den punkten. Barnens egna resultat pekar även de i samma riktning. För att förbättra betyget för delaktighet/inflytande bör man särskilt överväga hur föräldrarnas möjligheter att påverka verksamheten i förskolan kan vidgas. Trygghet, pedagogisk process och bemötande har också stor betydelse för föräldrarnas värdering av förskolan. Faktorerna bör trots sina goda betygsindex särskilt beaktas i förbättringsarbetet. Det kan vara svårt att här höja de redan goda betygen. Kanske handlar det här mycket om att informera om verksamheten. Utifrån de enskilda frågorna om pedagogisk process handlar förbättringsarbetet inte om möjligheterna till lek utan om tid för utomhusvistelser och om vad och hur barnen lär sig i förskolan. Rapportförfattare: Veronica Ekman och Ari Mansikkaviita Modellanalys: Docent Claes M. Cassel Tabell- och diagrambearbetning: Anita Olsson-Malmberg 1

5 Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning. Kommunala förskolor: föräldrar. Privata förskolor: föräldrar. Datainsamlingen Metod: Personalen vid förskolor delade ut frågeblankett och svarskuvert till någon av föräldrarna (en frågeblankett per barn). De flesta av föräldrarna återsände sedan den besvarade frågeblanketten direkt till SCB för dataregistrering och analys. Några av förskolorna återsände frågeblanketterna paketvis till SCB. För de vanligaste invandrarspråken tillhandahölls översättning av den svenska frågeblanketten vid förskolorna. Med denna hjälp kunde föräldrar med utländsk bakgrund läsa och föra in sina svar i den svenska frågeblanketten som alltid var den version som skickades in till SCB. Frågeblanketterna distribuerades från SCB till stadsförvalningarna i Göteborgs stad vecka 53, vecka 1, 2005 Mätperiod: 10 januari 10 februari Kommentar: Insamlingsperioden förlängdes med 9 dagar då önskad svarsfrekevens inte var uppnådd när insamlingen var tänkt att avslutas den 1 februari Påminnelser: En skriftlig påminnelse och mer informella direkta påminnelser vid besöken på förskolan. Svarsfrekvens Svarsantal Kommunala förskolor: besvarade frågeblanketter var så komplett ifyllda att de kunde ingå i modellanalysen. Privata förskolor: besvarade frågeblanketter ingick i modellanalysen. Svarsandel Kommunala förskolor: 57 procent. Privata förskolor: 55 procent. Kommentar: Svarsandelarna för de olika stadsdelarna redovisas i tabell A. För Göteborg som helhet är svarsandelen för de kommunal förskolorna en procentenhet lägre år 2005 jämfört med 2004 års undersökning. Svarsandelen för de privata förskolorna har ökat från 41 procent år 2004 till 55 procent i år, vilket är mycket glädjande. 2

6 Teknisk rapport Tabell A: Svarsprocent år 2000 samt år Göteborg. Stadsdelar, föräldrar till barn i kommunala förskolor Stadsdel Svarsandel i procent Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Hela Göteborg Svarsandelen varierar påtagligt mellan de olika stadsdelarna, från 41 till 68 procent. De stora skillnaderna mellan olika enheter ger en tydlig vink om att det bör vara möjligt att nå en ännu högre svarsandel. En realistisk målsättning är en svarsandel på cirka 75 procent. Svarsandelen varierar även påtagligt mellan de olika undersökningsåren. T.ex. för Backa har svarsandelen år 2005 gått ner 12 procentenheter jämför med år Partiellt bortfall: Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland insända besvara frågeblanketter. Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarna procentsumma 100 ingår ej partiellt bortfall och ingen åsikt. Det innebär att andelen som i tabell 1 gett högt och lågt betyg avser andelen bland just de svarande som har betygsatt respektive indikator. Det partiella bortfallet blev högst, 16 procent, för hur dina lokala politiker lyssnar på föräldrarnas synpunkter om resurser till förskolan? Denna fråga ligger dock utanför modellen. 3

7 Teknisk rapport Förklaringsgraden Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland föräldrarna vad gäller deras bedömning av verksamheten i dess helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller föräldrarnas bedömning av förskolans verksamhet i sin helhet. Förklaringsgraden, R 2, blev i denna undersökning 0,78 vilket är på sama nivå som för åren 2003 och Det innebär att modellen förklarar cirka 4/5 av variationen vad gäller föräldrarnas bedömning av verksamheten i sin helhet. Frågeblanketten täcker därmed undersökningsområdet på ett mycket tillfredställande sätt. 4

8 SCB:s analysmodell med NFI SCB:s analysmodell med NFI Analysmodellen som används i undersökningen består av de nio verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 4: 1-3) Trygghet (fråga 5: 1-4) Bemötande (fråga 6: 1-3) Pedagogisk handledning (fråga 7: 1-4) Pedagogisk process (fråga 8: 1-5) Säkerhet (fråga 9: 1-4) Delaktighet/Inflytande (fråga 10: 1-4) Förskolmiljö (fråga 11: 1-4) Måltider (fråga 12: 1-2) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Förälder-Index, NFI, (frågorna 13:a-c), samt en så kallad målvariabel, förtroende (frågorna 14:a-b). Index och effektmått I frågeblanketten värderar föräldrarna hur nöjda de är med olika aspekter på förskolans/familjedaghemmets verksamhet. Värderingar har gjorts på en 10-gradig skala. Vid omräkning till betygsindex har skalan transformerats till en ny skala som går från 0 till 100. I båda fallen innebär högre värde också högre betyg åt verksamheten. Utifrån analysmodellen beräknas respektive faktors effekt vilken utgör mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NFI, och respektive kvalitetsfaktor. Prioriteringsmatris För att sluta sig till vilka delar av verksamheten som bör prioriteras plottas kvalitetsfaktorernas index och effektmått i en så kallad prioriteringsmatris där den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått. Origo (krysset) ligger vid medelbetyg och medeleffekt. På så vis bildas fyra kvadranter med olika prioriteringsgrad. För att få ett ökat NFI är det rationellt att i förbättringsarbetet prioritera faktorer som har effektmått utöver medeleffekten (de till höger om den lodrät axeln) under förutsättning att vi strävar efter att maximera helhetsbetyget sett ur föräldrarnas perspektiv. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NFI. Faktorer med mindre effekt på helhetsbetyget, NFI, behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av föräldrarna. 5

9 SCB:s analysmodell med NFI I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter bör faktorn värderas nedåt vad gäller betyg och uppåt (höger) vad gäller effekt. Detta för att inte negligera en sådan faktors vikt i ett förbättringsarbete. Vidare bör man i varje enskilt fall överväga prioritering för faktorer som ligger nära gränsen till ett högre prioriterat område i matrisen. T.ex. kan en faktor som hamnat långt ner åt höger i kvadrant III vara mer angelägen att förbättra jämfört med en faktor som placerat sig upp till vänster i kvadrant I. 6

10 Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten som grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1 och bakgrundstabeller. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika stadsdelar och år. NFI och faktorernas betygsindex och effektmått NFI: 72. Detta motsvarar ett betyg på 7,5 på den 10-gradiga skalan. Medelbetyg: 75 Medeleffekt: 0,6 Kvalitetsfaktorer med betyg över medelvärde: trivsel (84), bemötande (81), trygghet (80), måltider (77), pedagogisk handledning (77) och pedagogisk process (77). Kvalitetsfaktorer med betyg under medelvärdet: säkerhet (71), delaktighet/inflytande (70) samt förskolemiljö (64). Faktorer i respektive kvadrant Kvadrant I, Förbättra om möjligt: trygghet, bemötande och pedagogisk process. Kvadrant II, Prioritera: förskolemiljö och delaktighet/inflytande. Kvadrant III, Lägre prioritet: säkerhet. Kvadrant IV, Bevara: trivsel, måltider och pedagogisk handledning. 7

11 Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna Tabell B: NFI år 2000 samt år Föräldrar till barn i kommunala förskolor Stadsdelsförvaltning NFI Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön * Härlanda Örgryte Centrum * 71 Linnéstaden 74 68* * Majorna * 70* Högsbo Älvsborg Frölunda Askim * Tynnered 80 77* * Styrsö Torslanda 80 75* 70* Biskopsgården * Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Samtliga kommunala * Samtliga privata *Statistiskt säkerställd skillnad från föregående år. Tabell B ovan visar att det finns skillnader mellan olika stadsdelars NFI-värden. NFI-värdena för 2005 varierar från 64 för Linnéstaden till 79 för Styrsö. Linnéstaden har ett statistiskt säkerställt lägre betygsindex i årets undersökning jämfört med 2004 års undersökning. Bergsjön, Majorna, Askim, Tynnered och Biskopsgården har alla ett statistiskt säkerställt högre betygsindex i årets undersökning jämfört med undersökningen år Enligt den senaste mätningen, år 2004, inom SKI (Svenskt Kvalitetsindex) fick förskolan ett Nöjd-Förälder-Index på 74. Det indexet innefattar både kommunala och privata förskolor. I tabell C nedan sammanfattas för hur många stadsdelar respektive faktor hamnat i kvadrant I, II, III eller IV. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter har faktorn värderats nedåt vad gäller betyg och uppåt (höger) vad gäller effekt. 8

12 Resultat Tabell C: Kvalitetsfaktorernas placering i prioriteringsmatrisen för de olika stadsdelarna Kvalitetsfaktor Kvadrant I (Förbättra Kvadrant II (Prioritera) Kvadrant III (Lägre prioritet) Kvadrant IV (Bevara) om möjligt) Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Säkerhet Delaktighet / Inflytande Förskolemiljö Måltider Av de 21 stadsdelarna är det 19 stycken som har över 200 svarande som ingår i modellen. Stadsdelarna Frölunda och Styrsö har inte nått upp till 200 svarande och har därmed ingen egen modell. Faktorerna trivsel, trygghet och bemötande har genomgående fått höga betyg, medan faktorerna säkerhet, delaktighet/inflytande samt förskolemiljö har genomgående fått lägre betyg. Faktorn förskolemiljö tillhör i samtliga stadsdelar de faktorer som bör prioriteras i första hand. Faktorn säkerhet däremot tillhör i samtliga stadsdelar de faktorer som har lägre prioritet. Även om spridningen för faktorerna pedagogisk handledning och pedagogisk process enligt tabellen verkar vara stor så återfinns betygsvärdena för dessa faktorer nära medelvärdet i samtliga stadsdelar. Faktorn måltider har ett effektmått under medel i 15 av de 19 stadsdelarna och ett betygsmått över medel i 13 av stadsdelarna. Jämförelse mellan olika stora enheter Tabell D: NFI-värdet för kommunala respektive privata förskolor klassindelat efter enheternas storlek (antalet barn på förskola) Kommunala förskolor Privata förskolor Antal barn NFI Ant. enh. Antal barn NFI Ant. enh eller fler Samtliga Samtliga Tabellen ovan visar NFI-värden för de olika enheterna indelade efter antal barn, dels för de kommunala förskolorna och dels för de privata förskolorna. Skillnaderna mellan de olika enheterna är små och det går inte att se något samband mellan enheternas storlek och NFI-värden. 9

13 Resultat Jämförelse mellan åren Tabell E: Kvalitetsfaktorers betygsindex och effektmått år 2000 samt år Samtliga föräldrar till barn i kommunala förskolor. Index Effektmått Kvalitetsfaktorer Trivsel * - 0,2 0,3 0,3 0,3 Trygghet 81 79* * 0,8 0,9 0,9 1,0 0,8 Bemötande 76 82* ,5 0,6 0,6 0,5 0,7 Utveckl./lärande , Ped. handledn. ** * - 0,5 0,6 0,3 0,3 Ped. process ,9 0,7 0,9 0,8 Säkerhet * 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 Delaktighet/ Inflytande * - 0,7 0,7 0,7 0,9* Information , Förskolemiljö** 67 65* 63* ,7 0,9 1,1 1,0 1,0 Tillgängligheten , Personalen , Måltider * 76 77* - 0,4 0,4 0,4 0,4 Förtroende NFI * *statistiskt säkerställd skillnad från föregående år (ej hänsyn till ändringar i frågeblanketten) ** skillnad i formulering i en av faktorns frågor mellan åren 2002 och 2003 Tabell E ovan jämför resultatet för de kommunala förskolorna mellan åren. Det har gjorts stora ändringar i frågeblanketten mellan hösten 2000 och våren Många av faktorerna som fanns i frågeblanketten hösten 2000 har tagits bort samtidigt som det finns många nya faktorer i frågeblanketten våren Det har även gjorts stora ändringar i frågorna och frågeformuleringarna i de faktorer som ingick redan hösten Allt detta gör att jämförelser, förutom för NFI, mellan år 2000 och de andra åren är svåra års frågeblankett är dock nästintill identisk, med undantag av två frågor, med den blankett som användes Årets frågeblankett är identisk med frågeblanketten 2003 och Detta gör att resultaten mellan åren 2003, 2004 och 2005 är direkt jämförbara. Faktorerna trivsel, trygghet, pedagogisk handledning, säkerhet, delaktighet/inflytande och måltider har alla fått ett statistiskt säkerställt högre betygsindex år 2005 jämfört med år Ökningen är med en indexenhet för samtliga av dessa faktorer. 10

14 Resultat Jämförelse mellan kommunala och privata förskolor Tabell F: Betygsindex och effektmått för kommunala och privata förskolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Kommunala Privata Kommunala Privata Trivsel 84 89* 0,3 0,2 Trygghet 80 88* 0,8 1,0 Bemötande 81 87* 0,7 1,0* Pedagogisk handledning 77 85* 0,3 0,7 Pedagogisk process 77 85* 0,8 0,7 Säkerhet 71 80* 0,1 0,1 Delaktighet/Inflytande 70 85* 0,9 0,4* Förskolemiljö 64 76* 1,0 0,9 Måltider 77 86* 0,4 0,3 Medelvärde 75 85* 0,6 0,6 Förtroende 76 90* - - NFI 72 85* - - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala och privata förskolor. Samtliga kvalitetsfaktorer för privata förskolor har fått statistiskt säkerställt högre betyg än de kommunala förskolorna. Skillnaden varierar mellan fem och femton indexenheter. De privata förskolorna har av föräldrarna fått hela tretton indexenheter högre helhetsbetyg, NFI, än de kommunala förskolorna. Statistiskt säkerställda skillnader för effektmåtten mellan privata och kommunala förskolor föreligger för faktorerna bemötande och delaktighet/inflytande. Prioriteringsmatrisen för privata förskolor skiljer sig något från bilden för de kommunala skolorna. De stora skillnaderna är effektmåtten för delaktighet/inflytande och pedagogisk handledning. För de kommunala förskolorna har delaktighet/inflytande fått ett effektmått på 0,9 jämfört med privata som har ett effektmått på 0,4. Detta innebär att delaktighet/inflytande hamnar i kvadrant II för kommunala förskolor och mellan kvadrant III och IV för privata. Det omvända gäller för faktorn pedagogisk handledning där faktorn för kommunala förskolor har hamnat i kvadrant IV och för privata på gränsen mellan kvadrant I och II. Det finns starka skäl även för privata förskolor att i förbättringsarbetet satsa på faktorn förskolemiljö som trots ett indexvärde på relativt höga 76 ändå hamnar i den högst prioriterade gruppen. Faktorerna pedagogisk handledning och pedagogisk process har hamnat på gränsen till kvadrant II. Dessa faktorer har relativt höga indexbetyg på 85 och kan därmed vara svårare att förbättra. 11

15 Resultat Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrund I tabellerna G-J kan man studera betygsnivåerna på faktorerna efter bakgrundsvariablerna ålder, kön, hur länge barnet varit vid förskola och utvecklingssamtal. I vissa grupper är antalet få vilket medför osäkrare resultat. Barnets ålder I tabell G visas skillnaden för NFI och de olika faktorernas indexvärde beroende av respektive födelseår mellan år 2004 och Tabell G: NFI och faktorernas indexvärden efter barnets ålder 2004 och 2005 Uppnådd ålder under året Kvalitetsfaktor År 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handledning Ped. process Säkerhet Delaktighet/Inflytan Förskolemiljö Måltider Förtroende NFI Antal föräldrar I tabellen kan vi se att barnets ålder inte tycks ha någon större betydelse för hur man som förälder värderar förskolan. Den mindre gruppen med föräldrar till de äldsta barnen tycks dock ge något högre betyg åt verksamheten än föräldrar med barn i de övriga åldrarna. Faktorernas betygsindex och NFI verkar vara relativt oförändrade jämfört med år 2004, men föräldrar med de yngsta barnen (1 år) har dock givit något lägre betyg på NFI och de olika kvalitetsfaktorerna jämfört med år

16 Resultat Barnets kön I tabell H visas NFI och faktorernas indexvärden efter barnets kön. Tabell H: NFI och de olika indexvärden efter kön. År 2004 och 2005 Kön Kön Kvalitetsfaktor År Flicka Pojke Kvalitetsfaktor År Flicka Pojke Trivsel Delaktighet/ Inflytande Trygghet Förskolemiljö Bemötande Måltider Ped. Handled Förtroende Ped. Process NFI Säkerhet Antal föräldrar I undersökningarna avseende grundskolan har vi kunnat konstatera att föräldrar till flickor är något nöjdare med verksamheten än föräldrar till pojkar. I tabell H kan vi se att ett sådant samband inte återfinns för förskolan även om vi kanske kan tala om en svag tendens i den riktningen. NFI och faktorernas betygsindex är relativt oförändrade jämfört med år Hur länge barnet varit vid förskolan I tabell I visas NFI och faktorernas indexvärde efter hur länge barnet har varit vid förskola. 13

17 Resultat Tabell I: NFI och de olika indexvärden efter hur länge barnet varit vid förskola. År 2004 och 2005 Kvalitetsfaktor Trivsel Trygghet Bemötande Ped. Handledn. Ped. Process Säkerhet Delaktighet/Inflytan Förskolemiljö Måltider Förtroende NFI Antal föräldrar Tid vid förskola År mån mån 1-2 år >2 år Skillnaderna mellan de olika delgrupperna är små. Likaså är skillnaderna mellan år 2004 och 2005 små. Utvecklingssamtal I tabell J visas NFI och faktorernas indexvärde efter om föräldrarna haft utvecklingssamtal eller inte. Tabell J: NFI och de olika indexvärden efter om man som förälder haft utvecklingssamtal. År 2004 och 2005 Utv.samtal Utv.samtal Kvalitetsfaktor År Ja Nej Kvalitetsfaktor År Ja Nej Trivsel Delaktighet/Inflytande Trygghet Förskolemiljö Bemötande Måltider Ped. handl Förtroende Ped. proc NFI Säkerhet Antal föräldrar

18 Resultat I tabellen kan man se att föräldrar som haft utvecklingssamtal ger något högre betyg åt verksamheten. Särskilt tydlig är skillnaden för faktorn delaktighet/inflytande vilket är rimligt. Huruvida dessa betygsskillnader sedan beror på just utvecklingssamtalen eller på att förskolor med utvecklingssamtal i snitt faktiskt är något bättre i de flesta övriga avseenden också, är inte något som undersökningen ger information om. 74 procent av föräldrarna uppgav att de haft utvecklingssamtal under senaste året. 15

19 Barnen om sin förskola/familjedaghem Barnen om sin förskola/familjedaghem Frågeblanketten avslutades med tio enkla frågor ställda direkt till förskolebarnen i åldrarna 3-5 år. Tillsammans med förälder kunde barnet svara på de upplästa frågorna genom att peka på symboler med sur gubbe (= NEJ), neutral gubbe (= varken JA eller NEJ) eller glad gubbe (= JA). I tur och ordning fick dessa svarsalternativ vid tabellbearbetningarna (se tabell 1 för barn) värdena 1, 2 resp.3. Svaren på de olika barnfrågorna har också räknats om till den indexskala från som använts i modellanalysen för föräldrarna. En enkel frågeblankett som den barnen fick besvara är inte en tillräcklig grund för en modellanalys av det slag som genomförts på basis av föräldrarnas svar. Det har inte heller varit målsättningen med dessa barnfrågor. Självklart är det problematiskt att ställa frågor till så små barn och att tolka deras svar. Endast när det finns stora skillnader mellan indexvärdena för de olika frågorna finns det anledning att närmare fundera över dessa skillnader. För många av frågorna ligger de beräknade indexvärdena nära eller över det mycket höga värdet 90. Dessa höga värden är delvis en effekt av begränsningen till blott tre svarsalternativ i barnfrågorna. De två frågor som har fått högst indexvärden är har du några bra kompisar på förskolan/familjedaghemmet, 93 Tycker du om personalen på förskolan/familjedaghemmet, 92. Endast två procent av barnen har svarat Nej på dessa frågor. Av tabell 1 för barn kan man också se att en mycket stor del av barnen tycker att det är roligt att vara på förskolan/familjedaghemmet indexvärdet för denna övergripande fråga är hela 88. Två av frågorna har emellertid klart lägre indexvärden än övriga frågor. Det är först och främst frågan om du vill vara för dig själv på förskolan/familjedaghemmet, kan du det då som fått värdet 56. Här har endast fyra av tio barn svarat JA. Den andra frågan med lägre betyg är får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan/familjedaghemmet. 43 procent av barnen vill åtminstone inte svara oreserverat JA på den frågan och dess indexvärde är 75. Barnen i de privata förskolorna har ett svarsmönster som ligger nära ovanstående resultat för barnen i de kommunala förskolorna. Indexvärdet på den övergripande frågan om det är roligt att vara på dagis ligger på 90 i den privata förskolan att jämföra med 88 för den kommunala förskolan. Frågorna 6, 7, 8, och 10 som ligger till grund för modellanalysen år 2005 är inte identiska med de frågor som användes år Dessa frågor är därmed inte direkt jämförbara mellan åren. Ändringarna i fråge- 16

20 Barnen om sin förskola/familjedaghem blanketten är dock relativt små och torde därför inte påverka resultatet i någon större utsträckning. Enligt tabell K har barnen i kommunala förskolorna princip svarat på samma sätt på de tio frågorna under de år som frågorna varit med i undersökningen. Tabell K. Medelvärden (index 0-100) för frågorna till barn i kommunala förskolorna. År 2000 samt år Roligt att vara på förskolan/familjedagh.? * 2. Bra kompisar på förskolan/familjedagh.? Roliga saker inne på förskolan/familjedagh.? Själv bestämma vad du vill leka? Roliga saker att leka med? Ute och leka på förskolan/familjedagh.?** * 7. Vara för dig själv på förskolan/familjedagh?** Personalen på förskolan/familjedagh.?** Lära sig nya saker på förskolan/familjedagh.? Maten på förskolan/familjedagh.?** *statistiskt säkerställd skillnad från föregående år (ej hänsyn till ändringar i frågeblanketten) ** skillnad i formulering i frågan mellan åren 2004 och

21 Göteborgs stad, kommunala förskolor/familjedaghem Nöjd-Föräldra-Index Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått Trivsel NFI 4: 1-3 Föräldrar och elever om 84 ±0 0,3 Hela Göteborg 5: 1-4 Trygghet Förtroende 80 ±0 0,8 76 Hela Göteborg 6: 1-3 Bemötande 4,3 ± 0 Våren ±0 0,7 Fråga: Antal svar : 1-4 Pedagogosk handledning ±0,1 14 a-b NFI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Andel svarande % ±0 0,3 Medelbetyg 75 8: 1-5 Pedagogisk process Medeleffekt 0,6 77 ±0 0,8 9: 1-4 Säkerhet 72 ± 0 0,2-0,4 71 ±0 0,1 0,7-0,9 * Värdet 1 innebär att om 10: 1-4 Delaktighet / inflytande 0,6-0,8 18 Fråga: 13 a-c betyget för faktorn Förskolemiljö 70 ±0 0,9 0,2-0,4 ökar med 5 enheter från 64 till 69 då 11: 1-4 Förskolemiljö 0,7-0,9 förväntas helhetsbetyget eller NFI öka 64 ±0 1,0 * 0,1-0,1 med 1 enheter från 72 till : 1-2 Måltider 0,8-1,0 77 ±0 0,4 0,9-1, ,3-0,5 jan

22 Våren 2005 Hela Göteborg Nöjd-Föräldra-Index NFI 72 Föräldrar och elever om förskola / familjedaghem Göteborgs stad, kommunala förskolor/familjedaghem Betygsnivå 100 Bevara Förbättra om möjligt Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Effekt = medelbetyg för hela Göteborg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg Antal svar 9560 Andel svarande 57 % Medelbetyg Medeleffekt 0, Kvalitetsfaktor Betyg Effekt 1 Trivsel 84 0,3 2 Trygghet 80 0,8 3 Bemötande 81 0,7 4 Pedagogisk handledning 77 0,3 5 Pedagogisk process 77 0,8 6 Säkerhet 71 0,1 7 Delaktighet/inflytande 70 0,9 8 Förskolemiljö 64 1,0 9 Måltider 77 0, =enhetens/stadsdelens medelbetyg och medeleffekt

23 Tabell 1 Föräldrarnas bedömning av förskola/familjedaghem. År 2005 Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: 9560 Andel svarande: 57 % Hela Göteborg Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad Du och Ditt barn tycker om barnets förskola/familjedaghem!" På en skala 1-10 har föräldrar till barn i förskola/familjedaghem för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av förskolan. Med versaler finns kvalitetsfaktorer, NFI (Nöjd-Förälder-Index) och förtroendeindex angivna med respektive indexvärde Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga förskolor Medel värde Lägsta värde Högsta värde Fr 13:a-13c NFI, FÖRSKOLAN I SIN HELHET Fr 14:a-14:b FÖRTROENDE Fr 4:1-4:3 TRIVSEL Fr 5:1-5:4 TRYGGHET Fr 6:1-6:3 BEMÖTANDE Fr 7:1-7:4 PEDAGOGISK HANDLEDNING Fr 8:1-8:5 PEDAGODISK PROCESS Fr 9:1-9:4 SÄKERHET Fr 10:1-10:4 DELAKTIGHET, INFLYTANDE Fr 11:1-11:4 FÖRSKOLEMILJÖ Fr 12:1-12:2 MÅLTIDER MEDELVÄRDE 75 20

24 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga förskolor Andel svar efter föräldrarnas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent Fr 13:a Fr 13:b Fr 13:c NFI, DITT BARNS FÖRSKOLA I SIN HELHET Om du tänker på ditt barns förskola/familjedaghem i sin helhet hur nöjd är du då med dess verksamhet? 7,8 7,2 8, Hur väl uppfyller förskolan/familjedaghemmet och dess verksamhet de förväntningar du haft? 7,6 7,0 8, Tänk dig en perfekt förskola/familjedaghem. Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola/ familjedaghem kommer? 7,0 6,1 7, Fr 14:a FÖRTROENDE Hur bra är ditt barns förskola/familjedaghem jämfört med andra förskolor/familjedaghem som du känner till? 7,7 7,2 8, Fr 14:b Om du idag skulle välja förskola/familjedaghem för ditt barn skulle du då välja den förskola/familjedaghem som barnet nu går i? 8,0 7,4 8, TRIVSEL Hur nöjd är du med ditt barns förskola när det gäller Fr 4:1 - hur ditt barn trivs i förskolan/familjedaghemmet? 8,5 8,1 8, Fr 4:2 - hur ditt barn trivs med personalen? 8,7 8,3 8, Fr 4:3 - hur ditt barn trivs med kamraterna? 8,4 8,2 8, TRYGGHET Hur nöjd är du med Fr 5:1 - hur tryggt ditt barn tycks vara med kamraterna? 8,1 7,7 8, Fr 5:2 - ditt barns möjligheter till stabil kontakt med någon eller några i personalen? 8,3 7,7 8, Fr 5:3 - personalens förmåga att uppmärksamma otrygghet hos ditt barn? 7,9 7,4 8, Fr 5:4 - hur trygg är du som förälder när barnet är i förskolan/ familjedaghemmet? 8,3 7,7 8,

25 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga förskolor Andel svar efter föräldrarnas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent Fr 6:1 BEMÖTANDET Hur nöjd är du med hur du bemöts av personalen i förskolan/familjedaghemmet? 8,3 7,9 8, Fr 6:2 - hur man beaktar dina synpunkter? 8,0 7,5 8, Fr 6:3 - hur ditt barn bemöts av personalen? 8,6 8,2 8, Fr 7:1 PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med att ditt barn får tillräckligt stöd i sin utveckling? 7,7 7,1 8, Fr 7:2 - hur personalen stödjer och stimulerar ditt barns språkutveckling? 7,8 7,2 8, Fr 7:3 - personalens förmåga att skapa lugn och ro? 7,8 7,1 8, Fr 7:4 - hur personalen lär barnen att ta hänsyn till varandra? 8,2 7,7 8, PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med Fr 8:1 - vad ditt barn lär sig? 7,8 7,3 8, Fr 8:2 - hur ditt barn lär sig? (varierande arbetssätt, olika tekniska hjälpmedel m m) 7,6 6,9 8, Fr 8:3 - hur ditt barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras? 7,8 7,2 8, Fr 8:4 - ditt barns möjligheter att leka? 8,4 7,9 8, Fr 8:5 - hur mycket ditt barn får vistas utomhus? 7,7 7,1 8, SÄKERHET Hur nöjd är du med Fr 9:1 - säkerheten i lokaler och utrustning? 7,5 6,8 8, Fr 9:2 - säkerheten utomhus? 7,0 5,8 7, Fr 9:3 - rutinerna att förebygga olyckor/skador? 7,2 6,3 8, Fr 9:4 - informationen om olika arrangemang? 7,7 7,0 8,

26 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga förskolor Andel svar efter föräldrarnas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Ingen åsikt Partiellt bortfall Procent Fr 10:1 Fr 10:2 Fr 10:3 Fr 10:4 DELAKTIGHET, INFLYTANDE Hur nöjd är du med hur du får information om verksamheten i förskolan/ familjedaghemmet? 7,6 7,0 8, vilken information du får? 7,5 6,9 8, din möjlighet att påverka verksamheten i förskolan/ familjedaghemmet? 6,6 5,2 7, hur personalen samarbetar med dig angående ditt barns utveckling och lärande? 7,4 6,7 8, FÖRSKOLEMILJÖ Hur nöjd är du med Fr 11:1 - lokalerna (utformning, funktion)? 6,7 5,8 7, Fr 11:2 - utrustning för lek, lärande och skapande? 7,0 6,2 7, Fr 11:3 - ditt barns möjlighet att få lugn och ro? 6,5 5,4 7, Fr 11:4 - förskolans/familjedaghemmets utemiljö? 6,9 5,5 7, Fr 12:1 MÅLTIDER Hur nöjd är du med hur måltiderna i förskolan/familjedaghemmet fungerar för ditt barn? 8,0 7,6 8, Fr 12:2 - den mat som serveras? 7,8 6,4 8, Fr 10:6 Frågor utanför modellen Har du deltagit i utvecklingssamtal? Om ja: - hur utvecklingssamtalet genomfördes? 8,1 7,7 8, Fr 10:7 - hur dina lokala politiker lyssnar på föräldrarnas synpunkter om resurser till förskolan? 3,7 2,0 6,

27 Tabell 1 Frågor till förskolebarn i åldrarna 3-5 år. År 2005 Hela Göteborg Antal svarande: 6465 Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad Du och Ditt barn tycker om barnets förskola/familjedaghem!" På en skala 1-3 har barn 3-5 år i förskola/familjedaghem för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av förskolan. Med versaler finns kvalitetsfaktorer angivna med respektive indexvärde Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Andel svar efter barnens bedömning Medelvärde Lägsta värde Indexvärde Fråga Fr 1 Tycker du att det är roligt att vara på förskolan/ familjedaghemmet? 2,8 2,7 2, Indexvärde Fråga Fr 2 Har du några bra kompisar på förskolan/ familjedaghemmet? 2,9 2,8 2, Indexvärde Fråga Fr 3 Brukar ni göra roliga saker när ni är inne på förskolan/ familjedaghemmet? 2,8 2,7 2, Indexvärde Fråga Fr 4 Får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan/ familjedaghemmet? 2,5 2,3 2, Indexvärde Fråga Fr 5 Finns det roliga saker att leka med på förskolan/ familjedaghemmet? 2,8 2,6 2, Indexvärde Fråga Fr 6 Vad tycker du om att vara ute och leka på förskolan/familjedaghemmet? 2,6 2,5 2, Indexvärde Fråga Fr 7 Om du vill vara för dig själv på förskolan/ familjedaghemmet, kan du det då? 2,1 1,9 2, Indexvärde Fråga Fr 8 Tycker du om personalen på förskolan/familjedaghemmet? 2,8 2,7 2, Indexvärde Fråga Fr 9 Brukar du få lära dig nya saker på förskolan/familjedaghemmet? 2,7 2,5 2, Indexvärde Fråga Fr 10 Vad tycker du om maten på förskolan/familjedaghemmet? 2,6 2,4 2, Högsta värde lågt (1) mellan (2) högt (3) Summa Partiellt bortfall Procent 24