SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index"

Transkript

1 SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index Åtgärdsmatris Betyg Bevara! Åtgärda om utvecklingspotential I balans! Bevara Prioriteras Eleverna om grundskolan Göteborg hösten 2000

2 Eleverna i årskurs 3-9 om grundskolan i Göteborg Hösten 2000

3 Innehållsförteckning sida 1. Förord 1 2. Syfte 2 3. Teknisk rapport Totalundersökning Datainsamlingsmetod Svarsandel Partiellt bortfall Osäkerhetstal 4 4. Analysmodellen för elevenkäten 5 5. Resultat Allmänt Resultat. Genomsnitt för samtliga kommunala skolor Kvalitetsfaktorerna och dess indikatorer Betygsindex efter årskurs och kön Sammanfattning av elevbedömningarna Sammanfattning inför eget arbete med materialet 14 Bild. Modellstrukturen 15 Bild. Prioriteringsmatris 16 Diagram 1. Andel med lågt betyg 17 Tabell 1. Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna 18 Tabell 2. Kvalitetsindex efter årskurs 21 Tabell 3. Kvalitetsindex efter kön 21 Tabell 4. Kvalitetsindex efter stadsdel 22 Frågeformulär 23

4 1 1 Förord Rapporten innehåller resultat från en undersökning rörande hur eleverna i årskurserna 3-9 värderar sin skola. Mätningen genomfördes i november-december 2000 i Göteborg. Undersökningen har utförts av SCB på uppdrag av Göteborgs stad representerad gentemot SCB av Marie Stoltz-Löfgren. Frågeblanketterna för skolan har delvis omarbetats, i dialog med främst Ingalill Ivarsson, med utgångspunkt från de blanketter som användes i undersökningen för Göteborgs skolor hösten Undersökningen omfattar i princip alla elever i samtliga grundskolor inom Göteborgs stad. En i det närmaste identisk frågeblankett skickades samtidigt ut till ett urval av föräldrar med barn i grundskolans årskurser 1-9 och till samtliga föräldrar med barn i förskoleklass. Föräldraundersökningen redovisas i en separat rapport. Denna rapport har utarbetats av Ari Mansikkaviita. Lars Johnsson svarar för tabellbearbetningarna och Marina Kerkenberg har lett datainsamlingsarbetet. Docent Claes M. Cassel har genomfört modellanalyserna.

5 2 2 Syfte Undersökningen avser att tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag. Den använda analysmodellen är inte primärt konstruerad med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av eleverna som är nöjda eller missnöjda med sin skola. Modellen är inriktad på att strukturera insamlade data så att man tydliggör de områden som bör prioriteras. Denna rapport innehåller det sammantagna resultatet för de kommunala grundskolorna i Göteborg. Vissa resultat redovisas även för Göteborgs friskolor. Vidare redovisas resultaten för de olika stadsdelarna. Genom att studera hur modellanalysen här presenteras för samtliga kommunala skolor som helhet ges varje skola ett stöd för den egna tolkningen av motsvarande diagram och tabeller baserade på enkätsvaren från de egna eleverna. Varje skola får nämligen en egen okommenterad rapport innehållande motsvarande diagram och tabeller som ingår i denna analysrapport.

6 3 3. Teknisk rapport 3.1 Totalundersökning Elevundersökningen har genomförts som en totalundersökning avseende skolornas elever i årskurserna 3-9. Sammanlagt var det elever i årskurserna 3-9 i Göteborgs kommunala grundskolor som omfattas av undersökningen 3.2 Datainsamlingsmetod Enligt anvisningarna delades frågeblanketterna ut av respektive klasslärare så att eleverna kunde fylla i dem under lektionstid för att direkt under lektionen kunna återlämna den besvarade enkäten till läraren i ett förseglat kuvert. Skolorna återsände sedan de besvarade enkäterna paketvis till SCB för dataregistrering och analys. 3.3 Svarsandel Av de eleverna var det som besvarade enkäten vilket innebär en genomsnittlig svarsprocent på 86 procent, vilket är något högre andel än i 1999 års undersökning. Av de inkomna frågeblanketterna var (84 procent) så väl besvarade att de ingår i undersökningens modellanalys. Vid många skolor ligger svarsandelen på procent vilket innebär att man i flera fall också bemödat sig om att få in svar från de elever som var frånvarande just den dag när man i respektive klass på lektionstid fyllde i blanketterna. Att frågeblanketterna skulle besvaras på lektionstid motiveras dels av att det ger en högre svarsfrekvens, dels av att en del, främst yngre elever, då vid behov skulle kunna få frågorna förtydligade av sin lärare. En orsak till låg svarsfrekvens vid några skolor är att man ej alltid följt anvisningarna utan låtit eleverna ta hem frågeblanketterna i stället för att låta dem besvara frågorna under lektionstid. För skolor med låg svarsfrekvens är resultaten osäkrare än vad som anges av de felmarginaler som finns i bilder med modellstrukturen. För varje skola framgår det av dess bild med modellstrukturen hur många av eleverna som besvarat enkäten samt andel svarande. Skolor med låg andel svarande får utifrån vad man vet om sitt bortfall (vilka klasser eller grupper av elever som ej ingår i undersökningen) göra en egen värdering av vad deras resultat står för. Svarsandelen i de privata skolorna är betydligt lägre (71%) än i de kommunala skolorna.

7 4 3.4 Partiellt bortfall Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen Partiellt bortfall i tabeller med redovisning av svarsfördelningen. Procenttalet för Partiellt bortfall ingår ej i tabellernas procentsumma 100. I partiellt bortfall ingår här vet ej och ingen åsikt. 3.5 Osäkerhetstal Felmarginaler för betygsindex och effektmått finns angivna i bilder med modellstrukturen. De beräknade osäkerhetstalen är 95-procentiga konfidensintervall avseende modellberäkningarnas osäkerhet. Även om det som här rör sig om en totalundersökning finns en viss osäkerhet vad gäller Nöjd-Elev-Index samt kvalitetsfaktorernas index och deras effektmått eftersom de inte utgör enkla medelvärden utan erhålles via en modellskattning.

8 5 4. Analysmodell för elevenkäterna Den frågeblankett som slutligen fastställdes och delades ut till eleverna innehåller följande nio kvalitetsfaktorer: Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Att få vara med och bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Vidare ingår i enkäten ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev- Index (NEI) samt frågor till en målvariabel med beteckningen Förtroende. De konkreta frågorna som ligger till grund för ovanstående kvalitetsfaktorer framgår av diagrammens hänvisningar till frågeformuläret. Ytterligare ett kvalitetsindex, Lärande process, har konstruerats av frågorna 5:1-6 samt 6:1-2. Detta index redovisas inte i bilden med modellstruktur, utan i en separat lista. Modellens förklaringsvärde Hur väl lyckas då modellen förklara den variation som finns bland eleverna vad gäller hur de bedömer sin skolas totalkvalitet, dvs. NEI? Förklaringsgraden mäter vi med måttet R 2 som i den sammanfattande modellen innehållande elever från de kommunala skolorna blev 0,72. Det innebär att modellen förklarar 72 procent av variationen bland eleverna vad gäller deras bedömning av skolans totalkvalitet. Enkäten täcker därmed undersökningsområdet på ett klart tillfredsställande sätt.

9 6 5. Resultat 5.1 Allmänt Resultatanalysen baseras på samtliga elevers svar i de kommunala skolorna vilket således ger ett genomsnittsresultat för alla deltagande kommunala skolor i Göteborg. I rapporten redovisas också det sammanslagna resultatet för de kommunala skolorna inom respektive stadsdel. För de deltagande skolorna är det de egna resultaten som skall ligga till grund för skolans förbättringsarbete. Nedanstående genomgång av resultaten kan tjäna som en introduktion av analysmodellen inför studiet av respektive skolas egna resultat. 5.2 Resultat. Genomsnitt för samtliga kommunala skolor I frågeformuläret har eleverna fått betygsätta olika delar av skolan och dess verksamheter på en skala från 1 till 10. Vid omräkning till betygsindex har skalan transformerats till en ny skala som går från 0 till 100, i båda fallen innebär högre värde också högre betyg. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2),4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). De kommunala skolorna har av eleverna fått ett relativt gott betyg med ett Nöjd-Elev-Index på 66. De olika kvalitetsfaktorernas medelindex hamnade på 69 i denna gemensamma modellanalys i vilken elevsvaren från samtliga kommunala skolor ingår. Bland kvalitetsfaktorerna är det i tur och ordning följande som fått betygsindex över denna undersöknings medelindex : trygghet (81), trivsel (76), pedagogisk handledning (74), pedagogisk process (74) och bemötande (72). Kvalitetsfaktorer med betygsindex under medelvärdet är: Läromedel (67), Att få vara med och bestämma (63), Skolmiljö (58) och skolmat (57). Resultatbilden är positiv eftersom den visar på särskilt höga betyg för skolans kärnverksamheten (pedagogisk handledning och pedagogisk process) samt också för trygghet och trivsel. Vad bör åtgärdas? En god strategi i förbättringsarbetet kan inte vara så enkel som att satsa på att förbättra alla de delar som har lägre betygsindex. Faktorer med mindre effekt på totalkvaliteten behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av eleverna.

10 7 Det är rationellare att prioritera förbättringar av de kvalitetsfaktorer som har stor effekt på skolans totalkvalitet under förutsättning att man strävar efter att maximera den skolkvalitet som eleverna upplever. Måtten på faktorernas effekt har vi inte erhållit genom några direkta frågor till eleverna om hur de bedömer kvalitetsfaktorernas betydelse eller effekt. Betydelsen eller effekten av respektive kvalitetsfaktor har beräknats av analysmodellen och utgör mått på sambandet mellan betygsindex för totalkvaliteten (NEI) och respektive kvalitetsfaktor. Alla dessa samband beräknas simultant utifrån enkätsvaren från samtliga elever (se bilaga för utförligare beskrivning av modellen). För att komma fram till vad som bör åtgärdas måste vi därför kombinera de erhållna betygsindexen för kvalitetsfaktorerna med de betydelse- eller effektmått som vi beräknat via modellen för var och en av kvalitetsfaktorerna. En sådan sammanställning har vi gjort i en s.k. åtgärdsmatris eller prioriteringsmatris (korsdiagram). I diagrammets kvadrant I placerar sig de faktorer som har såväl stor effekt på NEI som höga betygsindex. I bilden för alla kommunala skolor är det kvalitetsfaktorerna trivsel samt pedagogisk process som hamnat här. Trivsel har ett effektmått på 1,0 vilket innebär att om man lyckas öka dess betygsindex med fem enheter från 76 till 81 då kan man förvänta sig att NEI, totalkvaliteten, ökar med just 1,0 enheter från 65 till 66. Effektmåttet anger alltså den utväxling eller effekt som man kan förvänta sig av en höjning av en kvalitetsfaktors betygsindex med fem enheter. Faktorer i kvadrant I har stor betydelse för totalkvaliteten enligt elevernas bedömning, men faktorernas redan höga betygsnivå kan innebära att det krävs stora insatser för att ytterligare öka betygsnivån. I kvadrant II kan man finna de ur åtgärdssynpunkt särskilt kritiska faktorerna. Nämligen de med relativt stor effekt på totalkvaliteten och samtidigt med betyg under medelvärdet. För de kommunala skolorna är det skolmiljö samt skolmat som återfinns här, båda långt under kvalitetsfaktorernas medelindex i denna undersökning. I kvadrant III placerar sig faktorer med liten effekt på NEI samtidigt som de har relativt låga betyg. Här har läromedel och medbestämmande hamnat. Deras låga betyg flaggar för att förbättringar är både önskvärda och möjliga. Deras relativt blygsamma effektmått innebär dock att de inte hör till de faktorer som bör prioriteras i förbättringsarbetet eftersom man inte kan förvänta sig att en förbättring av just dem skall ha någon större effekt på elevernas värdering av skolans totalkvalitet. I kvadrant IV återfinner vi slutligen faktorerna trygghet, bemötande, pedagogisk handledning. Alla dessa har relativt höga betyg och vad gäller de två förstnämnda också mycket blygsamma effektmått. Faktorer i denna kvadrant finns det inte anledning att prioritera. De har ju redan höga betyg

11 8 samtidigt som en förändring av dem har en förväntad blygsam effekt på totalkvaliteten. Det är dock viktigt att deras betygsnivå bibehålls eftersom varje kvalitetsfaktors effektmått är knutet till ett betygsintervall kring dess nuvarande nivå. Om de skulle försämras påtagligt måste man räkna med att det kan innebära en tydlig effekt på totalkvaliteten, NEI. Kvalitetsfaktorer utan betydelse? Hur skall man då tolka detta att vissa faktorer saknar effekt eller betydelse? Det får absolut inte tolkas som att de saknar betydelse för verksamhetens kvalitet och att man därför kan låta deras kvalitet sjunka från sin nuvarande höga nivå. Tolkningen av låga effektmått måste vara försiktig och får inte tolkas som att dessa faktorer över tiden och i alla situationer skulle få låga effektmått. Tolkningen av låga effektmått bör begränsas till att innebära: givet den betygsnivå en kvalitetsfaktor har för tillfället bidrar inte till att förklara den variation som finns bland eleverna vad gäller deras värdering av totalkvaliteten. En påtaglig förbättring av en sådan faktor bör därmed knappast påverka eleverna bedömning av skolans totalkvalitet. Sammanfattning: Faktorerna skolmiljö, skolmat, trivsel och pedagogisk process är de som bör prioriteras enligt analysen av elevernas svar. Tre av dessa faktorer hör även till de högprioriterade enligt föräldrarnas bedömning. Jämförelser: Tabell A: NEI och kvalitetsindexen år 1999 och år Elever Grundskola årskurs 3-9 Hela Göteborgs kommunala skolor Indexvärde Effektmått Kvalitetsfaktor * Trivsel ,9 1,0 Trygghet ,1 0,1 Bemötande ,2 0,1 Pedagogiskt stöd 75 0,4 - Pedag. Handledning 74-0,3 Skolämnena 77 0,6 - Pedag. Process 74-0,9 Medbestämmande ,3 0,4 Läromedel ,4 0,3 Skolmiljö ,2 1,2 Skolmat ,7 0,8 NEI Förtroende *alla skillnader är signifikanta

12 9 Tabell A ovan visar att kvalitetsfaktorn trygghet, som redan hösten 1999 hade det högsta betyget av alla faktorer, har fått ett ännu högre betyg. Den största förändringen har dock skett i bedömningen av skolmaten. Skolmaten har fått hela åtta indexenheter högre betyg hösten NEI har ökat med en indexenhet från 1999-års undersökning. En möjlig tolkning är att ökningen i NEI huvudsakligen förklaras av ökningen i skolmaten, som i 1999 års undersökning hade ett effektmått på 0,7. Åtgärdmatrisbilden för hösten 2000 är tämligen lik den bild som vi såg hösten Skolmiljö och skolmaten finns återigen i kvadrant II. Trivsel och pedagogisk process hittar man genomgående i kvadrant I. Skolmiljö och skolmaten återfinns i de flesta stadsdelarna i kvadrant II. Tabell B: NEI i de olika stadsdelarna år 1999 och år Elever årskurs 3-9 NEI NEI Stadsdel Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte 63 67* Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim 65 68* Tynnered Styrsö Torslanda 63 67* Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Samtliga kommunala 65 66* Samtliga privata 71 75* *signifikant skillnad

13 10 Tabell B visar att NFI i de olika stadsdelarna varierar från 57 till 74. Förändringarna från 1999-års undersökning är signifikanta för stadsdelarna Örgryte, Askim och Torslanda som alla har fått något högre betyg hösten Åtgärdsmatrisbilden för de privata skolorna liknar mycket bilden för de kommunala skolorna. Den enda skillnaden är att för de privata skolorna har kvalitetsfaktorn skolmiljö fått signifikant lägre effektmått. Skolmiljö återfinns på gränsen mellan kvadrant II och III för de privata skolorna. De privata skolorna har fått signifikant bättre betygsindex på samtliga kvalitetsfaktorer, liksom på NEI samt förtroende. Värdet på Nöjd-Elev- Index har av eleverna i de privata skolorna fått betyget 75, d.v.s. fyra indexenheter bättre värde än hösten Gapet mellan de kommunala skolorna respektive friskolorna har således vad gäller den elevupplevda kvaliteten ökat sedan Kvalitetsfaktorerna och dess indikatorer I tabell 1 redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de delfrågor som ligger till grund för de olika kvalitetsfaktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika medelvärdena. Trivsel Faktorn har fått högt betyg, men ungefär en tiondedel av eleverna har här gett låga betyg. Trivsel och trygghet väger tungt både för den enskilde elevens välbefinnande och för hans eller hennes möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. För de elever som eventuellt har gett låga betyg på samtliga indikatorer som mäter trivsel respektive trygghet är förstås situationen dyster även om de sammantaget är så få att deras situation döljs av medelvärdets fina siffra som visar övriga elevers höga uppskattning skolan. Trygghet Även om tryggheten har fått strålande medelbetyg är det samtidigt så att fem procent inte anser sig trygga i skolan. Sex procent av eleverna saknar kamrater som bryr sig om dem och nio procent saknar lärare som bryr sig om dem. Hela 17 procent har gett lågt betyg på frågan att ha andra vuxna i skolan som bryr sig. Bemötande Bemötande har fått ett betyg på 72, vilket är något över medelbetyget för samtliga kvalitetsfaktorer. 15 procent av eleverna är emellertid kritiska på hur de vuxna lyssnar på deras synpunkter. Pedagogisk handledning Eleverna ger ett högt betyg till hur de får lära sig att ta ansvar. Däremot är hela 28 procent klart kritiska vad gäller arbetsron i skolan.

14 11 Pedagogisk process Eleverna ger eleverna höga betyg till vad de får lära sig och den egna förmågan att klara skolarbetet. Samtidigt är det 16 procent av eleverna som är missnöjda med hur omväxlande och intressant skolarbetet är. 20 procent ger lågt betyg åt hur skolan väcker nyfikenheten och lusten att lära. Medbestämmande Här finns det enligt eleverna klara brister. Denna faktor får relativt låga betyg på sina tre indikatorer: 6:1-3. En fjärdedel av eleverna ger lågt betyg på dessa tre indikatorer. Läromedel Sammantaget ett ordinärt betygsindex på 66. Drygt en fjärdedel av eleverna är missnöjda med apparater och andra hjälpmedel och en femtedel är missnöjda med läroböcker, tillgång till andra böcker samt tillgång till annat materiel. Skolmiljö Det finns betydande skillnader mellan skolorna när det gäller betygsindex på lokaler. Klassrummen får bättre betyg än andra typer av lokaler. Toaletterna får extremt lågt betyg: sex av tio elever är klart missnöjda med toaletterna. Skillnaderna mellan de olika skolorna är stora. Skolmat Denna faktor har av eleverna fått ett betygsindex på 57. Det finns stora skillnader mellan skolorna: lägsta värdet för en enskild skola är 36 och högsta 97. Cirka 60 procent av eleverna äter vanligen i skolan. Fyra av tio elever ger lågt betyg åt matportionernas storlek. En tredjedel av eleverna är kritiska till hur maten räcker till alla skolans elever. Vid vissa skolor är dessa värden ännu sämre. Fyra av tio ger lågt betyg åt skolmatens smak och en tredjedel tycker inte att det är trivsamt i matsalen. 5.4 Betygsindex efter årskurs och kön I tabellerna 2 och 3 kan vi studera betygsnivåerna på kvalitetsfaktorerna för övergripande jämförelser av flickors och pojkars respektive olika årskursers bedömningar. I tabell 2 kan vi se att elever i högre årskurser ger skolan betydligt lägre betyg och detta gäller i princip för alla kvalitetsfaktorerna. Bland elever i årskurs 3 är NEI i snitt hela 79 medan motsvarande värde för eleverna i årskurs 9 är så lågt som 50. Nedgången i betygsindex är ganska jämn mellan årskurserna: mellan 4 och 6 indexenheter. Liknande skillnader kan vi se mellan årskurserna vad gäller nästan alla övriga kvalitetsfaktorer. Man kan fråga sig hur mycket av detta som beror på att elevernas syn på skolan ändras med stigande ålder. Även elevernas betygsindex på skolmiljön sjunker ju drastiskt från 72 i årskurs 3 till endast 40 i årskurs 9. Eller är det

15 12 kanske så att skolan generellt är mycket bättre anpassad till de yngre elevernas förutsättningar och krav? Dessa stora skillnader mellan yngre och äldre elevers bedömningar av skolan måste man ha i åtanke vid jämförelser mellan olika skolor. En skola med ett högt NEI behöver inte värderas högre av eleverna - den kan till och med värderas lägre. Skillnaden mellan skolor kan i en del fall helt förklaras med att man har olika fördelning av elever på årskurser. Jämför därför också skolans resultat med genomsnittet för olika årskurser i hela staden. Enligt tabell 3 finns det påtagliga skillnader mellan flickor och pojkar i deras värdering av skolan och dess verksamhet. Flickornas NEI ligger på 68 medan det för pojkarna är fyra enheter lägre på 64. Även för de flesta av kvalitetsfaktorerna ligger pojkarnas index mellan tre och fyra enheter lägre än flickornas. Kanske är skolan något bättre på att tillgodose flickornas krav och intressen? 5.5 Sammanfattning av elevbedömningarna Den använda undersökningsmodellen täcker väl det studerade området enligt det R 2 -värde på modellens förklaringsgrad som vi redovisat och frågorna tycks ha varit lätta att besvara för eleverna eftersom i princip alla svarande elever också lämnat svar på i stort sett samtliga frågor i formuläret. Skolmiljö och skolmat är genomgående de kvalitetsfaktorer som bäst förklarar skillnaderna bland eleverna vad gäller deras bedömning av sin skolas totalkvalitet. Dessa faktorer hör därför till dem som måste prioriteras för att åstadkomma sådana förbättringar som är effektivast för att höja skolans Nöjd-Elev-Index, vilket är det index som mäter skolans totalkvalitet ur elevernas perspektiv. Även kvalitetsfaktorerna trivsel och pedagogisk process har genomgående stor effekt på totalkvaliteten. Dessa faktorer har dock redan relativt höga betyg, vilket kan göra att det är svårare att ytterligare höja deras betygsnivå. Glädjande nog är det så att de kvalitetsfaktorer som främst mäter skolans kärnverksamhet d.v.s. pedagogisk handledning och pedagogisk process är också de som vanligen fått relativt höga betyg av eleverna. Även trivsel och trygghet har genomgående fått goda betyg. Mycket av resonemang och analys kretsar kring redovisade medelvärden. Fokusering på medelvärden kan emellertid lätt dölja problem. Det är därför viktigt att även studera tabellmaterialet där svaren på de olika indikatorerna (delfrågorna) redovisas. Via svaren på indikatorerna kan man få en uppfattning om hur stora minoriteter av eleverna som eventuellt angivit svar som kan tolkas som t.ex. otrygghet och vantrivsel. Höga medelvärden innebär inte automatiskt att det studerade området är problemfritt. Medelvärdena kan dölja det faktum att en del av eleverna trots allt kan ha en mycket otrygg vardag i skolan till stor skada också för inlärningen.

16 13 Skolorna och deras elever har många egenskaper som skulle kunna beaktas i en mer ingående analys, men som inte är med i denna undersökning. För en djupare förståelse av skillnaderna mellan skolorna kan det till exempel vara givande att koppla data om skolornas upptagningsområden till analysen. Vi syftar då på data om omgivningens eller upptagningsområdets socioekonomiska struktur, föräldrarnas egen utbildningsnivå, ambitioner för barnen, hemspråk m.m. En del av dessa uppgifter kan erhållas via SCB-register. I denna analys har emellertid inga sådana data om skolornas omgivning och elevsammansättning kopplats samman med elevenkäternas data. Om de enskilda skolresultaten: I de separata bilderna med modellanalysen som utarbetats för varje skola är skolmodellens olika index beräknade på basis av svaren från enbart den egna skolans elever. Beräkningar av modellers effektmått för de olika kvalitetsfaktorerna har tagit hänsyn till antalet svarande på följande sätt: De skolor som har minst 200 svarande, har fått en egen modellanalys och därmed effektmått som är baserade på den egna skolans modell. För de skolor som har under 200 svarande, har effekt-måtten hämtats från den egna stadsdelens modell. Alla skolor (resultatenheter och undergrupper) med minst tio svarande har fått ett eget resultat med helt egna indexvärden.

17 14 6. Sammanfattning inför eget arbete med materialet Starta med modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Kvalitetsfaktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex skall prioriteras i förbättringsarbetet, d.v.s. i första hand de som hamnat i kvadrant II. Även kvalitetsfaktorer med höga betyg och stor effekt kan prioriteras om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Sådana faktorer har ju stor effekt på totalkvaliteten d.v.s. på NEI. Se till att bibehålla betygsnivån även på de kvalitetsfaktorer som har mindre betydelse. Betydelsemåttets giltighet gäller för ett intervall kring dess nuvarande nivå. Gå sedan vidare och studera hur utfallet, betygen på indikatorerna (delfrågorna), är inom de olika kvalitetsfaktorer som bör prioriteras. Studera hur betygsindexen för olika kvalitetsfaktorer kan variera mellan olika delgrupper. Studera inte enbart frågornas medelvärden eller medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel elever som flaggar för allvarliga problem. Man bör absolut inte känna sig bunden i sina diskussioner och göra halt vid de indikatorer som ingår i undersökningen för respektive faktor. Ute i organisationen kan man besitta specifik kunskap om kanske andra delar rörande pedagogisk handledning eller skolmiljö etc. som man kan ha välgrundad anledning att förändra trots att alla aspekter kanske inte direkt mätts i denna undersökning.

18 15 Göteborgs stad kommunala skolor Nöjd-Elev-Index Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått NEI 1 :1-3 Trivsel Elever om skolans 76 ± 0 1,0 kvalitet 2 : 1-5 Trygghet Förtroende 81 ± 0 0,1 66 ALLA KOMMUNALA SKOLOR 3 : 1-3 Bemötande 3,7 ± 0 Hösten ± 0 0,1 Pedagogisk handledning Antal svar : 1-6 ±0,0 Fråga 11 : a-b Andel svarande % ± 0 0,3 Medelbetyg 69 5 : 1-6 Pedagogisk process Medeleffekt 0,6 74 ± 0 0,9 R2 0,72 6 : 1-4 Att få vara med och bestämma 66 ± 0 ± 0,1 63 ± 0 0,4 ± 0,1 * Värdet 1,2 innebär att om 7 : 1-4 Läromedel ± 0,1 NEI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat betyget för faktorn Skolmiljö 67 ± 0 0,3 Fråga 10 : a-c ± 0,1 ökar med 5 enheter från 58 till 63 då 8 : 1-5 Skolmiljö ± 0,1 förväntas totalkvaliteten eller NEI öka 58 ± 0 1,2 * ± 0,1 med 1,2 enheter från 66 till 67,2. 9 : 1-5 Skolmat ± 0,1 57 ± 0 0,8 ± 0,1 jan-01 ± 0,0

19 16 Göteborgs kommunala skolor Alla kommunala skolor Nöjd-Elev-Index (NEI) Elever om skolans kvalitet Antal svar Andel svarande 84 % Medelbetyg Medeleffekt 0,6 52 R 2 0,72 98 Kvalitetsfaktor Betyg Effekt Trivsel 76 1,0 Trygghet 81 0,1 Bemötande 72 0,1 Pedagogisk handledning 74 0,3 Pedagogisk process 74 0,9 Medbestämmande 63 0,4 Läromedel 67 0,3 Skolmiljö 58 1,2 Skolmat 57 0,8 =skolans medelbetyg och medeleffekt Betygsnivå 100 IV. I Tryggh 70 Ped.handl Bemöt. Lärom. Trivsel Ped.proc 60 Medbestäm. Skolmiljö Skolmat II. 30 III. -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 = medelbetyg för hela Göteborg = Lägsta medelbetyg = Högsta medelbetyg inom Göteborg Effekt

20 17 Tabell 1 Elevernas bedömning av skolan. Hela Göteborg Fr 10:a Fr 10:b Fr 10:c Fr 11:1 Fr 11:2 Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 2:5 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 5:4 Fr 5:5 Fr 5:6 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 7:1 Fr 7:2 Fr 7:3 Fr 7:4 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 8:4 Fr 8:5 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 9:4 Fr 9: Andel med lågt betyg

21 18 Tabell 1 Elevernas bedömning av skolan. Hela Göteborg Antal svarande: Andel svarande i %: 86 Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad du tycker om skolan!" På en skala 1-10 har elever i åk 3-9 för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med versaler finns kvalitetsfaktorer, NEI (Nöjd-Elev-Index) och förtroendeindex angivna med respektive indexvärde. Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Partiellt Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa bortfall Procent NEI, SKOLAN I SIN HELHET Fr 10:a Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du då med skolan och dess undervisning? 7,3 5,7 9, Fr 10:b Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 6,7 4,7 9, Fr 10:c Tänk dig en perfekt undervisning. Hur nära ett sådant ideal tycker du att undervisningen i din skola kommer? 6,6 4,5 10, FÖRTROENDE Fr 11:1 Hur bra är din skola jämfört med andra skolor du känner till? 7,0 4,5 9, Fr 11:2 Om du skulle välja skola i dag - skulle du då välja den skola du nu går i? 6,9 4,9 9, TRIVSEL Fr 1:1 Trivs du i skolan? 7,6 6,2 10, Fr 1:2 Trivs du med de vuxna på skolan? 7,5 6,3 10, Fr 1:3 Trivs du med dina skolkamrater? 8,6 7,4 10, TRYGGHET Fr 2:1 Känner du dig trygg på rasterna? 8,6 7,1 9, Fr 2:2 Känner du dig trygg i övrigt i skolan? 8,7 7,6 9, Fr 2:3 Har du kamrater som bryr sig om dig? 8,7 6,9 10, Fr 2:4 Har du lärare som bryr sig om dig? 8,2 7,0 10, Fr 2:5 Finns det andra vuxna i skolan som bryr sig om dig? 7,2 5,5 10,

22 19 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Partiellt Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa bortfall Procent BEMÖTANDE Hur nöjd är du vad gäller Fr 3:1 - hur du bemöts av lärarna? 7,8 6,5 9, Fr 3:2 - hur du bemöts av övrig personal? 7,3 5,7 10, Fr 3:3 - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? 7,4 5,8 9, PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med Fr 4:1 - hur du vet vad du skall lära dig i olika ämnen? 7,8 6,2 10, Fr 4:2 - den hjälp du får med skolarbetet när du behöver? 7,8 6,4 10, Fr 4:3 - hur bra lärarna förklarar för dig? 7,9 6,2 10, Fr 4:4 - hur lärarna anstränger sig? 7,8 6,4 9, Fr 4:5 - hur du lär dig att ta eget ansvar för skolarbetet? 8,3 7,0 10, Fr 4:6 - arbetsron i skolan? 6,2 2,0 9, PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med Fr 5:1 - vad du får lära dig? 8,1 6,7 10, Fr 5:2 - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, skapande, olika tekniska hjälpmedel)? 7,6 6,0 10, Fr 5:3 - hur omväxlande och intressant skolarbetet är? 7,1 5,2 9, Fr 5:4 - hur skolan väcker din nyfikenhet och lust att lära? 7,0 4,7 10, Fr 5:5 - hur nyttiga och användbara saker du får lära dig? 7,8 5,9 10, Fr 5:6 - din egen förmåga att klara skolarbetet? 8,3 7,3 10,

23 20 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Partiellt Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa bortfall Procent ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Hur nöjd är du med Fr 6:1 - hur du får vara med och bestämma om vad du ska arbeta med i skolan? 6,4 4,7 9, Fr 6:2 - hur du får vara med och bestämma hur du ska arbeta i skolan? 6,5 4,7 9, Fr 6:3 - hur du får vara med och bestämma om andra saker i skolan? 6,3 4,4 9, Fr 6:4 - informationen om kommande aktiviteter (t.ex. friluftsdagar, temaveckor m.m)? 7,5 5,5 10, LÄROMEDEL Hur nöjd är du med Fr 7:1 - läroböckerna ni använder? 7,2 4,8 9, Fr 7:2 - tillgång till andra böcker? 7,0 4,7 10, Fr 7:3 - apparater och andra hjälpmedel? (t.ex. dator, bandspelare m.m.) 6,7 3,8 10, Fr 7:4 - tillgång till annat materiel? 6,9 4,6 10, SKOLMILJÖ Hur nöjd är du med Fr 8:1 - undervisningslokalerna? 7,1 3,9 10, Fr 8:2 - biblioteket? 6,8 1,9 10, Fr 8:3 - elevutrymmena? 6,4 3,4 9, Fr 8:4 - toaletterna? 4,1 1,7 9, Fr 8:5 - skolgården? 5,9 3,0 10, SKOLMATEN Fr 9:1 Hur vanligt är det att du äter i skolan? 7,5 5,2 10, Hur nöjd är du med Fr 9:2 - hur god maten brukar vara? 5,2 3,1 9, Fr 9:3 - hur mycket mat man kan få? 5,7 3,5 9, Fr 9:4 - hur maten räcker till alla? 6,5 3,5 10, Fr 9:5 - hur trivsamt det är i matsalen? 6,2 3,8 9,

24 21 Tabell 2: NKI och de olika kvalitetsindexen, medelvärden Grundskola, elever åk. 3-9, kommunal verksamhet Vilket år går du i? Årskurs Medelvärde år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 ej uppgift Samtliga NEI Förtroende Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handledning Ped. process Medbestämmande Läromedel Skolmiljö Skolmaten Antal elever Tabell 3: NKI och de olika kvalitetsindexen, medelvärden Grundskola, elever åk. 3-9, kommunal verksamhet Är du flicka eller pojke? Kön Medelvärde Flicka Pojke Ej uppgift Samtliga NEI Förtroende Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handledning Ped. process Medbestämmande Läromedel Skolmiljö Skolmaten Antal elever

25 22 Tabell 4. Kvalitetsfaktorers index och NEI för de olika stadsdelarna. Medelvärden Kvalitetsfaktorer Stadsdel NEI Förtroende Trivsel Trygghet Bemötande Pedag. handledn. Pedag. process Medbestämmande Läromedel Skolmiljö Skolmat Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Samtliga Antal elever

26 23 Oktober 2000 Tala om vad du tycker om din skola! Denna frågeblankett har skolpersonal i Göteborg utarbetat tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB). Undersökningen skall ge underlag till förbättringar vid din skola. Svaren kommer att bearbetas av SCB så att man kan se vad det är som är viktigast att förbättra vid skolan. Sedan kommer skolans lärare och övriga personal att med hjälp av undersökningsresultaten försöka genomföra förbättringar vid din skola. Denna frågeblankett delas ut till samtliga elever i årskurserna 3-9 i Göteborg. Att svara på undersökningen är frivilligt. Ditt svar är hemligt. Ingen kan se hur just du har svarat. När du svarat på frågorna lägger du frågeblanketten i svarskuvertet och klistrar igen det. Frågeblanketten besvaras på lektionstid. Läraren samlar in och skickar kuverten till SCB som gör statistik av svaren och efter bearbetningen överlämnar SCB datafilen till Göteborgs stad. Sista sidan med Dina eventuella kommentarer rivs av och överlämnas till Göteborgs stad när undersökningen är klar. Frågorna handlar om: Trivsel Trygghet Pedagogisk handledning Pedagogisk process Bemötande Läromedel, böcker m.m. Skolmiljö Skolmat Hur man bestämmer i skolan. Skolledning och personal på skolan är tacksamma för att Du svarar på frågorna. Det är viktigt att Du försöker svara på alla frågorna. Det är frivilligt att svara på frågorna. Men för att resultaten skall bli tillförlitliga är det viktigt att alla svarar på frågorna. Tack för din medverkan! Roger Bodin Ari Mansikkaviita Stadsdirektör Undersökningsledare Göteborgs stad SCB, tfn

27 24 Tala om vad du tycker om skolan! A. Vad heter din skola? Skriv namnet på skolan här:.. B. Vilket år går du i? år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 C. Är du flicka eller pojke? flicka pojke På resten av frågorna ska du svara med att välja en siffra mellan 1 och 10. Siffran 1 väljer du för att kryssa för när du inte alls är nöjd eller när det är något som inte alls stämmer med vad du tycker. Siffran 10 väljer du när du är jättenöjd med något. För varje fråga skall du sätta kryss i någon av radens 10 rutor. Välj den ruta som stämmer bäst för dig. Ibland kan 1 och 10 betyda något annat men liknande. Det ser du i texten. 1 TRIVSEL Nej, inte alls Trivs du i skolan? Trivs du med de vuxna på skolan? Trivs du med dina skolkamrater? Ja, jättemycket 2 TRYGGHET Nej, inte alls Känner du dig trygg på rasterna? Känner du dig trygg i övrigt i skolan? Har du kamrater som bryr sig om dig? Har du lärare som bryr sig om dig? Finns det andra vuxna i skolan som bryr sig om dig? Ja, jättemycket

28 25 3 BEMÖTANDE Hur nöjd är du vad gäller - hur du bemöts av lärarna? Inte alls nöjd I allra högsta grad nöjd - hur du bemöts av övrig personal? - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? 4 PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med... - hur du vet vad du skall lära dig i olika ämnen? Inte alls nöjd Jättenöjd den hjälp du får med skolarbetet när du behöver? - hur bra lärarna förklarar för dig? - hur lärarna anstränger sig? - hur du lär dig att ta eget ansvar för skolarbetet? - arbetsron i skolan? 5 PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med... - vad du får lära dig? Inte alls nöjd Jättenöjd - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, skapande, olika tekniska hjälpmedel)? - hur omväxlande och intressant skolarbetet är? - hur skolan väcker din nyfikenhet och lust att lära? - hur nyttiga och användbara saker du får lära dig? - din egen förmåga att klara skolarbetet?

29 26 6 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Hur nöjd är du med... - hur du får vara med och bestämma om vad du ska arbeta med i skolan? Inte alls nöjd Jättenöjd hur du får vara med och bestämma hur du ska arbeta i skolan? - hur du får vara med och bestämma om andra saker i skolan? - informationen om kommande aktiviteter (t.ex. friluftsdagar, temaveckor m.m.)? 7 LÄROMEDEL Hur nöjd är du med... - läroböckerna ni använder? Inte alls nöjd Jättenöjd - tillgång till andra böcker? - apparater och andra hjälpmedel? (t.ex. dator, bandspelare m.m.) - tillgång till annat materiel? 8 SKOLMILJÖ Hur nöjd är du med... - undervisningslokalerna? Inte alls nöjd Jättenöjd biblioteket? - elevutrymmena? - toaletterna? - skolgården?

30 27 9 SKOLMAT Hur vanligt är det att du äter i skolan? Hur nöjd är du med... - hur god maten brukar vara? Mycket ovanligt Mycket vanligt Inte alls nöjd Jättenöjd hur mycket mat man kan få? - hur maten räcker till alla? - hur trivsamt det är i matsalen? 10 a SKOLAN I SIN HELHET Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du då med skolan och dess undervisning? b Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? c Tänk dig en perfekt undervisning. Hur nära ett sådant ideal tycker du att undervisningen i din skola kommer? Inte alls nöjd Jättenöjd Inte alls så bra som jag trodde Långt ifrån Bättre än jag trodde Mycket nära 11 FÖRTROENDE Mycket dålig Mycket bra a Hur bra är din skola jämfört med andra skolor du känner till? b Om du skulle välja skola i dag - skulle du då välja den skola du nu går i? Nej, absolut inte Ja, utan minsta tvekan

31 28 Om du vill kan du här med egna ord ge din syn på skolan. Det här tycker jag särskilt bra om i min skola: Det här tycker jag att man skall förbättra i skolan: TACK FÖR DIN MEDVERKAN! När du har svarat på frågorna lägger du frågeblanketten i svarskuvertet och lämnar det till läraren.

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Vårdtagare om hemsjukvården Göteborg våren 2005

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Vårdtagare om hemsjukvården Göteborg våren 2009

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Vårdtagare om äldreboendet Göteborg våren 2007

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Kunderna/besökarna om biblioteken Göteborg hösten

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Kunderna om hemtjänsten och särskilt boende Eslövs

Läs mer

SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index

SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index Åtgärdsmatris Betyg Bevara! Åtgärda om utvecklingspotential I balans! Bevara Prioriteras Vårdtagare om hemtjänsten Göteborg hösten 2001 Vårdtagare om hemtjänsten

Läs mer

Tabell: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelningar för hemtjänst

Tabell: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelningar för hemtjänst Gävle Antal svarande: 771 2010 2008 svarande: 65 I denna tabell redovisas för NKI och samtliga faktorer samt svarsfördelning och medel för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "ingen åsikt"

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index. Modellen pekar ut områden som bör prioriteras.

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index. Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index %HW\J Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. %HYDUD ) UElWWUD RPP MOLJW (IIHNW /ljuh SULRULWHW 3ULRULWHUD 1lUVWnHQGHRPKHPWMlQVWHQ Göteborg våren 2004 1lUVWnHQGHRPKHPWMlQVWHQ

Läs mer

SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index

SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index SCBs kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index Åtgärdsmatris Betyg Bevara! Åtgärda om utvecklingspotential I balans! Bevara Prioriteras Vårdtagare om hemsjukvården Göteborg hösten 2000 Vårdtagare om hemsjukvården

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever om gymnasieskolan Göteborg våren 2007 Elever

Läs mer

SCB:s analysmodell med

SCB:s analysmodell med SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! MEDBORGARUNDERSÖKNING

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Studerande om vuxenutbildningen Göteborg våren

Läs mer

Hemtjänsten i Malmö stad Tjänsten som går hem

Hemtjänsten i Malmö stad Tjänsten som går hem Hemtjänsten i Malmö stad Tjänsten som går hem En totalundersökning genomförd av Statisktiska centralbyrån våren 2008 av den upplevda kvaliteten inom Malmö stads hemtjänst en uppföljning av tidigare undersökning.

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex

SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! MEDBORGARUNDERSÖKNING

Läs mer

Medborgarundersökning 2006

Medborgarundersökning 2006 Medborgarundersökning 2006 Restaurang vid Växjösjön Slopa alla restaurangplaner vid Växjösjön Att inte ha strandpromenaden runt Växjösjön kantad med mat och musik är nästan straffbart/skandal för en så

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex

SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! MEDBORGARUNDERSÖKNING

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex

SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! MEDBORGARUNDERSÖKNING

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013. Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13 Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13 - Nätverksrapport Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s analysmodell med

SCB:s analysmodell med SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! MEDBORGARUNDERSÖKNING

Läs mer

Regiongemensam elevenkät Lexbyskolan ÅK8. Skolrapport

Regiongemensam elevenkät Lexbyskolan ÅK8. Skolrapport Lexbyskolan ÅK8 Skolrapport Regiongemensam elevenkät 2016 Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI) Regiongemensam elevenkät 214 Skolrapport Antal svarande, n=2; Svarsfrekvens=8% Index per frågeområde samt NKI 211 212 21 214 Göteborg ÅK8 totalt 214 GR ÅK8 totalt 214 Trivsel och trygghet 84 91 9 Delaktighet

Läs mer

Socialstyrelsen och SCB:s enkätundersökning om vårdbostäder

Socialstyrelsen och SCB:s enkätundersökning om vårdbostäder 1 (10) Omsorgskontoret 2012-01-16 Dnr ÄN 2011-73 Björn Dahlberg Elisabeth Viman Äldrenämnden Socialstyrelsen och SCB:s enkätundersökning om vårdbostäder Äldrenämnden föreslås notera informationen om enkätundersökning

Läs mer

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Stadsskogenskolan ÅK5 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första

Läs mer

Delaktighet och inflytande 84 66 93 78 84 81. Skolmiljö 85 85 94 74 71 70. Kunskap och lärande 92 81 95 83 92 92. Bemötande 93 86 98 81 92 91

Delaktighet och inflytande 84 66 93 78 84 81. Skolmiljö 85 85 94 74 71 70. Kunskap och lärande 92 81 95 83 92 92. Bemötande 93 86 98 81 92 91 Regiongemensam elevenkät 21 Skolrapport Antal svarande, n=26; Svarsfrekvens=1% Index per frågeområde samt NKI 211 212 213 21 Västra Göteborg ÅK5 totalt 21 Göteborg ÅK5 totalt 21 Trivsel och trygghet 95

Läs mer

Delaktighet och inflytande 54 61 62. Skolmiljö 56 71 67. Kunskap och lärande 75 78 78. Bemötande 91 87 81. Helhetsintryck (NKI) 54 58 55

Delaktighet och inflytande 54 61 62. Skolmiljö 56 71 67. Kunskap och lärande 75 78 78. Bemötande 91 87 81. Helhetsintryck (NKI) 54 58 55 Skolrapport Antal svarande, n=8; Svarsfrekvens=9% Index per frågeområde samt NKI 2 212 21 214 Västra Hisingen ÅK8 totalt Göteborg ÅK8 totalt Trivsel och trygghet 88 91 89 Delaktighet och inflytande 4 61

Läs mer

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM

Läs mer

Brukarenkät Hemsjukvård 2012

Brukarenkät Hemsjukvård 2012 Brukarenkät Hemsjukvård 2012 Göteborgs stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (11) Uppdrag: Brukarenkät Hemsjukvård 2012 Beställare: Göteborgs stad Projektledare

Läs mer

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH Göteborgs stad Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH December 2015 Information om undersökningen Göteborgs Stad har under mer än tio års tid genomfört en undersökning riktad till klienter inom Individ-

Läs mer

Delaktighet och inflytande 71 76 75. Skolmiljö 57 64 66. Kunskap och lärande 81 88 89. Bemötande 82 86 87. Helhetsintryck (NKI) 51 57 58

Delaktighet och inflytande 71 76 75. Skolmiljö 57 64 66. Kunskap och lärande 81 88 89. Bemötande 82 86 87. Helhetsintryck (NKI) 51 57 58 Regiongemensam elevenkät 2 Antal svarande, n=13; Svarsfrekvens=1 Index per frågeområde samt NKI 211 212 213 214 2 totalt 2 Göteborg ÅK5 totalt 2 Trivsel och trygghet 97 91 91 Delaktighet och inflytande

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Medarbetar-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Medarbetar-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Medarbetar-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Låg prioritet Prioritera! Medarbetarna om arbetsförhållandena Göteborgs

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Göteborgs Tekniska College GY2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år

Läs mer

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Rättsmedicinalverkets kunder om kontakten med

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 SKF Tekniska gymnasium GY2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun

Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om sitt äldreboende i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Björndammens skola ÅK2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI)

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI) Skolrapport Index per frågeområde samt NKI 2 22 2 24 Göteborg ÅK8 totalt 24 GR ÅK8 totalt 24 Trivsel och trygghet 97 9 9 Delaktighet och inflytande 85 66 64 Skolmiljö 85 68 68 Kunskap och lärande 9 8 79

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Ängabo skola ÅK2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Kullingsbergsskolan ÅK2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Lendahlsskolan ÅK2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Nolbyskolan ÅK2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Regiongemensam elevenkät 214 Skolrapport Index per frågeområde samt NKI 211 212 21 214 Västra Göteborg ÅK5 totalt 214 Göteborg ÅK5 totalt 214 Trivsel och trygghet 9 98 91 94 9 Delaktighet och inflytande

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Sigrid Rudebecks gymnasium GY2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Magra skola ÅK2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången

Läs mer

Södertörns nätverk En analys av resultaten för kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem och Tyresö

Södertörns nätverk En analys av resultaten för kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem och Tyresö SCB:s medborgarundersökning hösten 14 och våren 15 Södertörns nätverk En analys av resultaten för kommunerna,,,, och SCB:s medborgarundersökning hösten 14 och våren 15 - Nätverksrapport Innehållsförteckning

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om hemtjänsten i Lidköpings kommun Lidköpings kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun

Nationella brukarundersökningen 2011. Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun Nationella brukarundersökningen 2011 Brukarna om hemtjänsten i Södertälje kommun Södertälje kommun- Sammanfattning Sammanfattning Resultaten i denna rapport baseras på den nationella brukarundersökning

Läs mer

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM

Läs mer

Göteborgs stad. Utförarenkät 2016

Göteborgs stad. Utförarenkät 2016 Göteborgs stad Utförarenkät 2016 Information om undersökningarna Göteborgs Stad har under flera års tid genomfört utförarundersökningar. Enkäten för utförare genomfördes senast 2014. Undersökningen för

Läs mer

Tala om vad Du tycker om Din skola!

Tala om vad Du tycker om Din skola! trygghetsl Tala om vad Du tycker om Din skola! Elever i årskurs 5 och 9 i sex kommuner Bollnäs, Ljusdal, Nordanstig, Sandviken, Söderhamn och Älvdalen jan-feb 2009 en undersökning åt Sveriges Kommuner

Läs mer

Bilaga: Frågeformulär , Pnr:16253 Josefine Björnsson Annica Wahlman Marie Jeppson. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg,

Bilaga: Frågeformulär , Pnr:16253 Josefine Björnsson Annica Wahlman Marie Jeppson. Scandinfo Marketing Research AB, Göteborg, B R U K A R E N K Ä T I N O M F Ö R S K O L A N 2 0 1 4 Enkätundersökning riktad till föräldrar med barn inom förskoleverksamhet på uppdrag av Göteborgs Stad. Undersökningen är genomförd av Scandinfo Marketing

Läs mer

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM

Läs mer

Föräldraenkät skola. Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola!

Föräldraenkät skola. Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola! 1 Föräldraenkät skola Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola! 1 Vilket år går ditt barn? 1 Förskoleklass 2 År 1 3 År 2 4 År 3 5 År 4 6 År 5 7 År 6 8 År 7 9 År 8 10 År 9 2 Är det en flicka eller en pojke?

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016 Vårdnadshavare

Regiongemensam elevenkät 2016 Vårdnadshavare Regiongemensam elevenkät 2016 Vårdnadshavare Sollebrunns skola Årskurs 5 Skolrapport Om undersökningen Undersökningen har genomförts som en webbenkät. Vårdnadshavare har fått tillgång till länken via hemskickat

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016 Vårdnadshavare

Regiongemensam elevenkät 2016 Vårdnadshavare Regiongemensam elevenkät 2016 Vårdnadshavare Sollebrunns skola Årskurs 2 Skolrapport Om undersökningen Undersökningen har genomförts som en webbenkät. Vårdnadshavare har fått tillgång till länken via hemskickat

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Regiongemensam elevenkät 214 Skolrapport Antal svarande, n=18; Svarsfrekvens=1% Index per frågeområde samt NKI 2 212 213 214 Västra Hisingen ÅK2 totalt 214 Göteborg ÅK2 totalt 214 Trivsel och trygghet

Läs mer

Medborgarundersökning. Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex

Medborgarundersökning. Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Medborgarundersökning Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Arvidsjaurs kommun Hösten 2006 Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning 1 Uppdraget 5 SCB:s analysmodell

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Göteborg GY2 Endast kommunala gymnasieskolor Kommunrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner.

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2013

Regiongemensam elevenkät 2013 Regiongemensam elevenkät 2013 Totalrapport En undersökning genomförd av Markör Marknad Kommunikation AB Markör AB 1 (23) Uppdrag: Undersökning bland elever/barn vårdnadshavare 2013 Beställare: Göteborgsregionens

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Regiongemensam elevenkät 215 Skolrapport Antal svarande, n=5; Svarsfrekvens=1% Index per frågeområde samt NKI 211 212 213 21 215 Östra Göteborg ÅK2 totalt 215 Göteborg ÅK2 totalt 215 Trivsel och trygghet

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM

Läs mer

Delaktighet och inflytande 50 71 68. Skolmiljö 64 74 73. Kunskap och lärande 64 76 78. Bemötande 75 83 85. Helhetsintryck (NKI) 64 58 63

Delaktighet och inflytande 50 71 68. Skolmiljö 64 74 73. Kunskap och lärande 64 76 78. Bemötande 75 83 85. Helhetsintryck (NKI) 64 58 63 Regiongemensam elevenkät 215 per frågeområde samt NKI 211 212 213 214 215 totalt 215 GR totalt 215 Trivsel och trygghet 1 9 91 Delaktighet och inflytande 5 71 68 Skolmiljö 74 73 Kunskap och lärande 76

Läs mer

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM

Läs mer

NÖJD BIBLIOTEKSBESÖKARE 2010 GÖTEBORGS STAD

NÖJD BIBLIOTEKSBESÖKARE 2010 GÖTEBORGS STAD NÖJD BIBLIOTEKSBESÖKARE 200 GÖTEBORGS STAD DECEMBER 200 ScandInfo Marketing Research AB 200-2-03 Jonas Persson Josefine Björnsson Pnr. 4398 SCANDINFO MARKETING RESEARCH Innehåll Information om undersökningen...

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Regiongemensam elevenkät 15 Skolrapport gymnasieprogram Index per frågeområde samt NKI 11 1 13 1 15 Aranäsgymnasiet GY totalt 15 Kungsbacka GY totalt 15 Trivsel och trygghet 6 3 7 8 5 Delaktighet och inflytande

Läs mer

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Regiongemensam elevenkät 214 Skolrapport Index per frågeområde samt NKI 211 212 21 214 Västra Göteborg ÅK2 totalt 214 Göteborg ÅK2 totalt 214 Trivsel och trygghet 94 95 9 9 91 Delaktighet och inflytande

Läs mer

BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 2012 GÖTEBORGS STAD

BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 2012 GÖTEBORGS STAD BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 202 GÖTEBORGS STAD SEPTEMBER 202 SCANDINFO MARKETING RESEARCH Innehåll Information om undersökningen... 3 Tillvägagångssätt... 3 Rapportering... 5 Styrkor och prioriterade

Läs mer

Vara kommun Grundskoleundersökning

Vara kommun Grundskoleundersökning Stockholm, maj 0 Vara kommun Grundskoleundersökning Uppdrag: Grundskoleundersökning Vara kommun Beställare: Vara kommun Kontaktperson Vara kommun: Maria Viidas Projektledare Markör: Maria Eklund Undersökningsperiod:

Läs mer

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Regiongemensam elevenkät Index per frågeområde samt NKI 0 01 01 totalt GR GY totalt Trivsel och trygghet 96 94 9 4 94 90 Delaktighet och inflytande 61 0 69 60 66 Skolmiljö 6 9 6 9 Kunskap och lärande 6

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Regiongemensam elevenkät 215 Skolrapport Index per frågeområde 211 2 213 21 215 Göteborg GY2 totalt 215 GR GY2 totalt 215 Trivsel och trygghet 95 9 91 Delaktighet och inflytande 71 66 6 Skolmiljö 62 6

Läs mer

Medborgarundersökning. Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex

Medborgarundersökning. Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Medborgarundersökning Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Järfälla kommun Hösten 2006 Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning 1 Uppdraget 5 SCB:s analysmodell med

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Regiongemensam elevenkät 1 Skolrapport Kyrkenorumskolan ÅK Index per frågeområde samt NKI 11 1 1 14 1 Stenungsund ÅK totalt 1 GR ÅK totalt 1 Trivsel och trygghet 9 9 94 96 9 91 9 Delaktighet och inflytande

Läs mer

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM

Läs mer

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM

Läs mer

Rapport till Götene kommun skolundersökning år 2010

Rapport till Götene kommun skolundersökning år 2010 skolundersökning år 2010 SKOP har på uppdrag av Götene kommun genomfört en undersökning bland föräldrar vars barn går i årskurserna 2, 5 och 8 i Götene kommun. Huvudresultaten redovisas i denna rapport.

Läs mer

Delaktighet och inflytande 73 72 72 72 66 63. Skolmiljö 64 56 59 71 71 67. Kunskap och lärande 80 75 73 80 78 77. Bemötande 87 81 82 81 79 81

Delaktighet och inflytande 73 72 72 72 66 63. Skolmiljö 64 56 59 71 71 67. Kunskap och lärande 80 75 73 80 78 77. Bemötande 87 81 82 81 79 81 Kommunrapport Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 201 201 GR ÅK8 totalt Trivsel och trygghet 92 89 9 89 90 89 Delaktighet och inflytande 2 2 2 66 6 Skolmiljö 6 6 9 1 1 6 Kunskap och lärande 80 80

Läs mer

Delaktighet och inflytande 73 68 68 66 63. Skolmiljö 63 67 68 68 67. Kunskap och lärande 81 78 82 80 77. Bemötande 86 81 82 81 81

Delaktighet och inflytande 73 68 68 66 63. Skolmiljö 63 67 68 68 67. Kunskap och lärande 81 78 82 80 77. Bemötande 86 81 82 81 81 Kommunrapport Index per frågeområde samt NKI 011 01 01 01 GR ÅK8 totalt Trivsel och trygghet 9 88 91 89 89 Delaktighet och inflytande 7 68 68 66 6 Skolmiljö 6 67 68 68 67 Kunskap och lärande 81 78 8 80

Läs mer

Delaktighet och inflytande 98 100 93 80 83 87 85. Skolmiljö 91 75 62 62 75 70 66. Kunskap och lärande 99 99 90 75 73 84 89

Delaktighet och inflytande 98 100 93 80 83 87 85. Skolmiljö 91 75 62 62 75 70 66. Kunskap och lärande 99 99 90 75 73 84 89 Regiongemensam elevenkät 215 Skolrapport Index per frågeområde samt NKI 211 212 213 214 215 Alingsås ÅK2 totalt 215 GR ÅK2 totalt 215 Trivsel och trygghet 1 1 99 9 91 93 93 Delaktighet och inflytande 98

Läs mer

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Regiongemensam elevenkät 215 Antal svarande, n=5; Svarsfrekvens=1 Index per frågeområde samt NKI 211 212 213 214 215 totalt 215 Göteborg totalt 215 Trivsel och trygghet 95 94 1 93 91 Delaktighet och inflytande

Läs mer

Delaktighet och inflytande 97 52 54 100 87 85. Skolmiljö 82 50 48 72 68 66. Kunskap och lärande 100 73 84 100 91 89. Bemötande 97 66 84 100 92 91

Delaktighet och inflytande 97 52 54 100 87 85. Skolmiljö 82 50 48 72 68 66. Kunskap och lärande 100 73 84 100 91 89. Bemötande 97 66 84 100 92 91 Regiongemensam elevenkät 215 Antal svarande, n=1; Svarsfrekvens=1 per frågeområde samt NKI 211 212 2 214 215 totalt 215 GR ÅK2 totalt 215 Trivsel och trygghet 1 9 9 1 93 93 Delaktighet och inflytande 9

Läs mer

Delaktighet och inflytande 87 87 78 76 84 78. Skolmiljö 89 85 69 92 80 71. Kunskap och lärande 94 92 88 96 93 90. Bemötande 97 95 82 97 93 89

Delaktighet och inflytande 87 87 78 76 84 78. Skolmiljö 89 85 69 92 80 71. Kunskap och lärande 94 92 88 96 93 90. Bemötande 97 95 82 97 93 89 Skolrapport Index per frågeområde samt NKI 2 22 23 24 Kungsbacka ÅK5 totalt GR ÅK5 totalt Trivsel och trygghet 97 94 9 99 94 92 Delaktighet och inflytande 87 87 78 76 84 78 Skolmiljö 89 85 69 92 8 7 Kunskap

Läs mer

Medborgarundersökning

Medborgarundersökning Medborgarundersökning Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Salem kommun Våren 2007 Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning 3 Uppdraget 7 SCB:s analysmodell med NKI

Läs mer

Delaktighet och inflytande 93 91 86 90 91 85. Skolmiljö 76 70 66 70 69 66. Kunskap och lärande 93 91 88 90 93 89. Bemötande 95 92 88 94 94 91

Delaktighet och inflytande 93 91 86 90 91 85. Skolmiljö 76 70 66 70 69 66. Kunskap och lärande 93 91 88 90 93 89. Bemötande 95 92 88 94 94 91 Regiongemensam elevenkät 25 Skolrapport Index per frågeområde samt NKI 2 22 23 24 25 Kungsbacka ÅK2 totalt 25 GR ÅK2 totalt 25 Trivsel och trygghet 98 88 9 93 96 93 Delaktighet och inflytande 93 9 86 9

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Eklandaskolan ÅK2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Regiongemensam elevenkät 215 Skolrapport gymnasieprogram Antal svarande, n=1 Index per frågeområde 211 212 21 214 215 Rytmus Gymnasium GY2 totalt 215 Göteborg GY2 totalt 215 Trivsel och trygghet 1 91 95

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Skolrapport Index per frågeområde samt NKI 2 22 23 Kungsbacka ÅK5 totalt GR ÅK5 totalt Trivsel och trygghet 95 97 98 97 92 93 Delaktighet och inflytande 77 89 85 87 8 8 Skolmiljö 76 83 88 72 7 7 Kunskap

Läs mer

Delaktighet och inflytande 70 75 79 66. Skolmiljö 79 82 90 68. Kunskap och lärande 86 88 89 76. Bemötande 92 94 96 83

Delaktighet och inflytande 70 75 79 66. Skolmiljö 79 82 90 68. Kunskap och lärande 86 88 89 76. Bemötande 92 94 96 83 Regiongemensam elevenkät 15 Skolrapport gymnasieprogram Index per frågeområde 11 1 13 14 15 LM Engström GY totalt 15 Göteborg GY totalt 15 Trivsel och trygghet 96 98 96 9 Delaktighet och inflytande 7 75

Läs mer

BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 2013 GÖTEBORGS STAD

BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 2013 GÖTEBORGS STAD BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 203 GÖTEBORGS STAD AUGUSTI 203 SCANDINFO MARKETING RESEARCH Innehåll Information om undersökningen... 3 Tillvägagångssätt... 3 Rapportering... 5 Styrkor och prioriterade

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Regiongemensam elevenkät Skolrapport Index per frågeområde samt NKI 2 22 23 24 Kungsbacka ÅK2 totalt GR ÅK2 totalt Trivsel och trygghet 97 93 96 96 96 93 Delaktighet och inflytande 82 95 9 88 89 9 85 Skolmiljö

Läs mer

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Regiongemensam elevenkät 15 Skolrapport Index per frågeområde samt NKI 11 1 13 14 15 Kungsbacka ÅK totalt 15 GR ÅK totalt 15 Trivsel och trygghet 96 96 96 93 Delaktighet och inflytande 89 89 91 85 Skolmiljö

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Eddaskolan. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Eddaskolan. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År - Våren 2 svar, 9% Kunskaper och bedömning 2 Medelvärde 9 2, 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena., 1 2 7, 7 27 1 2. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.

Läs mer

Medborgarundersökning

Medborgarundersökning Medborgarundersökning Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Hammarö kommun Hösten 2006 Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning 1 Uppdraget 5 SCB:s analysmodell med

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2016

Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Toltorpsskolan ÅK2 Skolrapport Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången

Läs mer